Årsredovisning 2003 SSAB ska befästa sin position som ett specialstålsföretag inom handelsstålsområdet med produkter som bl a genom sin hållfasthet, formbarhet eller slitstyrka skapar ett väsentligt mervärde. Mervärdet ska skapas i nära samarbete med kunden och komma såväl kunden som SSAB tillgodo.
Bolagsstämma Ordinarie bolagsstämma hålls i Borlänge onsdagen den 21 april 2004 kl 13.00. Rätt att delta på bolagsstämman har den aktieägare som, dels är registrerad i den utskrift av aktieboken som görs torsdagen den 8 april 2004, dels har anmält sin avsikt att delta på bolagsstämman senast fredagen den 16 april 2004 kl 12.00. Förvaltarregistrerade aktier Aktieägare med förvaltarregistrerade aktier måste ägarregistrera sina aktier för att kunna delta på bolagsstämman. Tillfällig ägarregistrering, s k rösträttsregistrering, bör göras i god tid före den 8 april 2004. Anmälan Anmälan om deltagande på bolagsstämman sker per brev, fax eller telefon. SSAB Svenskt Stål AB, Koncernstab Ekonomi Box 26208, 100 40 Stockholm Tel 08-45 45 700, fax 08-45 45 705 Vid anmälan uppges namn, personnummer (organisationsnummer) samt adress och telefonnummer. Anmälan måste ha kommit SSAB tillhanda senast fredagen den 16 april 2004 kl 12.00, då anmälningstiden går ut. Nomineringskommitté Sverker Martin-Löf, styrelsens ordförande Carl-Olof By, Industrivärden Tor Marthin, AMF Pension Björn Lind, SEB Fonder. Nomineringskommittén ger bolagsstämman förslag till val av styrelseledamöter och revisorer samt arvode till styrelsen. Utdelning Som avstämningsdag för rätt att erhålla utdelning föreslås den 26 april 2004. Utbetalning beräknas då kunna ske genom VPC den 29 april 2004. Styrelsen och verkställande direktören föreslår bolagsstämman att utdelning för 2003 lämnas med 6,00 kr per aktie. Ekonomisk information SSAB kommer att lämna följande information för verksamhetsåret 2004: Rapport för första kvartalet den 21 april 2004. Halvårsrapport den 19 juli 2004. Rapport för de tre första kvartalen den 26 oktober 2004. Bokslutskommuniké den 14 februari 2005. Årsredovisning i mars 2005. SSAB Svenskt Stål AB (publ) Org nr 556016 3429 Joe Brig Art AB, Göteborg. Foto: Dag Sundberg, Elisabeth Ohlson, Bo Björkdahl. Tryck: Edita Västra Aros, Västerås 2004. SSAB ÅRSREDOVISNING 2003
Innehåll 2 Fem år i sammandrag 3 Strategi och mål 4 Organisation 5 Produktionsflöde 6 Koncernchefens kommentar 8 Halverad vikt i nya tågstolar 10 SSAB och miljön 14 Aktien Förvaltningsberättelse 16 Koncernöversikt 25 Koncernens styrning 26 Finansiell riskhantering 28 SSAB Tunnplåt 32 SSAB Oxelösund 36 Plannja 38 SSAB HardTech 40 Tibnor 42 Övriga bolag Koncernens och moderbolagets finansiella rapporter 43 Koncernens resultaträkning 44 Koncernens balansräkning 45 Koncernens förändringar i eget kapital 46 Koncernens kassaflödesanalys 47 Moderbolagets resultaträkning 48 Moderbolagets balansräkning 49 Moderbolagets förändringar i eget kapital 50 Moderbolagets kassaflödesanalys 51 Redovisnings- och värderingsprinciper 54 Noter 70 Definitioner 71 Vinstdisposition 72 Revisionsberättelse 73 Koncernledning, staber och revisor 74 Styrelse 76 Adresser SSAB ÅRSREDOVISNING 2003 1
Fem år i sammandrag 1999 2000 2001 2002 2003 Försäljning (Mkr) 16 807 19 271 19 682 19 271 19 806 Resultat efter finansnetto (Mkr) 467 1 870 913 816 1 343 Investeringar i anläggningar (Mkr) 1 218 1 701 933 902 1 041 Kassaflöde (Mkr) 436 406 151 1 208 765 Nettoskuld (Mkr) 1 728 3 085 3 659 3 120 3 032 Sysselsatt kapital (Mkr) 12 747 14 412 14 558 13 941 13 974 Balansomslutning (Mkr) 17 255 19 351 19 128 18 476 18 611 Räntabilitet på sysselsatt kapital före skatt (%) 5 15 8 8 12 Räntabilitet på eget kapital efter skatt (%) 3 14 6 6 9 Soliditet (%) 56 50 51 53 54 Nettoskuldsättningsgrad (%) 18 32 38 32 30 Utdelning per aktie (kr) 2003 förslag 4,50 5,00 5,00 6,00 6,00 Vinst per aktie (kr) 2,50 12,00 6,10 5,70 8,90 Medelantal anställda 9 529 9 831 9 809 9 404 9 374 Produktion av råstål (kton) 3 398 3 411 3 820 3 881 3 911 Definitioner framgår av not 23. Diagrammet visar värdeutvecklingen på en aktie i SSAB tecknad för 35 kr i samband med börsintroduktionen 1989. Utdelningar och värdet på erhållna inlösenrätter har antagits återinvesterade i SSAB-aktier. Sedan 1989 har detta givit en genomsnittlig värdeökning på 14% per år. Värdeutveckling SSAB-aktien Börskurs Återinvesterade utdelningar Återinvesterat värde inlösenrätter 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 kr 200 175 150 125 100 75 50 25 0 2 SSAB ÅRSREDOVISNING 2003
Strategi och mål Strategi SSAB är ett av de medelstora stålföretagen i Västeuropa. Koncernens stålrörelse har utvecklats framgångsrikt genom en utpräglad nischorientering. Denna strategiska inriktning ska bibehållas genom en stark fokusering på några utvalda produktsegment där en dominerande marknadsposition och hög kostnadseffektivitet kan uppnås. På närmarknaden, där en betydande lägesfördel och goda lönsamhetsförutsättningar finns, ska stålrörelsen erbjuda ett fullständigt tunn- och grovplåtssortiment. Koncernens handels- och vidareförädlingsrörelser ska på närmarknaden aktivt utnyttjas så att stålrörelsens redan starka ställning och höga marknadsandelar kan stärkas ytterligare. På grovplåtsområdet fortsätter satsningen inom kylda stål, dvs slitstål och höghållfasta konstruktionsstål, där koncernen redan idag har en världsledande ställning. Satsningen inom tunnplåtsområdet sker inom höghållfasta stål speciellt extra och ultra höghållfast tunnplåt där koncernen är en av de ledande aktörerna i Europa. Tillväxten i dessa nischer har varit högre än för stålmarknaden generellt och leveranserna av dessa produkter har ökat kraftigt under den senaste femårsperioden, vilket framgår av nedanstående diagram. De investeringar som gjorts inom koncernens stålrörelse möjliggör en fortsatt stark tillväxt inom nischerna. Genom att utnyttja kylda stål eller höghållfast tunnplåt ska kunden kunna förbättra sina produkter och därigenom sin lönsamhet. Detta skapande av mervärde är en process som ofta sker i nära samarbete med kunden. Det mervärde som skapas ska komma såväl kunden som SSAB tillgodo och därigenom säkerställa en fortsatt god lönsamhet för koncernen. Finansiella mål Kapitalstruktur Koncernens verksamhet är starkt beroende av konjunkturen. Enskilda investeringsprojekt inom stålrörelsen kan dessutom vara mycket stora varför soliditeten bör vara relativt hög. Målet är att soliditeten ska uppgå till ca 50% och nettoskuldsättningsgraden till ca 30%. Utdelning Utdelningen ska anpassas till den genomsnittliga resultatnivån över en konjunkturcykel och utgöra ca 50% av vinsten efter skatt. Utdelningen ska även kunna användas för att anpassa kapitalstrukturen. Lönsamhet För att säkra den långsiktiga utvecklingen och med beaktande av soliditetskravet och utdelningspolitiken är målet att räntabiliteten på eget kapital efter skatt i genomsnitt under en konjunkturcykel ska vara minst 6 procentenheter högre än den tioåriga statsobligationsräntan. Lönsamhet och nettoskuldsättningsgrad under de senaste fem åren i förhållande till målen framgår av nedanstående diagram. Leveranser av höghållfast tunnplåt och kylda stål Räntabilitet på eget kapital Nettoskuldsättningsgrad kton Mål % Mål % 1200 16 48 1050 14 42 900 12 36 750 10 30 600 8 24 450 6 18 300 4 12 150 2 6 99 00 01 02 03 0 99 00 01 02 03 0 99 00 01 02 03 0 SSAB ÅRSREDOVISNING 2003 3
Organisation Moderbolaget VD Koncernledning Koncernstaber Stålrörelse SSAB Tunnplåt Vidareförädling Plannja Handel Tibnor SSAB Oxelösund SSAB HardTech Utländska försäljningsbolag Andel av koncernens förädlingsvärde resultat efter finansnetto sysselsatta kapital Andel av koncernens förädlingsvärde resultat efter finansnetto sysselsatta kapital SSAB Tunnplåt SSAB Tunnplåt är Nordens största tillverkare av tunnplåt och en av de ledande aktörerna i Europa inom området höghållfast tunnplåt. Den höghållfasta tunnplåten används bl a inom fordonsindustrin och av krantillverkare. Ordinär tunnplåt används främst inom verkstads- och byggindustrin. Plannja Plannja är ett av Europas ledande byggplåtföretag. Plannja vidareförädlar tunnplåt till bl a takpannor och vattenavrinningsprodukter. I ökande omfattning tillverkas också prefabricerade byggelement av sandwichtyp. SSAB Oxelösund SSAB Oxelösund är världens ledande producent av kylda stål, dvs slitstål och höghållfasta konstruktionsstål. Dessa används bl a i entreprenadmaskiner, gruvutrustningar, kranar och broar. Ordinär grovplåt används inom varvs- och allmän verkstadsindustri. SSAB HardTech SSAB HardTech utvecklar, tillverkar och marknadsför presshärdade säkerhetskomponenter till bilindustrin. Produktprogrammet omfattar sidokrockskydd, stötfångarskenor och detaljer i bilarnas säkerhetsbur. Tibnor Tibnor är det ledande företaget inom svensk stålhandel med ett sortiment av handelsstål, specialstål, rör och rostfritt stål. Metaller och byggrelaterade produkter kompletterar sortimentet. 4 SSAB ÅRSREDOVISNING 2003
Produktionsflöde Stålrörelsens produktionsflöde Stålämnen 84 kton Malm Kol Varmvalsad tunnplåt 1 417 kton Kallvalsad tunnplåt 502 kton Metallbelagd tunnplåt 327 kton Färgbelagd tunnplåt 234 kton Malm Kol Grovplåt 646 kton Stålämnen 19 kton Koksverk i Luleå och Oxelösund Varmbandverk i Borlänge Kvartovalsverk i Oxelösund Metallbeläggning i Borlänge Metallurgi i Luleå och Oxelösund Kallvalsverk i Borlänge Färgbeläggning i Borlänge och Finspång SSAB ÅRSREDOVISNING 2003 5
Koncernchefens kommentar både special- och standardprodukter. På hemmamarknaden spelar våra vidareförädlings- och handelsföretag Plannja, SSAB HardTech och Tibnor en viktig roll. Genom dessa företag skall vi kunna vidmakthålla och helst stärka vår redan starka ställning. Vår strategi ligger fast Som ett av de medelstora stålföretagen i Europa har vi valt att utveckla vår stålrörelse genom en nischstrategi där specialiseringen avser höghållfasta stål. Under de senaste tio åren har leveranserna av våra specialprodukter höghållfast tunnplåt och kylda stål ökat med i genomsnitt 12% per år. Specialprodukterna har därmed svarat för hela tillväxten inom stålrörelsen medan de mer standardbetonade produkterna har minskat något i volym. Vi har alltså haft framgång med vår fokusering på kylda stål och höghållfast tunnplåt. Dessa marknader är visserligen små vilket är en förutsättning för att lyckas med en nischstrategi men de växer med 5 7% per år, dvs snabbare än stålmarknaden generellt. Vi tror att vi fortsatt kan växa inom dessa nischmarknader. För kylda stål är vi den ledande aktören med en global marknadsandel på ca 20%. Inom tunnplåtsrörelsen har de senaste åren marknadsutvecklingen primärt avsett de extremt höghållfasta stålen extra och ultra höghållfast tunnplåt där vi skapat en stark position. Under perioden 2002 2006 är det vår ambition att öka leveranserna av kylda stål med 50% och av extra och ultra höghållfast tunnplåt med 100%. Den uppnådda tillväxten under 2002 och 2003 visar att detta bör vara genomförbart. Vår marknadsutveckling kommer även fortsatt i stor omfattning att göras i samverkan med våra kunder. Det är genom denna samverkan som vi tillsammans kan finna nya lösningar och tillämpningar där våra höghållfasta produkter skapar ett mervärde för våra kunder. Genom att dela detta mervärde med kunden skall vi också kunna vidmakthålla klart bättre marginaler för våra specialprodukter än för standardprodukter. En annan viktig komponent i vår strategi är hemmamarknaden Skandinavien där vi har klara närfördelar jämfört med våra konkurrenter. Där skall vi fortsatt sälja Bättre marginaler i stålrörelsen 2003 blev liksom 2002 ett blandat stålår. Den globala stålefterfrågan fortsatte att öka med 6%, vilket ligger klart över genomsnittet de senaste 10 åren. Tillväxten är dock fortsatt koncentrerad till Kina där stålkonsumtionen för tredje året i rad ökade med drygt 20%. I världen exklusive Kina var tillväxten endast 1%. Den starka tillväxten i Kina har skapat en bra global balans mellan utbud och efterfrågan trots en mycket snabb uppbyggnad av ny stålkapacitet i Kina. Kina är med sin starka tillväxt och framväxande industristruktur en viktig marknad för våra spetsprodukter de extra och ultra höghållfasta tunnplåtsprodukterna och de kylda stålen inom grovplåtsområdet. För dessa produkter har vi de senaste fem åren byggt upp en säljorganisation i Kina och den kinesiska marknaden var i fjol den femte största marknaden för våra spetsprodukter. På vår huvudmarknad Europa har stålförbrukningen varit i stort sett oförändrad de senaste 1,5 åren. Vi har därför inte haft någon draghjälp från vår närmarknad. De stora europeiska stålproducenterna fortsatte att tidvis begränsa sitt utbud. Detta medförde att tunnplåtspriserna kunde höjas under såväl första som andra kvartalet. I kombination med de prishöjningar som kunde genomföras under 2002 innebar detta att våra stålpriser i svenska kronor i genomsnitt var 6% högre än under 2002. Vi fick dock vidkännas ökade priser på malm och kol samt kraftigt ökade elpriser. Priserna på malm och kol noteras emellertid i dollar varför den svagare amerikanska dollarn mer än väl kompenserade prishöjningarna på dessa produkter. Sammantaget innebar prisutvecklingen på våra stålprodukter och insatsvaror att bruttomarginalerna i stålrörelsen förbättrades med ungefär 500 Mkr. Fortsatt fokus på specialprodukter, kostnader och kassaflöde Vi har under 2003 inte fullt nått vårt lönsamhetsmål. För att successivt förbättra vår intjäningsförmåga måste vi fortsätta att växa inom våra nischer. Våra mål är att 6 SSAB ÅRSREDOVISNING 2003
ha en tillväxt inom extra och ultra höghållfast tunnplåt på drygt 15% och inom kylda stål på knappt 10% per år. Under det gångna året kan vi uppvisa en tillväxt inom dessa områden på 19 respektive 16%, d v s väl i nivå med våra tillväxtmål. För att nå våra lönsamhetsmål måste vi också säkerställa att vi trots ett alltmer komplicerat produktprogram har en produktivitetstillväxt som kan matcha lönekostnadsökningarna. Under första halvåret 2003 ökade våra förädlingskostnader alltför snabbt bl a beroende på produktionsstörningar. Genom de åtgärder vi satte in vid halvårsskiftet bröts den negativa kostnadstrenden och under andra halvåret var förädlingskostnaderna lägre än under 2002. I slutet av 1990-talet lades grunden för den fortsatta tillväxten inom våra nischer genom stora investeringar i stålrörelsen. Vi är nu inne i en period där investeringarna ligger i nivå med eller strax under avskrivningarna. Förbättrad lönsamhet genom ökade volymer specialprodukter och fokus på kostnader skall då också skapa positiva kassaflöden. Detta har vi också åstadkommit de senaste två åren med kassaflöden på sammanlagt nästan 2 miljarder kronor. Utsläppsrätter för koldioxid kan bli ett framtida hot EU har tagit beslut om att införa ett system med utsläppsrätter för koldioxid som omfattar ett antal verksamheter bl a malmbaserad ståltillverkning. Systemet träder i kraft 2005. Utsläppsrätterna skall vara möjliga att köpa och sälja och är ett av de verktyg som kommer att användas för att klara åtagandena i Kyotoprotokollet. Vår ståltillverkning är helt malmbaserad. I all sådan ståltillverkning är kol en nödvändig råvara och några realistiska alternativ finns inte. Därför bildas också koldioxid som en oundviklig biprodukt vid all malmbaserad ståltillverkning. Eftersom kol utgör en stor kostnad har naturligtvis kolbehovet successivt minskats genom olika åtgärder. Vår malmmetallurgi har idag en av de lägsta koldioxidutsläppen per producerat ton stål i världen. Vi börjar dock nu närma oss de teoretiskt möjliga gränserna. Potentialen för ytterligare förbättringar är därför begränsad. Om vi skall minska de totala koldioxidutsläppen därutöver måste vi alltså minska ämnesproduktionen. Alternativet är att köpa utsläppsrätter på marknaden men med de bedömningar som gjorts om priset på sådana rätter ökar sannolikt våra marginalkostnader i så fall med ca 25%, vilket ger oss och övriga malmbaserade stålföretag inom EU en betydande konkurrensnackdel. Om vi minskar vår stålproduktion kommer dessa volymer att tillverkas någon annan stans i världen drygt hälften av världens stålproduktion sker i länder utanför Kyotoprotokollet och mer än 80% i länder utanför EU och då i anläggningar med högre koldioxidutsläpp per producerat ton ämne. Nettoeffekten blir därmed paradoxalt nog att de globala utsläppen av koldioxid ökar. Hur utsläppsrätterna skall fördelas mellan olika företag och anläggningar kommer att beslutas av varje enskilt land i och för sig under EU-kommissionens överinseende. Utformningen av dessa landsspecifika regler pågår för närvarande. Med tanke på de stora ekonomiska konsekvenserna som utsläppsrätterna medför riskerar dock en sådan process att allvarligt snedvrida konkurrenskraften också mellan stålföretagen inom EU. Handeln med utsläppsrätter för koldioxid kan därför bli ett framtida hot för vår malmbaserade ståltillverkning. Vi har framfört våra farhågor till politiker såväl i Sverige som i EU och istället föreslagit ett system baserat på bench mark och som premierar stålproduktion med låga utsläpp per producerat ton ämne och belastar produktion med höga utsläpp. Kraftiga prishöjningar på råvaror 2004 Botten i stålkonjunkturen i Europa och USA verkar nu ha passerats och vi föreutser en något bättre efterfrågan från dessa marknader under 2004. Den snabba tillväxten i Kina har dock medfört en kraftigt ökad efterfrågan på insatsvaror till stålindustrin, vilket i sin tur medfört väsentligt ökade priser på malm, kol och skrot men även på sjöfrakter. Detta är en ny situation för oss och alla andra stålföretag. Utmaningen under 2004 blir att hantera denna stora uppgång av råvarupriserna den största i modern tid utan att bruttomarginalerna i vår verksamhet försämras. I övrigt fortsätter vi att fokusera på åtgärder för att öka volymerna av specialprodukter, hålla kontroll på förädlingskostnaderna samt säkerställa positiva kassaflöden. Vi skall därigenom ytterligare stärka vår konkurrenskraft och vår profil som ett specialstålsföretag inom handelsstålsområdet. Anders Ullberg SSAB ÅRSREDOVISNING 2003 7
Halverad vikt i nya tågstolar När Oslos nya internationella storflygplats Gardemoen skulle byggas så bestämdes i ett tidigt skede att en snabbjärnväg skulle fungera som kollektivt transportmedel för huvuddelen av de framtida passagerarna. Linjesträckningen för den tänkta snabbjärnvägen var från tågterminalen Oslo Syd ut till Gardemoen, en sträcka på 35 km. För att tåget skulle vara ett konkurrenskraftigt alternativ till egen bil, buss och taxi sattes restiden till maximalt 20 minuter. För att klara en så pass kort restid ställdes höga krav på både banvall och tåg. Tågen måste vara så lätta som möjligt för att kunna konkurrera och samtidigt ha både god komfort och hög säkerhet. Baserat på sträckans längd, den maximerade restiden och med hänsyn till de kuperade terrängförhållandena mellan Oslo och flygplatsen kom man fram till att ett fullastat tågsätt maximalt fick väga 52 ton att jämföra med 66 ton för ett traditionellt tågsätt. Utifrån kraven på totalvikt fortsatte arbetet med att analysera och specificera varje enskild konstruktionsdetalj i tåget. För passagerarstolarna sattes målet att minska vikten från normala 72 kg till 30 kg. Stolarnas design och storlek skulle dessutom optimeras för god komfort och maximalt antal passagerare per tågvagn. En tågstol är utsatt för en mängd olika laster. Förutom lasterna vid normalt nyttjande kan det bli fråga om extrema dynamiska laster om en olycka skulle inträffa. Stolen utsätts för böjning och samtidig vridning samt trycklaster då stolen belastas. Stolen måste dessutom vara styv både för komfortens skull och av säkerhetsskäl. Vidare måste stolen ha lång livslängd och stort motstånd mot plastisk deformation. Uppdraget att utveckla och tillverka nya stolar som motsvarade de hårt ställda kraven gick till en specialist på området, norska Ring Mekanikk. Ring Mekanikk är ett medelstort verkstadsföretag som startade sin verksamhet 1942. Verksamheten bedrivs i Moelv utanför Oslo. Drygt 30% av företagets verksamhet består av utveckling och produktion av passagerarstolar till spårbunden trafik och resterande del av verksamheten omfattar utveckling och legotillverkning av stolsdetaljer. Huvuddelen av produktionen exporteras. Tidigt i utvecklingsarbetet insåg Ring Mekanikks konstruktörer fördelen med att använda höghållfast tunnplåt som konstruktionsmaterial i stolstommen. Det höghållfasta stålet öppnade för helt nya konstruktionslösningar där antalet ingående komponenter kunde minskas kraftigt. Att avsevärt kunna reducera godstjockleken och bibehålla styvheten genom att använda höghållfast stål uppvägde de fördelar som till exempel aluminium hade beträffande vikten. Vidare skulle kostnaden för att tillverka stolarna bli väsentligt lägre än för motsvarande aluminiumkonstruktion. För att på bästa sätt nå fram till en konstruktion som utnyttjade de höghållfasta stålens egenskaper och fördelar tog Ring Mekanikks konstruktörer kontakt med Jan Kouppa på SSAB Tunnplåt. Uppdraget till Jan och hans medarbetare inom Teknisk Kundservice och Applikationsteknik var att granska den konventionella konstruktionen hos järnvägsstolar och komma med förslag till nya konstruktionslösningar som tillvaratog de höghållfasta stålens egenskaper och som därmed radikalt minskade stolens vikt. SSAB Tunnplåt återkom med ett antal alternativa lösningar och idéer baserade på kvalitativa beräkningar av olika delar i stolen. Dessa initiala idéer indikerade att en viktbesparing på 30 40% skulle vara möjlig att åstadkomma jämfört med tidigare utföranden. Utifrån dessa lösningsalternativ inleddes ett gemensamt utvecklingssamarbete. För att förenkla utvecklingsarbetet och öka träffsäkerheten när det gällde konstruktionens dimensionering utnyttjades redan från början kvalificerade datorberäkningar. Medlemmarna i den gemensamma projektgruppen hade tillsammans en mycket bred erfarenhet och goda materialkunskaper. De lyckades också på mycket kort tid utveckla både själva stolskonstruktionen och erforderliga verktyg för att tillverka stolen. Materialvalet till den nykonstruerade stolen blev Docol 500YP och Domex 650M, extra höghållfasta stål med sträckgränser på 500 N/mm 2 respektive 640 N/mm 2. Genom att ändra konstruktionen och uppgradera materialet sparades 42 kg per tågsäte. Det innebar att enbart de nykonstruerade stolarna bidrog med en total viktbesparing på hela 7 ton per tågsätt. Materialvalet och 8 SSAB ÅRSREDOVISNING 2003
konstruktionslösningen gav också väsentligt bättre vridstyvhet och styrka jämfört med konventionella tågstolar. Vidare minskade tillverkningskostnaden genom att antalet ingående detaljer kunde reduceras och genom att flertalet av de kvarvarande detaljerna enkelt kunde stansas trots det nya materialets högre hållfasthet. Genom att använda extra höghållfasta stål så kunde konstruktionen göras smäcker och estetiskt tilltalande. Materialets egenskaper medgav också att formningen kunde ske genom pressning vilket innebar att behovet av extra inkapslingar och täckmaterial på underrede och stolschassi föll bort. Stolarna har av Norges Designråd tilldelats utmärkelsen God Design. För Ring Mekanikk innebar uppdraget med de nya tågstolarna och samarbetet med SSAB Tunnplåt ett viktigt tekniksprång. Produktionen av passagerarstolar till spårbunden trafik har blivit en allt viktigare del av företagets verksamhet. Ring Mekanikk arbetar nu vidare med nya forsknings- och utvecklingsprojekt kring användandet av extra- och ultrahöghållfast tunnplåt i konstruktioner, bl a med stöd av Norges Forskningsråd. I dessa projektet deltar även SSAB Tunnplåt. Som en konsekvens av det lyckade projektet med Gardemoenbanan har Ring Mekanikk erhållit ytterligare order på tågstolar, senast i slutet av 2003 fick företaget en order på 1 800 tågstolar från Norges Statsbaner, NSB. SSAB ÅRSREDOVISNING 2003 9
SSAB och miljön Koncernens verksamheter ska bedrivas på ett resurssnålt och effektivt sätt avseende användning av råvaror, energi och andra naturresurser. Denna grundsyn är väl känd i företaget via koncernens miljöpolicy. Ansvaret för yttre miljö inom koncernen åvilar respektive dotterbolagschef. För att skapa större tyngd i miljöarbetet har varje dotterbolag en miljöansvarig chef i linjeorganisationen. På detta sätt kan produktions- och miljöansvar integreras i det dagliga arbetet. Kretsloppsmaterialet stål För såväl industriländer som utvecklingsländer är stål ett av de viktigaste konstruktionsmaterialen. Sett till förbrukning är det endast betong som svarar för större volymer. Stål är en viktig förutsättning när ett land utvecklar och bygger upp sin infrastruktur. Stål är ett kretsloppsmaterial. Återvinningsgraden är ca 65%. Återvunnet stål svarar för ungefär 40% av världens stålproduktion. Resterande 60% baseras på järnmalm. Stål är ett modernt material i ständig utveckling. Förbättrade egenskaper såsom högre hållfasthet och ökad hårdhet medför bland annat att konstruktioner kan göras lättare och/eller få längre livslängd. Koncernens stålrörelse fokuserar på utveckling av just sådana höghållfasta stål. Dessa stål ligger väl i linje med samhällets krav på effektiv materialanvändning eftersom de exempelvis medger lägre vikt i en konstruktion med given funktion. Så kan t ex ett lastbilsflak samtidigt göras både lättare och ges längre livslängd, vilket skapar miljöfördelar vid användning av lastbilen. Samhällets krav på resurshushållning och miljömedvetande harmonierar väl med stålet och dess möjligheter. En ständigt pågående utveckling av stålets egenskaper samt en utbyggnad av återvinningen borgar för detta. Miljövillkor för verksamheten Koncernens större produktionsanläggningar är offentligt prövade. Dessa prövningar medför att successivt allt högre krav ställs på verksamheterna. De maximalt tillåtna produktionsnivåerna framgår av vidstående tabell. Varje dotterbolag lämnar årligen in en miljörapport till respektive tillsynsmyndighet. Omkring 200 miljövillkor gäller för koncernens verksamheter. Merparten av dem gäller stålrörelsen. Miljövillkoren är angivna per produktionsort och omfattar utsläpp till luft och vatten samt buller, deponier etc. De faktiska utsläppen är i de flesta fall betydligt lägre än de av myndigheterna fastställda nivåerna. De utländska Tillåten Produktion kton Ort produktion 2003 Koks Luleå 800 618 Oxelösund 530 441 Råjärn Luleå 2 300 2 265 Oxelösund 1 700 1 473 Råstål Luleå 2 500 2 187 Oxelösund 1 900 1 724 Varmvalsad plåt Borlänge 3 200 2 640 Oxelösund 820 646 Betad plåt Borlänge 2 500 1 868 Kallvalsad plåt Borlänge 1 400 1 181 Glödgad plåt Borlänge 650 495 Metallbelagd plåt Borlänge 680 550 Målade produkter Borlänge 140 120 Luleå 85 59 Sundsvall 30 9 Köping 12 12 Malmö 10 5 Finspång (milj.m 2 ) 40 29 Presshärdad plåt Luleå 35 19 produktionsenheterna uppfyller sina respektive lokala miljökrav. Under året har alla miljögränsvärden innehållits och några miljörelaterade tvister har inte förekommit. Koncernen har lagstadgad miljöskadeförsäkring samt ansvarsförsäkringar som täcker skada för tredje part. Enligt gjorda inventeringar föreligger inte något aktuellt behov av marksanering som är av ekonomisk betydelse. När myndigheterna begärt så har bankgarantier lämnats för återställning av deponier. Miljöarbetet i vardagen Inom stålrörelsen är miljöarbetet organiserat genom särskilda miljöavdelningar. Dessa arbetar nära produktionsavdelningarna och ger råd och stöd i miljöarbetet. Inom miljöavdelningarna sker bevakning av lagar och avtal, handläggning av tillståndsansökningar samt mätning och rapportering av utsläppsdata o dyl. Inom vidareförädlings- och handelsrörelserna drivs ofta miljö- och kvalitetsarbetet inom samma avdelning. För samordning rörande yttre miljö har koncernen ett gemensamt organ miljörådet. Rådet består av koncernens tekniske direktör och miljöcheferna från dotterbolagen. För att säkerställa att miljöarbetet är en integrerad del i verksamheten, ingår ledningssystem för miljö som en viktig del i dotterbolagens verksamhetsstyrning. På detta sätt blir yttre miljö en naturlig del i arbetsinstruktioner, kravställandet vid inköp av råvaror, utveckling av produktionsteknik etc. 10 SSAB ÅRSREDOVISNING 2003
Dotterbolagens kontroll av närmiljön är en viktig del av miljöarbetet. Utsläppen mäts enligt kontrollprogram och rapporteras till respektive myndighet. Kontrollerna består bland annat av mätning av utsläpp och undersökningar i miljön. För mätning av utsläpp finns idag ett flertal kontinuerliga mätstationer installerade. Undersökningar i miljön sker bland annat genom vattenprovtagning eller mätning av nedfallande stoft. Dessutom förekommer fiskeribiologiska undersökningar och undersökningar av bioindikatorer såsom mossa eller bottenfauna. Undersökningar av metallhalter i husmossa har pågått sedan 1970-talet. Metoden är väl etablerad för att fastställa inverkan av industriell verksamhet under lång tid. Provtagningar kring koncernens anläggningar i Luleå visar att det av järn påverkade området har minskat med 90% under perioden 1985 2002. Undersökning av bly i husmossa kring koncernens anläggningar i Oxelösund visar en sänkning av blyhalten med 85% mellan åren 1994 och 2000. Inom den svenska och europeiska samhällsdebatten är miljöfrågorna väsentliga. Koncernen arbetar löpande med information till och dialog med olika grupper i samhället. Den mest väsentliga miljöinformationen är dotterbolagens offentliga miljörapporter, som lämnas till respektive tillsynsmyndighet. Miljörapporten kan beställas från miljöavdelningarna på respektive ort. Miljöinformation finns också på koncernens hemsida. Möten med olika intressegrupper är också en viktig del i koncernens miljöarbete. Det kan vara myndigheter, miljöorganisationer, miljöjournalister, företrädare för politiska partier etc. I arbetet med miljöinformation ges ökad tyngd åt att söka tillfredsställa kundernas krav på produkternas miljöegenskaper. Därför har många av koncernens produkter miljödeklarerats, vilket ger kunderna en möjlighet att värdera stålet ur miljösynpunkt. Inom miljöområdet bedrivs en omfattande forskning och utveckling såväl nationellt som internationellt. Dotterbolagen deltar i gemensamma miljöforskningsprojekt tillsammans med andra ståltillverkare, antingen inom den nordiska gemensamma forskningen eller inom RFCS (f d Kol- och Stålunionen). Stålbranschens forskningsinstitut MEFOS och IM, kompetenscentrat MiMeR samt branschorganisationerna Jernkontoret och International Iron and Steel Institute är viktiga aktörer inom området miljöforskning. För kompetensutveckling inom miljöområdet deltar dotterbolagens miljöexperter i olika nätverk tillsammans med experter från andra stålföretag, institut och universitet. Betydande miljöaspekter Respektive dotterbolag har identifierat de mest betydande miljöaspekterna inom den egna verksamheten. De viktigaste aspekterna är klimatpåverkan genom utsläpp av koldioxid, luftpåverkan genom utsläpp av bl a stoft och kväveoxider, vattenpåverkan genom bl a utsläpp av oljor samt att råmaterial och energi används på ett effektivt sätt. Riktade aktiviteter genomförs för att nå förbättringar inom dessa områden. Koldioxid Huvudråvaran vid koncernens ståltillverkning är järnmalm i form av pellets. Dessa pellets består till största del av järn bundet till syre. För att kunna tillverka stål måste järnet och syret skiljas åt. Detta sker i masugnar, där pellets tillsammans med kol i form av koks och kolpulver tillförs ugnen. Under upphettning förenar sig kolet med syret från pelletsen så att järnet frigörs och flytande järn, s k råjärn, erhålls. När syret binds till kolet bildas koldioxid. Därmed är koldioxid en ofrånkomlig biprodukt vid all järnmalmsbaserad ståltillverkning. SSAB ÅRSREDOVISNING 2003 11
Under flera decennier har omfattande forskning bedrivits världen runt för att finna alternativa metoder. Några nya kommersiellt gångbara processer, vilka antingen genererar mindre koldioxid per producerad järnenhet eller använder annat reduktionsmedel än kol, har dock ännu inte utvecklats. Koncernens malmbaserade ståltillverkning har vid internationell jämförelse visat sig ha mycket låga utsläpp av koldioxid per ton stål. Den andra järnråvaran är återvunnet stål, stålskrot. När råjärnet från masugnarna vidareförädlas till stål så frigörs energi. För att undvika att stålet blir för varmt tillförs omkring 20% stålskrot som kylmedel. Detta gör koncernens stålrörelse till Sveriges största användare av stålskrot. Inom koncernens enheter för råjärntillverkning samt processutveckling av råjärnstillverkningen pågår ett kontinuerligt arbete för att minska förbrukningen av koks och kol. Genom detta arbete kan såväl tillverkningskostnaderna som utsläppen av koldioxid kontinuerligt sänkas. Viktiga insatsområden är att minska mängden koks genom kolinjektion direkt i masugnen, förbättra driftstabiliteten samt att effektivare utnyttja energiinnehållet i de gaser som genereras. Emissionerna av koldioxid från koncernens ståltillverkning de senaste fem åren återges i diagrammet nedan. Energiproduktion De energirika gaser som bildas vid ståltillverkningen tas tillvara för användning i olika processteg samt för produktion av hetvatten för fjärrvärme och elkraft i kraftvärmeverk. Inom koncernens anläggningar används de energirika gaserna till förvärmning av blästerluft för masugnarna samt värmning av stålskänkar, stålämnen och plåt. Den gas som återvinns i värmekraftverken motsvarar energiinnehållet i nästan 300 000 kubikmeter eldningsolja. I Luleå och Oxelösunds kommuner svarar hetvatten producerat med energirika gaser från koncernens verksamheter för mer än 90% av värmebehovet i fjärrvärmenätet. Hade motsvarande energimängd framställts med eldningsolja hade utsläppen av både kväveoxider och svaveloxider varit nästan tre gånger så höga. Den producerade elkraften 808 GWh, används inom stålrörelsen och svarar för drygt 50% av koncernens behov av elkraft. Restprodukter Vid ståltillverkningen bildas restprodukter. Koncernens ambition är att i första hand återanvända dessa restprodukter i något lämpligt processteg, i andra hand att sälja restprodukterna som vidareförädlade produkter och först i tredje hand att deponera dem. Drygt 90% av restprodukterna återvinns. SSAB Merox är specialiserade på att utveckla säljbara produkter baserade på restprodukterna från stålrörelsen. Exempelvis används slagg från järn- och ståltillverkningen vid vägbyggnad och markstabilisering eller som råvara vid tillverkning av cement och spackel. Järnoxid från betningen av tunnplåt tillvaratas och säljs till bl a elektronikindustrin. Transporter Koncernen har en omfattande transportverksamhet. Denna verksamhet ska genomföras med lägsta möjliga miljöbelastning. Råvarorna fraktas med båt eller järnväg till stålverken i Luleå och Oxelösund. Alla dieseldrivna fordon som används i produktionsanläggningarna körs på miljödiesel. Koldioxid Kväveoxid Stoft kg/ton kg/ton kg/ton 1400 0,70 0,70 1200 0,60 0,60 1000 0,50 0,50 800 0,40 0,40 600 0,30 0,30 400 0,20 0,20 200 0,10 0,10 99 00 01 02 03 0 99 00 01 02 03 0 99 00 01 02 03 0 12 SSAB ÅRSREDOVISNING 2003
Mellan stålverken i Luleå respektive Oxelösund och valsverket i Borlänge sker en omfattande transport av ämnen per järnväg. På båda dessa sträckor sker returfrakt av tunnplåt. Till Luleå fraktas tunnplåt till Plannja och SSAB HardTech och till Oxelösunds hamn en stor andel av den tunnplåt som exporteras. Produkterna från stålrörelsen fraktas i huvudsak med järnväg eller båt. Från SSAB HardTechs svenska verksamhet sker transporterna till kund med järnväg, från Plannja till lika delar med järnväg och lastbil medan leveranserna från Tibnor till stor del sker med lastbil. Vid upphandling av transporttjänster ställs krav på att transportören bedriver ett aktivt miljöförbättringsarbete. Green Cargo belönade SSAB Tunnplåts tågtransporter genom ett Bra Miljöval-intyg. Intyget är en bekräftelse på att bolaget klarar Svenska Naturskyddsföreningens kriterier för Bra Miljöval för dessa transporter. Material- och energibalans Under verksamhetsåret tillverkades totalt 3,9 (3,9) miljoner ton råstål som förädlades till 3,4 (3,5) miljoner ton färdiga produkter. Material- och energibalansen för stålrörelsen redovisas i figuren nedan. Internationella jämförelser visar att koncernens resurs- och energianvändning samt belastning på omgivningsmiljön ligger på låga nivåer i förhållande till andra stålproducenter. sitt certifikat i början av 2004 medan Plannja beräknar att ha slutfört arbetet under 2004. Koksbatteriet i Luleå har renoverats i två etapper under 2002 2003. Arbetet slutfördes under fjärde kvartalet. Batteriet uppvisar nu mycket bra miljöprestanda och var en av förklaringarna till att stoftutsläppen under 2003 minskade med ca 20%. Den kontinuerliga glödgningslinjen för värmebehandling av tunnplåt har försetts med ett steg för katalytisk rening av kväveoxider. Anläggningen kommer att trimmas in under våren 2004, så att de skärpta villkor som kommer att gälla från och med halvårsskiftet ska kunna innehållas. Som ett led i att minska buller för närboende, har en ny infart för lastbilstrafik tagits i bruk i Borlänge. Transportflödet har förbättrats och den tunga trafiken har avlastats Borlänge centrum. SSAB Tunnplåt har under året genomfört de prövotidsutredningar som i december 2002 föreskrevs av Miljödomstolen för verksamheten i Borlänge. Miljödomstolen beräknas fatta beslut i ärendet under senare delen av 2004 efter att ha inhämtat synpunkter från myndigheter och allmänhet. Miljöhändelser under 2003 Arbetet med att införa och vidareutveckla miljöledningssystem enligt ISO 14 001 har fortsatt under året. Vid utgången av 2003 var SSAB Tunnplåt, SSAB HardTech och Tibnor certifierade. SSAB Oxelösund genomförde certifieringsrevision i slutet av 2003 och beräknas erhålla Stoft 0,24 (0,30) kg SO2 0,44 (0,37) kg NOX 0,41 (0,40) kg CO2 890 (940) kg Järnråvaror 1600 kg Legeringar och slaggbildare 135 kg Kol 685 kg Energi (olja, el och gasol) 945 kwh Material- och energibalans i stålrörelsen 2003 (2002) per producerat ton färdig produkt Stål 1 000 kg Restprodukter till återvinning 620 kg, deponering 70 kg Energi för el- och värmeproduktion 945 kwh Suspenderade ämnen 0,04 (0,07) kg Syretärande ämnen 0,032 (0,042) kg Olja och fett 0,003 (0,005) kg SSAB ÅRSREDOVISNING 2003 13
90 85 80 75 70 65 60 Aktien Kursutvecklingen 89 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Lägst/högst Affärsvärldens Generalindex Kr 220 210 200 190 180 170 160 150 140 130 120 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Aktiekapital Aktiekapitalet uppgår till 2 522,4 Mkr fördelat på 100,9 miljoner aktier om nominellt 25 kronor per aktie. Av aktierna är 74,5 miljoner av serie A och 26,4 miljoner av serie B. Samtliga aktier är fria. Varje aktie av serie A medför en röst och varje aktie av serie B en tiondels röst. Utdelning Utdelningen ska anpassas till den genomsnittliga resultatnivån över en konjunkturcykel och utgöra ca 50% av vinsten efter skatt. Utdelning ska även kunna användas för att anpassa kapitalstrukturen. För verksamhetsåret 2003 föreslås utdelningen uppgå till 6,00 kronor per aktie, d v s 67% av vinsten per aktie. Sedan börsintroduktionen 1989 har därmed utdelningen i genomsnitt motsvarat 42% av vinsten efter skatt. Antal omsatta aktier per månad 1999 2000 2001 2002 2003 A-aktier B-aktier Milj 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 SSAB på börsen Aktierna noteras sedan 1989 på Stockholmsbörsens A-lista och sedan 1994 bland de mest omsatta aktierna. En börspost utgörs av 200 aktier. Köp- och säljoptioner på aktierna ställs ut av OM Hex. Under året omsattes aktier för drygt 10 400 Mkr. Handel i aktierna förekom samtliga börsdagar och uppgick i genomsnitt till ca 40 Mkr per dag. Omsatta aktier motsvarade knappt 95% av de utestående aktierna och utgjorde 0,5% av den totala omsättningen på Stockholms Fondbörs A-lista. Omsättningen per månad de senaste fem åren framgår av vidstående diagram. A-aktien har under året handlats som lägst till 94,50 kronor och som högst till 130 kronor. Vid årsskiftet var börsvärdet 12 835 (10 250) Mkr. Ägarstruktur Industrivärden var vid årsskiftet den kapitalmässigt störste ägaren följd av Robur Aktiefonder, AMF Pension och LKAB. Industrivärden har ökat sitt aktieinnehav under året medan Robur Aktiefonder har minskat. Det utländska ägandet har minskat något. Antalet aktieägare ökade under året med 7% och uppgick vid årets slut till 33 850. Härav äger 30 900 aktieägare 1 000 aktier eller mindre. De tio största institutionella ägarna äger drygt 47% av antalet aktier. 14 SSAB ÅRSREDOVISNING 2003
Antalet aktier och aktiekapitalet har sedan 1989 förändrats enligt följande Förändring av Förändring av aktie- Aktiekapital År antal aktier Antal aktier kapital (Mkr) (Mkr) 1989 Konvertering + 1 500 000 26 500 000 + 150 2 650 1994 Konvertering + 5 500 000 32 000 000 + 550 3 200 1995 Split 4:1 + 96 000 000 128 000 000 0 3 200 1998 Inlösen 15 891 199 112 108 801 397 2 803 2001 Nedsättning 11 210 880 100 897 921 281 2 522 Data per aktie 1999 2000 2001 2002 2003 Börskurs 31 dec, A fria, kr 132,00 90,00 102,50 103,00 128,50 Vinst, kr 2,50 12,00 6,10 5,70 8,90 Vinstmultipel, P/E 52,8 7,5 16,8 18,1 14,4 Kassaflöde, kr 3,90 3,75 1,50 11,95 7,60 Eget kapital, kr 86,50 94,80 96,70 97,10 99,40 Utdelning *), kr 4,50 5,00 5,00 6,00 6,00 Direktavkastning, % 3,4 5,6 4,9 5,8 4,7 Genomsnittligt antal aktier, milj. 112,1 108,8 101,1 100,9 100,9 Antal aktier vid årets slut, milj. 112,1 102,5 100,9 100,9 100,9 *) Enligt styrelsens förslag för verksamhetsåret 2003. Analyser Under 2003 har bl a nedanstående banker och fondkommissionärer publicerat analyser av SSAB. Alfred Berg Carnegie Deutsche Bank Enskilda Hagströmer & Qviberg Handelsbanken HSBC JP Morgan Nordea Swedbank UBS Warburg Största aktieägare Andel i % av kapitalet rösterna Industrivärden 13,0 17,0 Robur aktiefonder 7,5 2,9 AMF Pension 5,1 6,7 LKAB 4,8 6,2 SEB fonder 4,4 5,1 AFA Försäkringar 4,1 1,2 Handelsbanken fonder 4,0 2,1 Andra AP-fonden 2,9 3,7 Skandia fonder 2,2 2,3 Fjärde AP-fonden 2,2 2,3 Livförsäkringsbolaget Skandia 2,0 1,2 Nordea fonder 2,0 2,5 Första AP-fonden 1,6 1,7 Utländska ägare 11,1 11,4 Övriga 33,1 33,7 100,0 100,0 Aktiefördelning Aktieinnehav Antal i % av alla aktieägare i % av aktiekapitalet 1 500 26 839 79,3 7,3 501 1 000 4 105 12,1 3,3 1 001 5 000 2 155 6,4 4,7 5 001 10 000 295 0,9 2,3 10 001 50 000 286 0,8 6,5 50 001 100 000 62 0,2 4,4 100 001 108 0,3 71,5 Totalt 33 850 100,0 100,0 Tabellerna över största aktieägare och aktiefördelning är baserade på uppgifter från VPC per den 31 december 2003. SSAB ÅRSREDOVISNING 2003 15
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Koncernöversikt Internationell överblick Stålkonsumtionen i världen ökade med drygt 6% under 2003 till en ny rekordnivå på 884 Mton enligt IISI (International Iron and Steel Institute). Den stora tillväxten finns i Kina där stålkonsumtionen fortsatte att växa ungefär 20% medan tillväxten i världen utanför Kina endast uppgick till 1%. Under 2003 stod Kina för ca 30% av världskonsumtionen, att jämföra med ca 10% för 10 år sedan. Kinas stålimport fortsatte att öka och uppgick till drygt 40 Mton att jämföra med knappt 30 Mton under 2002. Stålkonsumtionen i USA nådde sin topp under 2000 och föll sedan med drygt 10% under 2001. Därefter har konsumtionen varit relativt stabil. Importen till USA föll från knappt 30 Mton under 2002 till drygt 20 Mton under 2003. mild och planade ut under andra hälften av 2002 för att sedan vara i stort sett oförändrad under 2003. Tunnplåtsmarknaden har efterfrågemässigt följt samma mönster som stålmarknaden i stort. Efterfrågan på grovplåt har under året varit stabil i Mellaneuropa medan den ökat något i de södra delarna av Europa. Trots en oförändrad efterfrågan under 2003 kunde priserna på tunnplåt höjas under första halvåret genom att de stora stålproducenterna i Europa prioriterade pris före volym. Svenska marknaden Stålkonsumtionen i Sverige ökade något under 2003. Marknaden för tunn- och grovplåt beräknas ha uppgått till drygt 2 000 kton. Koncernens marknadsandelar i Sverige för tunn- och grovplåt var ungefär oförändrade. Stålkonsumtion Mton 2002 2003 Förändr % EU 138 138 0 Övriga Europa 37 38 3 Fd Sovjetrepubliker 32 33 3 Nordamerika 119 115 3 Japan 72 74 3 Kina 211 257 22 Korea 44 45 2 Övriga Asien 94 98 4 Övriga länder 84 86 2 Totalt 831 884 6 Källa: IISIs höstrapport 2003. Europamarknaden Även i Europa kulminerade stålkonsumtionen under 2000 för att sedan minska. Nedgången var dock relativt Försäljning Under första halvåret kunde prishöjningar i lokala valutor genomföras på tunnplåt. Priserna på grovplåt i lokala valutor var i stort sett oförändrade och sammantaget var koncernens stålpriser i lokala valutor 9% högre än föregående år. Förändrade valutakursrelationer innebar dock att priserna i svenska kronor endast ökade med 6%. Prisutvecklingen framgår av nedanstående diagram. Leveranserna i stålrörelsen ökade marginellt och uppgick till 3 130 (3 113) kton. Volymerna av kylda stål ökade med 16% till 367 (316) kton. De ökade volymerna har huvudsakligen sålts till kranindustrin i Kina samt till kunder i Kanada och Italien. Leveranserna av extra och ultra höghållfast tunnplåt ökade med 19% till 331 (278) kton. Ökningen avsåg främst containerkunder i Kina samt fordonsrelaterade kunder i Västeuropa och USA. Leveranserna av de höghållfasta tunnplåtsprodukterna Stålkonsumtion Västeuropa USA Japan Sydkorea Kina F d Sovjet Övriga världen Mton 700 600 500 400 300 200 100 0 70 75 80 85 90 95 00 03 Stålkonsumtion i USA Mton 175 150 125 100 75 50 25 0 70 75 80 85 90 95 00 03 Stålkonsumtion i EU-15 70 75 80 85 90 95 00 03 Mton 175 150 125 100 75 50 25 0 16 SSAB ÅRSREDOVISNING 2003
totalt inklusive de extra och ultra höghållfasta produkterna ökade med 5% jämfört med i fjol. Försäljningen av specialprodukterna höghållfast tunnplåt och kylda stål ökade därmed sammantaget till 6 175 (5 570) Mkr och utgjorde 43 (40)% av stålrörelsens leveranser mätt i volym. Leveranserna till svenska kunder från stålrörelsen ökade med 3% jämfört med i fjol. Efterfrågan på byggrelaterade produkter var dock fortsatt svag. Leveranserna i Tibnor och Plannja var därför 4% lägre än föregående år. SSAB HardTechs leveranser var sammantaget ungefär oförändrade jämfört med fjolåret. Leveranserna av stötfångare och karossdetaljer ökade dock med ca 25% medan leveranserna av sidokrockskydd minskade knappt 5%. Ökningen för karossdetaljer och stötfångare beror på leveranser till ett antal nya bilmodeller. De lägre leveranserna av sidokrockskydd beror på försenade introduktioner av några nya bilmodeller samt på en lägre försäljning av vissa bilmodeller i USA. Koncernens försäljning ökade med 3% och uppgick till 19 806 (19 271) Mkr. Högre priser bidrog med 5 procentenheter medan en starkare svensk krona och lägre volymer av speciellt stålämnen gav ett bortfall på 1 procentenhet vardera. Försäljningen per verksamhetsområde framgår av tabellen nedan. Försäljning per verksamhetsområde Mkr 2002 % 2003 % Stålrörelsen 13 756 65 14 417 66 Vidareförädling 2 031 9 1 958 9 Handelsrörelsen 5 424 26 5 334 25 Koncernjustering 1 940 1 903 Summa 19 271 100 19 806 100 Stålrörelsens exportandel mätt i volym minskade till 70 (73)%. För hela koncernen svarade försäljningen utanför Sverige för 64 (65)%, som framgår av följande tabell över försäljningen per geografisk region. Försäljning per region Mkr 2002 % 2003 % Sverige 6 771 35 7 132 36 Tyskland 1 701 9 1 748 9 Danmark 1 554 8 1 464 7 Italien 1 098 6 1 317 7 Finland 1 196 6 1 231 6 Storbritannien 1 373 7 1 004 5 Benelux 699 4 850 4 Övriga EU 1 181 6 1 315 7 Norge 728 4 648 3 Övriga Europa 1 121 6 1 211 6 Nordamerika 923 5 831 4 Asien 435 2 759 4 Övriga marknader 491 2 296 2 Summa 19 271 100 19 806 100 Amerikanska ståltullar I mars 2002 införde USA skyddstullar på 30% för ett flertal importerade stålprodukter. Undantag från skyddstullarna erhölls för ca 25% av koncernens export av specialprodukter till den amerikanska marknaden. I mars 2003 sänktes tullarna till 24%. Efter påtryckningar från såväl WTO och EU som den amerikanska stålförbrukande industrin avskaffades tullarna helt i början av december 2003. Stålkonsumtion i Sverige Stålkonsumtion i Sverige Rullande 12 månader Prisutveckling Index 100 = 1988 kv 1 70 75 80 85 90 95 00 03 kton 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 99 00 01 02 03 kton 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 99 00 01 02 03 Index 140 130 120 110 100 90 80 70 SSAB ÅRSREDOVISNING 2003 17
Produktion Den totala plåtproduktionen i bredbandverket i Borlänge minskade något främst till följd av en mer komplicerad produktmix och uppgick till 2 640 (2 675) kton. Produktionen i kvartovalsverket i Oxelösund ökade med 11% och uppgick till 646 (582) kton. Ökningen möjliggjordes av åtgärder som förbättrade utbytet och den tillgängliga valsningstiden. Sammantaget uppgick produktiviteten i stålrörelsen till 3,1 (3,1) mantimmar per ton plåt. Råstålsproduktionen ökade med 1% och uppgick till 3 911 (3 881) kton. Kostnadsutveckling Kostnaderna i rörelsen var i nivå med föregående år och uppgick till 18 478 (18 468) Mkr. Därav utgjorde 3 678 (3 870) Mkr inköp av produkter för försäljning, vilka huvudsakligen säljs av koncernens handelsföretag Tibnor. Den resterande kostnadsmassan på 14 800 (14 598) Mkr utgörs i huvudsak av förädlingskostnader, avskrivningar samt kostnader för insatsvaror och energi. Förädlingskostnaderna består främst av kostnader för den egna personalen samt av köpta tjänster. Dessa kostnader ökade under första halvåret bl a till följd av produktionsstörningar i tunnplåtsrörelsen. Ett antal aktiviteter med avsikt att dämpa kostnadsutvecklingen startades därför under sommaren. Aktiviteterna innebar bl a anställningsstopp och en stor restriktivitet avseende köp av tjänster. Under andra halvåret var kostnaderna 1% lägre än under fjolåret. För helåret begränsades därför kostnadsökningen till 3% och förädlingskostnaderna uppgick till 6 037 (5 864) Mkr. Ett kontinuerligt arbete pågår för att med produktivitetshöjande åtgärder kunna rationalisera bort effekten av lönekostnadsökningar. Avskrivningarna minskade något och uppgick till 1 071 (1 111) Mkr. Vid tillverkning av tunn- och grovplåt är cirka hälften av kostnaderna hänförliga till insatsvaror. Insatsvarorna prissätts på världsmarknaden och priserna, som främst noteras i USD, är starkt beroende av stålkonjunkturen. Malm och kol är de dominerande insatsvarorna och pris- och leveransavtal träffas årsvis i början av året. Prisökningen i malm- och kolavtalen var i USD räknat 11 respektive 3%. Malmavtalet gällde retroaktivt från 1 januari, men träffades först i mitten av juni. Den amerikanska dollarns försvagning innebar att malmkostnaden i kronor räknat minskade med 7%. För kol, där avtalen gällde först från 1 april och där de nya priserna på grund av inneliggande lager inte fick fullt genomslag förrän under andra halvåret, minskade kostnaderna i svenska kronor med 7%. Koncernens kostnadsstruktur framgår av nedanstående diagram. Energi Kol är ett nödvändigt reduktionsmedel för att ta bort syre ur järnmalmen och utgör en av de viktigaste insatsvarorna vid malmbaserad ståltillverkning. Via kol tillförs också ca 85% av energin till stålrörelsen. I övrigt tillförs energi genom, el, olja och gasol. Totalt förbrukade stålrörelsen 1 600 (1 550) GWh elenergi och 1 770 (1 690) GWh olja och gasol under året. Genom att utnyttja de energirika gaser som framkommer vid ståltillverkningen produceras bl a el i kraftvärmeverket OK3 i Oxelösund och i det hälftenägda energibolaget Lulekraft. Under året producerade dessa anläggningar 808 (777) GWh el. Kostnadsstruktur Försäljning Råstålsproduktion Avskrivningar 6% Råvaror 29% Övriga tillverkningskostnader 6% Energi 6% Köpta produkter 20% Förädlingskostnader 33% 99 00 01 02 03 Mkr 17500 15000 12500 10000 7500 5000 2500 0 99 00 01 02 03 kton 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 18 SSAB ÅRSREDOVISNING 2003