2015-04-28. Förändrat klimat. Direkta effekter Klimat extremväder. Direkta effekter Klimat extremväder. Hur påverkar klimat hälsan

Relevanta dokument
Klimat och hälsa en översikt. Mare Lõhmus Centrum för arbets- och miljömedicin Stockholms Läns Landsting

Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten?

Bengt Ståhlbom, CYMH, vchef

Städer, grönstruktur, klimatförändringar och hälsa (kapitel 11 och 12)

Hur ska vi anpassar oss?

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Hälsorelaterad övervakning

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011

Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län. My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010

KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier

Luft i väst Alingsås

Hälsoeffekter av ett förändrat klimat. My Svensdotter, enheten för miljömedicin, CAMM

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv

Slutrapport för del 2 inom projekt NR Lars Modig Bo Segerstedt Bertil Forsberg

stadsklimatet värme och gröna strukturer

Yttrande över RUFS 2010-Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (LS )

Cykla till jobbet vinst för både miljö och hälsa. Göteborg den 31 januari 2007

Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI

Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun

Extremhändelser och klimat

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig

Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan

Andel personbilar med dubbade vinterdäck

Två klimatmodeller, motsatta slutsatser

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

Klimatanpassning för vården. Mare Lõhmus Centrum för Arbets- och Miljömedicin /SLSO Institutet för Miljömedicin /Karolinska Institutet

Händelsescenario för Risk- och sårbarhetsanalys

Luftföroreningar i Botkyrka kommun

Stadsutveckling med ekosystemtjänster

Ekologisk hållbarhet och klimat

TEOM IVL s filtermetod

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

FRAMTIDA HAVSNIVÅER I NYNÄSHAMNS KOMMUN?

Naturen till din tjänst

KLARA Riskbedömning. - vid arbete med laboratoriekemikalier. Ulrika Olsson, Kemikalisäkerhetssamordnare ulrika.olsson@ki.se

astma och liknande luftvägsproblem

EVIGHETSGRANAR - på gränsen mellan skog och fjäll

Ground-level ozone, soot and health

Kemikalier i enskilda avlopp ett problem? Patrik Andersson Kemiska Institutionen

Exponerings-responssamband från epidemiologiska studier av korttidsexponering, resultat från PASTA, TRAPART m fl studier

Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten

FaR-nätverk VC. 9 oktober

Förtätad bebyggelse, miljö och hälsa

Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland. Göteborg den 27 februari 2004

Samråd med Sigtuna kommun, 11 december 2009 Nytt miljötillstånd för Arlanda

Klimatscenarier i miljömålsarbetet

Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013

OZON - O3. O z on O3. Ozon O3. O z on O 3

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Vedeldning exponering och hälsoeffekter

Konsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH

Vad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år?

Lilla Essingen, kv Primus

Troposfäriskt ozon - Effekter på vegetation och kollagring

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Findus Grönsaker rapport klimatanpassning

Konvektiv jämfört med konduktiv uppvärmning av kirurgiska patienter

Forest regeneration in Sweden

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18. Råd och rutiner vid Värmebölja

Behovsbedömning av detaljplan vid Rågången, Alby

Porgasmätning och analys av grundvatten med avseende på klorerade alifatiska kolväten

Hur påverkas husdjuren av ett förändrat klimat?

Cykling i ett folkhälsoperspektiv

Den långa vägen till den korta ärmen. Handhygien och klinikkläder förr och nu. Jana Johansson Huggare

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok Statistiska centralbyrån

Välkommna! En värld i förändring. Huvudpunkter. En värld i förändring år tillbaka - CO år tillbaka - CH4

Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet

Sentinel node. Strålskydd patienter och personal. Sven-Åke Starck. SFNM utbildningsdag

Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på människors hälsa, 6/2-2104

Sjukhusläkarna. Klimat, hälsa och hållbar sjukvård. Sofia Hammarstrand, ST- Läkare, AMM Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Ett förändrat klimat och hållbar spannmålsproduktion, vad bör vi tänka på?

Råd vid val av filterklass - standard EN13779 och EN779. Vägledning till dig som köper in luftfilter

Hur äter vi hållbart?

Klimatförändringen ökad risk för sjukdom hos djur och människor?

Emissioner i Perstorps kommun

Jag var konstant nervös, en ihållande rädsla. Och så analyserande jag hela tiden. Jag kunde aldrig riktigt slappna av. Från början förstod jag inte

Mätningar av partiklar och bensen i luften i Habo

Försäkring i förändrat klimat

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

ISOPA PRODUCT STEWARDSHIP PROGRAMMES. Walk the Talk ANVÄNDARE AV MDI. 1 Version09/06

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad

Rapporten godkänd Karin Sjöberg Enhetschef

Hur ser vår luftkvalitet ut? - UTOMHUSLUFTEN

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Fukt. Jesper Arfvidsson Byggnadsfysik Fuktcentrum, LTH

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Transkript:

Förändrat klimat Det pågår en global uppvärmning, som beror på människans utsläpp av växthusgaser. Även om utsläppen av växthusgaser drastiskt minskar dröjer det innan uppvärmningen stannar av. Parallellt med arbetet att minska utsläppen behövs alltså anpassning till ett klimat i förändring. Klimat och hälsa varför bry sig? Sveriges årsmedeltemperatur Mare Lõhmus mare.lohmus.sundstrom@ki.se 2 IN -pollutant Direkta effekter Klimat extremväder Till 2100 förväntas årsmedelnederbörden i Stockholms ha ökat med 10 30 % (SMHI 2011). Under vinterhalvåret förväntas ökningen bli 30 60% Skyfall vanligare under sommaren ökning med ca 20 % Direkta effekter Klimat extremväder Stormar Ras Översvämningar Men även indirekta effekter: Ickefungerande infrastruktur stress Transport-svårigheter brist på vård, mediciner etc. Skador på bostad stress Förorenat dricksvatten IN -pollutant 1

Direkta effekter Klimat värmeböljor Optimala temperaturen där dödligheten är som lägst är vid 11-12ºC Varje grads ökning över den optimala temperaturen ökar den relativa risken att dö med ca. 1,2% Ihållande temperaturer ökar dödligheten mer per dag som värmen håller i sig Sambandet mellan daglig mortalitet och dygnsmedeltemperatur. Figur: Rocklöv & Forsberg 2007 IN -pollutant Kombinationseffekter Värmeböljor luftföroreningar Höga temperaturer + luftföroreningar = fler negativa hälsoeffekter Vid höga temperaturer ökar halten marknära ozon Ozon Odds ration for a 10 µg/m 3 increase Kombinationseffekter Värmeböljor luftföroreningar Höga temperaturer + luftföroreningar = fler negativa hälsoeffekter Vid höga temperaturer ökar halten marknära ozon Torr mark dammar Brandrisken ökar Mortality Related to Pollution with the Moscow Heat Wave and Wildfire of 2010 (Shaposhnikov et al. Epidemiology 2014;25: 359 364) Värmeböljan in Moskva varade 44 dagar och triggade ett flertal skogsbränder Bränder leder till höga halter av förbränningsrelaterade partiklar i luften (PM 10 nivåerna översteg 300 µg/m 3 under flera dagar) Högre partikelhalter ökar den generella och kardiovaskulära mortaliteten 2

Mortality Related to Pollution with the Moscow Heat Wave and Wildfire of 2010 (Shaposhnikov et al. Epidemiology 2014;25: 359 364) Mortality Related to Pollution with the Moscow Heat Wave and Wildfire of 2010 (Shaposhnikov et al. Epidemiology 2014;25: 359 364) Nära 11 000 extra dödsfall inträffade under värmeböljan De vanligaste anledningarna till död var kardiovaskulära, respiratoriska, genitourinara och neurologiska Interactionen med luftföroreningar från bränderna bidrog med mera än 2000 extra dödsfall Daily nonaccidental deaths, mean temperature, and PM 10 levels in Moscow during the summer of 2010. Daily excess mortality from non-accidental causes in Moscow in 2009 2012. Epidemiology 26 (2), 2015 Estimated contributions from temperature, air pollution, and their interaction to daily number of nonaccidental deaths in Moscow during the heat wave period in the summer of 2010. Interaction is between PM 10 and temperature; pollution is PM 10 and ozone; added is the heat wave effect in addition to the temperature effect; and main is the temperature effect. IN -pollutant Klimat vektorburna sjukdomar Säsongslängd, temperatur och nederbörd påverkar förekomsten av sjukdomsvektorer (t.ex. mygg och fästingar) Fler gamla vektorer (t.ex. skyfall och mygg) Nya vektorer (fästingar flyttar norrut) Ekosystemförändringar kan ibland ha oföranade konsekvenser för sjukdomsspridning Badsårsfeber Environmental suitability for Vibrio spp Vibrioner av olika slag oftast Vibrio cholerae, Vibrio vulnificus. Sårinfektion med feber, ömhet, sepsis med eller utan chock, nekrotiserande fasciit Vibrioner börjar tillväxa vid 15 C https://sites.google.com/site/thevibrioresearchgrouputs/ Baker-Austin et al., 2013, Nature Climate Change. 2013(30): 73-77 3

Warming of the Baltic Sea Baker-Austin et al., 2013, Nature Climate Change. 2013(30): 73-77 Semenza JC, et al., PLOS Neglected Tropical Diseases. 2013; 7(7): e2323 Klimat - livsmedel Snabbare tillväxt av smittoämnen i livsmedel Obs! Bevattningsvatten! Mera bekämpningsmedel i maten Dålig grillning Klimat astma/allergi Högre temperaturer och högre halter av CO 2 leder till pollen i större mängder, tidigare och under längre tidsperioder Kraftig nederbord påverkar halter mögelsporer Pollen och klimat Ökningen av medeltemperaturen påverkar fenologiska mönster hos växter, inklusive tidpunkt och längd för pollensäsongen I Stockholm har kontinuerlig övervakning av luftburet pollen utförts sedan 1973 Vi studerade de tidsmässiga och kvantitativa förändringar i pollensäsonger mellan 1973 och 2013 för nio typer av pollen 4

Changes in end date: days/year Change in duration: days/year Changes in start date: days/year 2015-04-28 Nio typer av pollen Pollenalmanacka Al Al Ar Gråbo Be Björk Co Hassel Pi Tall Po Gräs Qu Ek Sx Sälg Ul - Alm Pollensäsongens längd Startdatum Defined as the sum of days with pollen counts/m 3 between 3% and 97% of the year total 1.0 0.8 0.6 0.4 0.2 Defined as the date of which the accumulated sum of daily pollen counts reached 3% of the year total 0.4 0.2 0.0-0.2-0.4 0.0-0.2-0.6-0.4-0.6-0.8-0.8-1.0-1.0 Co Al Ul Pi Qu Sx Be Po Ar Pollen type Co Be Ar Qu Ul Al Sx Pi Po Pollen type Slutdatum Trender 1973-2013 Mugwort Defined as the dates of which the accumulated sum of daily pollen counts reached 97% of the year total 0.4 0.2 0.0-0.2-0.4 Parameter Start-date Peak-date Alder Birch Elm Grass Hazel (Artemisia Oak Pine Willow (Alnus) (Betula) (Ulmus) (Poaceae) (Corulus) ) (Quercus) (Pinus) (Salix) trend/year -0.24-0.37-0.26-0.06-0.51-0.30-0.30-0.21-0.22 p-value 0.290 0.001 0.157 0.509 0.138 0.030 0.002 0.024 0.136 total change -9.6-14,8-10.4-2.4-20.4-12 -12-8.4-8.8 trend/year -0.28-0.40-0.17-0.13-0.42 +0.04-0.40-0.24-0.35 p-value 0.197 0.000 0.253 0.481 0.107 0.737 0.000 0.008 0.013 total change -11.2-16 -6.8-5.2-16.8 +1.6-16 -9.6-14 trend/year -0.35-0.21-0.35 +0.23-0.65 +0.36-0.32-0.27-0.17-0.6-0.8 End-date p-value 0.076 0.032 0.014 0.005 0.052 0.002 0.000 0.002 0.093 total change -14-8.4-14 +9.2-26 +14.4-12.8-10.8-6.8-1.0 trend/year -0.11 +0.16-0.09 +0.30-0.21 +0.66-0.02-0.06 +0.04 Co Al Ul Qu Pi Be Sx Po Ar Pollen type Season duration Production of pollen/year (change in %) p-value 0.557 0.138 0.534 0.013 0.514 0.001 0.746 0.411 0.768 total change -4.4 +6.4-3,6 +12-8.4 +26.4-0.8-2.4 +1.7 trend/year 1.033 1.016 0.983 1.001 1.029 0.997 1.043 1.009 1.011 p-value 0.023 0.246 0.111 0.850 0.001 0.480 0.000 0.135 0.095 total change 3.70 1.90 0.50 1.04 3.12 0.87 5.46 1.42 1.53 5

Klimat neurologiska sjukdomar Fler giftiga algblomningar som leder till mer neurotoxiner i skaldjur, musslor och fisk. Mer bekämpningsmedel i skördar Direkta och indirekta effekter Klimat cancer Ökad UV-strålning och mer dagar i solen Temperaturen kan öka överföringen av skadliga flyktiga ämnen från avfallsvatten till atmosfären, och dess spridning över långa distanser. Mer bekämpningsmedel Positivt? Tack så länge! Är det varmare är vi ute mera Det är lättare att hålla sig aktiv utomhus när det är fint Men även om medeltemperaturen ökar måste vädret inte bli finare http://tcktcktck.org/2011/10/public-health-climate-change/412 6