Brunare sjöar orsaker och utmaningar för vattenverken! Stephan Köhler



Relevanta dokument
Förändringar av vårt råvatten - orsaker, konsekvenser och behov av nya beredningsmetoder

Brunare sjöar orsaker och utmaningar för vattenverken!

Color of Water Formas Starka forskningsmiljöer, Interaktion med klimat och effekter på drickvattentäkter

Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE.

Per Ericsson Norrvatten

SafeDrink. Detektion av hälsofarliga ämnen i dricksvatten

Förslag till mastersarbeten

Test av effektivare och mer klimatanpassad reningsteknik vid Norrvatten och Stockholm Vatten

Dricksvattenkvalitet och distribution

Löst organiskt kol i dricksvatten

BIOREAKTORER NÄR NATUREN FLYTTAR IN I DRICKSVATTENBEREDNINGEN

Säkert dricksvatten. ProMaqua. Presenterad av Bengt Ottefjäll.

Dricksvattenkvalitet Vålberg, Edsvalla och Norsbron

Per Ericsson Görvälnverket

Pilotförsök med ett keramiskt mikrofilter med vatten från Mälaren

Granulerat aktivt kol (GAK) som kemiskt barriär

Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph


Dricksvattenberedning med nya reningstekniker resultat från en pilotstudie

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover

Nationell Dricksvattenkonferens

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Inledning. Humusavskiljning med sandfilter. Humusavskiljning med sandfilter. -Focus på kontinuerliga kontaktfilter för bättre COD-reduktion

Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten

Kemikalier i enskilda avlopp ett problem? Patrik Andersson Kemiska Institutionen

Norvid norovirus i svenska råvattentäkter

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Klimatförändring En utmaning för vårt dricksvatten. Erika Lind Na#onell dricksva0ensamordnare

Hur påverkar klimatförändringar oss?

Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer

AOT/AOP Avancerade OxidationsProcesser

Typ av anläggning (beskrivning av verksamhetens art och omfattning)

Tyresåns vattenkvalitet

Rening vid Bergs Oljehamn

Jokkmokks kommun Miljökontoret

Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning Enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag

Telefon/mobil kontaktperson (inkl. riktnummer) Typ av anläggning (beskrivning av verksamhetens art och omfattning)

Hälsofarliga kemikalier i dricksvatten

FINNS DET SAMBAND MELLAN BRUNIFIERINGEN AV VÅRA VATTEN OCH SKOGSBESTÅNDET?

OFFERTFÖRFRÅGAN - KONSULTUPPDRAG:

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?

Metoder, resultat, och framsteg

Krondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen

Water Profile för den svenska skogsindustrin

Platsspecifik bedömning av skyddet av markmiljön inom förorenade områden resultat från projektet Applicera

Allmän vattenkemi i rinnande vatten inom IKEU-projektet status, typvis jämförelser och trender

Bibliografiska uppgifter för Återvinning av P samt andra ämnen ur olika askor efter upplösning

Och vad händer sedan?

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

UV-desinfektion och återväxt vid mindre vattenverk

Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde

Robust och klimatsäkrad dricksvattenförsörjning i Stockholms län

BILAGA RA8:4 BILAGA RA8:3. Brunnar - dagvatten, mm Y10 DNB301 DNB293 DNB562 DNB561 DNB560. Klippans kommun

Ser du marken för skogen?

Perfluorerade alkylsyror (PFAA) i råvatten i Bredared Vattenverk

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten

Kritiska kontrollpunkter i dricksvattenberedningen

Samråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg

Brandholmens avloppsreningsverk.

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga.

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21

Vattnets betydelse i samhället

Riskhantering ga llande avsaltat vatten

Berndt Björlenius

Tekniker Va*enbruk. Landbaserad & havsbaserad småskalig verksamhet. Ane*e Ungfors & Susanne Lindegarth, Va*enbruksCentrum Väst, Göteborgs Universitet

Erfarenheter från undersökningar av Uppsalas konstgjorda infiltration

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Risker vid förorening av dricksvatten med PFAA

Från Mälaren via Norrvatten

Säkerhetsdatablad Platon Självhäftande Membran

MEMBRANTEKNIK FÖR URAN OCH RADIOAKTIVT VATTEN

Kvalitetsdeklaration för delprogrammet Pesticider i nederbörd

Bioenergi mer än bara biogas

Naturligt organiskt material och lukt samband och åtgärder

Pressinformation - arbetsmaterial PFAS uppmätt i blodprover hos barnen i Kallinge

Flygaskastabiliserat avloppsslam som tätskiktsmaterial Beständighet, täthet och ytutlakning

Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget. Nicklas Paxéus, Gryaab AB

FÖRFATTNINGSSAMLING. Generalläkarens föreskrifter om livsmedelsverksamhet inom Försvarsmakten

Strategier för urval av sjöar som ska ingå i den sexåriga omdrevsinventeringen av vattenkvalitet i svenska sjöar

Vattenverk i Askersund kommun

Bara naturlig försurning. Bilaga 2. Underlagsrapport: Utvärdering av miljötillståndet och trender i skogsmarken

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Stefan Johansson Avdelningschef, Vatten & avfall Tekniska kontoret, Skellefteå kommun Måns Lundh Enhetschef VA-process Ramböll Sverige AB

Egenkontrollprogram. för mindre dricksvattentäkter. Fastställt:

Energieffektivisering vattenverk. Peder Häggström (Stockholm Vatten)

Undersökning av hur TOC påverkar kopparutlösning i dricksvatten

Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009

Möte om livsmedel, växtnäring och avloppsslam i Stockholm den 5/

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag?

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn

Norsborgs vattenverk. Vatten i världsklass till över en miljon människor, dygnet runt året runt.

BRUNARE VATTEN. i Möckeln, Helge å och i världen. Emma Kritzberg. Enheten för Akvatisk Ekologi Biologiska institutionen

SP Biogasar häng med!

Nytt membrankoncept för humusrika ytvatten kapillär nanofiltration. Kristina Dahlberg / Processingenjör Norrvatten

Mälarens grumlighet och vattenfärg

Transkript:

Brunare sjöar orsaker och utmaningar för vattenverken! Stephan Köhler med inspel av Dolly Kothawala b, Alexander Keucken a, Elin Lavonen b, Kristina Dahlberg c, Per Ericsson c, Johanna Ansker d, Phillip McCleaf e ; Malin Dehlin g, Kenneth Persson h a Vatten & Miljö i Väst AB (VIVAB), Box 110, SE-311 22 Falkenberg (Sweden) b Department of Aquatic Sciences and Assessment, Swedish University of Agriculture Sciences, Box 707*-50, 75007 Uppsala (Sweden).; c Norrvatten, Box 2093, SE-169 02 Solna (Sweden); d Stockholm Vatten; e Uppsala vatten; g Gästrike vatten; h Sydvatten AB, Skeppsgatan 19, SE 211 19 Malmö (Sweden)

Stephan Köhler Institutionen för vatten och miljö DEL 1 Humus, processer, trender och modeller DEL 2 Effekterna i vattenverken och förslag till möjliga åtgärder

Stephan Köhler Institutionen för vatten och miljö DOC ökar i många områden 35 30 25 20 15 10 5 0-5 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 02-05-1986 04-09-1992 05-01-1999 07-05-2005 08-09-2011 date TOC Lyckebyån, IMA data

SO 4 sjunkar i många områden Stephan Köhler Institutionen för vatten och miljö 35 30 25 20 15 10 5 0-5 35 30 25 20 15 10 5 0-5 02-05-1986 04-09-1992 05-01-1999 07-05-2005 08-09-2011 date TOC 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 Lyckebyån, IMA data 02-05-1986 04-09-1992 05-01-1999 07-05-2005 08-09-2011 date

Stephan Köhler Institutionen för vatten och miljö DOC ökar i många områden och oftast samvarierar DOC med färg Temnerud et al. (2014) Evaluating common drivers for color, iron and organic carbon in Swedish watercourses. AMBIO. DOI: 10.1007/s13280 014 0560 5

Stephan Köhler Institutionen för vatten och miljö men det finns många möjliga orsaker för ökande halter organiskt kol i ytvatten återhämtning från försurningen minskande sulfathalter minskad jonstyrka ökande ph variationer i temperatur och flöde längre vegetationsperioder markanvändning (skog) kväve deposition STYRANDE FAKTORER löslighet produktion nedbytning flödesvägar utfällning med aluminium det är sällan bara en faktor som styr!

Stephan Köhler Institutionen för vatten och miljö DOC (Löst organiskt kol) Stora, komplexa organiska föreningar Transportör för toxiska spårämnen surhet färg

organiskt kol källor Organiskt kol bildas Allochthont ( i marken) Authochthont ( i sjöar) Från marken mobiliseras det med vattnet till ytvattnet Olika källor av organiskt kol ger olika egenskaper!

Mobilisering av löst organsikt kol Stephan Köhler Institutionen för vatten och miljö Bäcknära zon marken Sjöar och vattendrag

Stephan Köhler Institutionen för vatten och miljö forskning vattenverk Karakterisering av humus (löst organiskt kol; DOC) forskning vattenverk

Mälaren

Färg av naturligt organiskt material i Mälaren Sjöar Calculations Exempeldiagram Photo: Filterpapper där partikulärt material har fastnat

Processförståelse om humusomsättning i akvatiska ekosystem (Karaktär ändras) CO 2 nedbrytning terrestert Humus (allochthont) och nybildning Fällning av terrestert humus Blandning av terrestert och nytt (authochthont) humus

Processförståelse om humusomsättning i akvatiska ekosystem (Karaktär, halt ochfärg ändras) Köhler et al (2013) PLoS ONE In lake processes offset increased terrestrial inputs of dissolved organic carbon and color to lakes. DOI: 10.1371/journal.pone.0070598

Nya verktyg satellitbilder för bedömning av vattenkvaliten Kutser et al. (2014) Impact of iron associated to organic matter on remote sensing estimates of lake carbon content. Remote Sensing of Environment.. Doi:10.1016/j.rse.2014.10.002

DOC kvantitet och karakter vattendrag Torra år Normalt år Fuktiga år Låg DOC Högre DOC

DOC kvantitet och karakter sjödominerade system Torra år Normalt år Fuktiga år lägre DOC Mera intern C Låg SUVA högre DOC Mera Terrestert Högre SUVA

modellering och prognos Stephan Köhler Institutionen för vatten och miljö (Fyrisån, Uppsala) Indata: Temperatur, nederbörd, DOC Ledesma et al. (2012) Long term dynamics of dissolved organic carbon: implications for drinking water supply. STOTEN DOI: 10.1016/j.scitotenv.2012.05.071

Effekterna i vattenverken och förslag till möjliga åtgärder

Ökande halter av humus och klimatvariationer

Minskad effekt för UVdesinfektion Minskad effekt för klorbaserad desinfektion Högre halter av desinfektionsbiprodukter (DBPs) Ökande halter av humus och klimatvariationer

Bildning av trihalometaner ökar med ökande DOC Cancerogena ämnen bildas vid disinfektion av vatten med höga humushalter THMfp = Trihalogen formation potential THMfp = a + b*doc; kan bara ibland skattas med absorbans Toxicitet J > Br > Cl Kväveinnehållande DOC kan också leda till biprodukter, ändras C/N kvoten i DOC?

Minskad effekt för UVdesinfektion Mera fluktuation i råvattenkvaliten Minskad effekt för klorbaserad desinfektion Ökad behandling Högre halter av desinfektionsbiprodukter (DBPs) Högre driftskostnader. Ökande halter av humus och klimatvariationer

Stephan Köhler Institutionen för vatten och miljö Högre DOC kräver mera kemikalier och större årstids variationer leda till högre driftkostnader 100% Autochthont humus är svårfällt 100% 25% Ökande mängd fällningskemikalie

Minskad effekt för UVdesinfektion Mera fluktuation i råvattenkvaliten Minskad effekt för klorbaserad desinfektion Ökad behandling Högre halter av desinfektionsbiprodukter (DBPs) Högre driftskostnader. Ökande halter av humus och klimatvariationer Mera problem med oönskad smak, lukt och färg NOM buren transport av farliga organiska spårämnen Ökad risk för biologisk tillväxt i ledningsnätet

Stephan Köhler Institutionen för vatten och miljö DOC karaktär och mängd kan medföra problem Andel algproducerad (autochthont) DOC leder till större problem med lukt och smak, mera biotillgänglig DOC i ledningsnätet. DOC kan verkar som transportör för toxiska spårämnen

Minskad effekt för UVdesinfektion Mera fluktuation i råvattenkvaliten Minskad effekt för klorbaserad desinfektion Ökad behandling Högre halter av desinfektionsbiprodukter (DBPs) Högre driftskostnader. Ökande halter av humus och klimatvariationer Mera problem med oönskad smak, lukt och färg NOM buren transport av farliga organiska spårämnen Ökad risk för biologisk tillväxt i ledningsnätet Adsorption till aktiva kolfilter Adsorption till membranytor Minskad barriäreffekt Ökad bakspolning Minskat skydd mot föroreningar (t.ex. olja och diesel) Högre driftskostnader.

Stephan Köhler Institutionen för vatten och miljö Mättnad av aktiv kol filter i beredningen Löst organiskt kol sorbera på aktivt kol filter Barriereffekten mot kemiska föreningar så som diesel eller andra oönskade ämnen fungerar inte längre!

Stephan Köhler Institutionen för vatten och miljö Adaptation och alternativa tekniker Ökad dosering har sina begränsningar. Anpassing av reningstekniker och även nya reningstekniker krävs

Dricksvattenberedning(sedan) 2. Korgbandssil Al 2 (SO 4 ) 3 3. Råvattenpumpar 4. Blandningsränna 1. Intagsledning 5. Flockningskammare 6. Sedimenteringsbassänger 7. Sandfilter 8. Pumpar 11. UV ljus reaktorer 13. Renvattenbehållare 9. Nanofiltration 10. Kolfilter 12. Kalkvatten och monokloramin tillsats 14. Dricksvattenpumpar

det är inte bara humus i vattnet det finns även andra för(or)eningar i vattnet! Perfluoroalkyl Substances (PFASs) Pharmaceuticals Plasticizer PFOS Pesticides Carbamazepine Personal care products Nonylphenol Algal toxins Glyphosate 4 MBC

Klimatrelaterade frågor Karakterisering av organiskt kol Kemiskt och hydrologiskt modellering Alger och algrelaterade ämnen Analys och spridning av spårämnen Stort Nätverk till vattenverk i Sverige

Stephan Köhler Institutionen för vatten och miljö orsaker och utmaningar återhämtning från försurningen, högre flöden och längre vegetationsperioder större fluktuationer av löst kol och färg direkta och indirekta effekter av ökande humushalter sammanfattning samverkan samordna krafter för en hållbart dricksvattenförsörjning sträva efter mera enhetliga analysmetoder i vattenverk koppla ihop miljöövervakning och råvattenanalyser sprida kunskap om anpassning av och nya beredningsprocesser mera satsningar på tillämpad forskning inom dricksvatten