Schema Världens Eko ges på tisdagar mellan kl. 18.00 och 21.00 i Kräftriket, Stockholms universitet. Varje tillfälle ser vanligtvis ut på följande sätt: föreläsning inkl. bensträckare 18.00-19.40, gruppdiskussioner + fika 19.40-20.15, frågestund/diskussion med föreläsaren 20.15-21.00. 3 september Människan i naturen - särkoppling eller länkning? Obs! Obligatorisk närvaro Introduktion Carl Folke Välkomstmingel Genomgång av kursens upplägg En historisk tillbakablick på särkopplingen mellan människans system och biosfären och varför det är så viktigt att återkoppla oss. Särkopplingen kan ses som en orsak till den ohållbara samhällsutveckling vi har. Föreläsningen kommer att visa på alternativ och strategier för att åter sammanlänka människans system och biosfären. Stanna kvar efter föreläsningen och passa på att lära känna dina nya kurskamrater! 10 september Om överbefolkning är ett problem, avskaffa barnbidraget! Hans Rosling En beskrivning av sambanden mellan befolkning, fattigdom, hälsa och naturresurser i världen. 17 september Ekologisk ekonomi: ny ekonomisk teori för hållbar utveckling Thomas Hahn Miljöekonomisk teori bygger helt på neoklassisk nationalekonomi och erbjuder kraftfulla analytiska begrepp såsom incitament, alternativkostnad, externa kostnader och kostnadseffektivitet. Den nationalekonomiska synen på "Effektivitet" handlar om maximerad konsumtionsnytta. Detta behöver breddas och inkludera fler aspekter av välbefinnande, t.ex. integritet, frihet, demokrati, konfliktlösning, rättssäkerhet och upplevd rättvisa. Ekologisk ekonomi är ett växande forskningsområde som delvis utvecklats som reaktion mot bristerna i den neoklassiska miljöekonomin. Ekologisk ekonomi kombinerar det bästa av miljöekonomin med andra perspektiv för att studera hållbar utveckling.
24 september Miljöetik: Klimatet kollapsar- vad spelar det för roll? Olle Torpman Är det upp till var och en att bestämma vad som bör göras åt världsliga frågor som klimatproblem och svält, eller finns det objektiva svar på dessa frågor? Hur ser de i så fall ut? Detta är exempel på frågor man tar sig an inom etiken studier av värderingar och normer. Med detta sagt är etiken till stor del normativ, och skiljer sig från de i övrigt oftast deskriptiva vetenskaperna. Eftersom normer och värderingar är det med vars hjälp vi överhuvudtaget kan avgöra att något är ett problem (att det konflikterar med något värdefullt) och vad som bör göras, är vi i behov av etisk analys också i miljö- och klimatdebatten. Miljöetik som ämne är en tillämpning av etiken på just miljörelaterade problem. 1 oktober Ekosystemunderhåll, global handel och jordbruk: närmar vi oss uthållighet? Lisa Deutsch Matproduktionen i Sverige blir allt mer beroende av natur på andra håll i världen. Våra djur äter en hel del importerat kraftfoder och tittar man på sitt eget frukostbord kan man hitta produkter från både när och fjärran. Men hur beroende är vi egentligen av ekosystem i andra länder? Hur hållbar är vår konsumtion? Både konsumenter och producenter, handlare och beslutsfattare behöver bli mer medvetna om vad våra val betyder för ekosystemen, såväl nationellt som internationellt. 8 oktober Planetära gränsvärden: vilka är förutsättningarna för mänsklighetens vidareutveckling? Johan Rockström Mänsklighetens påverkan på jordens system har accelererat sedan industrialiseringen och vi utgör nu en global geofysisk kraft i paritet med några av de stora naturkrafterna. En grupp av 28 välrenommerade forskare har gjort ett försök att identifiera och kvantifiera nio planetära biofysiska gränsvärden, inom vilka mänskligheten bör hålla sig för att vi ska kunna fortsätta utvecklas och blomstra. Att passera dessa kan vara förödande för mänskligheten, men om vi respekterar dem ser våra framtidsutsikter ljusa ut. 15 oktober Resiliens i marina social-ekologiska system Obs! Obligatorisk närvaro
Info om examinationen Magnus Nyström Information om examination och presentation av uppsatsämnen Förvaltning av kustnära och marina ekosystem innebär att värdesätta och säkerställa deras förmåga att generera (för oss människor) livsnödvändiga ekosystemtjänster. I många fall har vi misslyckats med en hållbar förvaltning av marina och kustnära system på regional och global nivå. Den globala kris som många havsmiljöer befinner sig i är resultatet av överfiske och övergödning, samt utsläpp av miljögifter och klimatförändringar. Förutom pågående utarmning av marina arter har hela ekosystem kollapsat, vilket inneburit stora förluster av sociala och ekonomiska värden. Denna kris kan inte lösas på traditionellt sätt utan nya angreppssätt krävs. Ett sådant innebär större fokus på hur kopplade ekonomiskaekologiska system förmår att klara av störningar. Inom ramarna för föreläsningen "Resiliens i marina socialekologiska system" kommer följande breda aspekter tas upp: Interaktionen och dynamiken mellan ekologiska och socialprocesser i marina system. Vilka är komponenterna som underbygger resiliens i marina social-ekologiska system? Vad menas med "kollaps" av marina system, hur kan vi undvika det, och vilka utmaningar står vi inför för att reversera redan kollapsade marina system? Begrepp och utmaningar kommer att sättas i en praktisk kontext genom fallstudier hämtade från olika delar av världen. 22 oktober Hormonstörande miljögifter och folkhälsa Monica Lind Ett av de planetära gränsvärdena är kemiska föroreningar, som bland annat inkluderar utsläpp av plaster och hormonstörande ämnen. Monica Lind, pratar i sin föreläsning om kopplingen mellan hormonstörande miljögifter och folkhälsa. 29 oktober Geoingenjörskonst och internationella förhandlingar - global miljöpolitik i antropocen. Victor Galaz och Bo Kjellén Kartan för internationella relationer och samarbeten ritas om av de accelererande förändringarna av jordens system. Miljöpolitiken formas idag till stor del genom internationella förhandlingar, men omställningen låter vänta på sig och många efterfrågar mer dramatiska åtgärder. Rymdspeglar och
konstgjorda träd är exempel på sådant som geoingenjörerna hoppas kan rädda oss från klimatförändringarna och andra miljökatastrofer. Både geoingenjörskonst och internationella förhandlingar är lösningsförslag som kan få konsekvenser på globala skala. Vad krävs för att dessa förslag på lösningar ska bli verklighet? Vilka är de politiska utmaningarna och möjligheterna? 5 november Utveckling av effektiva globala institutioner - en fallstudie av illegalt fiske runt Antarktis Henrik Österblom Det illegala, oreglerade och orapporterade fisket är ett av de största hoten mot hållbara fiskbestånd. Det illegala fisket runt Antarktis har visat sig vara en särskilt stor utmaning eftersom de inblandade aktörerna i denna verksamhet är välorganiserade, utnyttjar svaga stater och arbetar på ett sätt som liknar organiserad brottslighet. Genom att utveckla ett internationellt nätverk med statliga och ickestatliga organisationer har dock det illegala fisket runt Antarktis kunnat minskas drastiskt. Organisationerna i nätverket har olika mål som innefattar bevarande av värdefulla fiskbestånd, skydd av utrotningshotade fåglar eller storpolitiska intressen i Antarktisregionen. Trots dessa skilda intressen har en mängd aktörer kunnat enas om samarbete kring fiskefrågan. Under 15 års tid har de lyckats skapa ett effektivt och anpassningsbart upprätthållande av regleringarna kring Antarktis. 12 november Från hållbar utveckling till grön ekonomi Eva Alfredsson På FNs konferens om hållbar utveckling i RIO 1992 fastställdes i slutdokumentet att "Ohållbara produktions- och konsumtionsmönster, speciellt i industrialiserade länder, är huvudorsaken till fortsatt försämring av den globala miljön. I juni förra året genomfördes en ny konferens om hållbar utveckling i Rio. Denna gång var temat "Grön ekonomi och fattigdomsbekämpning". Vad ligger bakom begreppet "Grön ekonomi", vad innebär det och vad krävs för att vi skall gå från ord till handling? 19 november Surviving the Anthropocene: Challenges for the 21st Century Will Steffen This lecture will introduce the concept of the Anthropocene, a new geological epoch in which human activities have become so powerful that they now rival some of the great natural processes that control the Earth s environment. After placing
the Anthropocene in a longer-term geological perspective, we document the many changes that the human enterprise has undergone over the past few changes and the implications for the global environment the phenomenon of global change. We focus especially on the period since 1950, The Great Acceleration, in which the human enterprise exploded to become a global geophysical force. We ll then move to the 21st challenges that the Anthropocene poses for humanity. After describing some of the new features of the Anthropocene in the first decade of the 21st century, we move on to describe the risks to the functioning of the Earth System, our own planetary life support system, that the rapidly changing human enterprise poses. These include, of course, climate change, but we explore other large-scale risks such as tipping elements in the Earth System and the risk to the overall resilience of the planet that the erosion of biodiversity entails. We conclude with an analysis of the Earth as a complex system, and the implications of the Anthropocene for the future trajectory of the planetary environment. 26 november Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv Chris von Borgstede Vissa människor agerar miljövänligt, andra gör det inte och det är inte alltid man lever som man lär. Varför är det svårt att agera hållbart? Finns hindren inom individen eller i situationen och omgivningen? Miljöpsykologin studerar bland annat varför vi gör som vi gör och vilka omgivningsfaktorer som gynnar eller missgynnar ett miljövänligt handlande. 3 december Hemlig gäst Hemlig gäst Mer information om denna föreläsning meddelas senare.
10 december Innovationer för omställningar mot global hållbarhet - vilken roll spelar individer och sociala nätverk? Per Olsson Hur kan vi lösa samhällsproblem och skapa förutsättningar för ett bra liv för människor idag och i framtiden, samtidigt som vi stärker Jordens livsupprätthållande förmåga? Det handlar om att utveckla och sprida sociala och teknologiska innovationer som hjälper oss människor att bli en positiv kraft på planeten inte nöja oss med det som bara reducerar vår påverkan på densamma. Hur ser hållbarhetsinnovationerna ut idag? Var kommer de ifrån? Hur sprids de? Gör de någon skillnad? Det här blir en föreläsning om sociala-ekologiska innovationer, förändringsagenter och omställningar mot global hållbarhet! 13 december (fre) Sista inlämningsdag för aktivitetsrapporter Sista inlämningsdag aktivitetsrapport Skicka aktivitetsrapporten till ve@stockholmresilience.su.se Skriv Aktivitetsrapport, Ämne i ämnesraden. 16 december (mån) Sista inlämningsdag hemtenta 17 december Tentamensinlämning Hemtentan skickas till ekoexam@stockholmresilience.su.se Skriv Hemtenta, kod XX i ämnesraden. Kursavslutning Obs! Obligatorisk närvaro Presentationer Avslutningsfest 22 januari 2014 Tentamensgenomgång (Frivilligt tillfälle) Utförda examinationsaktiviteter presenteras. Direkt efter lektionen ordnar vi kursfest och avslutning på Världens eko! Tentamensgenomgång Kom när du vill mellan kl. 18.00 och 20.00 och få feedback på din hemtenta eller aktivitetsrapport.