Skolmåltidens kvalitet 2017/18 - elevernas perspektiv (Kort version)

Relevanta dokument
Skolmåltidens kvalitet 2015/16 - elevernas perspektiv

Skolmåltidens kvalitet Ht elevernas perspektiv

Skolmåltidens kvalitet Ht personalens perspektiv

Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun Kungsbacka

Tjollan. Presentation Skolrådet Tolvåkerskolan Måltidsservice. Måltiden i centrum. Tolvåkerskolan skolrestaurang.

Kostpolitiskt program

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun

Kostpolicy för Haninge kommun

KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR

Bra måltider i skolan

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

CHECKLISTA för dig som vill förbereda frågorna i kategorin

Kostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008

Till vårdnadshavare 1

Riktlinjer för måltidsverksamheten. Inom förskola, grundskola och gymnasieskola

Trivsel i skolmatsalen

Skolmåltiden - en måltidsupplevelse & mer än bara mat. Mia Prim

Kosten kort och gott

Måltidsriktlinjer. För barn- och utbildningsnämndens verksamheter. PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER

Kostpolicy för Höörs kommun

Underlag för dig som vill förbereda frågorna om. service & pedagogik, samt miljöpåverkan

Kost- och måltidspolicy för Mjölby kommun. Världsvan & Hemkär

Syfte Syftet med dokumentet är att få ett styrande dokument i det dagliga arbetet och ett stöd för kvalitetssäkring

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

100,00% 57. Glimåkraskolan 0,00% 0. Göingeskolan 0,00% 0. Kviingeskolan 0,00% 0. Mölleskolan 0,00% 0. Prästavångskolan 0,00% 0.

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM

MANUALEN. Så använder ni SkolmatSveriges verktyg!

Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun

KOSTPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige PROGRAM

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Vad är. för något? SkolmatSverige drivs av Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin i samarbete med:

Töreboda kommun. 43 Töreboda kommun

Skollunch, hatmat och fredagsmys!

Måltidspolicy. Nässjö kommun

KOSTPOLICY. Antagen av kommunfullmäktige den 7 mars Ändringar införda till och med KF

Verksamhetsplan Skolmåltid

Måltidsverksamhet inom Hjo kommun

Förslag till KOSTPOLITISKT PROGRAM

Riktlinjer för kost i förskola och skola

Kostpolicy för Bjuvs kommun

Verksamhetsplan Skolmåltid 2018/2019

Utbildningsnämndens arbetsutskott PROTOKOLL Riktlinjer för pedagogiska måltider UN-2016/349. Beslut

Skolmaten i Hjo, Mariestad, Tibro och Töreboda år 2013

Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun

Karlskrona språkfriskola 2015/2016

KOSTPOLICY. mat i förskola och skola

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM

Kostverksamheten

Kostpolitiska riktlinjer

framtidens mat i västerås

Verksamhetsplan Skolmåltid

KOMMUNÖVERGRIPANDE KOSTPOLICY

Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde, Tibro och Töreboda år 2010

Kartläggning av Skolmatsakademin 2011

Kostenheten Uddevalla kommun

Måltidspolicy för förskola, skola och äldreomsorg. Reviderad Kf 117/2016

Äntligen skollunch! Vi vill bjuda dig på lunch.

Artikel till Elevhälsan. Under fokus Elevhälsans medicinska insats. Dietistens funktion inom skolan: skolmåltiderna och elevhälsan?

MANUALEN. Så använder ni SkolmatSveriges verktyg! Manualen innehåller

skolmåltiden som offentlig måltid

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider

LIVSMEDELS- OCH MÅLTIDSPOLICY

KOSTPOLICY. i Gislaveds kommun

Livsmedel- och måltidspolicy

På grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Väl

Kostpolicy För skola, fritidshem och förskola inom Essunga kommun

Måltidspolicy 1. Måltidspolicy. Kostenheten Barn och utbildningsförvaltningen Uddevalla kommun

Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg. Kost & Näring 3 oktober 2012 Eva Sundberg

Kostpolicy för skola och förskola

Måltiden. en del i lärandet

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Kostpolicy för Ånge kommun

Skolmåltiden ur en måltidsdoktors perspektiv - Äta för att lära och lära för att äta. Mia Prim

Vad jag ska prata om

Kostpolitisk Plan. Vingåkers kommun

Utvärdering av utvecklingssamtal med ämneslärare. Vellinge.se

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola

Riktlinjer för mat i förskola/skola/fritidshem

Kostpolicy för Säffle kommun

Kostpolicy För Dals-Ed kommun

Måltidspolicy. Dokumentansvarig Kostchef Diarienummer KS/2016:821

Kostpolicy med riktlinjer

Kostpolicy för Ånge kommun

Kostpolicy. För Skola, Fritidshem och Förskola inom Essunga kommun

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1.

Västerås stads Restaurangenhet. så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad

Riktlinjer för pedagogiska måltider i SBU Skövde kommun. Beslutad av Barn och utbildningsnämnden 26 mars 2018, 32. Dnr BUN2018.


Rapport Bra mat i förskolan/skolan

Vägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern.

Smarta skolkaféer i Halland

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN

Matglädje. för både elever och seniorer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Riktlinjer för kosthållning

KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN

Författningssamling i Borlänge kommun. Kostpolicy Beslutad av kommunfullmäktige Reviderad

Författningssamling i Borlänge kommun. Riktlinjer för mat i förskola och skola Beslutad av barn och bildningsnämnden

Transkript:

Skolmåltidens kvalitet 17/18 - elevernas perspektiv (Kort version) Karlsängsskolan i Nora Skolan har använt den korta versionen av elevenkäten som ingår i SkolmatSveriges verktyg för att få elevernas syn på skollunchen - snabbt! Den ger en fingervisning om vad eleverna tycker om maten, tiden de har på sig att äta och om måltidsmiljön. För att en sammanställning ska genereras fordras att minst 21 elever på skolan besvarat enkäten (N i tabellen = antal svar). Vid frågor om rapporten vänligen kontakta skolan eller info@skolmatsverige.se. Tidsperiod under vilken elevundersökningen genomfördes: 17--11 till 17--13. Antal erhållna enkätsvar: 77 Helhetsbetyg Vilket helhetsbetyg ger du skolmaten på din skola? mycket bra 26 bra 57 mindre bra 11 1 inte alls bra 2 3 57 26 1 mycket bra bra mindre bra 3 inte alls bra

Om denna rapport SkolmatSverige är ett webbaserat verktyg som grundskolor kostnadsfritt kan använda för att utvärdera, utveckla och dokumentera kvaliteten på sin måltidsverksamhet utifrån ett helhetsperspektiv (i bilden nedanför syns de olika kvalitetsområden som verktyget omfattar). Verktyget består av webbaserade enkäter för skolan att besvara samt två webbaserade matgästenkäter, en till elever och en till skolpersonal. Automatiska rapporter genereras för skolor som redovisar styrkor och svagheter samt ger vägledning till förbättring. Elevenkäten finns i två varianter: en kortare variant tänkt att ge en fingervisning, och en längre som är mer utförlig. (Den längre enkäten omfattar bland annat elevernas uppfattning om skolmaten och miljön i skolrestaurangen, om tiden de har på sig att äta, om deras möjligheter att påverka skolmaten, om sina matvanor samt om matsvinn.) Skolan har nyligen genomfört den korta versionen och denna rapport sammanställer resultaten. Varför satsa på skolmåltiderna? Skollunchen har stor potential att bidra till att eleverna grundlägger bra matvanor för livet, vilket i sin tur främjar såväl lärande som en god hälsa, både på kort och lång sikt. Skolrestaurangen bör vara en plats där eleverna får chans att återhämta sig och inhämta ny energi. Att skolmåltiden ska vara näringsriktig bör vara en självklarhet men hur eleverna äter påverkas av flera faktorer; matens smak och uppläggning, miljön i skolrestaurangen, vuxna förebilder, tillgången på godis, läsk, snabbmat etc. för att nämna några exempel. Det är minst lika viktigt att arbeta med dessa faktorer om målet är nöjda och mätta elever. Genom att låta eleverna vara delaktiga i måltidsverksamheten, exempelvis via matråd eller elevundersökning, kan skolan arbeta med deras kunskaper om och attityder till skolmaten. Att arbeta för en lugn och trivsam måltidsmiljö signalerar omsorg om eleverna. SkolmatSverige har utvecklats i syfte att stödja skolor och kommuner som vill ta ett helhetsgrepp om skolmåltiden. Resultatrapporten du håller i din hand är ett bevis på att ni redan kommit igång! Utveckling av SkolmatSverige har skett i samråd med och/eller med finansiellt stöd från:

Maten Hur eleverna äter och uppfattar skolmaten påverkas av flera faktorer bl.a. matens smak och uppläggning, personalens engagemang, tillgång till alternativ (t ex godis) osv. Det spelar ingen roll hur näringsriktig skolmaten är om den inte blir uppäten, och långt ifrån alla elever äter dagligen en fullgod måltid i skolan. Ett varierat utbud och flera val av lunchrätter kan vara ett annat sätt att öka acceptansen av näringsrika luncher. I den korta versionen av elevenkäten ingår endast följande frågor: Smakar maten gott? 3 61 79 13 17 79 17 Brukar du äta dig mätt i skolmatsalen? 15 19 52 17 22 5 6 52 19 22 6

Hur ofta äter du vanligtvis lunch i skolmatsalen? eller nästan 2 3 1 dag i veckan 3 2 dagar i veckan 2 3 3 dagar i veckan 5 6 dagar i veckan 1 18 5 dagar i veckan () 51 66 66 18 3 3 eller nästan 1 dag i veckan 2 dagar i veckan 6 3 dagar i veckan dagar i veckan 5 dagar i veckan () Om du inte äter av skollunchen ibland, vad beror det på? Jag äter skollunchen! 1 Jag är inte hungrig 5 19 Jag tycker inte att maten är god 16 62 Jag har inte tillräckligt med tid Jag tycker inte om miljön i skolmatsalen Mina vänner äter inte skollunchen 1 Annat 3 12 62 Jag äter skollunchen! 19 Jag är inte hungrig Jag tycker inte att maten är god Jag har inte tillräckligt med tid Jag tycker inte om miljön i skolmatsalen Mina vänner äter inte skollunchen 12 Annat

Tid att äta skollunchen Enligt Livsmedelsverket så bör alla elever ha minst minuter på sig att äta (utöver tid att ta mat och lämna disk). En lämplig plats att äta sin lunch utan stress hjälper eleverna att känna matro, matglädje och att utveckla hälsosamma matvanor. I den korta versionen av elevenkäten ingår följande fråga: Tycker du att du har tillräckligt med tid på dig att äta din skollunch? 29 38 52 8 52 38 Skolrestaurangen Hur eleverna äter och uppfattar skolmaten kan även påverkas av flera miljömässiga faktorer som miljön i skolrestaurangen, vuxna förebilder på skolan och i matsalen, bemötande från skolmåltidspersonal, ljudnivån m.m. I den korta versionen av elevenkäten ingår endast följande fråga: Är ljudnivån/bullernivån i skolmatsalen okej (acceptabel)? 17 22 2 55 15 19 3 55 22 19

Elevernas synpunkter I slutet av enkäten hade eleverna plats att skriva "tips på hur skolmåltiden på din skola kan förbättras". Nedan är vad som skrevs (oredigerat). Mer smak och inte så konstiga rätter som ingen äter Mindre socker i sylten ;)) Ibland är det maträtter som är lite konstiga och som är lite mer vuxenmat så kanske lite mer maträtter som man vet att alla ungdomar/barn tycker om. Jag tycker att dom inte ska ha rätter som passar mera vuxna än barn för vid våran skola har vi Coop och om maten inte är god så brukar elever gå till Coop och köpa en choklad och det är inte bra för kroppen så jag tycker att dom frågar elever vad dom tycker är gott och inte bara ex pannkaka tacos hamburgare osv // HOPPAS DET FÖRÄNDRAS TACK OCH HEJ! Inte fisk varje dag!! Att man kan ha en bus ljud nivå och att maten ska stå framme tills alla har ätit klart. Och om man vill äta sig mätt så är det inte någon mat kvar nästan. Bara på andra sidan så när man ser att maten håller på att ta slut så man blir stressad Att alla ska gå in sin tid, inte tidigare eller senare så att det5 inte blir så hög ljudnivå. sluta steka blodpudding gör bättre mat som eleverna gillar fast att det går bra med eran "budget" längre tid tack mycke bra!!!!!!!!!!! Lite mer varierad vegetarisk mat. Det känns som om vi får grönsaksbiffar ganska ofta. Men annars är den vegetariska maten väldigt bra. jag hatar mat tanterna och gör lingonsylten mindre sött Peace!"## &/()=? JHJNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNN Man får äta när man vill. pizza Ta mat som alla äter. Göra mat som barnen gillar inte som dom vuxna gillar hej ja vill inte ha fisk hej jag vill inte ha fisk. I want more Bacon Mer bacon bättre inköpt mat och proffsigare matkockar Pankaka, Korv, Hamburgare Ha godare maträtter Godare matt så man får energi under skoldagen. Att potatisen inte smakar något typ. De är för kokta. God Jul! egen kock hej hej hallo. jag tycker att vi borde äta pankaka med korv oftare det skulle kunna vara roligt med mer pålägg på mackorna. och det skulle vara roligt med musik i matsalen ibland <3 Mer kött snälla och mer vegetariskt mat :-) mer tid att äta. jag är mjölkalergiker och i bland har den mjölkfria maten lite annan konsistens mindre blodpudding Tänk mer på de som har allergier, som t.ex. jag. För att ta ett exempel, för några dagar sedan åt vi flygande Jakob. Maträtten består av kyckling, solrosfrön och banan. Jag är jätte allergisk mot banan. Dagen innan hade jag frågat mattanterna om denna sak, och de sa att de inte ens skulle ha banan. Och om de skulle ha de, så skulle de ha det vid sidan om. Men när de sedan la i bananen, så fick jag en ganska så svår allergisk reaktion. Och det här var inte den enda gången detta hände. Några dagar efteråt, åt vi samma maträtt igen. Den här gången fick jag bara äta couscous och majs, eftersom det var det enda jag kunde äta. Jag vet att jag har nog mer allergier än den "vanliga" eleven, men jag vill kunna äta skolmaten utan att riskera mitt liv. MVH: En upprörd elev. Att få längre tid att äta. Mera Mango!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! och salad+anannas men mest mangoooooo!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Mer exotiska frukter!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! mer pizza mer kyckling snitsel, hamburgare. mindre potatis och fisk

Hur kan skolan gå vidare med resultaten? Att din skola har använt SkolmatSveriges verktyg visar på engagemang för skolmåltidens kvalitet, och engagemang är en förutsättning för ett framgångsrikt utvecklingsarbete. Ni bestämmer själva hur ni vill arbeta vidare med era resultat. Här är några förslag: Fira era framgångar på de områden där resultatet ser bra ut! Se till att era styrkor kan leva kvar genom bra rutiner och kompetensutveckling. Överväg att göra en mer utförlig undersökning med hjälp av SkolmatSveriges "vanlig" elevenkät. Den innehåller fler frågor och hjälper er förstå vad som ligger bakom eventuella mindre bra resultat. Delge resultatet till alla på skolan (och i kommunen) som är berörda av måltidsverksamheten, exempelvis skolledning, administration, pedagogiska personal, eventuell kostchef och inte minst elever och föräldrar. Diskutera gärna resultatet med eleverna på exempelvis matråd och/eller elevråd. Alla dessa grupper kan ha synpunkter och reflektioner på resultaten, ta gärna in dem som underlag för ert eget utvecklingsarbete. Upprepa användningen av SkolmatSverige och matgästenkäterna regelbundet. En gång varje termin eller år är lämpligt. På så sätt kan ni följa era resultat över tid och sätta upp långsiktiga mål för verksamheten. Lästips och länkar! På www.skolmatsverige.se/lankar hittar ni mer kunskap och inspiration, samt direktlänkar till, t ex: Hej skolmat! pedagogiska övningar från Livsmedelsverket, där skolmåltiden utgör själva läromedlet Bra matråd - ett verktyg för skolans matrådsarbete Skolmåltiden - en viktig del av en bra skola Lärarhandledning Mat för alla sinnen - sensorisk träning enligt SAPERE-metoden Lunch och lärande - skollunchens betydelse för elevernas prestation och situation i klassrummet Bra mat i skolan - nationella råd om skolmåltider Trivsel i skolmatsalen Buller i skolmatsalar Pedagogiska övningar kring hälsa Ät S.M.A.R.T. Lycka till!