Negationsharmoni på svensk språkgrund Svenska språkets historia 13, Umeå 8 9/5 2014 Henrik Rosenkvist
Bakgrund I det svenska standardspråket tar två negationer i den inre satsen ut varandra. 1. Jag såg inte ingenting (= Jag såg någonting ) I flera språk runt om i världen, som till exempel flera varieteter av engelska, innebär konstellationen i (1) däremot att satsen negeras betydelsen blir Jag såg ingenting. 2. I didn t see nothing (= Jag såg ingenting ) Fenomenet kallas negative concord, och på svenska kan det kallas negationsharmoni (NH; andra termer är understödjande negation eller negationsdubblering). 2
Bakgrund NH kräver alltså två negationer i den inre satsen. Dubblerande negationer i ett finalt annex (se t.ex. Bockgård 2012) utgör alltså inte exempel på NH. 3. Vi kunde inte se någon färja, inte. inte NH Inte heller är initiala negationer (som är vanliga i norrländska och i finlandssvenska) exempel på NH. 4. Inte ska väl vi måla stugan. inte NH 3
Bakgrund Finala negerande partiklar som finns i bland annat Hälsingland, Uppland och på Gotland (Munther 2007, Skirgård 2010, Rosenkvist 2012) kan dock vara exempel på NH. 4. Färjan har nog inte kommit än e/i. kanske NH I Gotländsk ordbok (Danell, Schagerström & Gustavson 1918 1945:164) samt i Ordbok över Laumålet på Gotland (Gustavson 1972 1986:41) hittar man dessa partiklar under uppslagsordet ej detsamma gäller för dialektarkiven. Den finala partikeln uppträder inte ensam, och det är oklart om den ska ses som en negation. 4
Bakgrund NH kan inte beläggas i fornsvenska (enligt Lars-Olof Delsing finns det ett enda möjligt exempel i de fornsvenska texterna). Negationsharmoni finns dock i: älvdalska (Levander 1909:111, Garbacz 2010:85ff, Åkerberg 2012:327) nyländska (Lundström 1939:151ff). estlandssvenska (Lagman 1990a,b) NH finns kanske också i danska dialekter (Jespersen 1917:72ff). 5
Negationsharmoni i älvdalska 3. a. Tjyöpum int ingger so kringgt. (Levander 1909:111) köper-1pl inte inga så ofta Vi köper inte några så ofta. b. Ig ar it si tt inggan. (Garbacz 2010:86) jag har inte sett ingen Jag har inte sett någon. c. Eð ir dǫ wel it að ingg, eð-dar. (Åkerberg 2012:327) det är då väl inte till inget det-där Det där är väl helt värdelöst. 6
Negationsharmoni i nyländska Rätt ofta åtnöjer sig nyländskan icke med en enda negation, utan använder nekningsordet inga, it, int till förstärkning av andra negerande bestämningsord (Lundström 1939:154f) 4. a. Dom a it alder vari i stonn ti dra iett. De har aldrig kunnat dra jämt. b. Ja ä int rädd för ingan. Jag är inte rädd för någon. c. Han fickk int ändo inga straff. Han fick ändå inget straff. 7
Negationsharmoni i estlandssvenska (exempel från Lagman 1990, Nuckö) 5. a. Välaiken had ent häldor inga fail. (sid. 9) väderleken hade inte heller inga fel Det var inget fel på vädret. b. Änt kund han tåva inga oxar [ ] (sid. 31) inte kunde han ta inga oxar Han (vargen) kunde inte ta några oxar. c. Ja har änt inga grädd. (s. 40) jag har inte ingen grädde Jag har inte någon grädde. 8
Negationsharmoni i estlandssvenska (Lagman 1990, Ormsö och Runö) 6. E Kälet [ ] fickst änt ferekoma inga larm. (Ormsö, s. 86) i Kärrslätt ficks inte förekomma inget oväsen I Kärrslätt fick man inte väsnas. 7. Äte hav vi engan kro pa Run, å äte hav vi engt kino. (Runö, s. 201) inte hade vi ingen krog på Runö och inte hade vi ingen bio Vi hade ingen krog på Runö, och vi hade inte någon bio. 9
Syntaktisk struktur Två typer av NH (se Garbacz 2010:86ff). Strict negative concord. Negerade nominalfraser etc. kräver också utsatt negation. Negerade led kan stå initialt i satsen. 8. Wczoraj niczego (*nie) jadlem. (polska; Garbacz 2010:86) igår ingenting inte åt.3sg.mask. Igår åt jag ingenting. 9. Niczego wczoraj (*nie) jadlem. (polska; Garbacz 2010:86) ingenting igår inte åt.3sg.mask. Ingenting åt jag igår. 10
Syntaktisk struktur Non-strict negative concord. Negerade nominalfraser etc. kräver inte utsatt negation, och en negerad fras kan inte stå före negationen. Också icke-negerade led kan följa efter negation. Älvdalska följer dessa principer (Garbacz 2010:86ff). 10. a. Ig ar (it) si tt inggan. b. *Inggan ar ig int si tt. c. Inggan ar ig si tt. d. Ig ar it si tt nogär. 11
Syntaktisk struktur Också nyländska och estlandssvenska tycks vara språkvarieteter av samma typ som älvdalska. Samtliga exempel följer formen i (11), och inga exempel av typ (12) har hittills påträffats. 11. inte > aldrig/ingen/ingenstans/ingalunda 12. aldrig/ingen/ingenstans/ingalunda > inte Vidare förekommer negerade led utan negationer (Jag såg ingen) samt negation utan negerat led (Jag såg inte någon) i både nyländska och estlandssvenska. Älvdalska, nyländska och estlandssvenska tycks alltså vara icke-strikta NHspråk (i likhet med till exempel italienska). 12
Novation eller arkaism? I fornsvenska tycks NH saknas. Men dessa språkvarieteter har grenat av sig från svenska före fornsvensk tid. 1000 1200 e.kr (?) älvdalska nysvenska fornsvenska finlandssvenska estlandssvenska Fanns NH i urnordiska? Fanns NH i runsvenska? runsvenska 13
Novation eller arkaism? Lundström (1939:154): Detta drag [NH] möter sedan äldsta tid också i andra germanska språk än svenskan. Hänvisning till Hirt, Handbuch des Urgermanischen, III 168. Eythorsson (2002): fornnordiskt negerande affix (-a) förekommer i negerade satser. Lundin (2005): dubbla negationer i den poetiska eddan. Slutsats: de fornnordiska exemplen tycks vara av en annan karaktär än exemplen från älvdalska etc., och en rimlig hypotes är att NH ska ses som en novation i dessa språkvarieteter. 14
Novation eller arkaism andra germanska språk I högtyska användes NH fram till 1700-talet. [ ] despite a decrease in the use of polynegation as a marker for emphatic negation in general writing (cf. Pensel 1976), the grammarians did discuss the construction and, in all cases until the eighteenth century, polynegation was a legitimate, sometimes even positive (zierlich, Girbert 1653) rule of German which stood in contrast to Latin in that two negative words did not cancel each other out. This view had changed, however, by the mid-eighteenth century, when polynegation was negatively stigmatized as a redundant construction, violating the general rationalist view that language should be as precise as possible, and avoid all that is not strictly necessary (cf. Blackall 1966). (Langer 2001:167) 15
Novation eller arkaism andra germanska språk Också i äldre nederländska fanns NH. The disappearance of optional clitic negation appears to be part of the process of standardization which leads to modern standard Dutch. Flanders, which at that point is politically detached from the northern Netherlands, is not subject to the standardization process. Many archaic features of Dutch, such as verb projection raising and clitic negation remain present in Flemish dialects and are only now being pushed out of the system by the pressure of standardization. (Hoeksema 1997:141) 16
Novation eller arkaism andra germanska språk Också i äldre engelska fanns NH, men konstruktionen tycks ha försvunnit från standardspråket under 1400-talet. However, as a broad generalisation it seems reasonable to believe that the loss of the ne sentential negator may indeed have had repercussions on the expression of negation in English, in terms of favouring NPIs rather than NC, at least in the educated register of English transmitted to us by the textual record. (Ingham 2006:94) This [NH] is certainly only vernacular, but it is difficult to argue for it as a vernacular universal when in fact it is confined to the vernaculars simply because it has been lost in Standard English because of a linguistic change that took place in (pre-)standard English. (Trudgill 2009:307) 17
Novation eller arkaism? dialekt 1 (+NH) standardengelska (-NH) X dialekt 2 (+NH) dialekt 1 (+NH) standardtyska (-NH) X dialekt 2 (+NH) dialekt 1 (+NH) standardsvenska (-NH) dialekt 2 (+NH) + + fornengelska (+NH) fornhögtyska (+NH) fornsvenska (-NH) engelska: dialektal arkaism tyska: dialektal arkaism svenska: dialektal novation 18
NH i nutida germanska språkvarieteter NH finns inte i något traditionellt germanskt standardspråk. NH finns dock i flera germanska folkspråk: bayerska, Schweizertyska, västflamländska, finlandssvenska, estlandssvenska, älvdalska, afrikaans och jiddisch. NH finns i traditionella engelska dialekter. NH finns också i flera amerikanska sociolekter/dialekter: Alabama White English, African American English, Appalachian English samt West Texas English. 19
NH i nutida germanska språkvarieteter NH finns inte i Standard Average European. The Standard Average European type is V + NI (cf. Bernini & Ramat 1996, Haspelmath 1997:202). It is found in French (if we disregard the particle ne), Occitan and all Germanic languages as well as (in the mixed variety) in Ibero- and ltalo-romance and Albanian (but not in Romanian or other Balkan languages). (Haspelmath 2001:1498) Slutsats: NH förekommer inte i något germanskt standardiserat nationalspråk, utan enbart i icke-standardiserade folkspråk/dialekter/ sociolekter. 20
Varför försvann NH från standardspråken? Två språkhistoriska processer kan ligga bakom: Verschriftligung (skriftliggörande?) När ett talat språk börjar skrivas blir det möjligt att objektifiera språket och anlägga mer abstrakta perspektiv på det; ett skrivet språk bör vara rationellt och praktiskt. Därför påverkas möjligen språkelement som uppfattas som redundanta (dubbleringskonstruktioner av olika typ, pragmatiskt betingade tillägg) och/eller otydliga (uteslutna led av olika typ). Verschriftligung är alltså en universell process som drabbar ungefär samma fenomen i alla språk, så fort de börjar skrivas mer allmänt. 21
Varför försvann NH från engelska och tyska? Standardisering. Språkdrag som uppfattas som regionala och vulgära (alltså typiska för icke-centrala folkspråk) motarbetas i takt med att skriftspråkets funktion som statusmarkör blir allt viktigare. Standardisering är alltså inte enbart en universell process vad som uppfattas som vulgärt i olika språk är givetvis till stor del slumpmässigt. Standardisation inhibits linguistic change. (Milroy 2000:14) fix and embalm (Samuel Johnson s term) the structural properties of language in a uniform state and prevent all structural change (Milroy 2000:14) 22
Men hur uppstod då NH i varieteter av svenska i öst och i väst? Jespersens cykel: negationer tenderar att försvagas och förstärks av nya negerande uttryck som sedan ersätter den tidigare negationen. nederländska (Hoeksema 1997) steg 1: ic en was siec steg 2: ic en was niet siec ic en sach niemen (NH!) niemen en had mi niet gesien (NH!) steg 3: ic was niet siec 23
Men hur uppstod då NH i varieteter av svenska i öst och i väst? Jespersens cykel: steg 2 tillåter NH. Älvdalska, nyländska och estlandssvenska kan alltså befinna sig på steg 2. Men vilken negation var på väg ut under perioden 1000 1200? Var det affixet -a? Eller var det -gi? Eller ne? Vart tog då -a/-gi eller ne vägen? Var de produktiva vid den relevanta tiden? Och varför saknas då NH i fornsvenska? 24
Men hur uppstod då NH i varieteter av svenska i öst och i väst? En tredje hypotes: språkkontakt. Sollid (2002) menar att NH har börjat användas i Sappen-norska på grund av språkkontakt med finska. 13. En ole koskaan maistanut sellaisia leipiä. inte har aldrig smakat sådana bröd Jag har aldrig smakat sådana bröd. 14. Eg har ikke aldri smakt sånne brød. möjlig kontakt: älvdalska samiska nyländska finska estlandssvenska estniska 25
Sammanfattning NH finns i både västliga och östliga varieteter av svenska. NH i älvdalska etc. är förmodligen en novation (men något definitivt svar kan nog inte ges). Man kan inte utesluta arkaism/språkkontakt. Inte något germanskt standardspråk tillåter NH. Begreppet Standard Average European omfattar enbart standardspråk och är alltså något missvisande. 26
Tack för mig! VR-projekt 2013 2016 https://sites.google.com/site/essttest1/home 27
Referenser Bockgård, Gustaf. 2012. Svansdubblerad negation i dialektinspelningar från nordöstra Götaland. Folkmålsstudier 50. Danell, G., A. Schagerström & H. Gustavson (red.). 1918 1945. Gotländsk ordbok. Skrifter utg. genom Landsmålsarkivet i Uppsala A:2.1 2. Uppsala. Eythórsson, Thórhallur. 2002. Negation in C: The syntax of negated verbs in Old Norse. Nordic Journal of Linguistics 25:190-224. Gustavson, Herbert. 1972 1985. Ordbok över laumålet på Gotland. Skrifter utg. genom Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala D:2. Uppsala. Ingham, Richard. 2006. Negative concord and the loss of the negative particle 'ne' in Late Middle English. Studia Anglica Posnaniensia 42:77 97. Jespersen, Otto: 1917, Negation in English and other languages. Reprinted in Selected Writings of Otto Jespersen (1962), pp. 3-151, George Allen and Unwin Ldt. Lundin, Katarina. 2005. Negationerna i den poetiska eddan. ANF 120. Munther, Magdalena. 2007. Inte vet jag vad jag håller på med e. En beskrivning av partikel-e i Dellboskan i två delar. Opubl. kandidatuppsats, Mittuniversitetet. Rosenkvist, Henrik. 2012. Forskning i svensk dialektsyntax förutsättningar och frågeställningar. Årsbok 2012. Vetenskapssocieteten i Lund. Sid.102 122 Skirgård, Hedvig. 2010. Finns det dubbelnegation i svenska dialekter? inte... e i två Hälsingemål. Opubl. C-uppsats, Inst. för lingvistik, Stockholms universitet. 28