Medlemssamråd 2019
Program 13.00 13.20 Kommuninvest och året som gått Effektivitet i verksamheten 13.20 13.45 Kommunsektorns ekonomiska utmaningar 13.45 14.30 Framtida inriktning av produkt- och tjänsteutbud 14.30 14.50 Kaffepaus 14.50 15.35 Kapitalfrågor inklusive diskussion 15.35 15.45 Stämmoärenden och principiella frågor 15.45 16-00 Vad tar vi med inför nästa år? Sammanfattning
Vision Kommuninvest skall vara världens bästa organisation för kommunal finansförvaltning. Vi finansierar de svenska lokala och regionala sektorernas utveckling och investeringar för ett gott och hållbart samhälle. 3
Verksamhetsidé Medlemsorganisation Välkomnar alla kommuner och regioner som medlemmar Inget eget vinstsyfte - ändamålet är att bereda medlemmarna ekonomisk nytta Konkurrenskraftiga priser och utmärkt service Motiverade och kompetenta medarbetare Stabil, effektiv och kunnig Kommuninvest Ekonomisk förening Medlemmar/ägare Föreningsstämma Styrelsen Kommuninvest i Sverige AB Årsstämma Styrelse Verkställande direktör 4
Kommuninvests historia 5
Sveriges kommungäld och en central del av finansiella systemet Kommuninvest är största kreditgivare till Sveriges kommuner och regioner, och en av Sveriges tio största finansiella aktörer. Upplåning på internationella och inhemska kapitalmarknader. Utlåning i Sverige. Under tillsyn av Finansinspektionen. Kommuninvest är medlem i RIX och penningpolitisk motpart till Riksbanken. AAA/Aaa, stabila utsikter. 6
Året som gått Medlemsutveckling 288 medlemmar (288) Region Blekinge, beslut om ansökan förväntas i januari. 100 80 60 40 20 0 86 88 75 77 78 78 81 82 85 88 NöjdKundIndex NöjdMedlemsIndex 2010 2012 2014 2016 2018 Mdkr 400 300 200 100 Utlåningsutveckling Mnkr 1 200 1 000 800 600 400 200 Resultat 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 7
Marginalpåslag uppdateras m a p nytt beslut 25 Intjäningsrisk 20 8,7 IFRS-buffert Kapitalkostnad Marginal baspunkter av utlåning 15 10 5 0 3,8 3 2,0 3,3 0,9 8,7 7,6 Marginal 2018 Marginal 2019 Resolutionsavgift Operativa kostnader 8
Operativa kostnader 2018 2019 0,6 Kostnader i föreningen 0,5 Kostnader i föreningen 8,7 6,8 Operativa kostnader 7,6 6,0 Operativa kostnader 1,3 1,1 Resolutionsavgift Upplåningskostnader Upplåningspris Resolutionsavgift Upplåningskostnader Upplåningspris 9
Kostnader och utlåningsvolym Kostnader för verksamheten 300 250 200 150 100 50 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Kostnader, mnkr Utlåning, mdkr 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Utlåningsvolym 10
300 Kostnadsutveckling Nordiska kommunala upplåningsinstitut Index med start 100 år 2009 250 200 150 100 50 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kommuninvest Kommunekredit, DK Kommunalbanken, NO MuniFin, FI 11
Kommunsektorns ekonomiska situation och Låneskuldsrapporten 2018
Befolkningsökning i olika åldrar Procentuell ökning 13
Antal kommuner med negativt resultat samt med resultat som minst motsvarar 2 procent av skatter och bidrag 14
Kommuninvests riskvärdesmodell
Antal planerade investeringsobjekt inom olika verksamheter 2018 2021 16
Tjänstepersoners bedömning av kommunsektorns utmaningar de närmsta åren 17
Kommunsektorns resultat 18
Landstingens resultat 19
Pensionsskuld jmf kommun/landsting Mdkr 300 Mdkr 300 250 250 200 200 150 150 100 100 50 50 0 0
Kraftigt ökande investeringsvolymer 180 160 140 +14 % Mdkr 120 100 80 60 40 20 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Axis Title Kommuner Kommunala bolag Landstingen/regionerna och deras bolag 21
Investeringarnas fördelning 3% 36% 7% 7% 6% 18% 22% Vårdutrustning Övrigt Infrastruktur Bostäder Fastigheter Energi Vatten och avlopp 22
14% Låneskuldens utveckling Avtagande skuldökning 700 12% 600 10% 500 8% 400 6% 300 4% 200 2% 100 0% 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Låneskuld i mdkr Låneskuld som andel av BNP 0 23
Kommunsektorns finansiering 100% 90% 80% 33% 30% 24% 21% 17% 14% 70% 60% 50% 24% 27% 31% 31% 32% 32% 40% 30% 20% 43% 42% 45% 48% 51% 55% 10% 0% 2013 2014 2015 2016 2017 2018(p) Kommuninvest Marknadsandel Marknadsprogram Marknadsandel Banker Marknadsandel 24
Sammanfattning Relativt gott ekonomiskt utgångsläge men fortsatt ökande investeringsvolymer bl.a. beroende på demografiska förutsättningar Lägre självfinansieringsgrad på investeringarna framöver ökar skuldökningstakten på kort sikt Kommuninvests marknadsandel fortsätter att öka, även bland större kommuner med egna marknadsprogram Ökade driftskostnader, bl.a. beroende på ökade kostnader för kompetensförsörjningen kommer sätta press på resultaten 25
Framtida inriktning av produktoch tjänsteutbud
Insikter Konkurrenskraftig finansiering är centralt Behoven är olika Bistå med effektiviseringar i finansförvaltning och att skickliggöra kund att äga sin kunskap Bredare utbud av produkter och tjänster Urvalsprinciper och kostnadsprinciper Leveransmodell 27
Trender Stora investeringsbehov Hållbarhetsrisker MOT EN STRATEGISK BALANSRÄKNING Resurs- och kompetensbrist Digital transformation 28
Produkt- och tjänsteinriktning Skuldförvaltning Kunskapsbyggande Nyttigt nätverk 29
Exempel på framtida produkt- och tjänsteinriktning Skuldförvaltning Kunskapsbyggande Nyttigt nätverk Hållbar Finansiering Social Finansiering Betalningar Effektiva portföljer Operativ Skuldförvaltning Digital Finanschef Balansräkningsanalys Hållbarhetsanalys Benchmarking Framtidsscenarioanalys Planeringsstöd Utbildningsprogram Pensionsskuld Matchningsverktyg Finansiell infrastruktur Erfarenhetsutbyte Strategiska samarbeten 30
Diskussionsfrågor Känner ni igen beskrivningen av vad som kan påverka framtida kommunal finansförvaltning eller saknas något? Vilka produkter och tjänster vore lämpligt för Kommuninvest att tillhandahålla för att möta framtida behov inom kommunal finansförvaltning? 31
Kapitalfrågor
Bruttosoliditet och skuldkvot Bruttosoliditet, Kapitalbas i förhållande till bruttoexponering 2018-12-31 2019-12-31 2020-12-31 2021-12-31 2022-12-31 2023-12-31 1,75 % 1,61 % 1,55 % 1,47 % 1,42 % 1,36 % Skuldkvot, Insatskapital i förhållande till utlåning 2018-12-31 2019-12-31 2020-12-31 2021-12-31 2022-12-31 2023-12-31 1,98 % 1,86 % 1,77 % 1,69 % 1,63 % 1,56 % 33
Utlåning 2010 respektive 2018 100% Procent av upplåning hos Kommuninvest 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1 8 15 22 29 36 43 50 57 64 71 78 85 92 99 106 113 120 127 134 141 148 155 162 169 176 183 190 197 204 211 218 225 232 239 246 253 260 267 274 281 288 Antalet primärkommuner kv 3 2018 2010 34
Bolagets del i kapitalutredningen Uppdrag i ägardirektiv: Bolaget ska under 2018 utarbeta mål för bolagets kapitalisering som både tar höjd för finansinspektionens och resolutionsmyndighetens föreskrifter och krav samt styrelsens uppfattning av behovet utifrån Kommuninvests affärsmodell. Bolagets styrelse har under 2018 - fastställt principer för Bolagets nya kapitalmål - fastställt minimigräns för Bolagets lägsta tolererade bruttosoliditetsgrad
Prognos Kapitalbas och Balansräkning 2018-12-31 2019-12-31 2020-12-31 2021-12-31 2022-12-31 2023-12-31 Insatskapital mnkr Total kapitalbas mnkr Utlåning mnkr 6 890 7 053 7 276 7 507 7 738 7 906 7 557 7 520 7 743 7 974 8 205 8 373 348 358 379 364 410 896 443 424 474 283 506 794 36
Skuldkvot i förhållande till invånarantal Under 18 000 18 000 70 000 Över 70 000 Regioner Totalt Antal medlemmar 158 94 25 11 288 Skuldkvot 2023-12-31 2 1,26 % 1,19 % 2,03 % 9,28 % 1,56 % 1. Maximal insatsnivå befintliga medlemmar i förhållande till utlåning 2018-06-30 2. Alla kundkategorier har ökat med samma procentuella ökning. I beräkningen har även antagits att alla medlemmar har betalt in maximal nivå 37
Antal medlemmar och kapital kvar till maximal nivå Kapital (mnkr) Antal Totalt kvar till maximal nivå 448,0 28 Varav har nått 75 % nivå 28,2 10 Varav har nått 50 % 85,4 7 Varav ej har nått 50 % 334,4 11 38
Ökning av kapitalet Insats för att öka maximalt kapital Borttagning av insatstrappa för primärkommun Ökning av maxbelopp (mnkr) 305 Ändrade gränsvärden, från 90 och 200 till 125 och 300 110 Borttagning av gränsvärde 200 88 Ökning av högsta nivå med 100 kr, allt annat lika 875 39
Utlåningsökning stora primärkommuner Nedanstående tabell visar hur bruttosoliditeten utvecklar sig om tre större fullt kapitaliserade kommuner med låg andel upplåning via Kommuninvest väljer att öka sin upplåning via Kommuninvest Bruttosoliditet % 2020-12-31 2021-12-31 2022-12-31 2023-12-31 Aktuell prognos 1,55 % 1,48 % 1,42 % 1,36 % Belåningsgrad 50 % 1,47 % 1,41 % 1,36 % 1,31 % Belåningsgrad 100 % 1,37 % 1,32 % 1,29 % 1,24 % 40
Utredning kring förlagslånet Utgångspunkt att avveckla förlagslånet (1 mdkr) Föreningen har rätt att säga upp lånet Huvudsyftet med förlagslånet är inte längre giltigt - Ny lagstiftning innebär att förlagslånet från 2019 ej får räknas in i kapitalbasen - Motsvarande lån mellan Föreningen och Bolaget har återbetalts 2017 41
Förslag Utredningen förordar att förlagslånet sägs upp och återbetalas med befintlig likviditet. De medlemmar som inte nått högsta insatsnivån erbjuds att använda sin del av lånet för detta ändamål (Gäller 10-12 medlemmar). Ej heller bör nytt hybridkapitalinstrument introduceras. Utredningen rekommenderar att stadgarna inte ändras till ny högstanivå vid avvecklingen av förlagslånet. Om en höjning bör ske så bör det ske utan koppling till förlagslånet. 42
Tidplan för det fortsatta utredningsarbetet med kapitalfrågorna Information vid Medlemssamråd januari 2019 Fortsatt diskussion inom och mellan Bolagsstyrelsen och Föreningsstyrelsen under 2019 Under hösten 2019 presenteras en helhetslösning för Bolaget, Föreningen och Koncernen för respektive styrelse Information om förslaget vid Medlemssamråd 2020 Nödvändiga beslut (inklusive eventuella stadgeändringar) tas preliminärt vid förenings- och årsstämmorna 2020 43
Diskussionsfrågor Med vilken framförhållning och hur ofta är det acceptabelt att återkomma till ägarna med frågan om nytt kapital? På vilket sätt bör vi gå vidare för att få alla nuvarande och kommande medlemmar att sätta in kapital upp till högsta nivå, oavsett om nivån höjs eller inte? Är tidsplanen för det fortsatta arbetet rimlig? 44
Principfrågor och stämmoärenden
Ränta på insatskapital 6 Den blå linjen visar svenska marknadsräntor 5 4 Procent 3 2 Räntan på insatskapital föreslås bli 1,5 procent för 2018 1 0-1 Axis Title 46
Återbäring Utrymmet för återbäring = disponibelt överskott reducerat med vad som åtgår för att betala insatsräntan. Medlemmarnas affärsvolym ska vara grunden för fördelning av återbäringen Affärsvolym = genomsnittlig lånevolym (inkl. lån till medlemmens företag). Årets återbäring motsvarar ca 20 baspunkter 47
Plan för kapitaluppbyggnad Processen inom EU är klar under Q1 2019. Under 2019 har Kommuninvest kvar hittillsvarande mål för föreningens och bolagets kapital. Bolaget ska ha ett kapital som uppgår till 1,5 % av balansräkningen. Vid ett balansvärde på 450 mdkr motsvarar det 6,7 mdkr. Idag har vi ca 7,6 mdkr. Av kapitalet kommer huvuddelen från obligatoriska och frivilliga betalningar av insatsmedel samt tidigare vinster. 48
Ägardirektiv 2019 Nuvarande kapitalmål om 1,5 procent bibehålls tills vidare. Särskilt uppdrag ej formulerat för 2019. Kapitalutredningen slutförs. 49
Välkomna till Kommuninvest föreningsstämma 11 april 2019 Radisson Blu Waterfront Hotel Stockholm Anmäl dig på www.kommuninvest.se/stamma 50
ulf.bengtsson@kommuninvest.se www.kommuninvest.se Kommuninvest Kommuninvest