BILAGA Metaller i blåmussla år 37
Metodik Blåmusslor insamlades av Sveriges Vattenekologer den 1 september. Insamlingen genomfördes med hjälp av dykning på fem stationer utmed kusten (Tabell 1). På varje station insamlades musslor på 3 m djup. Musslorna, som hade en skallängd på -3 mm, frystes i väntan på metallanalys (Tabell). Analysen utfördes av Alcontrol AB. För resultat se Tabell 3. Tabell 1. Stationsbeteckning, stationsnamn, position, provtagningsdatum och antal musslor insamlade på respektive station utanför Motala ströms avrinningsområde Station Stationsnamn X Y Datum Antal musslor Gb1 Bråviken, Östra Lönö 975 15-9-1 Va Orren 59 155-9-1 Sö13 Trännöfjärden 73 155-9-1 53 Va3 Inre Valdemarsviken 55 15-9-1 3 Va5 Yttre Valdemarsviken 5 1557-9-1 37 Tabell. Rapporteringsgränser för analyserade metaller i musslor inom Motala ströms avrinnings område år Parameter Enhet Rapporteringsgräns Analysmetod Kvicksilver () mg/kg TS,3 SS-EN 3:7 Kadmium () mg/kg TS, SS 15, SS 179- Krom () mg/kg TS,5 SS 15, SS 179- Koppar () mg/kg TS,5 SS 15, SS 179- ckel () mg/kg TS,5 SS 15, SS 179- Bly () mg/kg TS, SS 15, SS 179- Zink () mg/kg TS,3 SS 15, SS 179- Torrsubstans % SS-EN -1 Fetthalt g/ g AOAC./SLV 195:9 För att utröna skillnader mellan naturliga (opåverkade) metallnivåer och uppmätta halter i blåmusslorna klassades avvikelsen enligt Naturvårdsverket (1999). Denna klassning jämför halterna av metaller i musslorna med ett jämförvärde och ger en avvikelse enligt följande: Klass 1, ingen eller obetydlig avvikelse; Klass, liten avvikelse; Klass 3, tydlig avvikelse; Klass, stor avvikelse; Klass 5, mycket stor avvikelse. Tabell 3. Analysdata för undersökning av metaller i blåmusslor utanför Motala ströms avrinningsområde år Station Datum Fetthalt Torrsubs Antal Längd mg/kg TS g/g % st cm GB1 91,,3,71,7,5 1, 5 1, 13, -3 Va 91,51,5 1,3 7,,,1 1,7 11, -3 Sö13 91,1,3,79,9, 1,9, 11, 53-3 Va3 91,3 1,5,7,3 19, 1, 13, 3-3 Va5 91,5,,91 7,,79, 5,, 37-3 3
Tidsserier Metallhalten i blåmusslor har analyserats vart tredje år mellan 1997- samt vart tredje år fr.o.m. 11, vilket möjliggör jämförelser mellan år. Innan år 11 insamlades musslor från fyra lokaler. 11 tillkom även lokalen i Inre Valdemarsviken (Va3). Metallhalterna har generellt varierat inom ett jämförbart intervall mellan åren. På de flesta lokaler finns dock enstaka år med förhöjda halter av någon metall. Bråviken Ö Lönö (Gb1) De generellt högsta koncentrationerna av metaller i blåmusslor på lokal Gb1 var år 3 (Figur 1). Därefter har metallhalterna minskat. Notera att arsenik () inte analyserades år 11. 1 1 Gb1. Bråviken, Lönö <, < <,5.3.5. Gb1. Bråviken, Lönö <, <,13 1997 3 11 1997 3 11 1 Gb1. Bråviken, Lönö 1997 3 11 Figur 1. Metallhalter (mg/kg) från musslor på lokal Gb1, Bråviken, östra Lönö vid analyserna år 1997,, 3,, 11 och. Övre vänstra figuren visar halterna av arsenik (), kadmium (), krom (), koppar (), nickel () och bly (). Övre högra figuren visar halterna av kvicksilver () och den nedre figuren visar halterna av zink (). Notera att arsenik () inte analyserades år 11. 39
Trännöfjärden (Sö13) På lokalen i Trännöfjärden (Sö13) var metallhalterna i blåmusslor generellt låga jämfört med tidigare år (Figur ). De högsta koncentrationerna av krom () och nickel () uppmättes år. De högsta koncentrationerna av arsenik () och kadmium () uppmättes år 1997 medan bly () och zink () hade de högsta halterna år. Notera att arsenik () inte analyserades år 11. 1 1 Sö13. Trännöfjärden <3 1997 3 11.5. <,3 Sö13, Trännöfjärden <,1 1997 3 11 1 Sö13, Trännöfjärden 1997 3 11 Figur. Metallhalter (mg/kg) från musslor på lokal Sö13, Trännöfjärden vid analyserna år 1997,, 3,, 11 och. Övre vänstra figuren visar halterna av arsenik (), kadmium (), krom (), koppar (), nickel () och bly (). Övre högra figuren visar halterna av kvicksilver () och den nedre figuren visar halterna av zink (). Notera att arsenik () inte analyserades år 11.
Orren (Va) På lokal Va, Orren, var halterna av metaller i blåmusslor generellt högst år 3 och betydligt lägre år (Figur 3). Notera att arsenik () inte analyserades år 11. < Va. Orren.5. <, Va, Orren <,1 1997 3 11 1997 3 11 1 1 Va, Orren 1997 3 11 Figur 3. Metallhalter (mg/kg) från musslor på lokal Va, Orren vid analyserna år 1997,, 3,, 11 och. Övre vänstra figuren visar halterna av arsenik (), kadmium (), krom (), koppar (), nickel () och bly (). Övre högra figuren visar halterna av kvicksilver () och den nedre figuren visar halterna av zink (). Notera att arsenik () inte analyserades år 11. 1
Yttre Valdemarsviken (Va5) Metallhalterna i blåmusslor från lokal Va5, Yttre Valdemarsviken, var generellt lägst år (Figur ). Undantaget var krom () och nickel (), vilka hade en något lägre koncentration år 11. Notera att arsenik () inte analyserades år 11. 5 15 5 < Va5. Yttre Valdemarsviken.35.3.5. <,9 <,31 Va5, Yttre Valdemarsviken <,1 1997 3 11 1997 3 11 1 1 Va 5, Yttre Valdemarsviken 1997 3 11 Figur. Metallhalter (mg/kg) från musslor på lokal Va5, Yttre Valdemarsviken vid analyserna år 1997,, 3,, 11 och. Övre vänstra figuren visar halterna av arsenik (), kadmium (), krom (), koppar (), nickel () och bly (). Övre högra figuren visar halterna av kvicksilver () och den nedre figuren visar halterna av zink (). Notera att arsenik () inte analyserades år 11.
Inre Valdemarsviken (Va3) Vid jämförelser av metallkoncentrationer i blåmusslor från lokal Va3, Inre Valdemarsviken, märks framförallt skillnaderna i koppar () och krom () mellan år 11 och. 11 var koncentrationen av koppar betydligt högre medan koncentrationen av krom var betydligt högre år. Notera att arsenik () inte analyserades år 11. 1 1 Va3. Inre Valdemarsviken 11...... <,1 Va3, Inre Valdemarsviken 11 1 Va 3, Inre Valdemarsviken 11 Figur 5. Metallhalter (mg/kg) från musslor på lokal Va3, Inre Valdemarsviken vid analyserna år 11 och. Övre vänstra figuren visar halterna av arsenik (), kadmium (), krom (), koppar (), nickel () och bly (). Övre högra figuren visar halterna av kvicksilver () och den nedre figuren visar halterna av zink (). Notera att arsenik () inte analyserades år 11. 3