RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2



Relevanta dokument
RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag

Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2. Läroämnets uppdrag

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6

RELIGION. Läroämnets uppdrag

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6

Ortodox religion åk 7-9. Läroämnets uppdrag

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

Vägkost från Utbildningsstyrelsen

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 7-9

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

Årskurserna 7 9. Läroämnets uppdrag

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6

RELIGION (KATOLSK) 3 6

Modersmål och litteratur

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN

Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9

* har kännedom om det centrala stoffet i den religion som studeras och dess mångfald

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

ARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014

Tillvalsämnen för årskurs 4-6

FRÅN IDÉ TILL PRODUKT

PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR)

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

RELIGION. Läroämnets uppdrag

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Sundsvalls. i modersmål. Barn- och utbildningsförvaltningen. Kursplan

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Daghemmet Villa Solaris. läroplan för förskolan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Läroplan för förskoleundervisningen i Larsmo kommun

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Åk: 1 Tidsperiod: höstterminen åk 1

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

Läroämnets uppdrag Mål för lärmiljöer och arbetssätt i musik i årskurs 1 2 Handledning, differentiering och stöd i musik i årskurs 1 2

Namn. Läroplan för Förskoleundervisningen i Pedersöre 2016 Kommun. Pedersöre Träder i kraft

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Blå

Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd JÄRFÄLLA 08/ Gäller från

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Reviderad Handlingsplan för värdegrundsarbete. Bara förskolor. Vi har alla ett gemensamt ansvar för framtiden, och framtiden är våra barn

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida- Skola & Förskola-Mål och kvalitete- Styrdokument.

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN

Bedömningsunderlag förskola

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

LÄROPLANENS MÅL I NATURFÖRSKOLAN AUGUSTS VERKSAMHET

Borgviks förskola och fritidshem

PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA

A. Synpunkter på fostrings och undervisningsuppgiften inom den grundläggande utbildningen

Ringens förskola. Verksamhetsplan

Likabehandlingsplan. Förskolan Lärkdrillen

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Pedagogisk grundsyn som präglar Kanehalls förskola

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad SKOLFS: 2000:135

Läroplan för den grundläggande utbildningen Helsingfors

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6

Lika olika! ISBN:

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14

Värdegrund och uppdrag

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Gymnasiediplom. Huslig ekonomi

Individuella utvecklingsplaner IUP

Kyrkbackens daghem Planen för småbarnsfostran

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Kålhagens förskola

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL

Arbetsplan

MÅNSAGÅRDENS FÖRSKOLA. - vision, grundtanke & förhållningssätt

Bilder på framsidan: Vuxenliv 2 ute på årstidsspaning, arbete med Ipad och laborativ matematik

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen

Transkript:

RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter och attityder inom religion, etik och åskådning. Läroämnet främjar multilitteracitet i fråga om religioner och livsåskådningar. I undervisningen behandlas den religionen som studeras, andra religioner och åskådningar samt etiskt tänkande utgående i från elevens egen närmiljö, i Helsingfors och sedan expandera till övriga Finland och världen. Målet är att eleven: har kännedom om det centrala stoffet i den religion som studeras och dess mångfald har kännedom om centrala stoffet i övriga religioner och irreligiositet kan analysera religioner och åskådningar mångsidigt ur olika synvinklar känner till de centrala stoffet inom religionskritik och inom dialogen mellan åskådningar kan respektera livet och människovärdet samt det som är heligt för en själv och andra (M7) känner till grunderna för etiskt tänkande och kan diskutera etiska frågor (M8) får vägkost för att kunna bygga upp sin identitet, livsåskådning och världsåskådning växer till en ansvarsfull medlem i sin grupp och i samhället samt till en ansvarsfull världsmedborgare. (M12) I årskurserna 1 2 har religionsundervisningen som uppdrag att handleda eleverna att lära känna och uppskatta sin egen religiösa och konfessionella bakgrund och att möta mångfalden av religioner och livsåskådningar i den egna klassen, skolan och närmiljön med respekt. För detta ska undervisningen ge grundläggande kunskaper, färdigheter och tankeverktyg. Eleverna ska uppmuntras att identifiera och uttrycka sina känslor och åsikter och öva sig att identifiera andras känslor och respektera andras åsikter. Eleverna ska uppmuntras att undra, fråga och att delta i diskussioner. Eleverna ska vägledas att handla ansvarsfullt och rättvist. Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2 I undervisningen ska man sträva efter att skapa ett lugnt, öppet och förtroligt samtalsklimat. Det är viktigt att varje elev får berätta om sina iakttagelser och erfarenheter. Eleverna uppmuntras att lära sig genom samspel, att diskutera och att motivera sina åsikter samt att acceptera olikheter. Det är viktigt att i undervisningen utgå från eleven och respektera elevens upplevelsevärld, i synnerhet när man tar upp etiska frågor. Kreativa, konkreta och upplevelsebaserade metoder, projekt och diskussioner stödjer den holistiska synen på eleven som en social och aktiv person som lär sig genom alla sinnen. Undervisningen kan innehålla individuella eller gemensamma projekt som omfattar flera lärokurser eller överskrider läroämnesgränserna. I skolorna i Helsingfors har religionslärarna goda möjligheter att samarbeta exempelvis genom besök av lärare, lärarutbyte, besök av elever och samundervisning. I undervisningen används digitala verktyg på ett mångsidigt och interaktivt sätt, samt digitala innehåll och media som hör till elevernas upplevelsevärld. Berättelser, musik, bildkonst, lek, drama samt gäster och studiebesök används för att ge variation i arbetet och glädje i lärandet. I religionsundervisningen i Helsingfors ska stadens utbud beaktas: den kulturella mångfalden i den egna klassen, i den egna skolan och i närmiljön samt museer, utställningar, religiösa samfund och medborgarorganisationer. Handledning, differentiering och stöd i religion i årskurs 1 2 Undervisningen i de olika lärokurserna i religion ska ta hänsyn till elevernas olika behov och bakgrund, såsom språkkunskap och kulturell bakgrund. Centrala begrepp diskuteras och förklaras så att alla elever har möjlighet att förstå dem. Arbetssätten anpassas till barnens ålder. I undervisningen skapas gemensamma situationer som främjar lärande och delaktighet och eleven handleds att stärka sin studiefärdighet och initiativförmåga.

Bedömningen av elevens lärande i religion i årskurs 1 2 Bedömningen av lärande ska vara handledande och uppmuntrande. Mångsidig respons ges i samband med arbetet och gemensamma diskussioner. Responsen ska utveckla elevernas samarbetsförmåga och uppmuntra dem att uttrycka sina tankar. Eleverna ska i undervisningen ges utrymme och uppmuntras att ifrågasätta och ställa frågor samt att motivera sina åsikter och lyssna på andras synpunkter. Mångsidiga arbetssätt ger eleverna möjligheter att visa och själva ge akt på sina framsteg och kunskaper. Centrala föremål för bedömningen och responsen med tanke på lärprocessen i religion är följande - framsteg i att känna igen och namnge fenomen som rör livsåskådning i sin närmiljö - framsteg i förmågan att arbeta i grupp - framsteg i förmågan att uttrycka tankar och lyssna på andra. Helhetsskapande undervisning och religion I religionsundervisning behandlas religionen som ett mångdimensionellt fenomen. Undervisningen behandlar även mångfalden inom varje religion. Det centrala är religionens samband med kulturen och samhället samt etiken och aktuella livsfrågor för eleverna. Undervisningen i religion och en allmänbildning i religioner och åskådningar förutsätter att man först får en insikt i dessa fenomen och förhållanden mellan dem på ett sätt som motsvarar elevens ålder. Helhetsskapande undervisning planeras tillsammans med eleverna. Religionsundervisning möjliggör lärandet av mångsidiga kunskaper och färdigheter, både inom de olika lärokurserna i religion, i samarbete mellan dem och som ämnesöverskridande samarbete. I religionsundervisning framhävs religionernas mångfald, mångfalden inom varje religion, sambandet till kulturen och samhället samt etiska och världsåskådningsmässiga frågor. När man behandlar olika fenomen inom läroämnet religion, kan man ha fördelar av samarbete med andra läroämnen och andra aktörer. Vid val av lärmiljöer och stoff ska man använda sig av närmiljön, samfunden och de digitala möjligheterna. Lärare och elever har också möjlighet att anlita sakkunniga för att stödja inlärningen. Religion årskurs 1. MÅL FÖR UNDERVISNINGEN M1 Väcka elevens intresse för religionsundervisningen och handleda eleven att förstå sin egen familjs religiösa och konfessionella bakgrund M2 Vägleda eleven att få insikt i centrala begrepp, berättelser och symboler i religionen i fråga KOMPETENS SOM MÅLET ANKNYTER TILL Att känna till och värdesätta den egna familjens traditioner och seder för att kunna vara delaktig i och påverka den egna traditionen K4 Multilitteracitet: Eleverna ska ges gott om tillfällen att fråga, undra, berätta historier, uttrycka sina tankar och åsikter och dela med sig av sina erfarenheter genom olika uttryckssätt och med olika redskap. K1 Förmåga att tänka och lära sig: Elevens egna erfarenheter, iakttagelser och frågor K4 Multilitteracitet: INNEHÅLL SOM ANKNYTER TILL MÅLEN jag, familjen och släkten samt familjens åskådningar Olika familjer församlingen och kyrkobyggnaden och centrala begrepp och symboler i anknytning till dessa

Eleven känner igen och kan tolka olika religiösa symboler samhället och känna till andra religiöst anknutna traditioner i kulturen. M3 Handleda eleven att utforska det religiösa året, religiösa högtider och seder Eleven får ta del av det kristna kulturarvet. Eleven får erfarenhet och blir delaktig i skolans vardag och fest. Kyrkoårets centrala högtider, samt de traditioner och bibliska berättelser som hör till högtiderna (jul och påsk) De kyrkliga förrättningarna som ingår i det kristna livet Sånger och psalmer M4 Sporra eleven att lära känna seder och högtider i religioner och livsåskådningar som förekommer i klassen, skolan och närmiljön Eleverna ska sporras och handledas till positiv växelverkan och samarbete. Eleven lär känna och uppskatta övriga traditioner och Åskådningar i klassen och de centrala högtider och seder som hör till dem Åskådningar i skolan och i närmiljön Irreligiositet betyder. M5 Uppmuntra eleven att identifiera och uttrycka sina tankar och känslor Eleven ska ges möjlighet att ge uttryck för sådant som är betydelsefullt för hen själv i positiv växelverkan. uttrycka sina egna känslor och att lyssna på andra Eleven ska öva sig att identifiera och uttrycka sina känslor och att utveckla emotionell kompetens till exempel med hjälp av lek och drama. Eleven ska uppmuntras att fundera över vad hen själv är särskilt bra på. Eleven ska uppmuntras i att lita på sig själv då hen handlar i nya situationer. Eleven ska få öva sig i att anpassa sina egna idéer till andras.

Eleven ska genom egna erfarenheter bekanta sig med demokratiska principer och demokrati i praktiken. Religion årskurs 2. MÅL FÖR UNDERVISNINGEN M3 Handleda eleven att utforska det religiösa året, religiösa högtider och seder M4 Sporra eleven att lära känna seder och högtider i religioner och livsåskådningar som förekommer i klassen, skolan och närmiljön KOMPETENS SOM MÅLET ANKNYTER TILL Eleven får ta del av det kristna kulturarvet. Eleven får erfarenhet och blir delaktig i skolans vardag och fest. Eleverna ska sporras och handledas till positiv växelverkan och samarbete. Eleven lär känna och uppskatta övriga traditioner och betyder. INNEHÅLL SOM ANKNYTER TILL MÅLEN Fortsättning och fördjupning på det inlärda i årskurs 1: Kyrkoårets centrala högtider, samt de traditioner och bibliska berättelser som hör till högtiderna (jul och påsk) Sånger och psalmer Fortsättning och fördjupning på det inlärda i årskurs 1: Åskådningar i klassen och de centrala högtider och seder som hör till dem Åskådningar i skolan och i närmiljön Irreligiositet M6 Vägleda eleven att handla rättvist, leva sig in i andras situation och att respektera andras tankar och övertygelser samt mänskliga rättigheter Eleven ska få bekanta sig med grundprinciperna i FN:s konvention om barnets rättigheter och fundera över vad dessa principer betyder i sitt liv och i sitt sätt att agera. människovärde och betydelsen av barnens rättigheter aktuella livsfrågor för eleven, etiska resonemang och tillhörande Bibelberättelser

M7 Gyllene regeln Handleda eleven att tänka etiskt och att inse vad det innebär att ta ansvar för sig själv, sin grupp, miljön och naturen Eleven ska få öva sig att medverka i grupp och att samarbeta, att anpassa sina egna idéer till andras och att ta ansvar enligt sin ålder. Eleven ska uppmuntras att fundera över vad hen kunde göra till förmån för andra i skolan och hemma. betyder. Man ska tillsammans med eleverna fundera på vad en rättvis och hållbar framtid betyder i vårt land och i världen och hur de själva kan bidra till en sådan. FN:s konvention om barnets rättigheter Konsekvenser av eget handlande Empati och godkännande av olikheter Ansvar för varandra, miljön och naturen M5 Uppmuntra eleven att identifiera och uttrycka sina tankar och känslor M8 K1 Förmåga att tänka och lära sig: Eleven utvecklar sitt etiska tänkande Eleven ska ges möjlighet att ge uttryck för sådant som är betydelsefullt för hen själv i positiv växelverkan. uttrycka sina egna känslor och att lyssna på andra Ge eleven möjligheter att öva sig att framföra och motivera sina åsikter samt att lyssna på och förstå olika åsikter Eleven ska öva sig att identifiera och uttrycka sina känslor och att utveckla emotionell kompetens till exempel med hjälp av lek och drama. K5 Digital kompetens: Eleven lär sig trygga och goda arbetssätt och god nätetikett för användningen av digitala verktyg. Eleven ska uppmuntras att fundera över vad hen själv är särskilt bra på. Eleven ska uppmuntras i att lita på sig själv då hen handlar i nya situationer. Eleven ska få öva sig i att anpassa sina egna idéer till andras. Eleven ska genom egna erfarenheter bekanta sig med demokratiska principer och demokrati i praktiken.