SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 22.9.2014 Foto: Johanna Boholm-Saarinen STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

1 U P P G I F T E R I TEXTFÖRSTÅELSE Ia Öppna frågor Läs artikeln Familjen Lantz föredrar ett enkelt liv tillsammans (Kuriren 12/2013) på sidorna 7 9 och svara därefter med egna ord på svenska på frågorna a e nedan. Svaren ska vara 10 50 ord långa. Skriv svaren med tydlig handstil på konceptpapper (inte på samma konceptpapper som någon annan del av provet). a) Varför flyttade familjen Lantz till Åland? Vilka andra möjligheter skulle de ha haft? (Två möjligheter) b) Hur bor familjen på Åland och varför passar stället dem bra? (Två orsaker) c) Varför anser Nicklas att hemundervisningen är bra för både barnen och föräldrarna? d) På vilka sätt och varför måste barnen ändå hålla kontakt med skolan? e) På vilka olika sätt får barnen övning i språk? Ge tre exempel. Ib Kommentar Läs artikeln Syskongräl tränar barnens förmågor på s. 10. Skriv en kommentar på 50 100 ord där du tar ställning till artikeln. Vilka synpunkter tycker du är särskilt viktiga om man vill lösa konflikter mellan syskon? Motivera ditt svar. Kommentaren ska vara en enhetlig text, inte t.ex. en uppräkning av olika saker. Skriv svaret med tydlig handstil på konceptpapper (inte på samma papper som någon annan del av provet). II PRODUKTIV LUCKUPPGIFT Lös den produktiva luckuppgiften på sidorna 3 6 enligt anvisningarna.

2 III UPPSATS Skriv en uppsats på 250 300 ord om ett av följande ämnen. En del av ämnena är fria, i andra ska du använda bakgrundsmaterial enligt anvisningarna. Skriv uppsatsen med tydlig handstil på konceptpapper (men inte på samma papper som någon annan del av provet). Färdiga rubriker och rubrikförslag är angivna med fet stil. Uppgifterna 3, 4, 5, 6 och 7 är materialbaserade. 1. Det klagas ofta på att dagens familjer inte längre äter tillsammans utan att alla bara tillbringar tid för sig själva framför teven eller datorn. Stämmer det? Diskutera vad dagens familjer gör eller inte gör tillsammans. Rubrikförslag: Var och en på egna vägar Tillsammans! 2. Berätta om festtraditionerna i din familj eller släkt. Vad brukar ni fira och hur firar ni? Rubrik: Festtraditionerna i min familj / släkt 3. Det finns många olika slags familjer, men många lever också helt ensamma. Skriv om familjen. Som inspiration kan du använda bilderna på omslagets fram- och baksida. Rubrikförslag: Vanliga och ovanliga familjer Singelliv 4. Studera statistiken på s. 11 12 om den finländska familjens förändringar under de senaste 60 åren. Vad berättar siffrorna? Rubrikförslag: Familjen förr och nu Vad är en normal familj? 5. Det finns många originella familjer i seriernas värld. Studera Kalle Ankas släktträd på s. 13 och diskutera släktens speciella drag. Sätt egen rubrik. ELLER Studera de fyra seriestripparna om Viivi och grisen Wagner på s. 14 och diskutera vad serien berättar om utmaningarna i ett parförhållande. Sätt egen rubrik. 6. Analysera Pär Lagerkvists dikt Vad upplevde jag den kvällen (s. 15). Sätt egen rubrik. 7. Läs dagboksanteckningen som Anne Frank skrev den 30 oktober 1943 (s. 16 17). Vilken bild ger dagboksanteckningen om förhållandena inom familjen? Rubrik: En familj med spänningar Bakgrundsinformation till uppgift 7: Anne Frank och hennes familj förföljdes under andra världskriget p.g.a. att de var judar. Hela familjen gömde sig i ett hemligt utrymme på Annes farbrors kontor i Amsterdam. Förutom dottern Anne bestod familjen av pappa, mamma och storasystern Margot. Familjen bodde två år isolerade från yttervärlden. På samma ställe gömde sig också fyra andra personer. Under hela vistelsen i gömstället gjorde Anne anteckningar i sin dagbok, som hon kallade Kitty. Då Anne Frank skrev anteckningen 30.10.1943 var hon 14 år gammal. Obs! Om inte annat anges är språket i texterna identiskt med språket i originalpublikationerna.

3 II PRODUKTIV LUCKUPPGIFT Lös lucktestet med hjälp av stödorden i kanten. Om stödord saknas ska du själv hitta på ett eller flera ord eller en ordform som passar i sammanhanget. Skriv ner dina lösningar med tydlig handstil på ett separat konceptpapper (inte på samma papper som någon annan del i provet). Skriv lösningarna under varandra och numrera dem på samma sätt som här. Svenska, finska och mandinka Bengt Ahlfors, finlandssvensk författare och teaterman, rapporterar lärdomar från den flerspråkiga familjen. Jag växte upp i Kronohagen i Helsingfors. Mitt hem var 1, i familjen och släkten talade alla svenska. Jag gick i 1. svensk svensk barnträdgård, svensk skola och även mina universitetsstudier 2 till övervägande del på svenska. När mina föräldrar ville att jag 3 skulle förstå, talade 2. ske 3. de finska. Det språket lärde jag mig småningom i skolan och på gården, där det mestadels 4 på finska. Då övergick mina föräldrar till att använda tyska 5 sitt hemliga språk. 4. leka 5. Jag kom slutligen att träffa en finsk flicka. Hon hade växt upp i Kemi i norra Finland, i familjen och släkten talade alla finska. Det fanns två familjer i Kemi som sände sina barn till den 6 svenska skolan, som fanns i Uleåborg. Det tyckte 6. nära (s u p e r l.) hon var lustigt och lite fisförnämt. Att det bodde också andra svenskar i Finland var min blivande fru knappast 7 om, 7. när hon flyttade till Helsingfors.

4 8. Vi träffades på en teater 8 vi båda arbetade. När vi började umgås, fanns det inget system i vårt språkval. Det finns det inte 9 nu, när vi har levat tillsammans i 34 år. Ibland 9. talar vi bara svenska eller bara finska med varandra i några månader, ibland byter vi språk fem gånger under en frukost. Det beror inte på ämnet, inte på 10 som inleder samtalet, 10. inte på omgivningen. Vi har talat finska på Åland och svenska i Savolax. Däremot har vi aldrig samtalat på var sitt modersmål, 11 håller oss alltid till någotdera. Jag vet inte hur det 11. k o n j. fungerar, men det fungerar. När vår dotter föddes ställdes vi inför frågan: vilket språk skall vi tala med henne? Vi valde att tala var sitt modersmål, därtill 12 av böcker i ämnet. Vi måste då bortse från att 12. uppmuntra 13. p r e p. det också fanns böcker som varnade 13 s.k. dubbel halvspråkighet, och menade att människan behöver ett entydigt modersmål innan hon kan lära sig 14 språk. Den teorin 14. har åtminstone i vårt fall inte visat sig hållbar. Vi ville ge vårt barn två modersmål. Den praktiska nyttan var uppenbar, men också känslorna spelade in. Vi hade i viss 15 olika kulturbakgrund och ville dela med oss av den till 15. vår dotter. För mig var det viktigt att få läsa sagor och sjunga visor på svenska för mitt barn. För min hustru var det lika viktigt att få gå i svampskogen med sitt barn på finska.

5 Vi valde alltså att tala var sitt språk med barnet och vi 16 för att vara konsekventa. Det var inte 17 alla gånger, det 16. bestämma sig 17. krävde beslutsamhet och ett visst moraliskt mod. Men vi trodde att det var viktigt för barnet att i alla situationer kunna förbinda en människa med ett språk. Småningom kom hon underfund 18 nyttan av att äga 18. p r e p. två språk. Hon kunde tillgodogöra sig flera barnprogram i tv, 19. enspråkig kusin och hon kunde suveränt umgås med sina 19, både svenska och finska. Jag föreställer mig att tvåspråkigheten också påverkade hennes 20. Hon konstaterade lillgammalt och 20. tänka (s u b s t.) filosofiskt att en del människor kallar snön snö, medan andra kallar samma snö lumi. Ibland blev det problem. Som treåring fordrade hon att omedelbart få lära sig tyska för att 21 21. umgås med familjens utländska gäster, som skulle komma om en halvtimme. När hon var fyra år gammal fick hon en lillebror. Han var den första människa med vilken hon inte visste vilket språk hon 22 tala. 22. ska Nu är våra barn vuxna och på tumanhand talar de alltid svenska, 23 var deras skolspråk. 23. p r o n. Sedan träffade dottern en man som hon ville leva med. De möttes i Sverige, men han kom från Gambia i västra Afrika. De talade till en 24 engelska med varandra, men övergick 24. senare till svenska.

6 För vår dotter och hennes man känns det viktigt att deras barn skall kunna bejaka både sin nordiska och sin västafrikanska identitet; var de än kommer att leva skall de ha raka kanaler till båda föräldrarnas hemländer. Också för den emotionella kontaktens 25, är det viktigt att deras far talar sitt eget 25. språk med dem. I vår dotters familj växer barnen upp med tre språk som nästan är modersmål. De talar finska med sin mamma, sin mormor 26. många och de allra 26 lekkamraterna på gården. Mandinka talar de med sin pappa, sin farbror och några av deras vänner. 27 besöken i Gambia kan de också mödolöst umgås med 27. p r e p. släktingarna där. Svenska talar de med sin morfar (mig) och med sin morbror; jag vet inte hur det 28 sig att han har 28. valt ett annat språk med systerbarnen än systern själv. Har de här barnen då förlorat någonting på att inte ha ett entydigt modersmål? Det är nog möjligt, och det får framtiden 29. Det som redan nu står klart är hur mycket de redan har 30. 29. 30. vinna Källa: Språkvård 4/2002, bearbetad

7 TEXTFÖRSTÅELSEUPPGIFT I a

Det är fart och fläng runt köksbordet hos familjen Lantz. Barnens intressen får styra undervisningen. Äldste sonen Lukas är just nu intresserad av Japan, lillebror Frode frågar upp engelska ord. 8

9 Källa: Kuriren 12/2013, förkortad

10 TEXTFÖRSTÅELSEUPPGIFT I b Syskongräl tränar barnens förmågor De flesta syskon bråkar ibland, och det bästa är att låta dem lösa konflikterna själva. En tröst när barnen klöser ögonen ur varandra är att grälen tränar dem i konflikthantering och lär dem sociala spelregler. Varje flerbarnsförälders dröm är att barnen ska leka tillsammans och visa varandra kärlek medan barnens främsta mål verkar vara att ha ihjäl varandra. De jobbar hårt på att få till en lömsk spark eller ett tjuvnyp när ingen vuxen ser, och tjafset från baksätet gör resorna till en utdragen plåga för alla i bilen. Men lugn - syskontjafset är helt normalt och en träning för livets alla konflikter. Att syskon bråkar ingår i den sociala anpassningen, och bråken lär dem att tåla lite hårda tag och att bli vänner igen, säger Elisabeth Schönbeck, beteendevetare med inriktning på syskonrelationer. Elisabeth Schönbeck menar att roten till grälen ofta är konkurrens om föräldrarnas uppmärksamhet. Mer än hälften av de tillfrågade föräldrarna i en undersökning sade att de skällde mest på det äldsta barnet och gav mer kärlek och uppmärksamhet till det yngsta, och sånt främjar naturligtvis syskonrivalitet. Det är otroligt viktigt att föräldrar är rättvisa med kärlek och uppmärksamhet till barnen, säger hon. Rättvisekravet gäller även när man som förälder lägger sig i barnens gräl för att medla. Ta reda på vad som har hänt och utgå inte ifrån att det är den som gråter som är förfördelad. Det kan mycket väl vara så att den yngsta retas och retas tills det brister för den äldre, som smockar till fastän han eller hon vet att man inte får, säger Elisabeth Schönbeck. Ofta kan man låta barnen reda ut småtjafset och gnabbet själva, tycker Elisabeth Schönbeck. Det lär dem att lösa konflikter. Men går det för långt måste man förstås lägga sig i, till exempel om de slåss på riktigt, om man märker att det alltid är samma barn som går vinnande ur striden eller om någon blir väldigt sårad och ledsen. Prata med barnen och red ut grälet direkt efteråt. Ta barnet som sagt något elakt åt sidan och väck hans eller hennes empati. Förklara att man faktiskt inte får säga så. Det bästa botemedlet mot uppslitande syskongräl är närvarande och kärleksfulla föräldrar, som också är förebilder genom att visa att de kan lösa sina egna konflikter på ett konstruktivt sätt. Det ger barnen bra förutsättningar för en stabil och trygg syskonrelation hela livet. Nästan alla vuxna jag träffar, som har dåliga relationer till sina syskon, berättar om orättvisor och konflikter i barndomen, säger Elisabeth Schönbeck. Anna Bratt/TT Spektra Publicerad 12.8.2013 Källa: http://arbetarbladet.se/merlasning/smastora/1.6166972-syskongral-tranar-barnens-formagor, hämtad och förkortad 26.11.2013

11 MATERIAL TILL TILL UPPSATS 4 FAMILJEN I FÖRÄNDRING I dag består familjerna av färre barn och fler barn föds utanför äktenskapet än för drygt 60 år sedan. En del av siffrorna är inte direkt jämförbara. Till exempel gäller förstföderskornas ålder 1950 barn som föddes inom äktenskapet. Den verkliga åldern för förstföderskor var lägre än så. fanns det 599 329 barnfamiljer i Finland. 64 procent av alla familjer var barnfamiljer. Antal barn i en familj 1950, procent av familjerna barn barn barn barn 39,2 % 28,9 % 15,9 % 16 % personer bestod en familj av i medeltal. *) 85,9 % gift par och barn barn födde en kvinna i medeltal (fertilitetsgrad). FAMILJEN BESTOD AV... 12,4 % mamma och barn 1,7 % pappa och barn av alla barn föddes utanför äktenskapet. år var medelåldern för förstföderskor för barn som föddes inom äktenskapet. **) Källa Statistikcentralen *) Alla familjer, även barnlösa. **) Kan inte direkt jämföras med siffran för 2012, eftersom sättet att bokföra föderskornas ålder har ändrats. Källa: Hufvudstadsbladet 27.7.2013

12 Antal barn i en familj 2012, procent av familjerna fanns det 578 000 barnfamiljer i Finland. 39,5 procent av alla familjer var barnfamiljer. barn barn barn barn 42,2 % 36,8 % 12,8 % 4,8 % FAMILJEN BESTOD AV... 60,9 % gift par och barn 18,6 % sambopar och barn 17,6 % mamma och barn 2,8 % pappa och barn 0,1 % par i registrerat parförhållande och barn av alla barn föddes utanför äktenskapet. personer bestod en familj av i medeltal. (Alla familjer, även barnlösa.) barn födde en kvinna i medeltal (fertilitetsgrad). år var medelåldern för förstföderskor. Källa: Hufvudstadsbladet 27.7.2013

13 MATERIAL TILL UPPSATS 5 Källa: http://hd.se/blogg/olater/wp-content/uploads/2009/09/bild-21.png

MATERIAL TILL UPPSATS 5 14 Källa: Juba Tuomola, Viivi och Wagner 2. Hjälp, jag har en gris i sängen! (2005). Övers. Maija Berndtson och Mats Öström

15 MATERIAL TILL UPPSATS 6 VAD UPPLEVDE JAG DEN KVÄLLEN Vad upplevde jag den kvällen, höstkvällen när jag gick efter ved åt mor? Jag minns den så väl, ingen kväll minns jag som den. Det var då jag för första gången såg stjärnorna. Med vedträna i famnen kom jag att se upp i himlen och då såg jag dem däruppe, omgivna av sitt gränslösa mörker. Överallt ovanför mig fanns de i en ödslighet utan gräns. Jag stod alldeles stilla. Och allting försvann för mig, allt som funnits förut, allt som varit mitt, min lilla häst med tre ben, min gummiboll, min glädje att vakna om morgonen, solskenet, stenkulorna och den stora kulan av glas, alla mina leksaker. När jag kom in till mor igen och lade ifrån mig vedträna vid köksspisen märktes säkert ingenting särskilt på mig, säkerligen inte. Men när jag gick och satte mig på min pall långt borta från de andra var jag inte längre något barn. Källa: Pär Lagerkvist, Aftonland (1953)

MATERIAL TILL UPPSATS 7 16

17 Källa: Anne Frank, Anne Franks dagbok (1947), översättning: Per Holmer

MATERIAL TILL UPPSATS 1 POÄNGSÄTTNINGEN AV PROVET Uppgift Antal Poäng- Koefficient* Max. Kolumn på deluppgifter sättning bedömningsblanketten Ia 5 x 5 0 p. x 2 50 p. 1 Ib 10 0 p. x 3 30 p. 2 II 30 x 1 0 p. x 1 30 p. 3 III 99 p. 7 Tot. 209 p. * Viktningen görs av nämnden. OBS! Läraren antecknar på bedömningsblanketten det oviktade poängtalet för varje del. Noggrannare instruktioner för poängsättningen och bedömningen ingår i anvisningarna för provet i svenska som andraspråk.

http://www.kirkkopalvelut.fi, hämtad 28.1.2014 Ur filmen Chaplins pojke (1921) Foto: Nina Leen