Verksamhetsområden. Välkomna till Hållbara kliv Dagens program. Hållbara kliv på skolor i Växjö kommun. Kort presentation av.



Relevanta dokument
Presentation av KNUT projektet

Utbildning för hållbar utveckling

Skola KURSPLANER Motiv- och syftestexter

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

VILL DU UTVECKLA UNDERVISNINGEN I SKOLAN?

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Fysik åk 7. Energi. Lisa Ranudd. Studiehandledning. Energi

Teknik Arabyskolan. PEDAGOGISK PLANERING LGR-11. Trafik.

"SÄTT SPÅR I FRAMTIDEN NU!

Här behandlar vi. Börja på Tågaborgsskolan.

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida- Skola & Förskola-Mål och kvalitete- Styrdokument.

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER (8)

hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet (i biologi) energi, teknik, miljö och samhälle (i fysik) energi, miljö, hälsa och samhälle (i kemi).

Lärande för hållbar utveckling

Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning

Framtidens skola i Luleå. Framtidens skola,

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

Naturorienterande ämnen

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Rapportering till Roslagens Sparbanks Stiftelser för projekt Färsna Naturcentrums naturdagar ett läromedel för alla elever i Roslagen

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Londonprojektet 2015

Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby

Lärarhandledning. Håll Sverige Rents tävling Skräp i hav och sjö

Ekologiskt fotavtryck

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost

Energimyndighetens kommentarer till det andra utkastet till grundskolans kursplaner

Framtidens skola i Luleå. Framtidens skola,

Energikluster Småland

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Ozon vad gör det?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Ansökan till spetsutbildning i matematik och NO vid Europaskolan Rogge med start höstterminen 2016

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg

Metodfestival kring lärande för hållbar utveckling

PRÖVNING I NATURKUNSKAP

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Björndalsskolan

Resultatredovisning Diagnos år 1 och 2, Skriftliga omdömen samt Nationella prov

Kursplan för Naturorienterande ämnen

HÄLSOÄVENTYRET ETT KOMPLEMENT TILL SKOLANS HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Ekologi Så fungerar naturen

Tema matavfall Lärarhandledning

Kompletterande lärarutbildning 2016/2017

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013

Storyline för Naturorienterande ämnen och teknik. Ylva Lundin

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

Arbetsmaterial. Tema LHU på Kärna/Tokarp 7-9. Arbetsplan för undervisning i hållbar utveckling i enlighet med LGR 11 för område Malmslätt.

Kvalitetsarbete i skolan

Lärandet. Lekfullhet. Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och mer sinnliga aktiviteter barn och unga intresserade av energi och miljö

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument

Hållbara och miljövänligare val i vardagen för bostadsföretag och boende

Lika eller olika? Hur företagare och unga ser på löner och anställning ELIN BENGTSSON DECEMBER, 2009

Sista anmälningsdag 25 mars

Enkät i samband med studiestarten Lärarprogrammet Campus Valla h 2009.

Kvalitetsanalys 14/15. Åsalyckans fritidshem

Matematik på NV, NS, TE och SMBP

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Välkommen Till. särskild utbildning för vuxna. Kurskatalog Träningskolan, Grundläggande nivå och gymnasienivå

Att välja sin framtid entreprenörskap

Val inför årskurs 2 & 3. Naturvetenskapsprogrammet 13 januari 2016

Nationella Skräpplockardagar

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI

Rödebyområdets elevhälsa

Paper från lärgruppen i matematik. S:t Olofsskolan vt 13

Inför ansökan om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Vikten av. Källsortering. Tips för att underlätta rätt sortering i offentliga miljöer

LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud

Lärande för hållbar utveckling i Sundsvalls grundskolor

Utbildningar inom miljö och CSR - nära dig

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Dalkjusans skola

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida Skola & Förskola - Mål och kvalitet- Styrdokument.

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever

Stockholm lyfter Sverige men saknar behörighet

Verksamhetsplan. Skolmatsakademin Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort :

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi

Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT)

VÄLKOMNA TILL BÄCKÄNGSGYMNASIET

Grön flagg Nu är Stensjöns handlingsplan godkänd för Grön flagg!

Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning

Entris mars 2013 Gabriella Holm

Beslut för vuxenutbildning

Några material & Ekologi

Välkommen till NATURSKOLANS KURSER! förskola - skola - fritids våren 2016

Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret

Tällberg Höstforum - Din framtid, Dalarnas framtid. Tällberg, november

Pedagogiskt program Våren 2016

Kommittédirektiv. Översyn av de nationella proven för grundoch gymnasieskolan. Dir. 2015:36. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Förskola, före skola - lärande och bärande

Pedagogisk IKT-plan - verksamhetsåret 2015

Framtidens kunskaps - bedömning och betygsättning

Transkript:

Välkomna till Hållbara kliv Dagens program 8.30 Inledning Vdä Vad är Hållbara kliv? Växjö Europas grönaste stad KNUT projektet 9.45 Fika 10.15 Workshop 11.15 Så här jobbade vi i vår klass 11.30 Avslutning och utvärdering Välkomna till Hållbara kliv Dagens program 13.00 Inledning Vad är Hållbara kliv? Växjö Europas grönaste stad KNUT projektet 14.15 Fika 14.45 Workshop 15.45 Så här jobbade vi i vår klass 16.00 Avslutning och utvärdering Hållbara kliv på skolor i Växjö kommun Kerstin Eriksson Energikontor Sydost Energikontor Sydost Jobbar på uppdrag av Energimyndigheten med energieffektivisering och förnyelsebar energi i sydöstra Sverige Ägs av kommuner, landsting och regionförbund i Kalmar, Blekinge och Kronobergs län med kontor i Växjö, Oskarshamn, Kalmar och Karlskrona. experimentlabbet i Kalmar ingår i organisationen sedan 2008. Verksamhetsområden Energieffektivisering Förnyelsebar energi Affärsutveckling Transporter Information, utbildningar och beteendeförändringar Kort presentation av KNUT projektet Kerstin Eriksson Kerstin Eriksson Energikontor Sydost 1

Fem aktörer sju län Nationell styrgrupp Regionala styrgrupper FoU Samverkan med andra nationella och regionala aktörer Delfinansieras av: KNUT är ett nationellt skolutvecklingsprojekt som stödjer skolor och förskolor i arbetet med lärande för hållbar utveckling. Sftt Syftet med projektet jkttär att bidra till en hållbar samhällsomställning samt stärka Sveriges roll som en ledande kunskapsnation inom området. Världen står inför stora utmaningar Varför? Klimatförändringar & tillgång till energi Världens elkonsumenter 1/4 av jordens befolkning saknar elektricitet (1,6 miljarder människor) Avsaknad av elektricitet är ett av kännetecknen på fattigdom 2

Orättvis resursfördelning 20 procent av världens befolkning nyttjar 80 procent av jordens resurser Vad är ett ekologiskt fotavtryck? Var är dina kläder tillverkade? Vår livsstil lämnar avtryck i naturen. Ekologiskt fotavtryck kallas den landyta som behövs för att förse befolkningen i ett område med mat, transporter och bränsle och för att ta hand om avfall och utsläpp. Det ekologiska fotavtrycket är ett mått på hur mycket vi påverkar miljön genom vårt sätt att leva Vår levnadsstandard i väst bygger på att vi tar nyttigheter från hela världen i anspråk, medan människor i andra delar av världen tar en mycket mindre del i anspråk. Våra ekologiska fotavtryck blir därmed större. Hur många planeter lever vi på??? Sverige: 3, 3 planeter USA: 4,5 planeter Peru: 0,8 planeter Indien: 0,5 planeter Malawi: 0,4 planeter 3

Overshoot day 2011 Tisdag 27 september inträffade Overshoot day den dag då vi konsumerat naturens budget för det året. Det innebär att vi överskridit produktionen av jordens ekologiska resurser och tjänster tre månader innan året är slut. Om vi fortsätter i dagens takt behöver vi två jordklot i mitten av seklet. 4

Teknikdelegationen går på bredden Leif Johansson ledde Teknikdelegationens arbete. Alt färre unga är intresserade av att studera teknik och naturvetenskap. Det är ett allvarligt problem, säger Leif Johansson, ordförande i Teknikdelegationen som nu lämnat sin rapport till forskningsminister Tobias Krantz med ett förslag om en bred nationell strategi. Alla är överens om att det är viktigt! FN:s generalförsamling har fastställt årtiondet 2005 2014 till perioden för lärande om hållbar utveckling EU har beslutat att vi till år 2020 ska ha minskat vår energianvändning och våra CO2 utsläpp med 20 procent I Lgr 11 står det att varje elev ska utveckla förmågor att ta ställning i frågor och handla i situationer som är centrala för en hållbar utveckling Lgr 11 Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Lgr 11 NO 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, naturbruk och miljö. Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling. 3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som energiförsörjning, medicinsk behandling och meteorologi. Med kunskaper om energi och materia får människor redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling. 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, resurshushållning, materialutveckling och miljöteknik. Med kunskaper om materiens uppbyggnad och oförstörbarhet får människor redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling. Lgr 11 SO 3.12 Geografi Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir möjlig. Samspelet mellan människan och hennes omgivning har gett upphov till många olika livsmiljöer. Geografi ger oss kunskap om dessa miljöer och kan bidra till förståelse av människans levnadsvillkor. 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter jg och problem kopplade till globalisering, interkulturella relationer och hållbar samhällsutveckling. Kunskaper om samhället ger oss verktyg så att vi kan orientera oss och ta ansvar för vårt handlande i en komplex värld. 3.20 Teknik Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och uppfylla mänskliga behov. I vår tid ställs allt högre krav på tekniskt kunnande i vardagsoch arbetslivet och många av dagens samhällsfrågor och politiska beslut rymmer inslag av teknik. För att förstå teknikens roll för individen, samhället och miljön behöver den teknik som omger oss göras synlig och begriplig. Lärande för hållbar utveckling 5

Vad kan KNUT bidra med? Inspirationsträffar/kick off Kompetensutveckling/fortbildning Temadagar för pedagoger och elever Elevaktiviteter Ökad samverkan mellan skola och näringsliv Tips på verktyg och metoder Erfarenhetsutbyten/nätverk Energitävlingen E-foxes Grön Flagg Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling I läroplanen l står det att eleverna ska utveckla sin förmåga att aktivt ta ställning i frågor och handla i situationer Social som är dimension centrala för en hållbar utveckling. Klimatoch energifrågorna ingår i målen Ekologisk för bland ram annat fysik, kemi, biologi, geografi och samhällskunskap. Ta chansen och visa att lärande för hållbar utveckling är en aktiv del i ert pedagogiska arbete där processoch och helhetärviktiga begreppochdäralla alla, elever, lärare, skolledare och övrig skolpersonal är aktiva i arbetet. Jag "Ja "Jag är intresserad är av av framtiden, därför där att ska jag jag ska tillbringa kommer att resten tillbringa av mitt. resten Charles av mitt F Kettering liv där" KettrKettring 6