Att arbeta med ljuskälla

Att arbeta med ljuskälla Ljus och färglära Fluorescens Handbok för Crimescope CS-16 Specialarbete i samband med kriminalteknikerutbildningen vid SKL 1999-2000 Utfört av Peter Larsson Länskriminalens tekniska rotel i Södermanland Handledare: Ulf Åberg, Gammadata AB, Uppsala

II Förord I handledningen avseende specialarbete utgiven vid PHS skall ett specialarbete omfatta ca 10 sidor för en ensamförfattare och ca 25 sidor om författarna är två till antalet. För kursdeltagare i KKV gäller f n en norm på 20-30 sidor. Detta arbete är något längre, men jag som författare har den uppfattningen att skall man skriva något bör det vara till nytta för läsaren och jag har därför inte kunnat begränsa arbetet mer än som är gjort. Enbart översättningen av manualen för Crimescope CS 16 omfattar över 20 sidor. Arbetet har kommit till stånd tack vare hjälp från flera håll i min omgivning och jag har därför ett flertal tack att dela ut. Ett varmt tack till min handledare Ulf Åberg, som genom sitt tålamod trots egen arbetsbelastning stått ut med att förklara de svåra sakerna i detta arbete och på alla sett hjälp mig för att det skall komma till stånd. Blev även väl mottagen på Gammadata i Uppsala där vissa försök genomfördes. Ett varmt tack till mina arbetskollegor på egna roteln. De har fått bära ett extra lass, dels på grund av att tiden på SKL är uppdelad som den är och dels för att arbetet tog längre tid än beräknat. Ett varmt tack till personalen vid SKL. Jag har under vistelsen vid SKL och min teknikerutbildning där varit i kontakt med ett flertal olika avdelningar och på dessa frågat efter saker som jag har kunnat använda i arbetet. Då i synnerhet med Björn Sundkvist som varit lite av extrahandledare under arbetets gång. Eskilstuna i april 2000 Peter Larsson

III Att arbeta med ljuskälla Sammanfattning Med ljuskällor och fluorescensteknik är det idag möjligt att upptäcka brottsplatsspår även om dessa inte är synliga för ögat i vanligt ljus. Vid de flesta kriminaltekniska laboratorierna i världen används därför någon sorts ljuskälla ( Alternate Lightsources ALS), vanligen lampor som lyser i ett brett våglängdsområde. På flera laboratorier används också lasrar av olika typ. För att kunna använda en speciell ljuskälla behövs en användarvänlig manual som beskriver dess funktion, handhavande och hur du på bästa sätt kan utnyttja instrumentet vid olika typer av spår. Detta kräver dock en god kunskap om ljus, färg samt begreppet fluorescens. Med hjälp av ljuskälla kan man på brottsplatsen och laboratoriet göra följande: Förändra färgbakgrund så att spår syns tydligare, exempelvis skospår. Få latenta (dolda) spår att fluorescera, till exempel med hjälp av DFO och Basic Yellow. Fluorescerar inte spåret försöker man få spåret att synas genom att släcka ned spåret medan bakgrunden förstärks (Ex blod). Man kan då genom kontrastökningen se spåret tydligare. Arbetet inleds därför med ett avsnitt som behandlar principerna bakom begreppen ljus och färg. I avsnittet Färg förklaras hur färg uppstår, hur färger förhåller sig till varandra samt hur man med filter kan förändra färger och färgbakgrunder för att öka kontrast i spår. Avsnittet Fluorescens förklarar användningen av fluorescens, hur den uppstår, vad man har för nytta av den samt begreppet Stokes Shift. På vår rotel, Länskriminalens tekniska rotel i Södermanland, placerad i Eskilstuna, har vi tillgång till SPEX Crimescope CS-16. Användarmanualen i den senare delen av detta arbete avhandlar denna ljuskälla samt ger råd och tips om hur ljuskällan bäst kan användas, dels på roteln och dels ute i fält. Utgångsmaterialet för den i arbetet skrivna manualen (handboken) är den på engelska skrivna manualen som medföljer Crimescope. Mycket av det som beskrivs om val av olika våglängder på ljus, filter och sättet att arbeta kan tillämpas på de flesta ljuskällor som finns på de tekniska rotlarna i Sverige. I detta elevarbete ingår också en förklaring till vissa främmande ord som återkommer när man arbetar med ljuskällor av detta slag.

IV INNEHÅLLSFÖRTECKNING Att arbeta med ljuskälla... I Förord...II Att arbeta med ljuskälla...iii Sammanfattning...III INNEHÅLLSFÖRTECKNING... IV Bakgrund... 1 Syfte... 1 Metod... 2 Historik - ljuskällor... 3 Crimescope CS-16... 3 Vad är ljus och färg?... 4 Ljus... 4 Elektromagnetisk strålning... 4 Färg... 5 Färgspektrum... 6 Färg och färgblandningar... 6 Principen för att separera ljus i Crimescope CS-16... 7 Att förändra bakgrundsfärgen... 8 Att göra bakgrunden eller det belysta föremålet mörkare... 8 Att göra bakgrunden ljusare... 8 Tabell över olika absorberade färgers våglängder och deras komplementfärg.... 8 Färgernas förhållande till varandra... 9 Det är viktigt att komma ihåg att:... 9 Färgtoncirkel... 10 RGB-färghjulet... 10 Praktisk användning av ljus och färgkunskap vid fotografering... 11 Fluorescens... 12 Allmänt om fluorescens... 12 Djupare förklaring av fluorescens... 12 Alla ämnen kan inte studeras med hjälp av fluorescens... 12 Fluorescensfilter... 12 Exempel på fluorescens och hur omvandlingen av ljus sker... 12 Bildexempel på hur fluorescens uppstår och varför du kan se den... 13 Att förstå ett spektrum - val av våglängder... 14 SPEX CRIMESCOPE CS-16... 15 VARNING!... 16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING MANUALEN... 17 1 Tillbehör... 19 2 Förberedelser för start av Crimescope... 20 2:1 Elektriska och optiska anslutningar... 20 2:2 Att starta... 20 3 Specifikationer och funktioner... 21 3:1 Filterhjul 1... 21 Regler för de två hjulens användande... 24 3:3 Crimescopes sidoutgångar... 24 3:8 Tillvalsutrustning av kamerafilter och glasögon... 27 3:9 Tillvalssatser av kemikalier... 27 Kemikalier använda av SKL och på många tekniska rotlar... 27

V 4 Brottplatsundersökning... 28 Ex på hur spår framträder... 29 Blod... 29 Torr sperma... 30 Våt sperma... 30 5 Spårfotografering... 30 5:1 Icke ljusåtergivande ( Icke fluorescerande) bakgrund... 30 Val av film vid fotografering i förhållande till våglängdsområde... 31 Olika filmmetoders arbetsområde i förhållande till våglängder... 31 Exempel på DFO - framkallade spår... 33 5:3 Att arbeta med IR (Infrarött ljus)... 34 Standardförfarande för arbete med IR-ljus gällande Tekniska roteln i Södermanland... 34 Definitioner... 34 Infrarött ljus... 34 Arbetsbeskrivning... 34 Filter... 34 Exempel på arbete med IR-ljus och IR-kamera... 35 Användningsområden Crimescope 16... 36 De viktigaste grunderna för bra fotografering är:... 36 6:1.2 Fluorescensmedelsanvändning... 38 DFO 1,8 dazafluoren-9-one... 39 DFO framkallning av latenta spår... 39 Visualisering av DFO-spår... 39 Ninhydrin... 39 Tillämpning... 40 Egna erfarenheter... 42 Tips... 42 Fluorescensförändring av sperma... 43 Hälsa och säkerhet - Risker för ögon och hud... 45 Analys... 46 Källförteckning... 47 Bilaga 1. Grafiska beskrivningar på glasögon/filter samt för olika framkallningsmedel...

1 Bakgrund Den egna erfarenheten av att arbeta med ljuskällor inskränkte sig, innan jag började med detta elevarbete, till att ha belyst enstaka klädesplagg för att eftersöka sperma, samt att leta efter blod på mörka och brokiga tyger. Jag hade ingen aning om varför jag kunde se spår i ett visst ljus och inte i ett annat. Jag förstod inte heller skillnaden mellan olika typer av ljus och jag visste heller inte något om hur färger förhåller sig till varandra. Crimescope var en ljusmaskin som man använde genom att trycka på en knapp och ställa in ett värde på och jag förstod inte varför man använde olika filter. Efter att jag hade påbörjat en grundkurs för kriminaltekniker vid SKL hösten 1999 aktualiserades åter användningen av ljuskällor. Lärare i ämnet var Björn Sundkvist. Genom hans förklaringar om vad ljus och färg är samt hans demonstrationer av vad en ljuskälla kan göra, införskaffade jag en mycket elementär kunskap om ljuskällor. Det skapade dock en ökad nyfikenhet om hur det hela fungerar. Jag tog upp ämnet Crimescope på roteln och det framkom då att detta vore något som man kunde ha nytta av att lära sig ordentligt, det fanns ingen som kände sig fullärd inom detta område. Ämnesvalet blev givet, men omfattningen blev något jag förstod senare när jag började översätta den engelska manualen som medföljer Crimescope CS-16. Jag insåg då att det behövdes mycket fackkunskap för att förstå manualen. Denna hjälp med kunskap har jag erhållit av min handledare Ulf Åberg, produktansvarig vid Gammadata Burklint AB i Uppsala. Ulf är i grunden filosofie doktor i fysikalisk kemi och väl insatt i Crimescope:s funktion och handhavande, då han marknadsför detta instrument i Sverige. Syfte Syftet med arbetet är att öka min egen och andra kriminalteknikers kunskap om tekniken bakom ljuskällor i allmänhet och Crimescope CS-16 i synnerhet, samt att försöka skapa ett större intresse för användningen av denna teknik. Inom kriminaltekniken sker en ständig utveckling av nya instrument och många av dessa bygger på teknik som liknar ljuskällornas. För att få en djupare förståelse av sådan teknik och lättare kunna närma sig andra instrument är därför grundkunskaper om ljus och färg mycket viktiga. En fördel med att någon på roteln intresserar sig för Crimescope CS-16 och fluorescenstekniken är att allt material som har anknytning till användningen av ljuskällor då hamnar på den personens bord och diskussionerna i ämnet kommer därigenom lättare igång. Ökad kunskap om moderna metoder som exempelvis fluorescensanvändning ökar också det allmänna intresset för ny kriminalteknik.

2 Metod Vid grundutbildningen för kriminaltekniker på SKL genomförde Björn Sundkvist en kortare utbildning om ljuskällor. Jag som elev erhöll då beskrivning på ljusfrekvenser och hur fluorescens fungerar genom informationsblad. Dessa har omarbetats och med hjälp av min handledare Ulf Åberg har beskrivningen om fluorescens kommit till. Teckningar är av författaren gjorda i Mikrosoft Word. Färgtonhjulet är hittad i min mors samlingar om färglära och i den tabell som anger absorberade färger och komplementfärger (tagen från utbildningsbrev Umeå Universitet) passade färgernas beskrivning in på de färger som var angivna i färgtonhjulet. Jag valde därför denna metod att förklara färgernas förhållande till varandra. Därefter jämförde jag detta färghjul med RGB-hjulet och hittade två artiklar, dels en i färglära på Internet, dels en i Journal of Forensic identification som bra beskrev hur färger och filter kan användas. Kunskapen i övrigt om färg, ljus och fluorescens har delgivits av Ulf Åberg och jag har sedan med egna ord försökt förklara hur detta fungerar. Manualen för Crimescope 16 är en översättning av den engelska originalmanualen. Text och översättning är gjord med hjälp av Norstedts engelsk-svenska ordbok och ytterligare förklaringar av svåra ord är efter hand erhållna av Ulf Åberg. Jag har i detta avsnitt (Manualen) infogat information och kunskap som är delgiven under utbildningen på SKL. Där har Björn Sundkvist varit reservhandledare och villigt ställt upp med svar på det jag frågat om. Information i avsnittet IR-fotografering erhölls genom min rotelkollega O. Stuvemark som genomgått en kortare utbildning på SKL i detta ämne. Jag läste den information han erhållit och fick på så sätt kunskap om detta.

3 Historik - ljuskällor År 1976 kom den första rapporten från Dalrymple, Duff och Menzel om användning av laser för att upptäcka och förstärka brottsplatsspår, i första hand fingeravtryck. Under de första åren av teknikutvecklingen (fram till 1983) användes i stort sett bara argon - jon lasrar för att detektera denna typ av latenta spår. En argon - jon laser (ALS) är både utrymmes- och kostnadskrävande och måste ofta kylas med vatten. Med detta som utgångspunkt påskyndades utvecklingen av små portabla ALS. Utvecklingsprojekten ledde fram till i stort sett samma koncept: relativt billiga ljuskällor med urladdningslampor (Arc - lamps) och ett varierat antal excitationsfilter (filter som bestämmer våglängden/färgen på det ljus som belyser spåret). Dessa filter används sedan i kombination med anpassade betraktningsfilter (glasögon och kamerafilter). Den första kommersiellt tillgängliga ALS:en var engelska Quaser systems. Denna följdes av Polylight PL-10, Lumalite 2000A, Daktylight samt Crimescope CS16-10. 1993 inköpte RPS Lumalite till vissa tekniska rotlar. (Informationen ljuskällor i allmänhet är hämtat ur informationsblad utdelat av Björn Sundkvist SKL) Crimescope CS-16 Företaget Spex fick runt 80-talets slut många förfrågningar om att ta fram en monokromator och en ljuskälla för att kunna studera och matcha glasfragment från brottsplatser. Man tog fram en sådan utrustning och i samband med att den visades på en poliskonferens 1991 kom Spex i kontakt med tekniken att använda fluorescens i samband med identifiering av fingerspår. Man bestämde sig för att tillverka en enhet för fluorescensstudier av spår och byggde först en monokromatorbaserad enhet och därefter de filterbaserade enheterna som används idag. Totalt har Spex tillverkat 700-800 enheter som sålts över hela världen. Idag arbetar Spex även med ny teknik som UV-reflektion (Scene scope) och AFIS. (Källa: Ulf Åberg Gammadata)

4 Vad är ljus och färg? Ljus Det som gör att vi kan se saker i vår omgivning är att vi rent visuellt kan uppfatta elektromagnetisk strålning inom ett visst frekvensområde, det vi kallar synligt ljus. Ljuset kan ses direkt från en ljuskälla eller via reflektion från något föremål. Med vissa hjälpmedel kan vi även se andra frekvensområden som infrarött och ultraviolett ljus samt olika former av röntgenstrålar. Denna elektromagnetiska strålning kan beskrivas utifrån sin frekvens, sin våglängd eller sin energi. Elektromagnetisk strålning Ljusets egenskaper bestäms av det antal vågor som passerar varje sekund (detta anger ljusets frekvens) eller ljusvågornas längd (våglängd). Figuren nedan visar sambandet mellan ljusets frekvens och våglängd. Hög energi Hög frekvens Kort våglängd Låg energi Låg frekvens Lång våglängd gammastrålar röntgenstrålar ultraviolett ljus synligt ljus infrarött ljus radarvågor televisionsvågor radiovågor Våglängden mäts oftast i en miljarddels meter. Detta kallar vi för en nanometer och det förkortas nm. Den strålning som har en våglängd av ca 400-750 nm kan uppfattas av ögat och vi ser strålningen som ljus.

5 Färg Vad är färg? I ett nattsvart rum upplever vi inga färger. För att en färgupplevelse skall komma till stånd behövs alltså synligt ljus. Den första som studerade färger och deras förhållande till ljus var Sir Isaac Newton (1642-1727). Hans färglära resulterade i ett antal regler för komplementfärger där han visade att ett föremåls färg är detsamma som summan av de färger som föremålet inte absorberar (suger åt sig). Ljuset från solen, en glödlampa eller ett stearinljus observerar vi som vitt ljus, det betyder att alla våglängder i det synliga området återfinns i ljuset. Om detta vita ljus träffar ett föremål, absorberas en del av ljuset. Föremål som har olika färg absorberar olika områden av det vita ljuset och det som inte försvinner i föremålets yta kommer att reflekteras mot dig som observatör. Du kommer då att uppfatta en färg på föremålet du ser. Vi tar ett exempel: Vitt ljus träffar en yta som absorberar allt ljus utom det röda ljuset i ljusets färgspektrum. Du ser då att föremålet har en röd färg. Denna röda färg kallas för föremålsfärg eller komplementfärg. Färg som du ser direkt ifrån ljuskällan som kan vara solen, en glödlampa, bildskärm mm. kallas för spektralfärg. Ljus Öga Hjärna Föremål

6 Färgspektrum De elektromagnetiska vågor som har våglängder mellan ca 400 och 700 nm stimulerar ögats näthinna och producerar en färgstimuli. (International Commission on Illumination definierar synligt ljus som våglängder mellan 380 till 780nm.) Människan uppfattar dagsljus som vitt, vilket är en blandning av synligt ljus mellan 400nm(blått) till 700 nm (rött). När ett vitt ljus passerar genom ett prisma delas ljuset upp i de olika färgerna. Rött Orange. Gult Grönt Blått violett Färg och färgblandningar Människans öga är känsligt för färgerna rött - grönt, gult - blått, svart-vitt. Genom att kombinera dessa färger kan alla andra färger representeras. Detta enligt NCS (Natural Colour System), det naturliga färgsystemet som används i svensk standard och är uppbyggt på detta sätt.

7 Principen för att separera ljus i Crimescope CS-16 Crimescope CS-16 ger oss möjlighet att dela upp det vita ljuset i olika våglängdsområden, alltså olika färger. Funktionen kan beskrivas på följande sätt: I Crimescope CS-16 finns en ljuskälla i form av en 300 Watts xenonlampa som avger ett kraftigt ljus. Ljuset passerar ett interferensfilter (interferens betyder störning eller hinder) som fungerar som en delvis genomskinlig spegel. Detta filter speglar bort en del av ljusets våglängder och släpper igenom en annan del. Ett interferensfilter har en komplicerad ytbeläggning bestående av ett antal olika material med olika tjocklek. Vilken våglängd som passerar genom filtret bestäms av denna ytbeläggning. Interferensfilter absorberar alltså inte det oönskade ljuset utan reflekterar bort det. Därigenom utvecklas inte så stor värme i filtret, och dess livslängd ökar betydligt. Crimescope CS-16 är utrustat med ett antal sådana filter med olika beläggningar och man kan därigenom enkelt växla mellan olika våglängdsområden. Varje filter släpper igenom (transmitterar) ett våglängdsområde som är ca 50 nm brett. Filtret kan även tiltas, vilket betyder att man lutar filtret i förhållande till lampljuset. När filtret lutas ändras tjockleken på de genomlysta filterbeläggningarna. Ljuset får längre passerväg genom filterbeläggningen och man får en lägre våglängd på det utgående ljuset. Genom filtervridningen minskas våglängden med upp till 30 nm. Ett filter märkt 435 nm har alltså ett transmissionsområde mellan 410-460 nm. Om filtret tiltas kan området som mest förskjutas till 380-430 nm. Principen för Crimescope CS-16 Ljus från en 300 Watts xenonlampa passerar genom ett vridbart interferensfilter. Filtret är som en spegel som bara släpper igenom en del av det vita ljuset Vätskefylld ljusledare Vitt Ljus En del av det vita ljuset

8 Att förändra bakgrundsfärgen I det tidigare avsnittet nämnde jag föremålsfärg och komplementfärg, det ljus som inte absorberas av föremålet. Med detta som grund kan följande förstås. Att göra bakgrunden eller det belysta föremålet mörkare En viktig teknik när man söker brottsplatsspår bygger på att öka kontrasten mellan bakgrund och föremål. Tekniken bygger inte på fluorescens och beskrivs bäst med ett par exempel. Exempel 1: Om man väljer att belysa ett föremål som har föremålsfärgen (komplementfärgen) blå (465-482 nm) med en ljusfrekvens som absorberas av föremålet (Blått föremål absorberar gult ljus, 576-580nm), kommer föremålet att se svart ut. Det belysande ljuset innehåller ju ingen blå färg som det blå föremålet kan reflektera. Exempel 2: Ett grönaktigt föremål har absorberat den röda frekvensen i det vita ljuset. Belyses detta föremål med en röd färg, våglängder mellan 617 och 780 nm, kommer föremålet att se svart ut. Av dessa exempel framgår, att om man belyser ett föremål med den färg som absorberas i föremålet kommer föremålet att se svart ut. Att göra bakgrunden ljusare Vill man göra föremålet eller bakgrunden ljusare belyses den med en våglängd som ligger i närheten av föremålsfärgens våglängd. En mörkblå rock med blodfläckar kan belysas med ca 400 nm (blått ljus). Det blå tyget blir ljusare och blodfläcken kommer att se svart ut eftersom den absorberar ljus mycket bra. Blod är speciellt då det nästan bara absorberar ljus (har mycket svag fluorescens). Tabell över olika absorberade färgers våglängder och deras komplementfärg. Absorberade Absorberad färg Komplementfärg våglängder, nm 400-465 Violett Gulgrön 465-482 Blå Gul 482-487 Grönaktigt blå Orange 487-493 Blågrön Rödorange 493-498 Blåaktigt grön Röd 498-530 Grön Röd-purpur 550-559 Gulaktigt grön Rödaktig purpur 559-571 Gulgrön Purpur 571-576 Grönaktigt gul Violett 576-580 Gul Blå 580-587 Gulaktigt orange Blå 587-597 Orange Grönaktigt blå 597-617 Rödaktigt orange Blågrön 617-780 Röd Blågrön

9 Färgernas förhållande till varandra Placeras färgerna från tabellen från föregående sida i en cirkel (färgtoncirkel) kommer absorberad färg och komplementfärg att ligga ungefär mitt emot varandra. Med hjälp av färgtoncirkeln kan man alltså bedöma vilken färg som ett visst föremål absorberar. Se färgtoncirkeln nedan. En mer detaljerad förklaring av färgtoncirkeln finns på nästa sida. OBS! De inlagda färgerna i färgtoncirkeln är inte exakt färgåtergivna efter våglängd. De är valda efter de färger som finns i datorns grafik och på gehör. Kameror och skrivare är inte så välkalibrerade att det går att exakt åskådliggöra färgen. Det är viktigt att komma ihåg att:. det gula färgområdet ligger mitt emot det blå färgområdet. det gröna färgområdet ligger ungefär mitt emot det röda färgområdet. ljusets våglängd ökar i följande ordning: Violett (400 nm) - blått (465 nm) - grönt (500 nm) - gult (580 nm) - rött (600nm). 559-571 571-576 576-580 580-587 587-597 550-559 597-617 498-530 493-498 487-493 482-487 465-482 400-465 617-780 Värdena och färgangivelserna som använts är hämtade från brevkurs i Spektroskopi vid Umeå Universitet. Elektronspektroskopi 931222. Hans Bergström.

10 Färgtoncirkel Enligt NCS-systemet används färgerna gult, rött, blått, grönt, vitt och svart. En kombination av dessa färger kan beskriva de oändligt många färgförnimmelser som en människa kan uppfatta. I en färgtoncirkel använder man de fyra färgerna gult, blått, rött och grönt. Dessa färger ligger upptill, nedtill, till höger och till vänster i en färgtoncirkel. De färger som ligger mellan gult och rött är samtidigt både gula och röda. De som ligger mellan rött och blått är både rödaktiga och blåaktiga. Vi talar exempelvis om orange och violett. I tabellen som redovisar absorptionsfärger och komplementfärger kan man känna igen uttrycken grönaktigt blå, blågrön mm och med hjälp av färgtoncirkeln får man ett begrepp om färgernas förhållande till varandra. (Beskrivningen hämtad ur de samverkande Bildningsförbundens brevskola.) RGB-färghjulet Ytterligare ett sätt att beskriva färgers förhållande till varandra får man med hjälp av RGBhjulet. I datorgrafik och TV används ljus i färgerna rött, grönt och blått som kallas för additiva färger. Genom kombination (addition) av dessa ljus kan alla färger representeras. Inom tryckindustrin och vid färgutskrifter används den subtraktiva metoden vilken innebär att färgpigment i cyan, magenta och gul kombineras (subtraktion). Färgerna som ligger mot varandra i RGB-färghjulet är varandras komplementfärger. Färgtoncirkeln är mer nyanserad än RGB hjulet när man beskriver färger. Vänstra hjulet är normala RGB-hjulet. Högra hjulet är spegelvänt och färgerna får ungefär samma placering som på färgtonhjulet. Yellow Gul Yellow Gul Röd Grön Grön Röd Magenta Cyan Cyan Magenta Blå Blå Uppgifter om färghjulet och dess beskrivningar är hämtade från Internet 1999-11-10 (sid.1 och 2) HTTP://WWW.masda.vxu.se/multimedia/km/bild/farglara.htm

11 Praktisk användning av ljus och färgkunskap vid fotografering Vi har nu konstaterat att man kan förändra bakgrunden genom att välja en viss våglängd på ljuset vid belysning av bakgrunden. Man kan också belysa med vitt ljus och använda sig av kamerafilter som bara släpper igenom enviss våglängd av ljus. Man använder sig då bäst av svartvit film vid fotografering. Kontrasterna syns bättre. Om man belyser rött med samma våglängd som rött över 600 nm ser du det röda som ljusare. Om du vid normalt vitt ljus (dagsljus) eller vid blixtljus ser genom ett rött filter mot rött föremål ser du det röda som ljusare.( I svartvitt mer mot ljusare grått). Den röda färgens komplementfärg kommer att bli i det närmaste svart och färger utanför rött kommer att ses mörkare. Ett infärgat ninhydrinspår kan göras mörkare med ett filter som ligger mitt emot ninhydrinets färg. Ninhydrin har en färg någonstans mellan blått och rött i färgtonhjulet (purpur-violett)och som kallas magenta i RGB-hjulet. Val av kontrastfilter ( I artikeln Barker 1999 där filtertabellen är hämtad står ej fabrikat av filter) Färg på filter Absorberar (Gör Släpper igenom (gör Val av filter objektet mörkare) objektet ljusare) Rött Cyan Rött #25, #29 Blått Gult Blått #47, #47B Grönt Magenta Grönt #11, #58 Gult Blått Gult #8, #15 Cyan Rött Cyan CC50C Magenta Grönt Magenta CC50M Bilderna till vänster visar en röd bil som är fotograferad dels med vanlig svartvit film och därefter med svartfilm och #23 rött filter Bilder samt avsnittet val av filter är hämtat ur artikeln Contrast from the Past Journal of Forensic Identification 49(6) 1999\ 591. Artikelförfattare Donald A. Barker

12 Fluorescens Allmänt om fluorescens Tidigare har det omtalats att föremål och ytor absorberar ljus. Det kallas för absorption. När absorptionen sker tar det belysta området upp en del av ljusets energi. Det mesta av denna absorberade energi omvandlas till värme. (Man känner igen uttrycket det är varmt på ett svart plåttak ). En del av det absorberade ljuset leder dock till en förändring av materialet i det ljusabsorberande området. Det sker en så kallad excitation. Man exciterar materialets molekyler. (Excitera betyder reta, egga upp något.) För att få ett ämne att fluorescera måste man alltså hitta ämnets absorptionsområde. Djupare förklaring av fluorescens Om energi tillförs en atom, t.ex. genom att den upptar elektromagnetisk strålning, kan en elektron som finns i höljet runt atomkärnan övergå till en nivå med högre energi. Elektronen strävar sedan efter att återgå till sitt ursprungliga läge och när den gör det sker en emission av ljus. Det absorberade ljuset har en viss våglängd medan det emitterade ljuset (fluorescensen) har en längre våglängd, lägre energi (den bestrålade ytan kan inte behålla all energi utan tappar en del absorberad energi till värme). Skillnaden mellan absorberad våglängd och fluorescensvåglängd bestämmer hur mycket av det absorberade ljuset som materialet stulit till värme. Alla ämnen kan inte studeras med hjälp av fluorescens Alla ämnen reagerar inte på detta sätt. Blod avger exempelvis nästan ingen fluorescens i det synliga området, medan sperma har en kraftig fluorescens. Nedan följer två grundregler: 1. Allt ljus som emitteras har längre våglängd, lägre frekvens och lägre energi än absorberat ljus. Emitterat ljus har därför alltid en frekvensförskjutning som från blått ljus mot rött ljus. 2. Det emitterade ljusets intensitet är proportionellt med excitationsljusets intensitet men är tusentals gånger svagare. En kraftig ljuskälla ger alltså mer fluorescens. Fluorescensfilter För att den svaga fluorescensen skall synas måste man på något sätt få bort komplementfärgen och de delar av absorptionsljuset som reflekteras. Fluorescensen skulle annars dränkas i detta ljus. Med hjälp av ett filter som blockerar allt ljus med en kortare våglängd än det fluorescerande ljusets kan man lösa det problemet. Vi kallar det filtret för fluorescensfilter och det finns i form av färgade glasögon eller kamerafilter. Exempel på fluorescens och hur omvandlingen av ljus sker DFO (1,8 Diazafluoren-9- one) är en kemikalie som reagerar med, och fäster till, mänskliga utsöndringsprodukter kallade aminosyror. DFO - märkta fingerspår syns vanligtvis inte med blotta ögat men syns ofta tydligt via fluorescens om de belyses med 515 nm ljus. (Kan ibland bli lite rosafärgade.) Vid belysning med våglängd 515 nm exciteras elektroner i DFOmolekylen. Den kommer därefter att omvandla en del av energin till värme och sedan emittera (släppa tillbaka) ljus med frekvensen 570-580nm. För att se detta ljus kan bakgrunden stängas av och filtreras bort med ett filter son inte släpper igenom ljus med kortare våglängd än 550 nm. I detta fall med orangefärgade glasögon.

13 Bildexempel på hur fluorescens uppstår och varför du kan se den Exemplet avser Basic Yellow 40 som används som fluorescensmedel tillsammans med CNA. Direktreflekterat ljuser Belyser (exciterar) med 445nm Emitterat fluorescens ljus, 490 nm Ögat Gult filter, glasögon, släpper bara igenom ljus över 470 nm Basic Yellow absorberar ljus vid 445 nm och emitterar ljus vid 490 nm Läckande absorptionsljus

14 Att förstå ett spektrum - val av våglängder I manualen för Crimescope CS-16 finns ett flertal grafiska exempel på olika undersökta och belysta ämnen. På dessa kan man utläsa Stokes shift, en benämning på det fenomen som säger att fluorescensen har längre våglängd än det absorberade (exciterande) ljuset. Det emitterade ljuset visas alltid till höger. Skillnaden på våglängden för dessa kurvor benämnes Stokes Shift Diagram över excitation och emission av Basic Yellow applicerad på svart plast. Diagrammet beskriver med den vänstra höga kurvan vid vilken våglängd Basic Yellow absorberar ljus och exciteras. Den högra kurvan talar om vid vilken våglängd Basic Yellow emitterar, alltså vilken våglängd fluorescensen har. Längst ned syns kurvan för den svaga fluorescensen från den svarta plasten. Den lodräta axeln beskriver intensiten hos det avlästa ljuset. Den vågräta visar våglängden i nm.

15 SPEX CRIMESCOPE CS-16 REGLERBAR LJUSKÄLLA FÖR KRIMINALTEKNISKT BRUK MANUAL (Handbok) Användning och underhåll Översatt och bearbetad version av den engelskspråkiga originalmanualen för Crimescope CS-16 Bilden hämtad från Spex reklamblad för Crimescope CS-16

16 VARNING! Utrustningen innehåller ett högspänningsaggregat och en intensiv 300 watts xenon-ljuskälla som avger ett intensivt ljus i det synliga och ultravioletta området. Kom därför ihåg att: # Alltid bära skyddsglasögon. # Direktbelysning mot ögonen kan vara farlig. # Använda täckande klädsel på händer (exempelvis bomullshandskar)när du arbetar med utrustningen. # Alltid bryta strömmen innan du öppnar apparaten. # En xenonlampa arbetar under högt tryck. Starta aldrig lampan med ljuskällan öppnad. # Inte blockera lufttillförseln till kylfläktarna. # Alltid låta locken sitta monterade på ljusutgångar som inte används.

17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING MANUALEN 1 Tillbehör 2 Hur man startar Crimescope CS-16 3 Specifikationer och funktioner 3:1 Filterhjul 1 3:2 Filterhjul 2 3:3 Sidoutgångar (UV och IR) 3:5 Flex-armen och ljusledaren 3:6 Kamerafilter och glasögon 3:7 Fjärrmanövrering av filterhjul 1 3:8 Synliga och infraröda kamerafilter 3.8.1 CS-filter/VIS 3.8.2 CS-filter /IR 3:9 Kemikalier 4 Brottsplatsundersökning Eftersökning av spår med vitt ljus, CSS filter och UV-ljus 5 Spårfotografering på lab/brottsplats 5:1 Objekt på icke fluorescerande bakgrund 5:2 Objekt på fluorescerande bakgrund 5:3 Arbeta med IR 6 Tillämpningar 6:1 Latenta (dolda)fingerspår 6:1.1 Cyanoakrylat (CNA): 6:1.2 Användning av fluorescerande färgämnen a) Varningar b) Grundläggande kunskaper 6:2 Andra tillämpningar 6:2.1. Att söka efter kroppsskador.

18 6:2.1. Att söka efter kroppsvätskor, blodfläckar och blodspår mm 7 Underhåll och skötsel av Crimescope CS-16 Byte av glödlampa och rengöring av filter bör göras av fackman. Vid eventuella problem kan man med fördel vända sig till företaget som saluför Crimescope CS 16 i Sverige. GAMMADATA Box 15120 (Besöksadress Vallongatan 1) 750 15 Uppsala Sverige Telefon 018-4805800

19 1 Tillbehör Följande tillbehör ingår i grundutförandet av Crimescope CS-16: En plugg som är monterad på frontporten och två pluggar som sitter i sidoutgångarna. Alla tre är försedda med tumskruvar. Transportväska, plastlåda för tillbehör samt en bagagekärra. Två meter lång metallmantlad vätskeljusledare. Fjärrkontroll för hjul 1 monterad på vätskeljusledaren med anslutningskabel. Flexibel arm för fixering av vätskeljusledare, försedd med klämmor. Elkabel för anslutning till 220 volt. Glasögon: 1 par gula, 2 par orange,1 par röda samt 1 par för skydd mot UV-ljus. Kamerafilter: gult, orange, rött samt filter för IR-fotografering. Crimescope-manual Kylpasta för lampsockel vid lampbyte. Övrigt om utrustningen: Inspektera varje detalj för att se om det finns skador. Kontrollera att dragreglaget för UV-ljusets sidoport fungerar korrekt( sitter under de två sidopluggarna).

20 2 Förberedelser för start av Crimescope 2:1 Elektriska och optiska anslutningar Kontrollera att de två strömbrytarna för fläkt (fan) och lampa (lamp) är i läge off Kontrollera att pluggen för UV-ljusuttaget är monterad (sitter på sidan, märkt UV). Vrid filterhjul 2 till ett av hjulets MAX POWER lägen. Anslut elkabeln för 220 volt i därför avsedd kontakt. Anslut ljusarmen i utgången på frontpanelen. Se till att infästningen går i botten. Dra åt skruven på utgången så att armen fäster. Anslut kontakten för fjärrstyrningen av filterhjul 1. Blockera inte ingångarna där luft sugs till kylning av lampfläkt. Akta så att du inte riktar ljuset från ljusarmen i någons ansikte. (Sätt eventuellt fast ljusarmen i dess hållare.) Sätt upp en varning på dörren där du arbetar så ingen går in och ofrivilligt tittar in i ljuset. 2:2 Att starta Varning! 1. Starta fläkten. (strömbrytare märkt fan på instrumentets baksida) Om utrustningen har stått i kallt utrymme som exempelvis en kall bil och temperaturen har varit runt 0 grader eller under bör fläkten startas ca 5-10 min innan lampan tänds. Denna procedur gör det möjligt för lampa och filter att värmas upp till rumstemperatur. 2. Att tända lampan Efter tillslag tänds lampan inom 1-3 sek. Om det hörs ett klickande ljud utan att lampan tänds - vänta 5-6 sek och stäng sedan av utrustningen om lampan inte tänts. Försök efter 30 sek att slå på fläkten och därefter lampan. Om du efter ett par återstarter ej lyckats starta utrustningen - kontrollera säkringen som sitter bredvid strömbrytarna för fläkt och lampa. Så snart lampan är tänd kommer enheten att automatkalibreras genom att rotera filterhjul 1 till CSS-positionen (Crime Scene Search filter) Du skall nu se en bred blå ljusbild. Om det inte syns något ljus men displayen (fönstret) för filterhjul 1 visar CSS kan Du försöka att vrida filterhjul 2 till MAX POWER läge. (Hjulet kan ha hamnat i en position mellan två lägen.) Om inget visar sig i fönstret men lampan är tänd, eller om fönstret visar ERR stäng av allt och försök igen efter 30 sekunder. Om två försök misslyckas, kontakta service.

21 3. Varning Den rekommenderade proceduren när utrustningen stängs av är, att stänga av lampan först och lämna fläkten påslagen i 3-5 min. Det hjälper Xenonlampan att kylas ned och förlänger lampans livslängd men är inte absolut nödvändigt. Om du har bråttom på brottsplatsen kan lampan och fläkten stängas omedelbart. Hur detta påverkar lampans livslängd kan bara uppskattas, men genom att alltid efterkyla lampan kan dess livslängd ökas från 1200 till 1400-1600 timmar och dess uteffekt i slutet av livstiden ökas med 5-8 %. 3 Specifikationer och funktioner Crimescope CS-16 är ett komplett system för fluorescensundersökningar. Det är ett robust system som kan användas såväl i labbet som på brottsplatsen. 3:1 Filterhjul 1 Filterhjul 1 är automatiserat och kontrolleras från tryckknapparna på instrumentets frontpanel eller om så önskas från fjärrkontrollen på ljusledaren. Filterhjul 1 har 15 lägesinställningar (14 med bandpassfilter och ett för vitt ljus). Det finns ytterligare ett bandpassfilter på UV-ljusporten. Centrumvärdet för den våglängd som är inställd syns på den övre digitala displayen (överst på frontpanelen). Centrumvärdet kan sänkas med en fininställning genom att vrida på ratten till höger om frontpanelens nedre display. Detta brukar kallas att tilta filterhjulet. Värdet som visas anger med hur många nanometer du sänker centrumvärdet på den övre displayen. (Se beskrivning i principen för att separera ljus.) Detta ger dig möjligheten att välja en mycket exakt inställning av våglängden. Det kan vara intressant vid t.ex. fotografering. Registrera våglängdsinställningen och/ eller enbart skillnaden Till ex: (530nm-10nm) eller (520 nm) Värden Motsvarande nominella bandbredder (+/- 5 nm vid 50 %) 000 Vitt ljus (när filterhjul 2 står i MAX POWER position ) 415 45 nm 430 45 nm 445 40 nm 455 70 nm (Brett band men inget UV- och grönt ljus) 475 45 nm 495 45 nm CSS 130nm (Närmast som att samtidigt ha UV-violett,blått och grönt ljus som sökmetod) 515 30 nm 530 40 nm

22 555 30 nm 575 45 nm 600 50 nm 640 50 nm 675 50 nm Många filter har ett mycket smalt band som tillåter att du belyser ett avtryck vid en våglängd som ligger mycket nära öppningsvåglängden för det valda spärrfiltret (glasögon och kamerafilter). Exempelvis är 515-30 överensstämmande med orange glasögon och 555-30 är överensstämmande med röda glasögon. När du slår på lampan är CSS det förvalda värdet (efter autokalibreringen). För att se fluorescerande latenta (dolda) spår ska du arbeta i ett mörkt rum. 3:2 Filterhjul 2 Filterhjul 2 är ett manuellt hjul som kontrolleras från frontpanelen. Om du inte har någon vana vid fluorescens- och dokumentundersökningar föreslår vi att du gör dig bekant med dessa tekniker ett par veckor genom att bara använda filterhjul 1. Lämna filterhjul 2 i position MAXIMUM POWER och använd det endast för att reglera intensiteten om det behövs. Du kan eventuellt undersöka 580-filtret tillsammans med svaga DFO-spår (röda glasögon). Filterhjul 2 har 12 lägen: S - positionerna mellan de uppmärkta våglängderna är slutarpositioner. Det finns ingen anledning att släcka lampan om du tillfälligt behöver blockera ljusutsläppet. Vrid filterhjul 2 mot en S position för att ändra ljusintensiteten. Det finns 2 MAX POWER positioner. En av dessa eller S positionerna kan i framtiden användas vid uppgradering till specifika filter. SP 520: Shortpassfilter (Släpper igenom alla våglängder under 520 nm). (UV violett- blått) och blockerar grönt - gult orange rött. SP-580: Shortpassfilter. Släpper igenom alla våglängder under 580 nm (UV violett blått grönt gult) och blockerar rött. LP-530: Longpassfilter. Släpper igenom alla våglängder ovanför 530 nm (gult orange rött-ser ut som orange) och blockerar UV-violett- blått ljusgrönt. LP 480: Longpassfilter (Släpper igenom alla våglängder ovanför 480 nm (grönt gult - orange rött) och blockerar UV - violett-blått.

23 FRONTPANEL CRIMESCOPE CS-16 Våglängdsangivelser i nm för hjul 1 Filterval hjul 1 Hjul 2. Fönstret anger med hur många nm du sänker hjul 1 valet.f Beskrivning av knappar och reglagens placering.

24 Regler för de två hjulens användande Om Du bara vill använda filterhjul 1 (bandpassfilter) sätter Du filterhjul 2 i en av de två positionerna för MAX POWER. Du kan sedan använda filterhjul 2 för att justera ljusintensiteten genom att vrida hjulet framåt till en slutarposition. Om du bara vill använda filterhjul 2 (Använda Shortpass /Longpass filter) sätter Du filterhjul 1 i position 000. Om Du vill kan Du använda båda hjulen och kombinera ett bredbandsfilter, exempelvis CSS, med ett smalt filter, exempelvis LP-480. Exempel 1: För vitt ljus, sätt filterhjul 1 i läge 000 och filterhjul 2 i läge MAX POWER Exempel 2: Kombinera filter från två hjul för att se på ett latent spår på målad eller fluorescerande plast behandlad med Rhodamin (eller RAM / RAY ). Använd CSS + MAX POWER position och orange glasögon. Du kommer att se spåret som är exciterat med UV - violett blått - grönt. Fluorescensen från bakgrunden kan störa kontrasten. Plast brukar vanligtvis exciteras av UV - violett. Genom att sätta filterhjul 2 i läge LP 480 kommer Du att eliminera dessa låga våglängder och förbättra kontrasten. 3:3 Crimescopes sidoutgångar De två sidoutgångarna är för belysning med UV och IR-ljus. a/ IR Den infraröda ljusstrålen (630-1100 nm) är alltid påslagen. (ta bara bort pluggen). Anslut enmeters fiberkabeln (8 mm diameter). Du behöver inte föra in kabeln Skjutreglaget hela vägen om du inte behöver för UV-ljus maximal ljusmängd. För kabeln ut och in och justera ljusstyrkan. För att undvika överhettning ska man inte ha fiberkabeln fullt inskjuten i mer än 30 min ANSLUT BARA FIBERKABELN NÄR DU ANVÄNDER DEN.

25 VARNING: Håll inte fiberkabeln mot papper eller annat ämne som kan antändas av värme. Exponera inte dina kläder med en koncentrerad IR-stråle. Infraröd strålning (över 700 nm) är osynlig. Den känns bara som värme. Försök inte att ansluta vätskeoptikkabeln i IR-uttaget. Den leder inte IR men absorberar IR och ljusledaren skulle förstöras. Låt pluggen sitta i när du inte använder denna utgång. Pluggen kan bli varm. Infrarött ljus används för dokumentundersökningar. b/ UV UV utgången (280-380 nm) slås på med skjutreglaget nedanför utgångarna för UV och IR och rekommenderas för fotografering med koncentrerad UVbelysning. Skjutreglage inskjutet: UV avslaget Skjutreglaget utdraget: UV påslaget. Slå av UV när du använder främre ljusutgången för att inte ta ljuskraft till denna. Använd glasögon som skyddar mot UV-ljus. UV-utgången är överensstämmande i storlek med vätskeoptikutgången på frontpanelen. 3:5 Flexibla fästarmen och vätskeljusledaren Den flexibla fästarmen används till att fixera vätskeljusledaren eller annan ljusledare vid en bordsskiva eller liknande. Vätskeljusledaren är utrustad med en justerbar lins som medger att ljusbildens storlek kan justeras.

26 3:6 Kamerafilter och glasögon Glasögonen har 2 syften. 1: De skyddar ögonen mot UV och starkt synligt ljus. 2: De tar bort bakgrundsljuset när du undersöker fluorescerande spår och förstärker på så sätt kontrasten. Olika excitationsvåglängder i förhållande till glasögon och kamerafilter Glasögon/filter Excitationsvåglängder Ljus som läcker igenom filtret UV Sido - Uv eller Violett BIB 150 Gult < 445 nm Blått Orange < 515 nm Grönt Rött < 550 nm Orange Du kan bekräfta dessa gränser genom att bära ett par glasögon och belysa en yta med olika våglängder från 415 till 555 nm. När du når gränsen och excitationsljuset blir synligt genom Dina glasögon är det dags att byta glasögon och kamerafilter. Att lägga två filter på varandra förbättrar vanligtvis kontrasten. Om du vill tillverka ett orange parfilter, kan du rama in de två filtren i en och samma ram. Ta bort den inre ramen för att få ut filtret: Var noga med att torka av filtret med ett linspapper innan du sätter in dem i en linsring. Ett tredje orange filter kan användas vid en starkt reflekterande yta. Det röda filtret # 23A och det röda bandpassfiltret 600/35 är ofta lämpligt vid DFO-arbete. Lita inte alltid på din kamerans ljusmätare. Det är lätt att överexponera. Det orange filtret med CSS - belysning kan också ge bra resultat. 3:7 Fjärrkontrollen på ljusledaren Fjärrkontrollen för filterhjul 1 sitter på ljusledaren och gör det möjligt att ändra våglängderna på hjul 1 med tryckknapparna på ljusledarens handtag. Kontrollkabeln kan tas bort och sättas tillbaka på frontpanelen när som helst (även om instrumentet är påslaget).

27 3:8 Tillvalsutrustning av kamerafilter och glasögon CS-FILT Tilläggsutrustning bestående av 62 mm kamerafilter och glasögon finns för fingeravtrycksspecialisten med vana av fluorescensundersökning. Utrustningen innefattar 1 par gula sidotäckande glasögon, 1 par röda sidotäckande röda glasögon, blixtlampor med flexibla gooseneck samt 2 kamerafilter för varje av följande färger. 2-12 Gula 2-15 Mörkt Gula 2 Orange 2 23A Ljusröda 2 25A Röda 2-29 Mörkt Rröda CS-filt innefattar också: Specialfilter för kamera 530 nm och 570 nm med 35 nm våglängdsbredd. (Rekommenderas vid fluorescerande bakgrund.) Specialfilter för kamera 45 nm med 35 nm bandbredd. (Rekommenderas för fotografering av blodspår vid dagsljus) Specialfilter för IR-fotografering (blockerar synligt ljus). nm CS-Filt/IR 10 infraröda kamerafilter för IR fotografering ( Bläckseparation) 640 680 720 760 800 840 880 920 960-1000 nm bandbredd :35 3:9 Tillvalssatser av kemikalier En kem-sats med beteckning CS-CHEM kan beställas från SPEX. Se informationsblad för Crimescope CS-16 med underrubrik The ultimate forensic light source. Kemikalier använda av SKL och på många tekniska rotlar Se avsnitt 6.1.1 tillämpning CNA DFO Basic Yellow

28 4 Brottplatsundersökning Vid tillträde till brottsplats finns alltid risken att man förstör befintliga synliga och dolda spår. I detta avsnitt beaktas enbart principen för användandet av Crimescope CS-16. Utgångsläge För att kunna använda Crimescope CS-16 fordras att de områden som skall belysas är mörklagda. Då man i inledningsskedet även vill söka av golv efter eventuella spår får det avgöras från fall till fall hur och när mörkläggning skall ske. Tips Medför i teknikerbussen täckmaterial i form av svart plastfolie eller annat användbart material. Fundera ut hur du på bästa sett skall täcka fönstren så att du får mörkt. Är brottsplatsen inomhus och belägen på de nedre våningarna i ett hus är det lättast att täcka fönstren från utsidan. Spårsökningen Lokalisera spår med vitt ljus, CSS filter samt UV ljus. Söker du efter blod på exempelvis tyg kan det vara möjligt att hitta detta genom att endast förändra färgbakgrunden. Se färgläran sid 13. Blod absorberas i våglängdsområdet runt 415 nm. Belys tyget med denna våglängd. Sätt filterhjul 1 i läge 000. Filterhjul 2 skall då stå i läge MAX POWER Belys området i sektioner som du själv avgör storleken på. Ta inte för stora sektioner. Mot en vägg kan du rikta ljuset direkt från ljuskällan utan ljusledare om du skall undersöka större områden. Du kan då arbeta med tre gånger större ljuskägla än när du använder vätskeljusledaren. Kom ihåg Efter hand som eventuella spår framträder märker du ut platsen och dokumenterar vad du ser. Vid fotografering använder du passande filter på kameran. Om du vill minska ljusflödet gör du det med hjul 2 genom att vrida det från MaxPower läget. Övergå till CSS filtret och orange glasögon. Sök av samma sektion Det du då kan se är fibrer, feta avtryck och kroppsvätskor. Fortsätt sedan med UV-ljuset på samma sätt. Använd skyddsglasögonen för UVljus. Kroppsvätskor kan också upptäckas med 445 nm och gula glasögon.- Liknande spår kan också upptäckas med UV - ljuset. Vid fibrer och fingerspår kan kanske kontrasten ökas genom att skanna i ljusområdet 400-530 nm och använda orange glasögon. Detta är lättast om du skannar med hjälp av ljusarmen och fjärrkontrollen på denna. Ju längre våglängd du kan använda ( högre nm-tal) desto mindre bakgrundsstörningar kommer det att bli på 80% av dina fotografier. Ju större ljuskägla du använder desto mindre intensitet och mindre fluorescens får du.

29 Om du spårpenslar vid söket, försök att inte vända ljuskällans vänstra sida mot spåret (fläktens insugssida). Ex på hur spår framträder Blod På bilden till vänster syns två tygstycken i rött och rödbrunt tyg. De är avbildade med hjälp av skanner för att visa tygets färger. På tyget finns insmetat blod vilket inte syns med blotta ögat. (Jämför med bilder vid IR-arbete se sid 35.) Samma tyg belyst med Crimescope och våglängd 415 nm. Inga filter har använts. De blå detaljerna i mönstet har blivit ljusare. Blodet absorberar våglängd vid 415 nm och syns mörkare än omgivningen som reflekterar 415nm. Bägge tygerna uppvisar mörkare fläckar. Man kan dock inte med hjälp av fläckarnas utseende bestämma att det är blod.

30 Torr sperma Sperma applicerad på en vit linnehandduk med ett blått invävt mönster. Sperman har torkat in i tyget. Handduken är belyst med Crimescope och våglängden 445 nm. Till detta användes gula glasögon och kamerafilter. Sperma fluorescerar vid 445 nm men intensiteten kan variera. Man kan med denna belysning upptäcka fläckar som fluorescerar som för sperma men inte påvisa sperma. Andra kroppsvätskor som slidsekret, saliv kan ge ungefärligt utseende. Våt sperma Samma spermafläckar fuktade med vatten Intensiten har nu sjunkit. På den blå ytan syns inte sperman. (Se tips i slutet på manualen.) Spermafläckarna fotograferade med digitalkamera Canon EOS1 och med gult standardfilter för Crimescope 5 Spårfotografering 5:1 Icke ljusåtergivande ( Icke fluorescerande) bakgrund Kameran skall vara i 90 graders vinkel mot objektet. Ljuskällan skall vara i 45 graders vinkel (ännu mindre vinkel kan till och med förbättra kontrasten). Använd orange filter om du använder orange glasögon. Lägg två eller tre filter på varandra när ytan är starkt reflekterande och excitationen är synlig genom kamerafiltret. Om du har tillvalsutrusning av utrustningen med long - pass filter och bredbandsfilter, undersök avtrycket med själva filtren och inte med glasögonen och justera våglängden med finjusteringen. Tillvalsfilterutrustningen ger maximal kontrast, men används kanske inte systematiskt på grund av tidsåtgången för att prova alla filter.

31 Val av film vid fotografering i förhållande till våglängdsområde (Hämtade från informationsblad utgivna av SKL) Olika filmmetoders arbetsområde i förhållande till våglängder

32 5:2 Ljusåtergivande (fluorescerande) bakgrund Att erhålla kontrast i närvaro av bakgrundsfluorescens kan göras i två steg. Steg 1. Avsök excitationsvåglängden (sök med alla filter i filterhjul 1). Prova orange filter/glasögon först och fortsätt sedan med röda filter/glasögon när du kommit över 515 nm. Du ska försöka finna en våglängd som exciterar det latenta spåret men inte bakgrunden. Det betyder inte att du söker det ljusstarkaste avtrycket, utan endast den våglängd som minimerar bakgrunden men som fortfarande exciterar spåret. Använd longpassfilter # 23A i din kamera. Om excitationsvåglängden endast ger ett optimalt resultat i ett mycket smalt ljusområde, prova det alternativa långpassfiltret (om du har CS-FILT kit) som tillåter dig att bättre blockera excitationsvåglängden men samtidigt släppa igenom maximal fluorescens. Om kontrasten inte är acceptabel, gå till steg 2. Steg 2. Om både det latenta spåret och bakgrunden exciteras vid samma våglängd, kan du försöka med bandpassfilter framför din kamera så att du kan skilja fluorescensen från bakgrund och spår åt (om de är olika). Om du har ett DFO-behandlat spår på papper/kartong kan det 600 nm 35 mm bandpassfiltret som följer med varje Crimescope CS-16 separera det orangeljusröda fingerspårets fluorescens från det röda papperets/kartongens fluorescens. Longpassfiltret #23A kan också användas. Om du erhåller för mycket bakgrund med de kemikalier du använder, kanske du behöver de två bandpassfiltren i CS - FILT kit (530 nm och 570 nm ) med 35 mm bandbredd. Den ljust röda eller orange fluorescensen från spårets omgivning passerar genom det orange longpassfiltret och kan vara starkare än den gröna fluorescensen från det latenta spåret. 530-nm-filtret kommer att ta bort den orange/ljusröda fluorescensen och endast släppa igenom det gröna ljuset. Man kan speciellt rekommendera att prova olika exponeringstider vid användandet av bandpass kamerafilter. Om du vid användande av DFO, endast ser en röd bakgrund på bilder/kort, försök att underexponera och försök också att excitera mot blått (om du är vid grönt). Använd tiltvredet där du kan minska våglängden upp till 30 nm.