FISKBRANSCHENS RIKSFÖRBUND (FR)

Relevanta dokument
Redlighetsforum 5 februari LEVA OCH LÅTA LEVA. Fiskbranschens Riksförbund (FR)

UPPHANDLINGSMYNDIGHETENS FISKLISTA BILAGA TILL UPPHANDLINGSMYNDIGHETENS HÅLLBARHETSKRITERIER FÖR FISK OCH SKALDJUR

Fiskbranschens Vägledning

Samordnat Listeriaprojekt

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

NOGA UTVALDA DELIKATESSER KVALITETSKÖTT I SAMARBETE MED SKÖVDE SLAKTERI NORSK LAX ÄKTA MAJONNÄS

Introduktion till MSC

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

Statement från Orkla Foods Sverige avseende WWF:s rödlistning av räkor

Martin & Servera: Vår fisk- och skaldjurspolicy

Projekt 2012 Kontroll av kylförvaringen av ätfärdiga livsmedel i butiker. Miljö- och hälsoskydd

Hållbart fångad fisk från hav till fat

NOGA UTVALDA DELIKATESSER TILL SOMMARMATEN ÄKTA MAJONNÄS NORSK LAX: VARMRÖKT, GRAVAD, KALLRÖKT & RIMMAD KVALITETSKÖTT I SAMARBETE MED SKÖVDE SLAKTERI

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad?

Kontroll och kunskap ger säker mat

Statement från Orkla Foods Sverige avseende WWF:s rödlistning av stenbit

Märkning av fisk. Miljökontoret Kalle Tegnestedt Charlotta Paulsson

Fiskguiden Frågor & svar

VILKEN SJÖMAT ÄTER VI I FRAMTIDEN?

NORDISKA ARBETSPAPPER

Frågor och svar om norsk odlad lax.

Frågor - och svar...

Policy Brief Nummer 2018:8

Branschriktlinjer för den svenska marknaden. Fisk & skaldjur

HAVETS GÅVOR. Fina fiskar & vassa knivar

Fiske med omsorg om räkbeståndet

Livsmedelskontroll

ursprungsmärkning av livsmedel

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Rådspromemoria. Jordbruksdepartementet. Rådets möte (jordbruk och fiske) den oktober Dagordningspunkt 3.

Mervärden från anonymitet till identitet Åsa Odell vice förbundsordförande LRF

Vad är livsmedelsfusk? Exempel fallbeskrivningar Hur arbetar vi för att upptäcka fusk?

NOGA UTVALDA DELIKATESSER MAJSKYCKLINGBRÖSTFILÉ NORSK LAX: VARMRÖKT, GRAVAD, KALLRÖKT & RIMMAD SVENSKT KÖTT AV PREMIUMKVALITET

Myter och fakta om laks.

PROJEKT. Butiker med oförpackade livsmedel

Fisken i fokus. Ett projekt om fisk, skaldjur och blötdjur i butik En rapport från Miljöförvaltningen Jenny Johansson MILJÖFÖRVALTNINGEN

Delikata fiskprodukter från Hätäläs familjeföretag som vilar på 80 års erfarenhet REJÄL FISK FRÅN NORR

Utlåtande 2008:115 RI (Dnr /2008)

Temperaturkontroll i butikskyldiskar

1.3.3 Mängden osorterat (brännbart) avfall i butik är mer än 820 kg/miljon/omsättning SEK mindre än 600 kg/miljon omsättning SEK

Märkningsdagen 6 december 2017

WWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar. Kampanjen och dess mål. Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske?

Förslag till föreskrifter om handelsbeteckningar för fiskeri- och vattenbruksprodukter

Besvara nedanstående frågor. Redovisa sedan era svar på webben wwf.se/matphv. Namn på butiken: Kommun:

ERBJUD HÅLLBART FÅNGAT OCH BIDRA TILL LEVANDE HAV Med MSC-certifiering kan du göra nytta för världshaven.

Mikrobiologiska kriterier 2012

IKEA FOOD TIO SKÄL ATT ÄLSKA FISK OCH SKALDJUR

Rapport Rätt fisk i disk. - en butiksundersökning

1. BAS 1.1 Kunskap och utbildning (10 poäng) 1.2 Energi i butik (10 poäng) 1.3 Avfall i butik (10 poäng) 1.4 Matsvinn (15 poäng)

Samordnat kontrollprojekt:

Snabbguide för leverantörer. Optimerad e-handel genom datakvalitet

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö

Vår syn på tillsatser & vår mat

Branschriktlinjer för fisk och skaldjurs produkter för den svenska marknaden Version I utgiven den BILAGA 1

BILAGOR. till. förslaget till rådets beslut

MILJÖMÄRKNING SOM FISKEREDSKAP. Miljömärkning av fiske bra för miljön, fiskaren och konsumenten

Livsmedel som överlåts till mathjälp

Kontroll av märkning av färdigförpackad djupfryst fisk i butik

En droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön

Fiskburgare torsk rund MSC KRAV

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

allt gott från havet? sea the future defend our oceans today

operativa mål för livsmedelskontrollen Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december

Fiskbranschens Vägledning 1

Eviras anvisning 16031/1/sv. Märkningar för identifikation av fiskeriprodukter och handlingar som skall åtfölja fiskeriprodukter

Dyrare fisk och skaldjur med ökad global efterfrågan

Ledningssystem för KRAV-certifierade skolrestauranger i Örebro kommun

Uppgiftslämnare: Säljpartner Häll & Co AB. Varumärke: MERHAV. Artikelbenämning: Torskpanett KRAV MSC. Leverantörens artikelnummer:

Delikatesser från rök & kök.

För mobil verksamhet 1 Fordonets registrerings/chassinummer:

Delikatesser från rök & kök.

FUTURE KITCHEN Introduktion del

TEMADAG OM CERTIFIERING AV FISK

Kravspecifikation produkter

Egenkontroll för livsmedelsbranschen. Bättre rutiner i din verksamhet

Livsmedelsverkets arbete inom hållbar mat och matsvinn

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

Säker livsmedelsverksamhet

Information om livsmedelskontrollen i Leksands kommun 2014

Skandinaviens främsta köttleverantör

Bakningsdag Märkningen med bakningsdag är frivillig men uppskattas av kunderna.

TV4 ska på lämpligt sätt offentliggöra nämndens beslut.

Matsvinnsmyter och matglädje

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad

Sprödbakad torsk, MSC

Såhär utvecklar du ditt system för egenkontroll

Vänersborgs kommun. Egenkontrollprogram storhushåll. För

Säker livsmedelshantering för konsumenternas skull

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Orkla Matbarometer Sverige 2016

Sjömat i Sverige 2013.

Fish'n chips torsk förstekt MSC

Ursprungsmärkning av nötkött

Härlig grillkväll. eller. risk för magont?

TITTA EFTER MÄRKET NÄR DU HANDLAR NÄSTA GÅNG! Svensk ursprungsmärkning för livsmedel, råvaror och växter.

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Tal på Fiskbranschens Riksförbunds Årsstämma Göteborg den 25 maj 2015

Hållbarhetsdriven affärsutveckling & Konsumtion. Hållbar Konsumtion- Hur gör vi? Länsstyrelsen Norrbotten

Myndighetsmål för operativa förutsättningar

Transkript:

Redlighetsforum Stockholm 31 maj 2018 - Tidigare beslutade aktiviteter -Tillväxt inom Sjömat -SVDH Kontrollförordningen -Uppdatering från Redlighetsgruppen -Övriga frågor

Fiskbranschens Riksförbund Bolag Astrid Fiskexport AB Göteb stycken Fiskgrossister fiskgrossister) (25-30 David Nordqvist Fiskexport AB Falkenberg Seafood AB Marine Harvest Findus Sverige AB Fiskano Fiskexporten i Varberg Hörviks Rökeri 2009 AB Klädesholmen Seafood Korshags Detaljisterna i Sverige Kvalitetsfisk i Stockholm AB Leröy Sverige AB Certifieringar & Hållbarhet obster Seafood Sweden AB Handelsbeteckningar L M

arenor AB Gemensamma Märkningsregler P Produkter AB Fiskekvoter Remissinstans (SLV/Hav/JBRV/ AIPCE medlemskap Tullar, Övr. Handelsfrågor Nogersundsfisk AB Orkla Foods Sverige AB Räkor & Laxgrossisten AB Miljöfrågor Sjöboden Allt i Fisk AB Skillinge Fisk Impex AB Skärhamns Frys AB Sweden Pelagic Ellös AB Royal Greenland GFA M

Redlighetsforum Bakgrund Fiskbranschens Riksförbund (FR) arbetar för en positiv och hållbar utveckling av branschen. Inom redlighetsarbetet har vi sedan länge fokuserat på att skapa en gemensam syn på Svenska marknaden för fiskprodukter gällande handelsnormer, handelsbeteckningar, redlighet, produktsäkerhet, märkning, spårbarhet och hållbarhet. Inom FR har vi en stor tilltro till att samverkan och informationsutbyte genom hela värdekedjan av myndigheter, fisket, producenter och försäljning, är något positivt.

Redlighetsforum 2018-05-31 Stockholm Namn Företag/Organisation Krishan Kent Piwa Food/FR Jörgen Davenil Leröy/FR Jeanette Forsell Marenor/FR Illona Miglavs Hanssons/FR Nicklas Hedin Scandic Katarina Ljung Martin Servera Inger Melander ASC Johan Mellgren Orkla/FR Annika Hanson Borg Bergendahls Susanne Krohn Coop Louise Grönborg Menigo Malin Skoog SFPO NY ICA Karin Bothen Findus Magnus Nikkarinen Svensk Dagligvaruhandel Lars Angelin Royal Greenland Morgan Bråse Klädesholmen

Marknadsplatsen Seafood från horisontell till vertikal integration - samverkan Konsumenten ICES KRAV FSR Tuna HAV NEAFC SLV RFMO AIPCE Sv. handel FAO Food Service Yrkes fisket Seawin MSC ASC JBRV FR

RICE WWF

Redlighetsforum Syfte Fritt forum utan avgift/medlemskrav baserat på gemensamt intresse för hållbar och sund tillväxt inom Fisk & Skaldjur Hantera möjligheter och kritiska frågor som berör branschen och är aktuella för hela värdekedjan konsumenten, handeln, hotell, restauranger, offentliga myndigheter och producenter. Öka samverkan och ta tillvara på kompetenser, erfarenheter och viktiga perspektiv genom hela värdekedjan Agendan utgår ifrån prioriterade områden som fastställts gemensamt av deltagarna.

Summering Alla deltagarna - Behövs ett forum för att diskutera F&S tvärs värdekedjan. Att FISK spänner över så stora områden både geografiskt och ämnesmässigt att det är svårt för enskilt bolag att ha kontroll på alla delar. Deltagarna upplevde att det kunde vara en fördel att FR höll i forumet tillsvidare och deltagarna har möjlighet att ta upp aktuella ämnen. Dialog under mötet kring Forumets huvudinriktning Hållbart fångad/odlad fisk/skaldjur, Korrekt märkning Skapa trygghet för konsumenter att äta mer fisk Förekomma och diskutera relevanta frågor inom Fisk & Skaldjur över gränserna för ett bredare perspektiv. Bättre överblick och förutsägbarhet kring viktiga bestånd för Svensk Marknad och/eller nya möjligheter. Uppdatering av ASC/MSC standards och certifieringar Ämnen för nästa forum 3 ggr per år är en bra utgångspunkt gärna i Stockholm

Agenda Tidigare beslutade aktiviteter Status Hållbar tillväxt inom Sjömat ASC i utveckling Inger Melander ASC (40 min) Smart Ocean - Smaka på framtiden Lillemor L Innovatum (20 min) Nytt inom Rekommendationer, certifiering och fisklistor Runt bordet

Senaste mötet Följande besluts togs: Att göra en skrivelse angående NVG sillen, om hur stor betydelse den har för svensk marknad, även om det i detta skede troligen redan är för sent. (Redlighetsgruppen) Att FR redlighetsgrupp i sitt arbete med branschvägledning tar fram ett förslag på en uppdatering av hållbarhetsdagar och kriterier för försäljning av rökt och gravad lax. Att FR redlighetsgrupp tar fram ett förslag på hur vi ställer oss till injicering av protein i fisk eftersom det är bättre vi förekommer än att förekommas.

SVDH Kontrollförordningen (45 min) Kort intro Svensk Dagligvaruhandel Magnus Nikkarinen Kontrollförordningen utifrån SVDH s perspektiv Input från Fiskbranschen och AIPCE/MAC (EU) Runt bordet - Dialog utifrån ett värdekedjeperspektiv

HAV, Spårbarhetsförordningen Bakgrund FR s inställning var positiv när projektet startade utifrån att säkerställa likabehandling på svenska marknaden. Fiskbranschen var tydlig med att vi kunde acceptera en utveckling av systemet endast om det var konkurrensneutralt. 1. Alla som är omfattade av systemet i Sverige ingår utan undantag 2. Att kraven inom EU är likvärdiga, alla länder inför system elektroniskt som motsvarar det dataunderlag som Havs system samlar in från Svenska aktörer. Nuläge Länderna inom EU har inte tvingande nationella system som motsvarar Hav s omfattning. Det finns diskussioner om undantag för att registrera i det Svenska systemet. Alla aktörer i värdekedjan upplever inte ett tvingande system som det bästa alternativet En ny kontrollförordning är under utveckling inom EU, vilket ger en osäkerhet kring framtida krav och förutsättningar. Slutsats FR ställer sig inte bakom införandet av ett tvingande system som är utöver EU s krav på nationell elektronisk registrering Orsak Systemet är inte konkurrensneutralt. All fisk ingår inte och den administrativa kostnaden för produkter i marknaden blir inte lika All fisk ingår inte varför flera system i grunden måste användas i berörda bolag. ex Svensk insjöfisk vs Svensk Torsk Behov av undantag för omfattade bolag minskar datakvaliteten och det blir inte konkurrensneutralt De största aktörerna i värdekedjan upplever inte ett tvingande system som det bästa alternativet EU utarbetar en ny kontrollförordning och det är osäkert på vad den kommer att innhålla. Det finns inget krav på EU nivå som stödjer dataomfattningen i HaV systemet. Nästa steg Vår inställning presenteras till Redlighetsforum och SVDH på torsdag 31 maj Punkten kommer att hanteras vid Fiskbranschens möte med Hav 7 juni muntligt och skriftligt.

Uppdatering från Redlighetsgruppen Nytt inom Branschriktlinjer Status uppdatering Märkningshandboken Övrigt från Redlighetsgruppen

Uppdatering från Redlighetsgruppen Branschriktlinjer, inför uppdatering - Hållbarhetstider rökt & gravat. Förslag på skrivelse. Hur ställer sig forumet? Injicering av proteiner i fisk Förslag på skrivelse. Hur ställer sig forumet?

Förslag skrivelse hållbarhetstid Förvaring och Hållbarhet (Lagring, Distribution och Detaljhandel) Vid bestämmande av förvaringstemperatur och hållbarhet i butik avseende gravade produkter skall särskild hänsyn tas till risken för mikrobiologisk tillväxt av Listeria monocytogenes under kylförvaring. Därför rekommenderas max 21 dagars hållbarhet på kallrökta/gravade/rimmade fiskprodukter vid +4 C. Listeria monocytogenes kan tillväxa i vacuumförpackade fiskprodukter även vid låga temperaturer (nära 0 C). För att minimera risken att eventuellt förekommande Listeria monocytogenes kan tillväxa till potentiellt riskfyllda nivåer (>100cfu/g) under hållbarhetstiden rekommenderas följande maximala hållbarhetstider för produkter vilka säljs som kylvara utan andra tillsatser än salt: OBS: hållbarhetstider måste alltid verifieras med laboratorietester. Tabell 1: Rekommenderad maximal hållbarhetstid för produkter utan andra tillsatser än salt. Produkt (fiskprodukter) Rek. Hållbarhetstid Rek. Förvaringstemp. Kallrökt, gravad, rimmad Max 21 dagar Högst +4 C Varmrökt, Max 28 dagar Högst +4 C Om bakteriehämmande tillsatser (tex laktat, diacetat etc) används för extra säkerhet skall detta alltid märkas i enlighet med gällande lagstiftning. Eventuella tillsatsers verkan mot Listeria monocytogenes måste verifieras och styrkas genom laboratorietester innan hållbarhetstiden eventuellt kan förlängas utöver rekommendation i Tabell 1. Se bilaga II Förordning 2073/2005. Mer information finns även att finna via Livsmedelsverkets hemsida. www.slv.se Studier enligt bilaga II. FR rekommenderar att kontakt tas med SLV då ett test i enlighet med bilaga II planeras.

Förslag skrivelse om injicering Angående användning av stabiliserande tillsatser, vatten eller proteininjicering. Användning av stabiliserande tillsatser i djupfrysta fiskfiléer skall endast användas med syfte att skydda produkten under frysning och skall ske i enlighet med gällande krav i lagstiftningen och deklareras. Användningen av stabiliserande tillsatser i sammansatta fiskprodukter skall endast ske i enlighet med gällande krav i lagstiftningen och deklareras. Injicering av protein i fiskfiléer utan konsumentnytta bör undvikas. Om proteininjicering ändå utförs skall det alltid göras inom ramen för gällande lagstiftning och deklareras tydligt. I färsk fisk där stabiliserande ämnen ej har någon konsumentnytta bör dessa undvikas. Tillsättning av vatten i färska fiskfiléer som inte har någon konsumentnytta bör undvikas. Fisk som har varit fryst men säljs som kylvara (upptinad) skall märkas med uppgift om att den säljs som Tinad. Omfattning: Gäller både kylda och frysta produkter, förpackad och oförpackad, hel, filead, skivad, eller på annat sätt styckad fisk samt rökt, och gravad fisk

NVG sill och MSC märkning Vad hände? Vad händer nu?

Vad har vi från branschen gjort? Enligt överenskommelse på förra redlighetsforumet skickade FR en uppmaning till Norge Uppmaningen skickades efter att expedits audits hade utförts och CABarna hade delgett att de avvaktade med sitt beslut tills en ny rapport från ICES hade släppts. Det fanns en glimt av hopp!!

20 Referenspunkterna ändrades av ICES i april 2018 från 5 miljoner ton till 3,184 miljoner ton. Vilket innebar att lekbiomassan nu ligger över den kritiska MSYB trigger gränsen. Detta resulterade i att NVG sillen fick behålla sitt MSC certifikat. Men fiskena fick nytt krav på sig. VAD KRÄVS NU: Eftersom nya referenspunkter är upprättade måste en ny HCR ( Harvest control rule ) upprättas av kuststaterna och godkännas av ICES. Den måste också innehålla ett effektivt och fungerande kvot allokerings system. NVG Sill och MSC vad hände?

Vad händer framåt på NVG sillen och MSC? Om inte kuststaterna kommer överens om en ny förvaltningsplan som bland annat korrigerar kvoten ( TAC ) vid nedgångar i bestånden och med en fördelningsmekanism som fungerar, så finns risken kvar att den kommer att tappa sitt MSC. Detta kommer att följas upp vid varje revision i de olika MSC fiskena på NVG sill (Atlantoskandisk sill). För 2018 räknar man med att fisket kommer att ske med 25 % över den TAC som kuststaterna satt och 35 % över det råd som ICES gav för 2018. Hur beståndet klarar detta, vet vi inte förrän rapporten från ICES kommer i slutet av september. 21

HUR påverkar det Branschen? Konsekvenser OM NVG sillen tappat sitt MSC, så hade det inte kunnat stå Norska havet som fångstområde på emballaget om den samtidigt har ett MSC märke, då det inte finns någon annan sill än NVG där. Vi har tagit fram en branschöverenskommelse som avhjälper detta för att slippa slänga emballage för alla produkter som inte berörs av kraven i EG 1379/2011. En produkt som redan är berörd av detta är MSC märkt Stenbitsrom, där Island för säsongen 2018 har tappat sitt MSC och det därför inte kan stå havet kring Island på emballaget efter att 2017 års råvara är slut på lager. Troligtvis får den tillbaka sitt MSC till säsongen 2019 22

Vilka krav ställs på branschen? Detta ställer stora krav på branschen att vara förutseende och flexibel Vi måste trycka på regeringar och beslutsfattare för att de ska arbeta för kvoter som ger ett hållbart fiske och få bort allt IUU fiske. 23

Övriga frågor Bordet runt

Inblick & Utblick för vidare dialog MSC/ASC DAGEN BEHOVET AV EN ANPASSNING TILL ART OCH FISKEMETOD FÖR ATT VÄRDERA MILJÖPÅVERKAN OCH EFFEKTEN INSATS/FÖRBÄTTRING. LANDBASERAD ODLING NYA MÖJLIGHETER FRÅN HAVET UTBUDET STÖRRE ÄN EFTERFRÅGAN KRING CERTIFIERADE MÄRKTA PRODUKTER TEKNISKT SKIFTE IGÅNG AIPCE AND MAC BRYSSEL 22 MAJ A LEVEL MARKET DUAL QUALITY IUU ECO LABELLING AS A TRADE BARRIER GLOBAL TUNA CONFERENCE IUU RFMO STATUS BESTÅNDS UTVECKLING BLOCKCHAIN TEKNISK UTVECKIING INOM FISKET

MSC/ASC dagen Behovet av en anpassning till art och fiskemetod för att värdera miljöpåverkan och effekten insats/förbättring. Landbaserad odling Nya möjligheter från havet Utbudet större än efterfrågan kring certifierade märkta produkter Tekniskt skifte igång AIPCE and MAC Bryssel 22 maj A level market Dual quality IUU Eco labelling as a trade barrier Global Tuna conference IUU RFMO status Bestånds utveckling Blockchain Teknisk utveckling inom fisket

Nästa möte & Ämnen