Processgrupp skogsproduktion

Relevanta dokument
Möte i processgruppen till Samverkansprocess skogsproduktion

Erik Petré, Häradsallmänningarnas förbund, Christian Rimpi, Jokkmokks allmänning, Malin Sahlin, Naturskyddsföreningen. Erik Sollander, Carl Appelqvist

Samverkan skogsproduktion, processgrupp

Samverkansprocess skogsproduktion

Samverkansprocess skogsproduktion, processgrupp

Samverkan skogsproduktion, processgrupp

Samverkansprocess skogsproduktion, processgrupp

Samverkan skogsproduktion, processgrupp

Samverkansprocess skogsproduktion

N2015/2214/sk

Styrgruppsmöte för projektet Mera Tall

Ändringar i skogsvårdslagstiftningen 1 januari 2016

Uppstartsträff för arbetsgrupper för utveckling av målbilder för god miljöhänsyn Stockholm

Styrgruppsmöte för projektet Mera Tall

Skogsskötsel med nya möjligheter

Styrgruppsmöte för projektet Mera Tall

Styrgruppsmöte för projektet Mera Tall

Möjliga insatser för ökad produktion Tall år

Nationella sektorsrådet

Aktuella regeringsuppdrag, översikt

Styrgruppsmöte för projektet Mera Tall

PEFC:s standardrevision TD IV Forum Anteckningar

Styrgruppsmöte för projektet Mera Tall

Samverkan skogsproduktion, processgrupp

Långsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43)

Styrgrupps- och arbetsgruppsmöte för projektet Mera Tall

Nationella sektorsrådet

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

WWFs remissvar. Skogsskötsel med nya möjligheter. Rapport från Samverkansprocess skogsproduktion

Forum TD III Svenska PEFC MINNESANTECKNINGAR tisdagen den 3/3 kl LRF Skogsägarna Franzéngatan 6 Stockholm

Kommunikationsstrategi för projekt Mera tall

Infoträff i Älghult Här ska tallen frodas

s. 50 avsnitt Avsnittet kan behöva underrubriker för att tydliggöra indelningen i artgrupper som behandlas.

Åtgärdsprogram för levande skogar

Beredningsgruppsmöte Nationalparksprocessen Vålådalen/Sylarna/Helags

Nationellt sektorsråd för skogliga frågor

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Yttrande över remissen Skogsskötsel med nya möjligheter

SCA Skogs synpunkter på Underlagsrapporter från arbetet med att ta fram Sveriges första nationella skogsprogram - diarienummer: N sk

Nationellt sektorsråd för skogliga frågor

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency PROJEKT ARTSKYDD I SKOGEN

Naturvårdsverket principer: Punkt 1: Naturvårdsverket ska fastställa miniminivåer inom ramen för de nationella målen för varje art.

Styrgruppsmöte och arbetsgruppsmöte för projektet Mera Tall

Skogen och klimatet. Vill du skriva ut dokumetet? Välj A4 liggande! komma samhället till del som substitution för fossila och resurskrävande råvaror.

Aktuella regeringsuppdrag, översikt

Förslag/uppslag till examensarbeten

SKOGSPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Jordbruksdepartementet Skogsindustrierna har lämnats tillfälle att ge synpunkter på rubricerade förslag.

LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar

Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. Erik Törnblom

Protokoll Svenska PEFC Årsstämma Den 2 juni 2016 kl. 13:00-15:00 LRF Skogsägarna Franzéngatan 6 Stockholm

Styrgruppsmöte för projektet Mera Tall

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län

Remiss avseende skogsstyrelsens Förstudie om ett nationellt skogsprogram för Sverige- Förslag och ställningstaganden (Meddelande )

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Styrgruppsmöte för projektet Mera Tall

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

De gröna frågorna i årets forskningsproposition

Med miljömålen i fokus

Projekt. Mera Tall! Ett samverkansprojekt mellan. Välkomna!

Betesskador av älg i Götaland

ansvaret för friheten?

Östergötlands regionala skogsnäringsstrategi Framtagandet av strategin och fortsatt arbete framåt

Naturvårdsstrategiskt program för biologisk mångfald, Göteborgs stad Remiss från miljö- och klimatnämnden i Göteborgs stad

Skogsbruk på ren svenska Lektion 2: Sveriges mesta miljöarbetare. Tema: Biologisk mångfald Ämne: Biologi Årskurs: 7-9

Styrgrupps- och arbetsgruppsmöte för projektet Mera Tall

NYHETER I PEFC & FSC RIU Caroline Rothpfeffer, Miljöchef BillerudKorsnäs Skog

108 Yttrande över remiss Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (KSKF/2015:131)

Värden i och skötsel av variationsrika bryn. Linköping den 22 maj 2019

Framtidens skogsskötsel i södra Sverige (FRAS) Johan Sonesson Emma Holmström, SLU Erika Olofsson, Lnu Karin Hjelm, Skogforsk

Minnesanteckningar från Kommungruppens första möte

Remiss om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2009:5 om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Beredningsgruppsmöte Nationalparksprocessen Vålådalen-Sylarna-Helags

Smålands skogar får värden att växa

Remiss av Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge

I denna folder presenteras kortfattat projektets

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Skogsstrategi Arvika kommun

REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION

Skogens roll i en växande svensk bioekonomi

Ny djurskyddslag föreslagen hur påverkar den mjölkgården?

Angående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk

Sammanfattande redogörelse av genomförda dialoger med länets kommuner om en eventuell regionbildning i Stockholms län.

Vattendelegationen för Södra Östersjöns vattendistrikt. Del av nationellt delegationsmöte. Ledamöter: Stefan Carlsson Ordförande

Sammanträdesdatum Marie Färm, kanslichef Eva Mårtensson, kommunikationschef

Policy för hållbart skogsbruk

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Södraskolans kurser för skogsägare

Styrgruppsmöte - RBP 2016

Regionala handlingsplaner för Grön infrastruktur i prövning

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Politiska initiativ med bäring på bioekonomi KSLA 12 dec

SKOGSMÄSTARSKOLAN **********************************************************

Protokoll revision av svenska PEFC:s certifieringssystem Forum

Protokoll fört vid sammanträde med arbetsutskottet för Samordningsförbundet i Kalmar län fredagen den 19/

m.fl. Uppdrag att uppdatera, utveckla och tillhandahålla digitala kunskapsunderlag med skogliga grunddata

Presidium - Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Deltagare: Sven Lundell, LRF Skogsägarna Henrik Asplund, Sågverksföreningen Såg i Syd Eric Lagerwall, Metsäliitto Sverige AB

Transkript:

Minnesanteckningar Datum 2019-03-05/06 Processgrupp skogsproduktion Tid: Klockan 10:00-17:30 den 5/3 Klockan 8:00-15:00 den 6/3 Plats: Deltagare: Förhinder: Anteckningar: Hotel C, Vasaplan 4 Stockholm Linda Eriksson Skogsindustrierna, Karin Vestlund Ekerby LRF skogsägarna, Mattias Magnusson Svenska kyrkan, Tommy Nilsson Sveaskog, Eva Stattin Stora Enso, Erik Petré Häradsallmänningarnas förbund, Göran Örlander Södra, Malin Sahlin Naturskyddsföreningen, Johan Sonesson Skogforsk, Clas Fries, Erik Normark, Erik Sollander och Carl Appelqvist, Skogsstyrelsen Christian Rimpi Sveriges allmänningars förbund, Dan Rydberg Skogsstyrelsen Carl Appelqvist och Clas Fries 1. Välkomna! Inledning Praktiska frågor Erik Sollander hälsade välkommen Mål för dagen: Att vi fastlagt hanteringen av inkomna förslag och synpunkter. Att vi har klargjort det som behövs för att vi vid mötet den 18 mars (eller reviderat datum) kan enas om slutlig utformning av rapporten. 2. Minnesanteckningar från 18 februari Kort genomgång av anteckningarna och de viktigaste slutsatserna. Inga ytterligare synpunkter. 3. Återkoppling från styrgruppsmötet Carl och Erik gjorde en kort redogörelse från Skogsstyrelsens styrgruppsmöte. Viktigaste medskicken till Skogsstyrelsen: Det är viktigt att vi hanterar synpunkterna på ett bra sätt, så att vi får acceptans för förslagen Många av synpunkterna är på de övergripande resonemangen. Vi kan inte lösa alla frågor här (t.ex. förtydligandet av hållbart skogsbruk), men våra förslag kan starta nya processer och diskussioner.

Om vi inte landar i ett siffermål för produktionen behöver vi tydligt tala om varför. Vi bör skriva att detta varit ett mål för Skogsstyrelsen, men att vi inte nått dit. Bra med en begreppslista i rapporten. Vi har inte mandat att ta fram nya definitioner (för t.ex. hållbart skogsbruk), men vi kan tydliggöra de som finns. Skogsstyrelsen bör efter samverkansprocessen följa upp vad övriga aktörer gör och följa utvecklingen Angående vetenskaplig evidens kan vi skriva att fortsatt forskning kan behövas inom vissa områden. Vi bör även skriva att processgruppen har utgjort kunskapsbank i vissa frågor. Om vi skriver en framtidsvision är det viktigt att skriva den så att processgruppen står bakom Gödsling, dikesrensning och främmande trädslag bör vara kvar i rapporten Testbädd skulle kunna vara en bättre benämning på adaptiva försök Future Forests kommer att göra en studie på inkomna remissvar 4. Vad som gjorts sedan förra mötet och övergripande frågeställningar Vi har lagt till en underrubrik till rapporten klimatmålet 2045 nås genom aktivt skogsbruk Synpunkter: Fler saker behövs Dagens skogsbruk är en klimatförlust Rubriken stämmer inte med rapporten, vi har ett mycket längre tidsperspektiv Åtgärder i föryngringarna tar längre tid Bättre med en mjukare skrivning. -ett bidrag till att nå klimatmålet. Förslag. Ett aktivt skogsbruk bidrar till att klimatmålet nås eller Aktiv skogsvård eller En ökad tillväxt Kort sikt, binda i skog. Lång sikt, binda i produkter Vi jobbar med skogsvård och skogsskötsel. Andra får bestämma hur vi använder tillväxten. En ökad tillväxt ger handlingsfrihet. Jämförelse med Minnesota. Samma förutsättningar, men mkt sämre tillväxt. Incitamenten saknas. Ingen återbeskogningsplikt. Hur vi sköter skogen har stor betydelse!

Ska vi ha underrubriken? Den kommer att ta mycket fokus och ökar risken för att man fastnar i klimatfrågan! Många av synpunkterna från övriga samhället var negativa. Vi vill ha acceptans. Kapitel 4.1.4 Uttrycka att vi vill bevara/säkra/bibehålla och öka tillväxten Slutsats: Vi tar bort underrubriken, vi fokuserar på tillväxten och vi överväger att ta med Görans bild i kapitlet om klimat. Örlander KSLA 25 febr 2019.pptx Begreppslistan: Synpunkter: Den får inte bli för lång. Viktigast är att förklara de begrepp som vi har som förslag. OK om det blir något fler begrepp i ordlistan. Vi kan även beskriva att när vi föreslår en åtgärd, så menar vi att göra den enligt beskrivningen i ordlistan. Skrivningar kring konsekvensbedömningarna: Diskussion och synpunkter Konsekvensanalyserna håller inte! Skalan behövs! Vill ha en särskild figur för miljömålen. Analysen är bra! Till 90% stämmer den. Forskarseminariet blev inte så lyckat. Otydlig uppgift. Borde nog gjorts i två steg, eller haft med forskarna från början. Detta är inte fullkomligt, men ett bra steg. Tidsaspekten behöver belysas, det tar tid att förändra skogen och vi kommer att ha möjlighet att agera under tiden. Allt är relativt och beror på vad man jämför med. Konsekvensanalysen är seriös och vilar på vetenskapliga grund. Tabellen visar att vi har försökt. Vi skulle även behöva undersöka drivkrafterna hos skogsägarna. När vi undersöker detta skulle vi även kunna få en bild av trolig skala för en del av förslagen Vi öppnar upp för/föreslår att andra bidrar med konsekvensanalyser framöver. Möjlig kvantifiering genom att ackumulera årsareal för en åtgärd eller att jämföra med årsytan.

Försiktighetsprincipen bör beskrivas och hur vi i rapporten tolkar den. Kopplas till de föreslagna skogsskötselåtgärderna. Läggs förslagsvis i början av avsnitt 5. Framfördes: Det man ska förbjuda är sådant som man på goda grunder kan befara är farligt. Sammanfattning: Det finns en kritik och en oro för hur det kommer att bli. Vi har svårt att förutsäga hur det kommer att bli, vilket gör det svårt att konsekvensbeskriva. Vi har ändå förväntningar på oss att göra konsekvensbeskrivningar. Vi gör vad vi kan nu och kompletterar med en bedömning av skalan. Vi behöver även beskriva osäkerheten och att vi kommer att följa hur de olika åtgärderna tillämpas. Vi ligger kvar med konsekvenstabellerna, men kompletterar med skrivningar enligt ovan. Landskapsperspektiv och grön infrastruktur Svårt att veta vad som avses med ekosystemtjänstperspektiv (något som efterfrågas). De flesta skogsbruksåtgärder är inriktade på bestånd och det finns inget regelverk för större areal än fastighet. Grön infrastruktur o/e landskapsperspektiv får hanteras på annat sätt. Det här rör åtgärder på beståndsnivå Inte på något ställe finns en beskrivning av måluppfyllelsen i Levande skogar. Kanske ska det införas. Å andra sidan behandlar rapporten inte avsättningar som är centralt i Levande skogar. Finns någon åtgärd som krockar med något miljömål så kan den inte göras. Uppföljningar och utvärderingar av exempelvis gödsling får visa om åtgärden är skadlig för Levande skogar. Åtgärderna i insatsområdena faller in under Agenda 2030 och de svenska miljömålen. Klövviltförvaltningen Rovdjur minskad älgstam ökad predation på ren. Kronhjortsskadorna för framtiden uppfattas av en del som mer allvarliga än älgskador. Mera tall-projektet: Handfasta anvisningar. Beskriv kort och hänvisa till hemsida. Invändning fån norra Sverige är hanterat i projektet.

Diagram som visar sambandet foder klövviltpopulation. Begrepp: Hållbart skogsbruk Andra uttryck: Hållbar utveckling i skogen. Hållbar skogsförvaltning. Föreslås att kompletterad gulmarkerad text hanterar begreppet tillräckligt. (Processgruppen har dock valt att ansluta sig till Regeringens och Skogsstyrelsens respektive definition och precisering ovan. Processgruppen anser att föreliggande rapport ingår i utvecklingen av hållbart skogsbruk och anvisar tydliga steg mot ett alltmer hållbart nyttjande av Sveriges skogar.) Malin tillstyrker inte skrivningen. Gödsling, dikningsåtgärder och främmande trädslag Diskuterades om åtgärderna ska tonas ner i framställningen. Åtgärderna ska kvarstå, möjligen ska text omformuleras (ffa språkligt) inom respektive avsnitt och i introducerande text. Höga naturvärden Hur tydliggör vi att vi inte avser att fokusera skogsskötselåtgärder i skogar med höga naturvärden? Clas och Erik försöker formulera detta på ett bra sätt. 5. Rapport från departementet Carl redovisade synpunkter från sitt möte med Näringsdepartementet. Departementet har för avsikt att få med förslagen i rapporten i arbetet med Nationella skogsprogrammet. Ett medskick till oss är att titta i strategin för NSP. Budget för 2020 har precis påbörjats och flera av våra förslag finns med i underlaget, bland annat resurser för rådgivningskampanj och för tillämpad forskning. 190305 RK Skogsskötsel med ny 6. Diskussionsfrågor vi inte hunnit med Genomgång av de övergripande områden vi inte hann med vid förra mötet: biologisk mångfald, äganderättsfrågan och viktiga frågeställningar för södra Sverige saknas Har vi några svagheter som behöver hanteras? Vad är tillräcklig kvalité på skrivningarna?

7. Fortsatt arbete rapporten 1. Genomgång av komplett lista på remissvar 2. Clas och Erik ger förslag till hur synpunkterna kan hanteras i rapporten. Eventuella tillägg och justeringar från processgruppen. 3. Beslut om vad som behöver göras till mötet 18 mars Genomgång av excelfilen: Vidare hantering av respektive yttrande: Återkoppla innebär att vi tar upp föreslagna ändringar på nästa möte. OK innebär att vi stänger punkten 1. KVA. bra synpunkter. Komplettering med Skogsskadecentrum. Återkoppla. 2. KSLA. -återkomma till. Återkoppla 3. Virkesbörsen. ej så relevant. Grönmarkera. OK 4. Anders R. OK hantering enligt Clas & Eriks förslag. Komplettera i 5:11 om kompetensbehov. Återkoppla 5. Dag Lindgren. OK hantering enligt Clas & Eriks förslag. Detta är inte MINT. OK. 6. Dag L 2. Ändra formulering angående rödlistan. OK. 7. Magnus N. OK hantering enligt Clas & Eriks förslag. Komplettera med tyngre åtgärdsförslag för att nå andra samhällsmål t.ex. att utreda incitament. Återkoppla 8. Per P. Ta stöd av SKS-personal för formuleringar. Återkoppla 9. S Rudin. OK hantering enligt Clas & Eriks förslag. OK 10. Sören F. OK hantering enligt Clas & Eriks förslag. OK 11. Ulf N. OK hantering enligt Clas & Eriks förslag. OK 12. Nils B. OK hantering enligt Clas & Eriks förslag. Omformulera sista raden i tabellen. Återkoppla 13. Per A. OK hantering enligt Clas & Eriks förslag. OK 14. Åsa K. OK hantering enligt Clas & Eriks förslag. Komplettera med Sikströms formulering i skogskunskap. Återkoppla 15. Skogforsk. OK hantering enligt Clas & Eriks förslag, men vi behöver återkomma till det som ännu inte är hanterat. Återkoppla 16. Mittuniversitetet. Komplettera med beskrivning av Aichi-målet. Omformulera kap 3.2.1. Återkoppla 17. SLU. Lägg till utredning av hemvist för de uppföljningar som SKS gör. Kanske bör göras av Rixtaxen. En punkt till under 5.13.1. Ta bort figur 27. OK

18. Naturbrukarna (Axdorf). Kolla yttrandet igen och återkoppla. 19. Naturturismföretagarna (L Öster). Kollar yttrandet igen och återkoppla. 20. Svensk Torv. Ingen åtgärd. OK 21. Energiföretagen. Kolla yttrandet igen och återkoppla. 22. SKL. Ingen åtgärd. OK 23. Jägarnas riksförbund. Föreslå avreglering av kronviltjakt. Vad innebär gemensam klövviltförvaltning Återkoppla. 24. Jägareförbundet. OK hantering enligt gårdagens diskussion. 25. Sveriges jordägareförbund. OK enl gårdagens diskussion. 26. Svenska samernas riksförbund. OK enligt gårdagens diskussion. Lägga till att i 5.7.1 att utveckla samråden avseende precisionen i hur Contortan används. Återkoppla 27. Häradskog. OK hantering enligt Clas & Eriks förslag. OK. 28. LRF. En kortversion bör göras. Vi får återkomma efter bearbetning av remissvaret. Ex Urea och infrastruktur, -precisera förslagen. Återkoppla 29. Skogsindustrierna. OK hantering enligt Clas & Eriks förslag. 30. Sveriges allmänningsförbund. OK hantering enligt Clas & Eriks förslag. 31. Sveriges häradsallmänningsförbund. Se Häradskog. OK. 32. Länsstyrelserna. Svaren är ganska lika, men skiljer sig en del. Skogsbilvägar, gödsling, kulturmiljöer mm. Skriva något förslag om att använda och utveckla kulturmiljöerna. Även hänvisa till målbilderna. Kolla upp riksdagsbeslut angående kulturmiljöer. Återkoppla 33. Energimyndigheten. OK hantering enligt Clas & Eriks förslag. 34. Formas. OK hantering enligt Clas & Eriks förslag. OK 35. HaV. OK hantering enligt Clas & Eriks förslag. 36. RAÄ. Komplettera med skrivningar om att kunna se kulturminnen i geodatabasen. OK 37. Sametinget. Skriva något om utvecklad kunskap om renskötselns förutsättningar. Återkoppla 38. Göra en sammanfattning och tabell om remissvaren. Övergripande kommentarer. 39. SKS reg syd. OK hantering enligt Clas & Eriks förslag. 40. Vinnova. Ingen åtgärd. OK. 41. Ämnesspec SKS. OK hantering enligt Clas & Eriks förslag. 42. Fastighetsverket. OK hantering enligt Clas & Eriks förslag. Återkoppla

43. Birdlife. Clas och Erik kollar en gång till. Återkoppla 44. Jordens vänner. Ingen åtgärd. OK 45. SNF. Clas och Erik kollar en gång till. Återkoppla. 46. SNF Kronoberg. Vissa kompletteringar ang vatten och dikning. Återkoppla. 47. SNF Östergötland. Komplettera med skrivningar om RASE i röjning och gallring. Återkoppla 48. Skydda skogen. Vissa kompletteringar görs, bl.a. Aichimål. Delvis ej seriöst remissvar. Återkoppla 49. SNF Örebro. Vissa kompletteringar görs. Återkoppla 50. WWF. Återkoppla 51. Lövträdsföreningen. Vi borde skriva något om att öka intresset för lövskogsskötsel och lövskogsproduktion. Återkoppla 52. Bergvik. OK hantering enligt Clas & Eriks förslag. 53. Boo. OK hantering enligt Clas & Eriks förslag. 54. Mellanskog. OK hantering enligt Clas & Eriks förslag. Eventuellt göra en visualisering (T Lämås). Återkoppla 55. Norra. Komplettera med målbilder för skogsproduktion. Återkoppla 56. Norrskog. OK hantering enligt Clas & Eriks förslag. 57. SCA. Kompletteringar behöver göras bl.a. om sociala värden. I övrigt ok hantering enligt Clas & Eriks förslag. Återkoppla 58. Skogssällskapet. OK hantering enligt Clas & Eriks förslag. OK 59. Skåneskogens utv AB. Komplettera med härlighetsvärden. OK 60. StoraEnso. OK hantering enligt Clas & Eriks förslag. 61. Sveaskog. Komplettera med åtgärdsförslag och ansvarig för utredning om skogsägarnas drivkrafter och varför man inte nyttjar de möjligheter som redan finns. OK. 62. Svenska kyrkan. OK hantering enligt Clas & Eriks förslag. 63. Såg i syd. OK hantering enligt Clas & Eriks förslag. 64. Södra. OK hantering enligt Clas & Eriks förslag. Saknar vi några remissvar? Naturvårdsverkets remissvar har inkommit, men inte nått oss. Vi tar med det i den fortsatta hanteringen. Vi har inte fått svar från turistföretagen eller fossilfritt Sverige, vilket man skulle kunna tänka sig att vi borde ha fått. 8. Övrigt Inget övrigt hanns med

9. Nästa möte Nästa möte är bokat den 18 mars kl 8-12 via Skype. En Doodle skickas ut för bokning av ytterligare ett möte. Fortsatt arbete: Nästa rapportversion skickas ut den 14 mars med markering för det som är justerat