Utsatt för tortyr. att möta och rehabilitera traumatiserade flyktingar. Tuire Toivanen & Susanna Toivanen



Relevanta dokument
Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Överenskommelse om Idéburet offentligt partnerskap (IOP)

Mångfaldsdagen 30 oktober 2014 Stadshuset Sundsvall INBJUDAN. Mångfald. Hur mycket mångfald tål demokratin?

Äldreomsorg med omsorg.

Traumatisk stress. Lästips från sjukhusbiblioteket

layout/illustration: So Produktion:

Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap

Utbildningen Service inom äldreomsorg

Hälsa en nyckel till integration. Britt Tallhage verksamhetschef

Välfärd på 1990-talet

Vellinge.se. Foto: Kristina Almén. Foto: Kristina Almén. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh

Världskrigen. Talmanus

Jämlik hälsa och vård

Stress & utmattningssyndrom

Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Uppsala län

Konsten att hitta balans i tillvaron

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN

Flickafadder ÅTERRAPPORT

Kortkurs i tortyrskador för läkare inom öppen vård

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande

Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer

Yttrande över motion 2011:45 av Birgitta Sevefjord m.fl. (V) om människor som utsatts för tortyr

Vad ser vi? Migranters situation utifrån Röda Korsets iakttagelser lokalt

Det tredelade föräldrasystemet SOCIALFÖRVALTNINGEN

Projektplan för Samverkstan

Akutpsykiatri Hör psykospatientens erfarenheter. Bemötande Tillgänglighet Samverkan. Ett tryggt samtal om mötets betydelse

VECKAN Det finns inga intressekonflikter eller jäv att redovisa.

Sömnproblematik, stress och behandling

Röda Korsets Center för torterade flyktingar fyller 25 år och inbjuder till

Hon som fick veta. Marina Kronkvist. Sofie Bilius

Stroke. Lästips från sjukhusbiblioteket

VÅRD- OCH OMSORGSUTBILDNING

Bengt Alvång grafisk form & illustration av Maluni

Arbetsliv och hälsa. Sverige. ett gott land att leva i. Svenskarna har:

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Efter migrationen. - vad skapar ohälsa under etableringstiden? Elin Lindén socionom

Alla läser igenom de fyra fallen för att vara delaktiga i seminariet diskussionen.

Stockholms läns sjukvårdsområde

Trainee för personer med funktionsnedsättning

DEPRESSION. Esa Aromaa PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

Du kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland

Ansvars och kostnadsförhållanden för tolk i samband med vård av krigs- och tortyrskadade

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HSN LS SLL1144 Bilaga 1

Våra rättigheter diskrimineringslagen

Har du funderat något på ditt möte...

Transkulturellt Centrum

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE

Verksamhetsplan 2007 GRUS 1 (10)

En liten guide till kvinnohälsa

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Vi är anhöriga. Är du en av oss?

Palliativ vård - behovet

Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd

Nyanländas behov av psykosocialt stöd och nätverksarbete. Elin Lindén socionom

Nyanländas behov av psykosocialt stöd och nätverksarbete. Elin Lindén socionom

Det handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv.

Flyktingmottagningen. Verksamhetsplan

EXTRA KRAFT. Extra kraft EN PRESENTATION AV SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD

Svara på frågorna/diskutera med dina klasskamrater när du har läst kapitlet!

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv

Referenser Ekbrand, H. (2006) Separationer och mäns våld mot kvinnor. Sociologiska Institutionen, Göteborgs Universitet.

LANDA. Hur ett utökat psykosocialt stöd för svårt traumatiserade nyanlända flyktingar kan möjliggöra en väg in i samhället.

BYGGSTEN: Jämställdhet och konventionen

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden.

Hörselrehabilitering - Så funkar det

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa

STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö Heljä Pihkala

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

Hur frågar man om våld, och vad får man för svar?

Att arbeta på avdelningen Stöd och service

Från riktlinjer till effekter

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni:

- Jag bor i ett hus tillsammans med min man, min. son och min dotter. Huset är gammalt, men^vi har. :om mycket. Vi har också en stor trädgård.

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik

Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad

STRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan

Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer.

MoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 29 augusti 2011 Gunilla Nordenram.

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

Lundbyskolan Likabehandlingsplan

Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises

MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG

Kartläggning om jämställdhet inom social- och hälsopolitik

Socialförvaltningen Riktlinje för bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen inom socialförvaltningens socialpsykiatri

Utvärdering APL frågor till handledare

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion

Medborgarförslag. Per-Ola Larsson Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By

Definition av våld och utsatthet

Bipolär sjukdom Den suicidnära patienten bemötande & bedömning av suicidrisk. Fördjupad kunskap Behandlingsmetoder Medicinering

Akutpsykiatri 2015 INSPIRERAS AV ISLAND! Bemötande Tvångsåtgärder Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter inom psykiatrin

KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER

Transkript:

Utsatt för tortyr att möta och rehabilitera traumatiserade flyktingar Tuire Toivanen & Susanna Toivanen

Innehåll Förord Tortyr är ett möte med döden...5 Författarpresentation...7 Inledning...9 Hur märker man att en person blivit torterad?...12 och andra frågor med korta svar från boken Flyktingar...15 Stressbelastning...18 Språkets betydelse...19 Tortyr... 20 Genusperspektiv på tortyr...22 Tortyr som politiskt förtryck... 24 Internationella konventioner mot tortyr... 24 Tortyrskador...25 Vanliga symtom efter tortyr...27 Kroppsliga besvä... 28 Psykiska besvär...31 Traumatiska mardrömmar...40 Kognitiva funktionsnedsättningar...51 Långtidskonsekvenser av tortyr... 54

Rehabilitering ur helhetsperspektiv...57 Social rehabilitering och bemötande...60 Medicinsk rehabilitering... 63 Arbetslivsinriktad rehabilitering...64 Rehabiliteringskedjans organisation...69 Integration i det nya samhället... 70 Vad försvårar integrationen?... 71 Integration av torterade flyktingar avslutande kommentarer...73 Tortyrmetoder och skador efter tortyr...74 Tortyr mot fötter...74 Upphängning och andra smärtsamma kroppsställningar...76 Sexuell tortyr...77 Skenavrättning...78 Isolering...80 Kidnappning...83 Avslutande ord... 85 Litteratur för vidare läsning... 89

Förord Tortyr är ett möte med döden Den här boken är en stödbok för alla som möter flyktingar som har blivit utsatta för tortyr eller annan extrem traumatisering. Boken vänder sig till dig som arbetar inom vården och socialtjänsten, till handläggare och tjänstemän på myndigheter, till politiker och andra som på något sätt kommer i kontakt med traumatiserade flyktingar. Boken är en vårdetisk guidebok som ger kunskap om tortyr och dess konsekvenser och långtidseffekter. Tortyr är ett fruktansvärt brott mot mänskliga rättigheter och för dem som drabbas ett möte med döden. Många dör i tortyr. Boken vill bidra till att tala öppet om tortyr, eftersom den finns bland oss. Röda Korsets Center (RKC) för torterade flyktingar i Stockholm är Sveriges första och ett av världens äldsta specialiserade rehabiliteringscenter för torterade flyktingar. Cirka sjutusen torterade flyktingar och deras anhöriga har fått hjälp via centret sedan starten 1985. Omkring fyrahundra patienter är årligen under behandling. Röda Korsets center finns i andra större städer i landet och därtill finns liknande mottagningar i annan regi. Sverige har möjlighet att varje år erbjuda rehabiliteringsinsatser för cirka tvåtusen torterade flyktingar, men det är bara en droppe i havet. Redan i dag finns det enligt uppskattning närmare 200 000 torterade flyktingar i Sverige. 5

Tortyr är övergrepp orsakade av andra människor, det gör att tillliten till andra går förlorad hos den drabbade. Det går dock att hämta sig och tillfriskna efter tortyr, vilket förmedlar hopp. Men förbättring tar ofta lång tid. Grunderna i framgångsrik rehabilitering är respektfullt bemötande, bekräftelse, upprättelse och omtanke. Behandlingen måste vidare vara kostnadseffektiv och den ska uppnås genom de bästa, om möjligt evidensbaserade, metoderna. För att rehabiliteringen ska ge önskat resultat behöver flyktingens hela livssituation ses över. Ur socioekonomiskt perspektiv är ingenting dyrare för samhället än människor som känner sig kränkta och osynliggjorda. För att utveckla vård och behandling av torterade och krigsskadade flyktingar behöver evidensläget inom fältet utredas, kartläggas och beforskas. För närvarande finns det begränsad kunskap om evidensbaserade behandlingsformer. Mer forskning behövs snarast. I rehabiliteringsplaneringen kan Maslows behovstrappa användas som grund. Innan någon reell behandling kan sättas in behövs mängder av psykosociala stödinsatser, såsom hjälp till familjeåterförening, bostad, fungerande ekonomi och lämpligt arbete för dem som klarar av att arbeta. När de grundläggande nivåerna är tillgodosedda kan man fortsätta jobba tillsammans för att lindra fysiska och psykiska skador. Att hjälpa torterade flyktingar tillbaka till en fungerande och meningsfull vardag är det centrala i rehabiliteringen. Den här boken förmedlar personligen beprövade metoder och erfarenheter av rehabilitering ur helhetsperspektiv. Sverige och Finland 2014 Tuire Toivanen, Susanna Toivanen 6

Författarpresentation Tuire Toivanen (född 1944 i Etseri, Österbotten i Finland) är legitimerad läkare, specialist i psykiatri, allmänmedicin och företagshälsovård och ekonomie magister. Som läkare på Stiftelsen Röda Korsets Center för torterade flyktingar (RKC) i Stockholm har hon träffat, intervjuat, bedömt och försökt hjälpa drygt tretusen torterade och krigstraumatiserade flyktingar till bättre liv. Som dotter till krigsveteraner har hon kanske fått viss fallenhet för sitt arbete. Hennes föräldrar deltog som unga i de finska krigen mot Sovjet 1939 1944. Hon var med i mammas mage och körde mat till hungriga soldater på fronten med häst och vagn över blodiga minfält. Efter kriget blev hennes far fängslad och utsattes för isolering och grymma förhör i samband med utredningen av gömda vapen. Tuires lärare i arbetet på RKC har främst varit hennes extremt traumatiserade patienter. Salig Rigmor Gillberg, socionom, legitimerad psykoterapeut och centrets tidigare föreståndare, lärde henne grunderna i arbetet, till exempel bemötandet av människor som utsatts för tortyr och isolering i fängelseceller eller fängelseburar. Rigmors texter har använts i boken med hennes sons tillstånd. I grunden är Tuire filosofie magister i ekonomi från Handelshögskolan i Helsingfors 1968. Därefter arbetade och studerade hon en period i Brasilien. Läkare blev hon vid Karolinska Institutet 1983. Innan hon kom in på läkarlinjen arbetade hon två år som sjukvårdsbiträde på Serafimerlasarettet. Hennes specialintressen är hälso- 7

ekonomi och jämlikhet i vården ur ett samhällsekonomiskt helhetsperspektiv. I boken redogör Tuire för sina erfarenheter från drygt tjugo år som de torterade flyktingarnas läkare. Boken är mycket praktiskt inriktad, ett lapptäcke av olika kunskaper, erfarenheter och människoöden. Hon delar i boken med sig av lärdomar från de tusentals berättelser hon fått höra. Susanna Toivanen (född 1961 i Jakobstad, Österbotten i Finland) är filosofie doktor, arbetslivsforskare och docent i sociologi vid Stockholms universitet. Hon är verksam vid Centre for Health Equity Studies, CHESS, ett forskningscentrum för studier av ojämlikhet i hälsa i samarbete med Stockholms universitet och Karolinska Institutet. Hennes forskning handlar om arbetsliv och hälsa och hur arbetsförhållanden bidrar till skillnader i hälsa mellan olika grupper på arbetsmarknaden. Hon har undersökt hur lön och arbetsmiljö påverkar risken att insjukna i hjärt kärlsjukdomar och ifall individens copingresurser kan skydda mot påfrestningar på jobbet. Hennes forskning handlar om utlandsföddas arbetsliv och hälsa med fokus på diskriminering på arbetsmarknaden och arbetsmiljöpåfrestningar. Ett annat område är egenföretagares arbetsliv och hälsa. Skillnader i kvinnors och mäns arbetsförhållanden och hälsa beaktas alltid eftersom Sverige i likhet med flesta andra länder har en könssegregerad arbetsmarknad. Som arbetslivsforskare har Susanna Toivanen medverkat i Kommission för ett socialt hållbart Malmö och KvinnorKan med underlagsrapporter om kön, genus och skillnader i hälsa bland kvinnor och män. Susanna Toivanen har bred arbetslivserfarenhet och har verkat som skyddsombud vid Stockholms universitet. Hon är grundare av forskningsföretaget Ponsarcus vars syfte är att med vetenskapliga metoder bidra till utveckling av hållbara och hälsofrämjande arbetsplatser där alla behövs och får plats i dag och i framtiden. 8