Lunds universitet FPOA11 - Delkurs 2 Forskningspolitiska institutet HT 2010 Wilhelm Agrell Högskolan i Borås Underrättelsefunktion Micael Thid 630411xxxx
Innehåll 1. Introduktion... 3 2. Metod... 3 3. Högskolan i Borås... 3 4. Underrättelsefunktionen vid Högskolan i Borås... 6 5. Referenser... 7 Bilaga 1 Underrättelsebehov... 8 Bilaga 2 Prioritetsordning av underrättelsebehoven... 9 Bilaga 3 Underrättelseplan... 10 Micael Thid Sida 2
1. Introduktion I stort sett alla organisationer har någon form av underrättelsefunktion. Denna kan vara mer eller mindre uttalad. I denna rapport ska jag organisera en fiktiv underrättelsefunktion för Högskolan i Borås (HB) utifrån en personlig kännedom om hur HB är strukturerad och hur HB styrs. 2. Metod Utifrån ett teoretiskt insamlande av data ska jag applicera teorier om hur en underrättelsefunktion skulle kunna se ut. Jag använder mig av litteraturstudier för att hitta organisatoriska teorier. 3. Högskolan i Borås Högskolan i Borås är en myndighet som består av sex institutioner som bedriver utbildning och forskning. Myndigheten styrs av en styrelse medan myndighetschefen är Rektor. HB bedriver utbildningar inom biblioteks- och informationsvetenskap, ekonomi och informatik, mode och textil, beteendevetenskap och lärarutbildning, teknik samt vårdvetenskap. Förutom de utbildande och forskande institutionerna så finns ett antal myndighetsövergripande funktioner där en viktig del är den gemensamma förvaltningen, GF där, precis som namnet antyder, myndighetens gemensamma förvaltning sköts. Institutionen biblioteks- och informationsvetenskap (BHS) bedriver forskning och utbildning inom dels biblioteks- och informationsvetenskap (B&I) och dels övriga ämnen som t.ex. informatik och humaniora. B&I handlar till stor del om olika sätt att organisera kunskap. Det innebär att utbildningen handlar om informationssökning och informations- och kulturanvändning, samt hur olika typer av bibliotek är uppbyggda och fungerar i samhället. Micael Thid Sida 3
Institutionen för data- och affärsvetenskap (IDA) bedriver sin verksamhet inom främst företagsekonomi och informatik men även till viss del inom juridik. Detta genomförs via ett antal program såsom administratörsprogrammet, civilekonomprogrammet, ekonomie kandidat och magisterprogram, fastighetsmäklarprogram m fl vilka kan kopplas till ekonomiämnet. Dessutom finns ett flertal program inom ämnesområdet informatik såsom systemarkitekt, systemvetare m fl. Till dessa program ges dessutom ett antal fristående kurser inom nämnda ämnesområden. Forskningen sker inom företagsekonomi och informatik Institutionen för pedagogik (PED) har sin verksamhet inom flera olika akademiska områden. Det mest centrala är lärarutbildningen men har även psykologi, sociologi, pedagogik, engelska och arbetsvetenskap som. Institutionen, som tillsammans med BHS, är grunden till Högskolan i Borås har haft verksamhet med vissa avbrott sedan 1965 då man utbildade förskollärare. Idag har man rätten att examinera lärare inom grundskolan, även i det nya lärarutbildningssystemet. Förutom lärarutbildningen har institutionen, bland flera ytterligare program, ett program benämnt organisations- och personalutvecklare i samhället, OPUS. Detta program inriktar sig på kompetensutveckling, rekrytering och organisationsutveckling, dvs en sorts managementutbildning inom personalvetenskap. Därutöver ger institutionen flera fristående kurser. Forskning bedrivs inom pedagogik, sociologi, psykologi och arbetsvetenskap. Institutionen för vårdvetenskap (VHB) ger sjuksköterske- och barnmorskeutbildning och dessutom specialistsjuksköterskeutbildning inom ambulans, anestesi, intensivvård, operationssjukvård, distrikt och psykiatri. Dessa utbildningar ges i programform men institutionen ger också fristående kurser inom framförallt vårdvetenskap, men även inom vård- och omsorgsadministration. VHB arbetar enligt ett övergripande mål där man har visionen att stärka sin roll genom profilering via forskning som är framstående, koncentrering via tydliga vägar från grundutbildning till forskning och samverkan genom att hälso- och sjukvården har ett starkt samarbete med forskande lärare. Micael Thid Sida 4
Institutionen Ingenjörshögskolan (IH) erbjuder 22 olika utbildningsprogram; basår, högskoleingenjörsutbildningar, högskoleteknikerutbildningar och magister- och mastersutbildningar. IH bedriver också forskning framförallt inom området för energi och material för hållbar utveckling, kvalitetsdriven logistik och medicinteknik. IH s utbildningsprogram är nära knutna till den forskning som utförs. Det finns ett nära samarbete med SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, vilket är ett kvalificerat forskningsinstitut, och IH. Man har också ett samarbete med flera kommuner och branschorganisationer inom bl a energi- och miljöområdet genom ett kompetenscentrum inom nämnda område. Institutionen tar fram sina utbildningar genom ett fortgående samarbete med branschorganisationer för att se till att arbetsmarknadens efterfrågan på kvalificerad kunskap tillgodoses. Institutionen Textilhögskolan (THS) kommer från det gamla Textilinstitutet och är idag en, såväl nationellt som internationellt, resursstark utbildningsinstitution inom området textil. THS har en mycket avancerad maskinpark och ger flera utbildningsprogram inom design, ekonomi och teknik, kopplat till det textila området. Förutom dessa utbildningar så har man samarbete med IH avseende en textilingenjörsutbildning. THS har också startat flera kompetenscentra med målsättningen att samla intresserade aktörer på den textila arenan för stärkande av forskning och kompetens på området. THS är idag den enda utbildningsanstalten med inriktning mot textil och mode som har examensrättigheter på samtliga nivåer inklusive forskarexamen i konstnärligt arbete. Micael Thid Sida 5
4. Underrättelsefunktionen vid Högskolan i Borås Sammantaget så har Högskolan i Borås en mycket spretande verksamhet med olika organisationskulturella synsätt. Detta gör att en underrättelsefunktion måste blicka över ett mångfacetterat område. Den underrättelsefunktion som idag finns på HB ligger på rektors ledningsråd avseende det övergripande och för det institutionsspecifika på institutionsstyrelserna. Högskolan i Borås behöver sannolikt ha en central funktion benämnd strategisk styrelse eller strategisk funktion. Denna funktion behöver uteslutande vara en funktion som ger rektor och styrelse underlag på de frågor som dessa funktioner behöver besluta i. Detta kan ske genom en bevakning av trender som innebär att man inte vet vad man letar efter till skillnad från Business Intelligence, BI (Wahlström 2004:69 ff). Det finns en sjustegsmodell som kan tillämpas både avseende trendbevakning och BI. Om vi tittar på den okända omvärlden, dvs vid trendbevakning så blir användningen följande: Modellens första steg talar om val av övergripande bevakningsområde. De resterande stegen i modellen liknar underrättelseprocessen och vetenskapens metod, med materialinsamling, sortering och komprimering, analys och tolkning, presentation och distribution, beslut, utvärdering och uppföljning, begreppen förklaras nedan. (Wahlström 2004:115ff). Eventuellt arbetar HB redan efter denna sjustegsmodell, eftersom det egentligen handlar om en modell av en realitet i organisationsstyrning. Fördelen med trendbevakning är att man får en relativt bra kunskap om nya trender nackdelen är istället att resurser går åt till en för högskolevärlden onödig kunskap, vilka istället kunde satsats på mer specifika områden. Eftersom HB befinner sig inom ett redan någorlunda specificerat bevakningsområde är det sannolikt bättre att använda sig av BI. Även här går det, som nämnts, att använda sjustegsmodellen där steg ett blir val av sökord där bl a andra högskolor, studentunderlag, demografi, samhällets utbildningsefterfrågan, politiska beslut, politisk inriktning mm ingår. Steg två blir sedan att samla in material med bedömning av, såväl internt som externt material, källkaraktär, praktisk hantering mm. Efter detta blir steg tre sortering och komprimering, dvs att undvika för mycket material. Steg fyra innebär analys och tolkning vilket bl a ställer krav på källkritik. Nästa steg, fem, är presentation och Micael Thid Sida 6
distribution. Vilket sammanhang och form? Steg sex blir sedan beslutet på grundval av BI-underlaget och sista steget, sju är utvärdering av materialets mottagande och även relevans i beslutet. Underättelsefunktionen vid HB måste kunna verka över hela utbildnings- och forskningsområdet som HB omfattar. Detta förutsätter dels en representation av institutionsanknutna intressen och dels en representation från det omgivande samhället. Dessutom bör de institutionsanknutna intressena i sin tur få underlag från de respektive ämnesområden som finns företrädda på varje enskild institution. Vissa institutioner har redan idag, synbart, väl fungerande input av underlag inför strategiska beslut (VHB, IH och THS) eftersom de har bra samarbete med det omgivande samhället. Detta kan byggas ut till att omfatta övriga institutioner och att dessutom sammanställa detta på en central nivå. HB kommer att behöva ha en mer utvecklad underrättelsefunktion framgent. Detta på grund av att en utredning föreslår en ny offentligrättslig associationsform kallad självständiga lärosäten. Dessa kan finnas i många variationer, och där universitet och högskolor, enligt förslaget, bör få vidsträckta möjligheter att själva gestalta sina arbetsformer liksom sina omvärldskontakter. Sammantaget gör den osäkra framtiden för HB att man bör ha en underrättelsefunktion av nämnt slag. 5. Referenser Wahlström, Bengt (2004). Ordning & Oreda. Liber Ekonomi, Malmö. Micael Thid Sida 7
Bilaga 1 Underrättelsebehov Vilka underrättelsebehov finns för Högskolan i Borås? Politiskt opinionsläge och politisk inriktning i utbildnings- och forskningssammanhang. Högskolans framtida roll och organisationsform samt finansiering och vem som bestämmer inriktning på forskning och utbildning Framtida utbildnings- och forskningsområden specifikt för HB Personalförsörjning avseende lärare och forskare Relationen till omgivande samhälle Demografi och geografi Dagens forskning och utbildning i relation till den framtida tänka strukturen Micael Thid Sida 8
Bilaga 2 Prioritetsordning av underrättelsebehoven 1. Den politiska inriktningen måste få första prioritet då detta har betydelse för HB s framtid. Kommer staten, även fortsättningsvis, att vara finansiär och därmed indirekt styra inriktningen? Kommer autonomiutredningen att genomföras fullt ut? 2. Organisationen av framtidens högskola och framförallt hur ska den finansieras? Till detta kommer att bedöma den framtida inriktningen hos högskolan i dess roll inom forskning, utbildning och samverkan. Detta görs allmänt och specifikt för HB. 3. Titta på de framtida tänkta kraven för försörjning av personal Vilka kategorier ska man satsa på och vilka krav ska ställas. 4. För att sedan kunna få ett bra underlag för beslut krävs en grundlig analys av befolkningstillväxt, språkkunskaper, kulturella skillnader i könsfördelningen, svenska skolors kunskapsnivå i relation till andra länder. 5. Infrastrukturella investeringar avseende såväl transporter och boende i förhållande till ett tänkt upptagningsområde. 6. Hur ser dagens utbildning och forskning ut i relation till den förväntade framtida dito? Vilka fördelar kan HB dra av nuvarande struktur? Micael Thid Sida 9
Bilaga 3 Underrättelseplan Genom att tillsätta en strategisk styrelse med kompetensförsörjning från alla områden så kan delar av eller hela underrättelsebehovet mötas. Att kunna göra en bedömning av politiska inriktningen förutsätter att gruppen diskuterar vad som talar för och emot olika scenarios. Utifrån detta torde även styrelsen, som idag tillsatts politiskt, ha någon kontakt med utbildningsdepartementets tjänstemän. I detta får man också en uppfattning om hur den framtida organisationen ska bli. Tillsammans med underhandskontakterna med utbildningsdepartementet bör man tolka opinionsundersökningar o dyl. Den aktör som bör ha denna roll får inte vara för nära knuten till regeringen utan måste ha ett utifrånperspektiv med förmågan att bedöma vad som sägs mellan raderna. Det åligger också den centrala gruppen att titta på demografi, geografi och personalförsörjning. Här bör HB kunna utnyttja enskilda lärare inom respektive huvudområden för framtagande och tolkande av data. När det gäller hur de enskilda institutionernas situation idag förhåller sig till en eventuell framtida situation så bör detta underrättelsekrav kunna mötas genom att i den strategiska styrelsen dels permanenta representanter från institutionernas intresseområden och dels adjungera vissa funktioner utefter frågans art. Det finns några institutioner som har samarbeten med omgivande intressenter och dessa samarbeten bör fortsätta odlas. Den strategiska gruppen ska ha som uttalad roll att göra bedömningar om Högskolan i Borås idag gentemot framtiden. Vilka variabler kan påverka HB? Vilka starka- och svaga sidor har man? I stort sett all information bygger på data som är allmänt tillgänglig och det som krävs är att lägga energi på urval och analys av informationen. Själva insamlingen är ett mindre problem. Det blir också viktigt att presentera det på ett sätt som gör att det kommer med i beslutsprocessen. Rektor bör vara med i strategiska gruppen tillsammans med minst ett par av högskolestyrelsens ledamöter. Detta för att få så stort genomslag av strategiska gruppens analyser som möjligt i högskolestyrelsen. Övriga ledamöter i den strategiska styrelsen bör vara, som nämnts, minst en från varje institution och även personer utifrån och som verkar inom HB s utbildningsområden. Micael Thid Sida 10