Yttrande över remiss av halvtidsöversynen av den gemensamma jordbrukspolitiken: En långsiktig politik för ett hållbart jordbruk

1(67) YTTRANDE 2003-03-05 Dnr 44-836/2003 Bilaga Regeringskansliet Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över remiss av halvtidsöversynen av den gemensamma jordbrukspolitiken: En långsiktig politik för ett hållbart jordbruk Jordbruksdepartementet har genom remiss berett Jordbruksverket tillfälle att yttra sig över rubricerade dokument från EU-kommissionen. Jordbruksverket redovisar här en konsekvensbeskrivning av förslaget i förhållande till det gällande beslutet enligt Agenda 2000. Analyserna har huvudsakligen begränsats till att avse konsekvenserna för Sverige eftersom Jordbruksverkets kunskaper om förhållandena inom jordbruket i andra EU-länder är för begränsade för att kunna dra några slutsatser. 1. Sammanfattning och slutsatser I januari 2003 lade EU-kommissionen fram ett förslag till reformering av den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU. Jordbruksverket har analyserat reformens effekter för det svenska jordbruket, samhället och konsumenterna. Det finns många osäkerheter kring förslaget, men trots det anser Jordbruksverket att det är nödvändigt att göra ett försök att så detaljerat som möjligt bedöma effekterna av den föreslagna reformen, ställt mot politiken enligt Agenda 2000. Jordbruksverket delar EU-kommissionens bedömning att reformåtgärder behövs för att göra EU:s jordbruk mer konkurrenskraftigt, för att främja ett mer marknadsorienterat, hållbart jordbruk och för att ge bättre avvägt stöd och stärka landsbygdsutvecklingen. Förändringarna inom marknadsregleringarna medför ett närmande på marknaden mellan producenter och konsumenter. Frikopplingen av de generella direktstöden kommer att göra inkomststödet till jordbrukarna effektivare. Sammanfattningen koncentreras mot effekterna av förslaget om frikoppling av de generella direktstöden. EU-kommissionens förslag EU-kommissionens förslag består av ett flertal komponenter, bland annat: Förändringar inom marknadsre gleringen till exempel sänkningar av de administrativa priserna (interventionspriser) på mjölk- och spannmålsområdena. Frikoppling av de generella direktstöden vilket innebär att ett stöd som är frikopplat från vad jordbrukaren producerar. Jordbruksverket, 551 82 Jönköping Tel: 036-15 50 00 vx, fax: 036-19 05 46 E-post: jordbruksverket@sjv.se, Internet: www.sjv.se

Jordbruksverket 2003-03-05 Dnr 44-836/2003 2(67) Tvärvillkor som innebär att jordbrukaren måste uppfylla ett antal skötselkrav inom bl.a. områdena miljö och djurskydd för att få rätt till stödet. Obligatorisk jordbruksrådgivning till jordbrukarna Degressivitet vilket innebär att stödet successivt ska trappas ned, mest för stödmottagare med höga belopp, medan stödmottagare med små belopp får behålla stödet oförändrat. Modulering som innebär att de medel som sparas genom att trappa ned stödet flyttas till andra åtgärder, t.ex. landsbygdsutvecklingsprogrammet, eller andra ändamål. Förslag till förändringar av förordningen för miljö- och landsbygdsåtgärder De olika delarna är tämligen fristående från varandra. Obligatoriet för jordbruksrådgivningen har dock en viss koppling till tvärvillkoren. Utan tvärvillkoren skulle det vara svårt för EU-kommissionen att motivera just obligatoriet. De medel som används för moduleringen finansieras genom degressiviteten. Analysen beaktar inte förslaget från WTO WTO har nyligen lagt fram ett förslag som innebär sänkningar av tullar samt sänkningar av exportbidrag som helt ska elimineras efter fem till tio år. Vidare ska tullkvoter på tio procent av konsumtionen tillämpas. Det föreslås också att den så kallade blå boxen (som berör direktstöden) ska halveras under en femårsperiod. Jordbruksverkets analys av EU-kommissionens förslag, som redovisas i detta yttrande, tar inte hänsyn till konsekvenserna av förslaget från WTO. Jordbruksverket kommer att återkomma i denna fråga. Mycket preliminärt vill verket ändå påpeka att konsekvenserna av EU-kommissionens förslag förstärks av WTO-förslaget i den meningen att påverkan på priserna blir i nedåtgående riktning samtidigt som produktionen också tenderar att falla. För konsumenterna bör WTO-förslaget medföra något billigare livsmedel jämfört med kommissionens förslag. Målet med reformen Ett av målen med de reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken som skett sedan 1992 har varit att flytta stödet till jordbruket från produktionen till producenten. Under reformerna 1992 och 1999 uppnåddes denna överflyttning genom en sänkning av stödpriserna samt införande och ökning av direktstöd inom sektorerna för spannmål, oljeväxter, proteingrödor och nötkött. EU-kommissionen anser att de positiva effekterna av processen är uppenbara när det gäller att främja marknadsorientering och konkurrenskraft, stabilisera jordbruksinkomsterna och minska negativ miljöpåverkan. Genom den nya reformen tas ett ytterligare steg nu genom fortsatta sänkningar av prisstödet samt att även mjölksektorn reformeras. De generella direktstöden ska enligt förslaget ersättas med ett stöd som frikopplas från produktionskrav. Genom dessa förändringar ökar kontakten mellan konsumenter och producenter på marknaden.

Jordbruksverket 2003-03-05 Dnr 44-836/2003 3(67) Tvärvillkor föreslås Vidare förslås bestämmelser som medför att vissa regler rörande t.ex. hänsyn till den yttre miljön och djurskyddet ska vara uppfyllda (tvärvillkor) för att det frikopplade stödet ska beviljas till jordbrukaren. Även regler om god jordbrukshävd införs för att bl.a. förhindra igenväxning av mark. För att underlätta för jordbrukarna att uppnå dessa normer föreslås ett program med obligatorisk rådgivning. Frikopplat stöd föreslås av kommissionen Genom införande av så kallade stödrättigheter och frikopplat stöd förändras beslutssituationen för jordbrukarna. Enligt det nuvarande systemet är det t.ex. en förutsättning för att lyfta arealersättning att det odlas en bidragsberättigande gröda eller att arealuttag tillämpas. Med en frikoppling faller odlingskravet bort. Med små insatser blir jordbrukaren berättigad till stödet. Det åtagande som brukaren måste uppfylla är att marken ska hållas i god hävd. Detta kan ske antingen genom odling av någon gröda eller, i det enklaste fallet, genom att röja bort sly och buskar som växer upp samt, beroende på utformningen av hävdvillkoren, slå av gräs. Jordbrukaren kommer att tilldelas en stödrättighet som baseras på referensperioden 2000 2002. Allmänna samhälls- och konsumentaspekter De förändringar som föreslås av marknadsregleringarna får den effekten att marknadspriserna på mjölk och möjligen också spannmålsprodukter kan komma att falla något medan priset på nötkött kan förväntas stiga. Reformen syftar till att EU:s jordbruk ska bli mer konkurrenskraftigt och mer marknadsorienterat. Samhällsvinsten att detta kan bli ökad konkurrens och mera varierat utbud. I samband med att produktionskopplingen tas bort och om skötselkraven blir enkla att uppfylla, kommer värdet på jordbruksmarken, sett som genomsnitt, att stiga. Övergången till frikopplade stöd bedöms medföra att intensiteten i odlingen kommer att minska. Det minskade djurantalet kommer att leda till problem att nå målet om ett öppet och variationsrikt odlingslandskap. Delmålet för betesmarkerna kommer då sannolikt inte att nås. Minskningen av spannmålsodlingen samt förslaget om långliggande träda kommer att leda till minskade negativa miljöeffekter i termer av kväveutlakning och bekämpningsmedelsanvändning. Införandet av tvärvillkoren kan vidare även ge positiva effekter för livsmedelssäkerheten, djurskyddet och miljön. Jordbruksverkets remissarbete Inriktningen av Jordbruksverkets remissarbete har i hög utsträckning varit att identifiera de olika slag av effekter som kan uppstå främst genom frikopplingen. I första hand görs kvalitativa uppskattningar. I vissa fall görs också ett försök till kvantitativ bedömning av vissa effekter. Den förändring mot frikoppling av stöden som föreslås innebär en stor förändring och det finns inget historiskt erfarenhetsunderlag för att bedöma jordbrukarnas reaktionsmönster. Därför blir det mycket svårt att ange de effekter som upp-

Jordbruksverket 2003-03-05 Dnr 44-836/2003 4(67) står med god precision. En lång rad osäkerheter finns som gäller t.ex. hur jordbrukarna reagerar på förändringen och hur snabbt en förändring sker. En annan osäkerhet är att regelpaketet ännu inte är fullständigt. En tredje osäkerhet, som är en skillnad mot situationen för Sverige före EU-inträdet, är att påverkan från andra EU-länder kan förväntas bli tydligare eftersom det svenska jordbruket konkurrerar med jordbruket i andra EU-länder. En viktig fråga i detta hänseende är också hur det svenska jordbruket påverkas i samband med att kvotsystem och andra produktionsbegränsningar minskas. De miljöersättningar som tillämpas inom ramen för LBU-programmet har vidare i flera fall en knytning till att hålla nötkreatur eller får. En fråga är hur stark drivkraft miljöersättningarna utgör för att hålla nötkreatur eller får. För att kvantifiera effekterna för produktionen av spannmål, mjölk och nötkött har Jordbruksverket utgått från olika underlag. Lönsamhetskalkyler har använts för att bedöma konsekvenserna av att de generella direktstöden frikopplas från produktionen. De generella direktstöden svarar för mellan i storleksordningen tio procent och ända upp till 50 procent (delar av nötköttsproduktionen) av de totala intäkterna för mjölk, vissa grödor samt nötkött och fårkött, exklusive LBU-ersättningarna. Vidare kan paralleller i vissa fall dras med andra förändringar av jordbrukspolitiken, t.ex. det svenska omställningsprogrammet i början av 1990- talet. Regionalt kan det finnas skillnader i kostnader och intäkter som kan ge upphov till olika effekter, såväl inom landet som inom EU. Det kvarstår en mycket viktig osäkerhetsfaktor, nämligen vilka anpassningsmöjligheter i form av t.ex. ytterligare stordriftsrationalisering som den föreslagna frikopplingen kan ge upphov till. Nya produktions- och driftformer kan komma fram som en effekt av förslaget och som kan visa sig ge goda resultat. Även med oförändrad politik finns dynamiska effekter genom tillämpning av t.ex. ny teknik och ny organisation. Effekterna av denna dynamik är möjlig att studera i efterhand. Svårigheterna är dock stora att analysera effekterna av detta förslag jämfört med tidigare reformförslag eftersom det saknas historiskt erfarenhetsunderlag. Jordbruksverkets analys siktar till att bedöma effekterna av EU-kommissionens förslag i förhållande till den politik som förs i enlighet med reformen inom ramen för Agenda 2000. Besluten inom ramen för Agenda 2000 har ännu inte fullt ut börjat tillämpas. De förändringar som beslutats om mjölksektorn har ännu inte börjat tillämpas. De långsiktiga anpassningarna av Agenda 2000 kommer inte att ha trängt igenom fullt ut förrän om flera år. Det kommer också att ta många år innan de långsiktiga anpassningarna av det förslag som föreligger nu, har trängt igenom helt. Jordbruksverkets analyser ska tolkas så att EU-kommissionens nuvarande förslag jämförs med Agenda 2000 när båda alternativens alla anpassningar har fått fullt genomslag. Eftersom en stor andel av kostnaderna i jordbruket i det korta perspektivet är fasta, dröjer det tills långt fram i tiden, minst 10-15 år, innan alla anpassningar har slagit igenom. Exempel på sådana kostnader är för maskiner och

Jordbruksverket 2003-03-05 Dnr 44-836/2003 5(67) byggnader. Jordbruksverkets analyser syftar till att visa effekterna på lång sikt när alla sådana effekter har fullt genomslag. Trots de mycket stora osäkerheter som finns, anser Jordbruksverket att det är nödvändigt att göra ett försök att så detaljerat som möjligt bedöma de effekter av den föreslagna reformen, ställt mot politiken enligt Agenda 2000, som kan komma att uppstå. Effekter för spannmålsodlingen I odlingen av spannmål beräknas lönsamheten i arealstödszon 1 (det område i Götaland med högst avkastning) minska med drygt 3000 kr/ha och i arealstödszon 3 (Svealands slättbygder) med ca 2500 kr/ha. Merparten av förändringen beror då på att i kalkylen för läget enligt Agenda 2000 ingår arealersättningen och som har lyfts ut ur kalkylen för situationen med frikoppling eftersom det frikopplade stödet utgår oavsett om det sker odling av grödor eller inte. Enligt beräkningarna för arealstödszon 1 återstår ett bidrag på över 2000 kr/ha för att täcka kostnader för arbete och kapital medan det går ned under 1000 kr/ha i arealstödszon 3. En parallell som kan göras är att studera hur jordbrukarna agerade vid införandet av det s.k. omställningsprogrammet i början av 1990-talet. Det visade sig då att anslutningen till programmet blev hög i Svealands slättbygder till skillnad från i Götalands slättbygder. Spannmålsodlingen i områden utanför slättbygder är av liten betydelse och är ofta en omväxlingsgröda till vallodling och kommer därför mera att påverkas av i vilken utsträckning nötkreaturshållningen förändras. Vidare kan en ytterligare parallell göras om utvecklingen av spannmålsodlingen sedan EU-inträdet. I samband med EU-inträdet ökade intresset för odling av spannmål. Denna ökning kulminerade 1998 och har sedan dess minskat något. Den trendmässiga förändringen under perioden 1998-2002 har uppgått till knappt 30 000 ha/år. Denna tendens till minskning tyder på att vissa producenter idag upplever lönsamheten som otillräcklig och slutar efter hand med spannmålsodling. Ett införande av frikopplade stöd kan komma att innebära att ytterligare ett antal jordbrukare finner att lönsamheten enligt det resonemang som presenterades inledningsvis i avsnittet blir otillräcklig och upphör med spannmålsodlingen. De lönsamhetskalkyler som gjorts tar inte hänsyn till annat än direkta effekter av reformen. Det är i dessa kalkyler inte möjligt att ta hänsyn till föränd ringar i intensiteten i produktionen, möjligheter till storleksrationalisering, ny teknik som t.ex. innebär lägre maskinkostnader eller andra dynamiska effekter. Dessa faktorer samt det faktum att den genomsnittliga avkastningen i spannmålsodlingen i ett område varierar kraftigt medför att beräkningsresultat för förändring av odlingen blir ytterst instabila för ändringar av antaganden om var lönsamhetsgränsen går. Skulle anpassningseffekter saknas, är verkets uppfattning att odlingens omfattning skulle påverkas starkt.

Jordbruksverket 2003-03-05 Dnr 44-836/2003 6(67) Odlingen av spannmål i Götalands slätt- och mellanbygder har enligt Jordbruksverket goda förutsättningar att fortsätta i ungefär samma omfattning som om dagens stödsystem fortsätter att gälla. Situationen är däremot annorlunda i spannmålsbygderna i Svealand, där bedömningen är att det kommer att ske en minskning. Spannmålsodling i andra delar av landet, som totalt sett är av liten omfattning, sker i många fall som en omväxlingsgröda och för egen användning som foder. Enligt de utvärderingar som EU-kommissionen har redovisat skulle spannmålsodlingen inom EU som helhet minska med mellan två och nio procent som en effekt av reformen. Jordbruksverkets bedömning är att effekten sett för Sverige kommer att ligga i den övre delen av detta intervall. Eftersom odlingen i huvudsak minskar på mark med avkastning under genomsnittet blir effekten på spannmålsproduktionen mindre. Bedömningen av effekten för odlingen försvåras av att en liten lönsamhetsförändring på sikt kan få stort genomslag. Vilka förändringar som kan uppstå för odlingen av oljeväxter har inte analyserats särskilt. Det kan antas att oljeväxtodlingen i de olika odlingsområdena påverkas på ungefär samma sätt i respektive område som spannmålsodlingen. En faktor som kan påverka oljeväxtodlingen i viss positiv riktning kan vara att interventionspriset på spannmål sänks. I den utsträckning också marknadspriserna faller för spannmål förbättras då konkurrenskraften för oljeväxter gentemot spannmål. Effekter för mjölkproduktionen Inom ramen för Agenda 2000 har beslutats om en reform av mjölkområdet som ännu inte är genomförd. Av den totala prissänkning (28 procent) som föreslås i det nu föreliggande förslaget från EU-kommissionen jämfört med dagsläget faller ca 2/3 på Agenda 2000 och den ytterligare prissänkningen på ca 1/3 avser den ytterligare förändring som föreslås i det nu föreliggande förslaget. Detta remissarbete avser endast att göra en jämförelse mellan beslutet enligt Agenda 2000 och EU-kommissionens förslag. Troligtvis har inte kvotsystemet kvar några produktionsbegränsande verkningar när den effekt som uppstår enligt beslutet i Agenda 2000 slagit igenom. Svårigheterna att förutsäga förändringarna inom mjölkproduktionen beror, förutom på de allmänna osäkerheter som redovisades tidigare av hur stor andel av prissänkningen som kommer att slå igenom i producentledet. Det har antagits att 50 procent av prisförändringen slår igenom i producentledet. Vid en förändring av de administrativa priserna (interventionspriser för smör, mjölkpulver och ost) och frikoppling av direktstöden kommer dessutom konkurrensbilden inom EU att ändras. Det är sannolikt att i viss utsträckning kommer de EU- länder som idag exporterar mejeriprodukter till tredje land, t.ex. Nederländerna, att öka ansträngningarna för avsättning internt på EU-marknaden.

Jordbruksverket 2003-03-05 Dnr 44-836/2003 7(67) De producenter som producerar mjölk är oftast starkt beroende av inkomsterna från mjölkproduktionen för sin försörjning. Detta medför att verksamheten på varje mjölkföretag måste ge ett tillräckligt överskott. Enligt Jordbruksverket bör intäktsminskningen medföra en viss ytterligare produktionsminskning utöver vad som kan komma att inträffa som en effekt av beslutet i Agenda 2000. Vidare kan påpekas att mjölkproduktion innebär relativt mycket investeringar som medför att anpassningstiderna kan bli långa. Enligt Jordbruksverket bör intäktsminskningen enligt förslaget medföra en viss produktionsminskning. Å andra sidan kan detta möjligen i viss mån uppvägas av en intensifierad strukturrationalisering. Jämfört med spannmålsodlingen är det troligt att produktionsminskningen blir mindre. Den samlade bedömning som detta leder till är enligt Jordbruksverket att produktionen av mjölk kan komma att minska med någon procent. EU-kommissionen har inte redovisat några utvärderingar av effekterna av reformen. Effekter för köttproduktionen Köttproduktionen påverkas, förutom av marknadsregleringen och direktstöden, bl.a. av de olika LBU-ersättningarna, av de hävdvillkor som kommer att sättas upp för jordbruksmarken och av de möjligheter till anpassningar som finns. Den specialiserade nötköttsproduktionen svarar idag för ca 25 procent av den totala nötköttsproduktionen. Denna produktionsgren expanderade kraftigt i samband med 1990 års livsmedelspolitiska reform och de möjligheter till extensivt bete som gavs på s.k. omställningsareal. Vid EU-inträdet tillkom olika slag av djurbidrag som har påverkat lönsamheten starkt. Den specialiserade nötköttsproduktionen kan mycket väl komma att återgå till den omfattning som gällde före 1990 års livsmedelspolitiska reform, det vill säga ca 65 000 kor för köttproduktion jämfört med dagens ca 165 000. Produktionen av kött från utslagskor, det vill säga mjölkkor som slaktas, svarar idag också för ca 25 procent av nötköttsproduktionen. Kött från utslagskor kommer givetvis att påverkas på samma sätt som mjölkproduktionen. Den återstående delen av nötköttsproduktionen, ca 50 procent, består huvudsakligen av kött från tjurar och stutar av mjölkras eller korsningar. Även om lönsamheten enligt de lönsamhetskalkyler som gjorts faller kraftigt, kan det med väl vald struktur och produktionsteknik bli möjligt att uppnå lönsamhet i produktionen, t.ex. stutproduktion med höga LBU-ersättningar. Hur frikopplat det frikopplade stödet blir från produk tionen, har en avgörande betydelse för hur mycket produktionen påverkas. I det fallet att hävdkravet blir starkt blir produktionen större än med ett lågt hävdkrav. Den genomsnittliga andel av intäkterna som härrör från generella direktstöd är avsevärd (upp till ca 50 procent) inom nötköttsproduktionen. Av stor betydelse för lönsamheten för enskilda företagare blir om det frikopplade stödet bestäms utifrån historiska data för respektive företag eller om stödet bestäms områdesvis.

Jordbruksverket 2003-03-05 Dnr 44-836/2003 8(67) T.ex. skulle företag med intensiv nötköttsproduktion få oförändrad stödnivå om det bestäms företagsvis, men sänkt om det bestäms områdesvis. Det finns många osäkerhetsfaktorer vid bedömningen av vilka förändringar inom de olika kategorierna enligt ovanstående exempel som kommer att uppstå. Jordbruksverkets bedömning är att produktionen i Sverige har konkurrensnackdelar jämfört med produktionen i övriga EU-länder. Detta gäller inte minst för den specialiserade nötköttsproduktionen som ökade starkt i Sverige i samband med att omställningsprogrammet infördes i början av 1990-talet. Exempel på sådana nackdelar kan vara kort betessäsong och småskalighet. I den bedömning som Jordbruksverket gjort, har även för nötkött tagits hänsyn till de anpassningseffekter som kan komma att uppstå. Jordbruksverket har antagit en viss höjning av prisnivån för nötkött. De utvärderingar som EU-kommissionen har redovisat visar att nötköttsproduktionen sett för EU som helhet minskar med mellan tre och nio procent. Om den specialiserade nötköttsproduktionen går tillbaka till den nivå som gällde innan omställningsprogrammet startade i början av 1990-talet, kommer enligt Jordbruksverkets sammanfattande bedömning produktionen av nötkött att minska med ca 20 procent. Denna siffra kan påverkas av att högre krav sätts på hävd av marken och av eventuella framtida förändringar av LBU-ersättningarna. Till detta kan också läggas osäkerheten för den del av nötköttsproduktionen som är beroende av mjölkproduktionen. Skulle konsumenternas preferenser för svenskt nötkött visa sig blir mycket starka kan givetvis prisnivån för svenskt nötkött komma att höjas kraftigt, vilket kan medföra att produktionseffekten blir mindre. Produktionen av lammkött kan förväntas förändras ungefär som för nötkött. Produktionen av griskött, ägg och fågel kommer att påverkas positivt, dels eftersom priset för foder kommer att falla något, dels eftersom priset för nötkött kan förväntas stiga. Den sammantagna ökningen för dessa produktionsgrenar bedöms emellertid inte uppgå till mer än enstaka procentenheter som en följd av reformen. Alla generella direktstöd bör frikopplas För att fullt ut uppnå de fördelar som angetts för reformen måste alla former av generella direktstöd frikopplas. Ett alternativ som har förts fram är att frikopplingen bara borde omfatta arealersättningarna. I det fallet kan det bli bekymmer med att definiera på vilken areal stödrättigheterna ska läggas ut. T.ex. måste ju reglerna om minsta hävd kunna verifieras på de arealer som får det frikopplade stödet. Rimligen bör heller inte de arealer som ska berättiga till detta frikopplade stöd kunna flyttas mellan åren. Å andra sidan kan en effekt av frikopplingen enligt EU-kommissionens förslag bli att Sverige får svårt att uppnå miljökvalitetsmålen vad gäller biologisk mångfald eftersom mark som tidigare använts för spannmål istället kommer att användas för grovfoder. Att behålla kopplingen mellan djur och foderareal kan underlätta att nå dessa mål.

Jordbruksverket 2003-03-05 Dnr 44-836/2003 9(67) Priseffekter Priseffekterna i konsumentledet förväntas totalt sett bli små. Priserna på mjölk och andra mejeriprodukter kan förväntas falla samtidigt som priserna på nötkött kan förväntas stiga. Priserna på mjöl och andra spannmålsprodukter kommer sannolikt inte att förändras märkbart som en följd av reformen. Detta kommer sannolikt också att gälla för griskött, ägg och fågelkött. Regionala effekter Andra effekter som Jordbruksverket har analyserat är bl.a. de regionala effekterna av förslaget om frikoppling. Eftersom produktionen av olika produkter har olika regional fördelning kommer vissa områden att påverkas starkare än andra. I starka områden i Götaland med tyngdpunkt i produktion av spannmål, oljeväxter, griskött, ägg och fjäderfä kommer påverkan på den sammantagna produktionen att bli marginell. Däremot i skogsbygderna i hela landet kan påverkan på produktionen bli tydlig eftersom mjölk och nötkött är viktiga produktionsgrenar i dessa områden. Samtidigt bör det observeras att det kan finnas möjligheter att göra förändringar av de olika LBU-ersättningarna, som dämpar dessa effekter. Medel för detta kommer att frigöras genom moduleringen men kommer inte att bli tillgängliga förrän efter flera år. Strukturutvecklingen De långsiktiga tendenser som gäller för strukturutvecklingen kommer enligt Jordbruksverket i huvudsak att bestå. En förändring som det kan pekas på, till följd av reformen, är att strukturutvecklingen för de företag där företagarens inkomster i huvudsak kommer från jordbruket, kan komma att öka. I första hand torde detta komma att gälla för mjölkföretag och större växtodlingsföretag. Markvärdet höjs I samband med att produktionskopplingen tas bort och om skötselkraven blir enkla att uppfylla, kommer värdet på jordbruksmarken, sett som genomsnitt, att stiga. Skälet till värdeökningen är att möjligheterna att fritt använda marken ökar. Det frikopplade stödet kan lyftas utan att t.ex. nötköttsproduktion som inte är lönsam behöver ske. Generellt bör värdeökningen för den vall och betesmark som fortfarande kommer att hävdas, åtminstone enligt minimikraven, bli större än för mark som används för t.ex. spannmålsodling. Mark där stödet kan förväntas minska, samtidigt som marken kommer att användas för samma ändamål som tidigare, kan falla i värde. Den del i förslaget som innebär successivt avtrappade stöd minskar kapitaliseringseffekten. Frikopplingen leder till inkomstökning EU-kommissionen anger att den större flexibiliteten som uppstår genom frikopplingen kommer inkomsterna att förbättras för många jordbrukare. För Sveriges del har Jordbruksverket gjort en beräkning på sektorsnivå med ledning av de produktionsförändringar som indikerats. Denna visar att intäkterna minskar med ca 1,25 miljarder kr. Det är svårare att beräkna kostnadsminskningen, men om jordbrukarna agerar ekonomiskt rationellt på de förändringar som förslaget

Jordbruksverket 2003-03-05 Dnr 44-836/2003 10(67) innebär, kommer den att bli större än intäktsminskningen. Tillsammans med olika slag av anpassningseffekter är det enligt Jordbruksverkets uppfattning rimligt att inkomstökningen (förändring av intäkter minus förändring av kostnader) skulle kunna uppgå till i varje fall ca 0,3 miljarder kr. Starka krav på hävden av vall och betesmark verkar återhållande på inkomstökningen. Sett i ett längre perspektiv kan även konkurrensförhållandena påverka inkomstutvecklingen i återhållande riktning. Miljöeffekterna Miljöeffekterna av reformen är av flera slag. Miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap innebär att alla betesmarker ska bevaras och vissa typer utökas. Samtidigt ska betesmarkerna skötas så att värdena bevaras. I princip innebär detta att inga förluster av betesmarker kan tillåtas om målet ska nås. Det minskade djurantalet kommer att leda till problem att nå målet om ett öppet och variationsrikt odlingslandskap. Delmålet för betesmarkerna kommer då sannolikt inte att nås. Samtidigt bör det observeras att det kan finnas möjligheter att göra förändringar av de olika LBU-ersättningarna, som dämpar dessa effekter. Medel för detta kommer att frigöras genom moduleringen men kommer inte att bli tillgängliga förrän efter flera år. I den utsträckning som spannmåls- och oljeväxtodlingen samt djurantalet kommer att minska och odlingen att ske med lägre intensitet, kommer odlingslandskapet i större utsträckning än tidigare att bestå av extensivt utnyttjad mark, bl.a. i form av långliggande ogödslade vallar. Minskningen av spannmålsodlingen och förslaget om långliggande trädor kommer att leda till minskade nega tiva miljöeffekter i termer av kväveutlakning och bekämpningsmedelsanvändning. Även ammoniakavgången kommer att minska som en följd av det minskade djurantalet. Ekologisk produktion Konsekvenser för den ekologiska produktionen har inte studerats särskilt inom ramen för detta yttrande. Rent allmänt kommer den ekologiska produktionen att påverkas i samma riktning som den konventionella produktionen. Den ekologiska produktionen är i större utsträckning än konventionell odling beroende av tillgång till djur. Detta betyder att förändringar i lönsamheten för djurinnehav kan ha stor betydelse. Samtidigt påverkar inte reformen miljöersättningen till ekologisk odling vilket medför att den ekologiska produktionen relativt sett påverkas mindre än konventionell produktion. Införanderegler behövs I denna sammanfattning kommenterar Jordbruksverket inte närmare de olika detaljförslag som redovisas om de olika regelverken. Ett undantag finns skäl att göra. Så som förslagen till regler just nu är utformade kommer nystartare och företag med stora produktionsförändringar under referensperioden 2000-2002 och under 2003 att påverkas kraftigt. Skälet till detta är att värdet på stödrättigheterna bestäms helt av utbetalningarna av stöd under vart och ett av referensåren. Detta innebär att den brukare som etablerat sig under 2003 inte får några stödrättighet-

Jordbruksverket 2003-03-05 Dnr 44-836/2003 11(67) er alls och den som t.ex. etablerat sig tidigt under 2001 får stödrättigheterna beräknade med ledning av summan av utbetalningarna 2001 och 2002. Samtidigt kan den som upphört att vara brukare under referensperioden eller under 2003 inte utnyttja (t.ex. sälja) sina stödrättigheter. Dessa ska enligt förslaget frysas och inte tillfalla den nationella reserven förrän efter fem år. Därigenom kommer också utdelningarna från den nationella reserven att bli mycket små de första åren. Jordbruksverket anser att man inte bör förhindra nyetableringar, driftsomläggningar och förändringar i företagsstorleken genom regelsystemet. Införanderegler bör därför utformas så att de jordbrukare som upphört helt under referens perioden eller under 2003 inte ska disponera några stödrättigheter, utan dessa ska istället tillfalla den nuvarande brukaren. Flexibel tolkning för jordbrukshävden behövs Vad gäller begreppet god jordbrukshävd är enligt Jordbruksverket en flexibel tolkning att föredra för Sverige, eftersom det innebär ökade möjligheter att anpassa kraven på skötsel av markerna till svenska förhållanden. En alltför flexibel tolkning kan dock medföra olika former av produktionskrav som kan äventyra syftet med reformen. För många tvärvillkor Införande av bestämmelser som medför att vissa regler rörande t.ex. hänsyn till den yttre miljön och djurskyddet (s.k. tvärvillkor) ska vara uppfyllda för att det frikopplade stödet ska beviljas, kan utgöra en betydelsefull drivkraft i miljö- och djurskyddsarbetet och beroende på utformning, sannolikt avsevärt förbättra efterlevnad och effektivitet. EU-kommissionen föreslår att totalt 38 sådana direktiv och förordningar ska beaktas vid beslut om stöd. Jordbruksverket anser att det bör göras en prioritering mellan dessa regelverk och att listan därmed bör kortas ned rejält. Denna prioritering bör särskilt ta sikte på allmänhetens och konsumenternas synpunkter. Det bör också övervägas om alla villkoren ska införas vid ett tillfälle. Degressivitet och modulering EU-kommissionen föreslår att degressiviteten, det vill säga minskningen av stödbeloppen, ska vara lägre gentemot jordbrukare som får låga belopp. Dessa jordbrukare baserar vanligtvis inte sina inkomster fullt ut från jordbruket utan också har andra inkomster. Enligt Jordbruksverkets mening är det svårt att försvara att utbetalningarna reduceras i olika grad beroende på utbetalningarnas storlek. De belopp som ska fördelas till medlemsländerna genom moduleringen ska fördelas till medlemsländerna på grundval av tre kriterier, nämligen jordbruksareal, sysselsättning inom jordbruket och bruttonationalprodukt per capita i köpkraft. Ett fortsatt arbete skulle enligt Jordbruksverket behövas för att bättre anpassa dessa kriterier till svenska förhållanden.

Jordbruksverket 2003-03-05 Dnr 44-836/2003 12(67) Frikopplingen kan, beroende på bl.a. hur stödrättigheterna kommer att beräknas, i vissa fall och för enskilda jordbrukare, komma att leda till avsevärda sänkningar av utbetalningarna. För jordbrukare med hög skuldsättning kan detta komma att leda till likviditetsproblem. För att genomförandet av reformen ska kunna ske under socialt acceptabla former skulle det enligt Jordbruksverket kunna bli aktuellt att införa ett system som dämpar effekterna för de jordbrukare som drabbas av sådana problem. Nya administrativa rutiner behövs Nya administrativa rutiner behöver införas främst för att administrera det frikopplade stödet, för tvärvillkoren och för den obligatoriska jordbruksrådgivningen. Administrationen av tvärvillkoren medför att nya aktörer, nämligen tillsynsmyndigheterna för de olika regelverken, behöver delta i processen. Dels kommer en ny part in i stödhanteringen, dels kan det komma att behöva satsas mycket resurser på kontroll av de olika tvärvillkoren. Det bör påpekas att utbetalningsstället har det totala ansvaret för utbetalningarnas riktighet. Jordbruksverket analyserar för närvarande hur administrationen bör utformas. I samband med denna analys görs också beräkningar av resursbehovet för att klara administrationen. Den bedömning som Jordbruksverket hittills gjort är att den löpande hanteringen inte kommer att bli mindre än idag samt att införandet av det nya systemet kommer att kräva betydande resurser, speciellt inledningsvis då hantering av både gamla och nya stöd måste ske parallellt. Om Sverige inte ska få uppenbara administrativa problem anser Jordbruksverket att det är nödvändigt att tillsynsmodellen för tvärvillkoren inte utformas enligt det nuvarande systemet för IAKS-kontroller. Det kan konstateras att det primära administrativa problemet är den mycket korta tid som kommer att stå till förfogande för att införa de föreslagna åtgärderna om det frikopplade stödet införs redan 2004. Å andra sidan om införandet senareläggs så skapas en lång period av osäkerhet som försvårar jordbrukarnas planering. 2. Inledning 2.1 Utgångspunkter för verkets remissarbete En utvärdering av EU-kommissionens förslag om frikoppling m.m. måste grundas på vissa utgångspunkter. En sådan viktig utgångspunkt är vilket syfte den föreslagna stödformen huvudsakligen ska anses ha. EU-kommissionen pekar i sin motivering för förslaget på att det krävs ett tydligt perspektiv för den framtida utvecklingen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Utan en sådan visshet kan sektorn inte planera för framtiden. Detta är enligt Jordbruksverket är riktig utgångspunkt. Vidare anges att reformåtgärder behövs för att göra EU:s jordbruk mer konkurrenskraftigt, för att främja ett mer marknadsorienterat, hållbart jordbruk och för att ge bättre avvägt stöd och stärka landsbygdsutvecklingen.

Jordbruksverket 2003-03-05 Dnr 44-836/2003 13(67) Förändringarna inom marknadsregleringarna medför ett närmande på marknaden mellan producenter och konsumenter. EU-kommissionen framhåller vidare att frikopplingen av de generella direktstöden kommer att göra inkomststödet till jordbrukarna effektivare. Detta innebär då enligt Jordbruksverket att syftet med det frikopplade stödet huvudsakligen är att se som ett inkomststöd. En alternativ tolkning skulle ha kunnat vara att stödet främst skulle bidra till att uppnå miljökvalitetsmålen, bl.a. Ett rikt odlingslandskap, och ett effektivare öppethållande av marker. Genom den föreslagna degressiviteten kommer medel för miljö- och landsbygdsåtgärder att frigöras. Det ligger dock långt fram i tiden innan sådana medel blir tillgängliga för dessa ändamål. EU-kommissionens förslag behandlas för närvarande i en serie med s.k. rådsarbetsgrupper. Successivt tillkommer därför nya informationer om förslaget. Jordbruksverket har i remissarbetet integrerat sådana nya informationer fram t.o.m. den 21 februari 2003. Det är svårt att bedöma effekterna av en frikoppling av stöden eftersom det inte finns något historiskt underlag om jordbrukarnas beteende att falla tillbaka på. Vidare kan utbudskurvan i det intressanta intervallet vara flack, vilket medför att även en liten prisförändring får en stor effekt på produktionen. Andra faktorer vid sidan om de rent ekonomiska kan också spela stor roll. En sådan reaktion som kan inträffa är att jordbrukarna kortsiktigt väljer en extensiv driftsform för att uppfylla de generella stödvillkoren framför att bibehålla en produktion som rent ekonomiskt borde ha bibehållits. Ett sådant reaktionsmönster kunde iakttas i samband med omställningsprogrammet i början på 1990-talet. En annan och motsatt kortsiktig reaktion kan vara att stödet används för att finansiera de löpande kostnaderna och att därmed produktion som egentligen är olönsam bibehålls. De dynamiska effekterna av förslaget blir således svårfångade och kan endast kommenteras översiktligt. De dynamiska effekterna beror bl.a. på möjligheterna till rationalisering genom t.ex. stordrift samt andra möjligheter till kostnadsminskningar. 2.2 Allmänt om förslaget Enklare villkor för betalningar och färre marknadsrelaterade förfaranden medför att jordbrukarna kan ägna mer tid åt att styra föredraget mot att producera de produkter och kollektiva nyttigheter som efterfrågas. Det blir också enligt EUkommissionen möjligt för medlemsstaterna att koncentrera sig på att kontrollera efterlevnaden när det gäller miljön, livsmedelssäkerheten, djurhälsan och djurskyddet. En ökad decentralisering, i synnerhet genom en förstärkning av den andra pelaren, ger medlemsstaterna möjlighet att koncentrera sig mer på lokala behov och låta jordbrukspolitiken komma närmare konsumenterna. Kontakten ökar också med världsmarknaden. För Sveriges del kan påpekas att jämfört med tiden före EU-inträdet är förutsättningarna radikalt annorlunda eftersom den svenska marknaden är öppen gentemot de övriga EU-länderna.

Jordbruksverket 2003-03-05 Dnr 44-836/2003 14(67) Utgifterna inom ramen för jordbrukspolitiken måste motiveras av de produkter och tjänster som samhället förväntar sig att jordbruk och landsbygd ska tillhandahålla. En gemensam jordbrukspolitik som uppmuntrar till att man producerar överskott som man sedan måste göra sig av med, även det till ett högt pris, är vare sig godtagbar eller hållbar. Ett av målen med reformerna av den gemensamma jordbrukspolitiken sedan 1992 har varit att flytta stödet till jordbruket från produkten till producenten. Under reformerna 1992 och 1999 uppnåddes denna överflyttning genom en sänkning av stödpriserna och införandet av direktstöd inom sektorerna för spannmål, oljeväxter, proteingrödor och nötkött. Trots en inledande oro är de positiva effekterna av denna process enligt EU-kommissionen uppenbara när det gäller att främja marknadsorientering och konkurrenskraft, stabilisera jordbruksinkomsterna och minska negativ miljöpåverkan. En erfarenhet från tidigare introduk tioner av nya stödformer, t.ex. stödet till småskaligt jordbruk, är att när väl regelverket ligger på plats komplett, finns det avsevärt mycket fler bestämmelser än som fanns inledningsvis när det första förslaget lades fram. Det är oundvikligt att även detta förslag efter hand kommer att tillföras fler tillämpningsföreskrifter än som kan utläsas nu. Just i fallet med stödet till småskaligt jordbruk bidrog en rad faktorer till att regelverket blev mer omfattande än det var tänkt från början med bl. a. krav på budgetneutralitet, stödomfattning, kontrollfrekvens, beloppsgränsen, modulering, ikraftträdandet, problematiken med strukturutveckling, avsaknaden av produktionskrav m.m. Detta får givetvis betydelse både för jordbrukarna och för stödadministrationen. 2.3 Marknadspåverkan EU-kommissionens förslag innebär att prisbildningen på jordbrukets produkter kommer att förändras jämfört med nuvarande system. I nuläget sätts den lägsta prisnivån på EU-marknaden av interventionspriset och/eller den nivå där exportbidraget stöttar priserna. Det förekommer även kvotsystem som syftar till att hålla uppe priserna genom att styra utbudet. I viss utsträckning har även de produktkopplade direktbidragen verkat i produktionsdrivande riktning. Förslaget tillsammans med tidigare reformer som genomförts, innebär att de administrativa prisernas betydelse minskar. Interventionspriset för nötkött har i praktiken redan spelat ut sin roll och för spannmål innebär den sänkning som nu föreslås att interventionsuppköpen blir mycket sällsynta. Produktpriserna kommer med det nya systemet att etableras utan påverkan av regelsystemet, förutom att den högsta nivån begränsas av gränsskyddet. För mjölk kommer däremot de administrativa priserna fortfarande att få verkningar för prisbildningen. I de fall där världsmarknadspriset ligger över EU:s tullskyddade nivå kommer marknadspriserna inom EU att bli de samma som världsmarknadspriset. EU:s priser kan också komma att ansluta till världsmarknadspriser när EU:s produk-

Jordbruksverket 2003-03-05 Dnr 44-836/2003 15(67) tion är internationellt konkurrenskraftig och kan producera både för den interna marknaden och för export utan bidrag. Till följd av föränd ringen torde prisva riationerna bli större p.g.a. att de regleringsinstrument som fanns tidigare syftade till att dämpa prisvariationer. De villkor som ställs upp för att få del av stöden kommer att få betydelse för hur jordbrukarna kommer att agera. Speciella krav som i detalj fastställer vad producenten måste uppfylla för att bli berättigad till stödet kommer att påverka produktionen mer än om kraven görs mer generella. Vidare kommer det att bli mer attraktivt för jordbrukare i områden med sämre förut sättningar för vegetabilieproduktion att minska intensiteten eller att lägga marken i träda. Produkter som inom den nuvarande stödordningen givits ett förhållandevis högt stöd men som kommer att inordnas i det generella systemet, kommer att få svårt att klara konkurrensen gentemot andra produkter. Exempel på sådana produkter är torkat foder och fabrikspotatis. 2.4 LBU-programmet En utgångspunkt är att ett nytt LBU-program ska utformas för Sverige och börja gälla från 2007. Erfarenheter av ett införande av det föreslagna frikopplade stödet kan inte vinnas förrän en tid har gått. Förmodligen finns det inga möjligheter att göra säkra bedömningar av effekterna av det frikopplade stödet tidigare än att det skulle kunna passa in i tiden för utformningen av ett kommande LBU-program. En fråga i det sammanhanget är emellertid vilka möjligheter det finns att finansiera utökningar av detta program i förhållande till dagens utgiftsnivåer. Det bör observeras att det kan finnas möjligheter att göra förändringar av de olika LBU-ersättningarna, som dämpar dessa effekter. Medel för detta kommer att frigöras genom moduleringen men kommer inte att bli tillgängliga förrän efter flera år. 3. Det nyligen lagda förslaget från WTO Ett av skälen för EU-kommissionen att föreslå en reform inom jordbrukspolitiken är att det från WTO kunde väntas förslag som tvingar fram förändringar av EU:s jordbrukspolitik. Ett sådant första förslag har nu kommit från WTO. Detta förslag innebär bl.a. sänkningar av tullar samt sänkningar av exportbidrag för att elimineras helt efter 5-10 år. Vidare ska tullkvoter på 10 procent av konsumtionen tillämpas. Det föreslås också att den blå boxen halveras under en femårsperiod. Jordbruksverket analyserar f.n. effekterna av dessa förslag. EU-kommissionens reformförslag syftar bl.a. till att prisnivån i EU ska komma i kontakt med priserna på världsmarknaden samt att direktstöden ska frikopplas från produktionen. EU har genom upprepade reformer och genom det reformförslag som nu lagts fram skapat möjligheter till kontakt mellan priserna på den interna marknaden och världsmarknadspriserna. Genom dessa åtgärder behöver EU inte skjuta till exportbidrag. För merparten av jordbruksprodukterna kommer exportbidragsbe-

Jordbruksverket 2003-03-05 Dnr 44-836/2003 16(67) hovet att vara litet om EU-kommissionens förslag accepteras. Socker och vissa mejeriprodukter utgör dock viktiga undantag. EU:s tullskydd är för de flesta produkter så högt redan i utgångsläget att import inte kommer till stånd även om de neddragningar görs som WTO föreslår. De prishöjningar som förväntats genom EU-kommissionens förslag, som bedöms komma att resultera mindre utbud, kan dock bli mindre till följd av WTO- förslaget. Det är i synnerhet för nötkött som det förutsetts prishöjningar p.g.a. minskat utbud genom EU-kommissionens förslag om frikoppling. Import inom förmånskvoter med 10 procent är för många produkter en avsevärd ökning jämfört med nuläget. Ökad import kommer även att öka trycket på export från EU. Givetvis öppnas också andra marknader än EU:s för import inom förmånskvoter, vilket då också ger ökade exportmöjligheter för EU-området. De generella direktstöden har fått en allt större tyngd bland de stöd som går till jordbruket. Dessa stöd rubriceras som s.k. blå stöd vilket innebär att de är kopplade till produktionen. WTO-förslaget innebär att de blå stöden måste halveras under en tidsperiod på fem år. EU avser genom det framlagda förslaget till frikopplade stöd att få detta stöd klassat som s.k. grönt stöd. Dessa typer av stöd föreslås undgå krav på neddragningar. Genom EU:s förslag till förändring av stöd till jordbruket kan sålunda det totala stödet bibehållas. De analyser av EU-kommissionens förslag som redovisas i detta yttrande beaktar inte konsekvenserna av förslaget från WTO. Jordbruksverket måste därför återkomma i denna fråga. Mycket preliminärt vill verket ändå påpeka att konsekvenserna av EU-kommissionens förslag om bl.a. frikopplingen av de generella direktstöden kommer att påverkas av förslaget från WTO. Utan att nu gå in på styrkan i olika effekter av WTO-förslaget kommer påverkan på priserna att bli i nedåtgående riktning samtidigt som produktionen också tenderar att falla. För konsumenterna bör WTO-förslaget medföra något billigare livsmedel. Även om det kommer att visa sig bli svårt inom EU att göra förändringar i riktning mot frikopplade stöd måste förändringar vidtas om en uppgörelse inom WTO kring dessa frågor kommer att ha likheter med det förslag som nu har presenterats. En framkomlig väg i detta läge skulle kunna vara reduceringar (degressivitet) av direktstöden. 4. Förslag till ändringar inom marknadsordningarna Kommissionen har vid sidan av de horisontella reformförslagen även lämnat en lång rad förslag till ändringar i marknadsordningarna för olika produkter. Förslagen är dels påkallade av obalanser på marknaden, dels för att marknadsordningarna behöver anpassas till de horisontella ändringsförslagen. De viktigaste förslagen till ändringar inom marknadsordningarna är följande: - Sänkt interventionspris för spannmål. - Sänkt interventionspris för ris.

Jordbruksverket 2003-03-05 Dnr 44-836/2003 17(67) - Sänkt interventionspris för mjölkprodukter. - Interventionsmöjligheten för råg tas bort. - Halvering av stödet till potatisstärkelseproduktionen och överföring till frikopplat stöd. - Successivt borttagande av stödet till torkat foder, varav hälften av det nuvarande stödet överförs till det frikopplade stödet. - Stöd till odling av råvaror för energiframställning med 45 /ha. Interventionsprissänkningen på spannmålsområdet torde inte få fullt genomslag på marknaden. Prognoserna för världsmarknadsprisutvecklingen visar att EU:s stödpriser kommer att ligga betydligt under världsmarknadspriset. Världsmarknadsprisnivån kommer därför att bli styrande för spannmålspriserna i EU. Effekterna för Sverige torde inte avvika mot effekterna för EU i sin helhet. Områden i Sverige med stora överskott som är belägna långt från inhemska förbrukare eller från exporthamnar kommer att påverkas mest av interventionsprissänkningen. Normalt är det främst områdena norr om Mälaren som har intervenerat spannmål i Sverige. I den mån sänkningen av interventionspriserna kommer att ge prissänkningar på marknaden uppstår en viss tendens till extensifiering genom minskad gödsling, som får positiva miljöeffekter. Rågodlingen i Sverige sker redan i nuläget på kontrakt mellan producenter och kvarnindustrin. Odlingen är anpassad till förbrukningen och interventionsuppköp har inte förekommit mer än vid något enstaka tillfälle och då med en ytterst liten kvantitet. Borttagande av interventionsmöjligheten för råg bedöms inte få några större effekter i Sverige. Hälften av kompensationsbetalningen till odlarna av potatisstärkelse flyttas över till det frikopplade stödet. Den andra delen av stödet betalas ut precis som tidigare. Produktionen av potatisstärkelse är 4-5 gånger så stor per hektar jämfört med spannmålsstärkelse. En förändring av stödet från produktstöd till arealstöd kommer att leda till en försämring för potatisstärkelsen jämfört med spannmålsstärkelsen. I nuläget uppgår stödet till potatisstärkelsen till ca 8-10 000 kr/ha medan stödet till spannmålen uppgår till 2-3 000 kr/ha. En halvering av stödet till fabrikspotatisen torde leda till problem för odlingens fortlevnad i Sverige. Möjligheter till ökade produktpriser p.g.a. hög kvalitet på slutprodukterna och positiva växtföljdseffekter är faktorer som talar för att odlingen kan komma att fortleva. När det gäller torkat foder föreslås också förändringar. Förutsätts det en skörd på 7 ton ts/ha ger det nuvarande stödet ca 4 500 kr/ha i stöd. Tas stödet bort innebär det att lönsamheten blir negativ även i en situation på mycket kort sikt. Det är därför mycket tveksamt om produktionen av torkat foder kommer att fortsätta i Sverige. Om det finns efterfrågan på denna produkt i Sverige torde behovet täckas genom import från Sydeuropa. Det som kan tala för att grödan blir kvar är att det finns positiva växtföljdseffekter och att foderindustrin kan ha preferens för inhemskt tillverkade foderråvaror.

Jordbruksverket 2003-03-05 Dnr 44-836/2003 18(67) Odlingen av energigrödor föreslås få ett extra stöd med 45 /ha. Odlingen får inte ske på uttagen areal. Odlingen av energigrödor har hittills varit mycket blygsam i Sverige inom det nuvarande stödsystemet. Det finns f.n. ca 13 000 ha salix och några tusen hektar vardera av spannmål och oljeväxter. Det används dock spannmål till etanoltillverkning från ytterligare ca 10-20 000 hektar som inte odlas inom ramen för nuvarande stöd. Denna areal skulle kunna bli intressant att söka stöd för i det nya systemet. Under det senaste året har dock en del av förbrukningen täckts genom import. Samtidigt som bidraget höjs finns delar i förslaget som kan missgynna odlingen av energiskog. I många fall kan alternativet att endast uppfylla minimikravet om hävd bli ett lönsamt alternativ för de som beslutat sig för att sluta med t.ex. spannmålsodling. Det frikopplade stödet kan därför konkurrera ut mer aktiv användning av marken som t.ex. för energiskogsodling, vilket kan minska benägenheten att nyanlägga. I förslaget tycks dessutom odling av energigrödor inte vara tillåtet på den obligatoriska trädan vilket ytterligare missgynnar odling av energiskog. På mjölkområdet föreslår Kommissionen en prissänkning som i producentledet motsvarar ca 28 procent. Räknat utifrån det s.k. riktpriset för mjölk motsvarar det en prissänkning med ca 80 /ton när reformen är fullt genomförd 2008. Beräknat utifrån dagens marknadspriser för mjölk skulle det ge ett producentpris 2008 på ca 2,10 kr/kg. Förmodligen kommer priset till producent inte att falla ned till denna nivå. Jordbrukarna kompenseras delvis med mjölkkobidraget. Stödet uppgår till ca 29 /ton 2008. Det kommer också att tillföras ett s.k. nationellt kuvert till mjölksektorn som motsvarar ca 13 /ton, varvid summan av denna kompensation blir 42 /ton. Hur stor priseffekten för mjölk kommer att bli i producentledet är svårt att förutse. De prissänkningar som föreslås har lagts på smör och mjölkpulver. Länder med förhållandevis stor produktion av dessa produkter kommer att påverkas mera än länder som har en annan produktionsmix. 5. Frikopplingen 5.1 Inledning Genom införande av s.k. stödrättigheter och frikopplat stöd förändras beslutssituationen för jordbrukarna. Enligt det nuvarande systemet där det t.ex. är en förutsättning för att lyfta arealersättning att det odlas en bidragsberättigande gröda eller är uttagen areal. Med en frikoppling faller detta krav bort. Med ett system med frikopplade stöd blir det första beslutet som jordbrukaren måste fatta om det frikopplade stödet ska sökas eller inte, för den åker- och betesmark som disponeras. Med mycket små insatser blir jordbrukaren berättigad till stödet. Det andra beslutet är om, och på vilket sätt, arealen ska användas. I den kalkyl jordbrukaren gör för t.ex. spannmål ingår då, åtminstone på sikt, inte intäkter från det frikopplade stödet eftersom det stödet är frikopplat från produktionen. Den kopp-

Jordbruksverket 2003-03-05 Dnr 44-836/2003 19(67) ling som återstår är att marken ska hållas i god hävd. Detta kan ske antingen genom odling av någon gröda eller bara genom att röja bort sly och buskar som växer upp samt, beroende på utformningen av hävdvillkoren, slå av gräs. Detta resonemang har utgått från den rationellt kalkylerande jordbrukaren. Av det totala antalet jordbruksföretag är kanske runt 1/3-del av företagen att hänföra till företag som ger jordbrukaren i stort sett hela sin inkomst från jordbruket. Dessa jordbrukare kan förutsättas att åtminstone på sikt fatta beslut som är baserade på lönsamhetsmässiga grunder. De övriga företagen utgörs av deltidsföretag av olika slag och av bostadsjordbruk. Vissa av dessa företag syftar till att ge ett överskott medan syftet med andra företag är att åstadkomma en trevlig boendeform, vari som ett moment kan ingå t.ex. att hålla nötkreatur som landskapsvårdare. Ett sätt att åskådliggöra hur kalkylsituationen ändras är att göra en jämförelse mellan nuläget och efter införandet av det frikopplade stödet. För att beskriva nuläget kan jordbruket delas in i tre sektorer: Arealstödsaktiviteter vari ingår bl.a. odling av spannmål på sådant sätt att jordbrukaren blir berättigad till arealersättning. Djurbidragsaktiviteter vari ingår bl.a. uppfödning av handjur till slakt på sådant sätt att jordbrukaren blir berättigad till handjursbidrag. Även det beslutade men inte införda stödet till mjölkkor ingår i denna aktivitet. Övrigt vari ingår andra aktiviteter såsom produktion av slaktsvin, ägg, potatis m.m. Nuläget kan sedan jämföras med den ändrade situation som blir fallet när det frikoppade stödet har införts och de nuvarande direktstöden har tagits bort. Eftersom det frikopplade stödet är frikopplat från andra aktiviteter i jordbruket måste det stödet behandlas så att en ny sektor tillkommer. Jordbruket får då, i relation till ovanstående tre sektorer istället delas in i fyra sektorer: Produktion av spannmål m.m. (de produktionsgrenar som nu ingår i arealstödsaktiviteterna). Produktion av nötkött och mjölk. Att uppfylla regelverket för det frikopplade stödet. Övrigt (i princip som punkt 3 ovan). En lönsamhetskalkyl för nötköttsuppfödning kan schematiskt se ut på följande sätt utgående från det gällande stödsystemet: Intäkter Kostnader Sålda djur (slakt) Inköpt foder Generella direktstöd Eget foder LBU-ersättn. (som det egentligen Kalv bortses från här) Underhåll (maskiner och byggnader) Summa Avskrivningar (maskiner o.byggnader) Övrigt (t.ex. elektricitet) Summa

Jordbruksverket 2003-03-05 Dnr 44-836/2003 20(67) Intäkter kostnader bildar TBII 1. En kalkyl för TBII är således att se som en kalkyl för att kontrollera om intäkterna för produktionen är tillräckliga för att täcka de kostnader som i ett medellångt perspektiv är förknippade med produktionen. Om TBII<0 bör produktion på sikt läggas ned, såvitt det inte finns andra positiva effekter förknippade med produktionen (t.ex. det upplevda värdet av betande djur runt husen som håller landskapet öppet). Denna kalkylsikt är utgångspunkten i de kalkylexempel som redovisas nedan för olika produktionsgrenar. I de kalkyler som redovisas nedan för de olika produktgrupperna har alltså arbete inte tagits med bland kostnaderna. Skälet för detta är att arbetskostnaderna antas vara fasta med den kalkylsikt som har valts. Arbetskostnadernas betydelse för lönsamhetsutfallet är särskilt stor inom mjölkproduktionen. Växlas direktstöden ut mot ett frikopplat stöd förändras ovanstående kalkyl så att det egentligen blir två kalkyler, en för nötköttsproduktionen och en för det frikopplade stödet. Kalkylen för nötköttsproduktionen blir enligt följande: Intäkter Sålda djur (slakt) Djuranknutna LBU-stöd (som vi egentligen bortser från här) Summa Kostnader Inköpt foder Eget foder Kalv Underhåll (maskiner och byggnader) Avskrivningar (maskiner o byggnader) Övrigt (t.ex. elektricitet) Summa Kalkylen för det frikopplade stödet blir på följande sätt: Intäkter Frikopplat stöd Ev. LBU-ersättn. Summa Kostnader Markunderhåll (kan uppfyllas genom att t.ex. köttproduktion bedrivs på marken) Summa Om det finns en koppling mot ett produktionskrav skulle den separering i en kalkyl för nötköttsproduktionen och en kalkyl för det frikopplade stödet inte längre vara aktuell, i vart fall inte fullt ut. I vilken utsträckning det fortfarande är aktuellt med att hålla isär de två delarna beror på styrkan i produktionskopplingen. Ett motsvarande resonemang med uppdelning i två kalkyler kan ske för mjölk 1 TB = Täckningsbidrag. Inom lantbruksekonomin brukar med TBII avses en kalkyl för medellång sikt (ca fem år) där de kostnader som är förbundna med produktionen (inkl. avskrivningar) tas med på kostnadssidan. TBI avser den korta tidshoris onten (en produktionscykel) och har inte med avskrivningar och arbete bland kostnaderna. TB3 är det långsiktiga lönsamhetsmåttet och inkluderar även ersättning till arbete och mark.