Ombyggnad av småhus till passivhus - är det möjligt? Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus Hans Eek Juli 2011
Framtida krav på koldioxideffektivt byggande Byggnaderna står för 50% av utsläppen av koldioxid. I Sverige är det något mindre, beroende på att vi har utvecklad fjärrvärme, använder vattenkraftsel och kärnkraftsel till bebyggelsen, men skall vi uppnå målen med minskade koldioxidutsläpp måste vi göra stora förändringar i byggandet, särskilt i den befintliga bebyggelsen. EU har givit ett direktiv om att länderna skall ta fram nya energikrav på byggnader. Utgångspunkten är passivhuskrav när det gäller energiförluster från husen och dessutom att husen skall försörjas med förnybar energi, framställd på nära håll. Near Zero Energy Buildings. Kraven kommer att gälla från 2019 för offentliga byggnader, 2020 för alla nybyggnader och 2021 för ombyggande. Vissa länder inom EU ligger före i utvecklingen, t ex har Österrike redan genomfört kraven, Tyskland vill genomföra dem 2014 eller 2015, Storbritannien 2015. 1980-talshus Går det att renovera befintliga småhus till passivhus? Brogården, som ägs av det kommunala Alingsåshem, är ett hyreshusområde som håller på att renoveras omfattande. Syftet med renoveringen är att göra boendemiljön bättre, öka komforten, göra dem tillgängliga för rörelsehindrade och att byta ut de utslitna delarna på husen. Samtidigt passar man på att sänka energianvändningen till passivhusstandard och ökar livslängden på husen. Ombyggnaden sker etappvis i utflyttade hus, där hyresgästerna har möjlighet att flytta tillbaka till sina lägenheter.
Vid renovering av enfamiljshus är det naturligtvis ett problem att behöva evakuera bostaden i flera månader. Kan man lösa detta visar Brogården att det finns mycket goda förutsättningar att framgångsrikt även renovera småhus. I Sverige bor ca 4 miljoner människor i småhus. På 1960- och1970-talet byggdes merparten av de hus som finns idag, många eluppvärmda. De småhus som byggs idag är ofta uppvärmda med en frånluftsvärmepump. Många av dessa hus måste renoveras inom en snar framtid. 1 ½ - planshus renoverat till passivhus. Danmark.
Energirenoverat, Danmark Danskt demonstrationsprojekt Hösten 2010 hölls den Nordiska Passivhuskonferensen i Aalborg, Danmark. Ett av de mest intressanta demonstrationsprojekten som kunde besökas var ombyggnaden av fyra villor till olika standard, varav ett blev passivhus. Realea A/S köpte fyra enfamiljshus i ett område med ca 1000 villor. Man hyrde ut dem under ett år till vanliga familjer för att kunna kartlägga deras energianvändning, och renoverade dem sedan för 0,2 miljoner DKK, 0,4 miljoner DKK, respektive 2,0 miljoner DKK. Därefter lät man de boende flytta tillbaka och utvärderade boendet och energihushållningen. Projektet ger värdefulla erfarenheter för renoveringen av enfamiljshus i framtiden. Ombyggnad av småhus till Passivhus och användande av förnybar energi I något skede renoverar och bygger man om sitt hus för till exempel högre komfort, bättre inomhusklimat eller tillgänglighet. Kallras och drag minskar man genom tilläggsisolering, byta fönster och täta huset. Inomhusluften förbättras genom att ventilationssystem med värmeväxlare installeras. Samtidigt passar man på att minska energianvändningen rejält. Att renovera till Passivhusstandard innebär att man minskar uppvärmningsbehovet så att man kan använda ventilationsluften för att värma huset. Detta bör vara en stor fördel i de hus, som byggdes med direktverkande el som värmekälla, eftersom man inte behöver installera ett helt nytt vattenburet värmesystem.
Teknik Vid renovering av hus där man inte vill förändra husens utseende gäller det att tilläggsisolera på insidan. Idag finns vacuumisolering, som har ett lambdavärde på 0,005, dvs nästan 10 gånger så effektivt som mineralull. Att klä insidan av en vägg med 3 cm vacuumisolering är tänkbart i de flesta fall, också i hus med stora kulturvärden. Ett vanligt tvåglasfönster med måttet 1,2 x 1,2 m har ett värmegenomgångstal, U värde, på 2,9 W/m 2 K, ett treglasfönster har 1,8 W/m 2 K. De bästa Skandinaviska fönstren som finns på marknaden idag är mer än tre gånger så effektiva som tvåglasfönster. Värmegenomgångstalet är ca 0,7 W/m 2 K. Ändå släpper en kvadratmeter fönster ut tio gånger så mycket värme som en kvadratmeter vägg. Fönstrets svagaste länk är fönsterkarmen och fönsterbågen, samt köldbryggan runt om fönstret. Utvecklingen på fönster går dock snabbt och i andra länder i Europa finns fönster som inklusive köldbrygga har U-värden kring 0,6. Att ta bort köldbryggor och få huset tätt är kanske det svåraste. I de hus som tidigare byggts och som fortfarande byggs idag står köldbryggorna för ca 30 % av transmissionsförlusterna. I kombination med isolering med t ex vacuumisolering finns dock stora möjligheter att bygga bort köldbryggorna. Äldre småhus har ofta inget ventilationssystem alls och man har inte sällan problem med dålig lukt. Ett ventilationssystem med värmeväxling innebär att man tar in frisk luft i vardagsrum och sovrum och den använda luften sugs ut i kök och badrum. Innan den lämnar huset passerar luften värmeväxlaren, där värmen från den använda luften förs över till friskluften. Ventilationssystem innebär att nya kanaler måste dras. Ofta går det bra att installera dessa i ett sänkt tak i till exempel en hall. Småhus byggt 1978, 133 m 2, med källare
Hur gör man? Jag har studerat ett typiskt småhus med källare från mitten av 1970-talet gjort energiberäkningar och förslag på ombyggnader så att man uppnår passivhusstandard. Det illustrerade huset byggdes 1976 och är på 133 m 2 och har en uppvärmd källare på 60 m 2. Fasad med tegel, tvåglasfönster och självdragsventilation. Minska ledningsförluster (transmission): 1. Nya fönster med U-värde 0,7 eller lägre. Inbyggnad av karm i isolering. 2. Tilläggsisolering invändigt med 30 mm vacuumisolering, anslutes till fönsterkarmar. 3. Tätning med invändig plastfolie, nya ytskikt. 4. Isolering av vinden med lösull/cellullosa. Ev. utvändig tilläggsisolering av taket under takpannor. 5. Utvändig isolering av källarvägg med cellplast, ny dränering 6. Invändig isolering av källargolv med vacuumisolering. Minska ventilationsförluster: Installation av ventilationssystem med värmeåtervinning. Värme: Ny varmvattenberedare/tank kopplad till solvärmesystem och pelletskamin. Värmeaggregat i tilluften. Detta görs exempelvis i ett hus där man inte har tillgång till fjärrvärme. El: Nya energisnåla armaturer och hushållsmaskiner minskar elanvändningen, men el för fläktar tillkommer. Energianvändningen i exemplet: Energianvändning Före, kwh/år Efter, kwh/år Uppvärmning 27000 4500 Varmvatten 2500 2000 Hushållsel 3000 3000 Summa 32500 9500 Besparing 23000 kwh/år. Elanvändningen minskar med 29500 kwh/år. Husets utformning från 1976 är ett passivhus. Bara genom att ta till bättre fönster, bättre isolering, värmeväxlare för ventilationen uppfyller huset passivhuskraven, under 10 W/m 2 i uppvärmningseffekt. Ekonomi Det går att ekonomiskt räkna hem en ombyggnad till passivhus. Om det finns anledning att bygga om eller renovera huset av andra skäl, t ex anpassning till rörelsehindrade, eller byte av gamla fönster eller värmesystem bör man analysera om det är idé att förlänga husets livslängd eko-
nomiskt och miljömässigt genom att kombinera åtgärderna med energieffektivisering. Kostnader: Tilläggsisolering av vind: Byte av alla fönster Ventilation med värmeväxlare Tilläggsisolering av yttervägg Tilläggsisolering av källare Summa: 10000 kr 120000 kr 60000 kr 200000 kr 200000 kr 590000 kr Kostnaden för installation av nytt värmesystem är inte inräknat. Energibesparing 23000 kwh per år x 1,50 kr = Kalkylränta 5 % x 590000 = 34500 kr 29500 kr Man sparar således 5000 kronor om året om man bygger om sitt hus till passivhus. Var ligger haken? Ett problem är att det är frågan om mycket stora samhällsinvesteringar om ombyggnationerna genomförs i stor skala. Om varje ombyggnad kommer att kosta en halv miljon kronor, innebär det en investeringsvolym på över 1000 miljarder kronor. Om det fördelas på tio år är det 100 miljarder per år. (Jämför: Försvarsbudgeten ligger på 35 miljarder per år.) Hur skall vi få fram pengar? Det andra problemet är att få fram arbetskraft. Det kommer att behövas 50000 100000 nya byggnadsarbetare. Det tredje är att man under en sådan omfattande ombyggnad måste evakuera huset under några månader.
Litteratur: Att tilläggsisolera hus fakta, fördelar och fallgropar Energimyndigheten ET 2009:19