Anförande av Regionkommitténs ordförande Mercedes Bresso. Konferens. Anordnad av ReK och Malmö kommun. Malmö, den 4 oktober 2011 Inledningssession



Relevanta dokument
10667/16 SON/gw 1 DGG 2B

ANDRA RUNDABORDSKONFERENSEN EU BRASILIEN. Belem, januari 2010 SLUTDEKLARATION

BILAGOR. EUROPEISKA RÅDET i GÖTEBORG ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER. den 15 och 16 juni 2001 BILAGOR. Bulletin SV - PE 305.

12255/17 lym/cjs/np 1 DGB 1B

106:e plenarsessionen den 2 3 april RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"

10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET

14182/16 SA/ab,gw 1 DGG 1A

Ett nytt partnerskap för sammanhållning

12606/16 rr/ee/ss 1 DG B 1C

Barnens Rättigheter Manifest

Extremism och lägesbilder

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till

För delegationerna bifogas den reviderade versionen av slutsatserna från Europeiska rådet den oktober 2010.

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg

Europa Anne Graf

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om främjande och skydd av barnets rättigheter antagna av rådet vid dess 3530:e möte den 3 april 2017.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning.

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

Europeiska unionens råd Bryssel den 21 november 2018 (OR. en)

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

PUBLIC 15693/17 1 DG C LIMITE SV. Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) 15693/17 LIMITE PV/CONS 76 RELEX 1114

Förhandsvisning. Frågeformuläret kan enbart fyllas i online.

Investera i Europas framtid

AER Sverige 15 april Fredrik Åstedt

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-5. SV Förenade i mångfalden SV. PE v Utkast till fråga för muntligt besvarande Eva Joly (PE497.

Tal av Vítor Caldeira, Europeiska revisionsrättens ordförande

12473/17 gg,bis/tf/chs 1 DG B 2B

Ett nytt fördrag: en ny roll för regioner och kommuner

Vid mötet den 26 maj 2015 antog rådet rådets slutsatser enligt bilagan till denna not.

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

8361/17 sa/ss 1 DG B 2B

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Mats Odell talar vid regionkommitténs byråmöte i Uppsala

"Ett resurseffektivt Europa" En undersökning riktad till lokala och regionala myndigheter Sammanfattning av resultaten

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

12950/17 hg/sk 1 DG B 2B

SKL och EU hur arbetar vi och varför samt aktuella frågor inom sammanhållningspolitiken. Helena Gidlöf avd Tillväxt och Samhällsbyggnad

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011

PARLAMENTARISK KONFERENS EUROPEISKA UNIONEN LÄNDERNA I STABILITETSPAKTEN TEMA 1. Parlamentariskt bidrag till stabilitet i sydöstra Europa

För ytterligare information. Europaforum Norra Sverige Europaforum Norra Sverige

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016

Europeiska sysselsättningsstrategin Arbeta för att stärka sysselsättningen i Europa

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN

Sammanhållningspolitiken

Uttalande från EU och dess medlemsstater på världsaidsdagen P R E S S

för psykisk hälsa och

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Internationell strategi för Jönköpings kommun. Ks/2018:372. kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning

Förslag till RÅDETS BESLUT

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN

Kan hållbar kapitalism. lösa både finanskris och miljöproblem? Text: Andreas Nilsson Foto: Per Westergård

Rekommendation till RÅDETS BESLUT

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU

Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna

Förslag till RÅDETS BESLUT

Policy för Hållbar utveckling

Europeiska unionens råd EUROPEISKA RÅDET

Förslag till RÅDETS BESLUT

POLICY. Internationell policy

Agenda 2030 målstyrning mot en hållbar värld

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Hur påverkar EU:s transportpolitik oss på hemmaplan?

Utkast Uttalande från EU på Världsaidsdagen 2009 (Stockholm och Bryssel den 1 december 2009)

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om Arktis, antagna av rådet den 20 juni 2016.

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef.

Diskussionspunkter (II) 12. Uppdatering om genomförandet av punkt 17 i Europeiska rådets slutsatser av den 20 juni 2019 Diskussion

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT

PUBLIC. Ny text markeras med fetstil och strykningar med [...] /1/16 REV 1 adj,le/tf/gw 1 DG E 1A LIMITE SV

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C

Sammanhållningspolitiken idag och i morgon

Rådets möte (jordbruks- och fiskeministrar) den 6 mars 2017

Lagstiftningsöverläggningar (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

Förslag till RÅDETS BESLUT. om ändring av beslut (EG) 2002/546/EG vad gäller dess tillämpningstid

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft

Rådets möte (jordbruksministrarna) den 11 maj 2017

Agenda 2030 vid TEM/CSR Skåne 28/2, 2017

Människan i staden - hur fungerar vi?

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Europeiska unionens budget. En tillräcklig budget för att klara EU:s uppdrag

Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer?

Europeiska unionens råd Bryssel den 23 oktober 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Välkomna till seminarium om På gång inom EU 7 oktober 2016

Programmen och pengarna

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

Förslag till RÅDETS BESLUT

UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER

CHECK AGAINST DELIVERY

Tal av Klaus-Heiner Lehne, Europeiska revisionsrättens ordförande

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Rapport om svenska satsningar relaterade till initiativet om medborgarkonsultationer

Transkript:

Ordförandens kansli Bryssel den 3 oktober 2011 GSPI Anförande av Regionkommitténs ordförande Mercedes Bresso Konferens "Mot Rio+20 lokala och regionala åtgärder för en grön ekonomi" Anordnad av ReK och Malmö kommun i samarbete med FN:s miljöprogram (UNEP) Malmö, den 4 oktober 2011 Inledningssession DET TALADE ORDET GÄLLER - Rue Belliard/Belliardstraat 101 - B-1040 BRUXELLES/BRUSSEL - Tfn. +32 22822541 gianluca.spinaci@cor.europa.eu SV

- 2 - Bäste ordförande för Malmö kommunstyrelse, bäste Ilmar (Reepalu) Bästa kolleger i ENVE-utskottet, Bäste doktor Derek Eaton (företrädare för UNEP), Ärade gäster. Det är ett sant nöje för mig att vara här med er i Malmö. När Ilmar Reepalu bjöd in mig trodde jag att det var han själv som anordnade ett stort evenemang: Malmö+20 Sedan förstod jag att jag hade räknat fel det var för tidigt: Ilmar har bara varit kommunstyrelsens ordförande sedan 1994...dvs. två år efter det första världstoppmötet i Rio 1992. Det var också ett väl valt ögonblick att börja arbetet med att återuppfinna det "gröna och hållbara" Malmö vi kan uppskatta i dag. I dag, mindre än ett år före det nya toppmötet, utnyttjar Regionkommittén just sådana erfarenheter från gräsrotsnivå i arbetet med sitt yttrande om Rio+20. Mot den bakgrunden vill jag tacka föredragande Ilmar Reepalu och alla medlemmarna i ENVE-utskottet för det arbete de har utfört. Vi räknar nu med stöd från Europeiska kommissionen, det polska, och därefter det danska, ordförandeskapet för att se till att den lokala och regionala dimensionen blir en hörnsten för EU:s ståndpunkt i Rio. Kanske kan vi rätta till en viss brist på uppmärksamhet som vi tyvärr kunde konstatera i det avseendet i kommissionens ursprungliga meddelande För kommittén är det också mycket viktigt att vi har kunnat anordna denna konferens i samarbete med UNEP. Vi räknar med att kunna förstärka vårt samarbete under de kommande månaderna, och även efter Rio+20-konferensen. många av oss minns Rio-toppmötet 1992. Personligen deltog jag som företrädare för provinsen Turin. Det var ett fantastiskt tillfälle: det första världstoppmötet för stats- och regeringschefer om miljön, 172 stater deltog, 108 stats- och regeringschefer, och framför allt denna kreativitet som skapades av tusentals deltagare från de regionala och lokala myndigheterna och det civila samhället.

- 3 - Förklaringen från toppmötet ledde till ett antal mycket intressanta initiativ, t.ex. den lokala Agenda 21, ett verktyg som gav upphov till en rad internationella konventioner, t.ex. om den biologiska mångfalden och klimatförändringarna. Mitt första budskap är alltså följande: Eftersom den kris som vi nu genomlever är så komplex kan inte Rio 2012 enbart bli ett jubileum. Precis som 1992 måste konferensen innebära en tidpunkt då politiska åtaganden görs och initiativ för förändring inleds. Europa 2012 är inte detsamma som det var 1992. Världen och dess kontinenter är inte heller desamma. Detsamma gäller våra städer och regioner, vårt samhälle och vår ekonomi. Det finns alltså utrymme för att utarbeta och genomföra politiska förslag på grundval av de handlingslinjer som kommer att tas fram vid toppmötet i Rio. 1) Grön ekonomi och dess potential att främja hållbar utveckling och bidra i kampen mot fattigdomen. 2) En uppdatering av den institutionella ramen för hållbar utveckling. Grön ekonomi och hållbar utveckling Finanskrisen har lärt oss att problem måste hanteras i tid, innan de blir för svåra. Detta gäller i dag för ekonomin och finanssektorn, som lider av kraftiga globala obalanser och dessutom akuta kriser på mer lokal nivå. Men det gäller också för våra naturresurser, miljön på jorden och i våra städer och regioner. Vi kan inte lösa krisen genom att förenkla problemsammanhangen genom att koncentrera oss på den offentliga skulden och acceptera en mager tillväxt och glömma risken för vattenbrist eller minskad biologisk mångfald. Den gröna ekonomin är alltså inte bara en färgklick i den befintliga politiken. Den är ett avgörande politiskt val: att förändra utvecklingsmodellen radikalt. Det gäller att SKAPA UTVECKLING genom att minska användningen av naturresurser, säkerställa rättvisa för de sju miljarder människor som nu befolkar vår jord, skapa nya möjligheter till kvalificerat arbete. Doktor Derek Eaton kommer säkert att ge oss tydliga riktlinjer för hur vi ska kunna skapa en livskraftig grön ekonomi, tack vare den utmärkta rapport som UNEP har utarbetat. Personligen anser jag att vi framför allt bör försöka överbrygga klyftan mellan den potential som finns i hårdvaran, dvs. den teknik som finns tillgänglig, och mjukvaran som vi installerar, dvs. summan av våra regler och vårt agerande.

- 4 - Låt mig ge ett exempel av de många som finns. I dag använder vi i stor utsträckning skattereformer. För att vara långsiktigt hållbara kan dessa reformer inte bara korrigera våra nuvarande obalanser i de offentliga räkenskaperna. De måste också innehålla en UTVECKLINGSIDÉ som sträcker sig fram på medellång sikt. Jag anser att man kan förena skattereformer med hållbar utveckling om man gör beskattningen mer selektiv på både produktions- och konsumtionssidan mot bakgrund av miljöskydd och effektivt utnyttjande av naturresurserna. Till denna skattemässiga hävstång kan vi lägga de offentliga myndigheternas och näringslivets "gröna upphandling". Men det räcker inte att ta större hänsyn till externa miljöfaktorer i prissättningen. För att behålla den sociala rättvisan måste vi också utbilda folk om olika konsumtionsmodeller, investera i åtgärder som främjar konsumtionsmönster som är miljömässigt hållbara, inbegripet de mest missgynnade befolkningsskikten. Hållbar utveckling är kopplad till kampen mot fattigdomen och den sociala sammanhållningen. Inte bara vad avser de stora skillnaderna i utvecklingen mellan kontinenter, utan också i de områden av våra städer där vi måste riva "miljöhindren". Ekonomin, också den gröna ekonomin, fungerar bara om man utöver att skapa nytt välstånd också kan säkerställa en rättvis fördelning, skapa hållbar efterfrågan på miljövänliga produkter och tjänster som är tillgängliga till överkomliga priser och överbrygga klyftan i fråga om livskvalitet, hälsotillstånd och möjligheter för alla medborgare att få arbete, utan undantag. Om en del av denna dagordning alltså kräver överenskommelser på global nivå, lagstiftning på kontinental nivå och åtgärder från de nationella myndigheternas sida, så är det i slutändan våra regionala och lokala myndigheter som måste starta de hundratals och tusentals motorerna för grön tillväxt. Vi måste göra våra medborgare delaktiga. Vi måste samla de ekonomiska aktörerna. Tänk bara på inflyttningen till städerna. Redan i dag bor mer än 50 % av världens befolkning i stadsområden och står för mer än 80 % av energiförbrukningen och 75 % av koldioxidutsläppen. Den nya dagordningen från Rio måste absolut ta itu med utmaningen att göra stadsutvecklingen mer hållbar. Det är därför som Regionkommittén kommer att anordna ett toppmöte på temat Städerna och deras strukturer på 2000-talet" som kommer att hållas i Köpenhamn den 22 23 mars 2012 under det danska ordförandeskapet. Genom att satsa på temat hållbar utveckling i städerna föregriper kommittén faktiskt ett prioriterat tema som kommer att återfinnas i förslagen till strukturfondsförordning för perioden 2014 2020, som kommissionen kommer att anta i morgon.

- 5 - EU kommer, delvis genom vår påverkan, att lägga fram intressanta förslag om såväl instrument för programplanering och finansiering av sammanhållningspolitiken som den politiska dagordningen i allmänhet för flaggskeppsinitiativet för ett resurseffektivt Europa, och jag vill ta tillfället i akt att lyckönska vår föredragande Michel Lebrun. Nu krävs enhetlighet, både inom unionen, för att beslut snabbt ska fattas om dessa förslag, och på global nivå, där EU bör främja sin modell för territoriella partnerskap med städer och regioner vid Rio+20-toppmötet. Därmed kommer jag till den andra punkten, som jag kommer att behandla helt kort: den nya institutionella strukturen och styrningen på området hållbar utveckling. Att lyckas stärka de institutionella mekanismerna och styrningen kommer att utgöra ett avgörande prov när det gäller att testa hur stor den politiska viljan är i Rio. Vi måste i synnerhet göra följande: 1) Omvandla FN:s miljöprogram (UNEP) till ett verkligt FN-organ, i stil med de ekonomiska organen, en sorts Världsmiljöorganisation. 2) tillerkänna de regionala och lokala myndigheterna en särskild roll som styresorgan. Det är helt otillräckligt att de betraktas som icke-statliga aktörer och jämställs med "huvudgrupperna" ("major groups"), t.ex. jordbrukare, ungdomar eller kvinnor. Detta fullständiga erkännande för ett flernivåstyre bör kompletteras med att FN:s kommission för hållbar utveckling omvandlas till ett råd för hållbar utveckling, som skulle kunna innehålla en kammare för regionala och lokala myndigheter. För att uppnå detta resultat är Regionkommittén redo att inom EU:s delegation dela med sig av sina erfarenheter av institutionsuppbyggnad. Vår politiska församling har ju faktiskt på mindre än 20 år ökat sin kompetens enormt, också inom områden som hållbar utveckling och miljöskydd: samråd i förhand, konsekvensanalyser i efterhand, utarbetande av politiska initiativ, arbete i nätverk för att samla erfarenheter osv. dessa förslag ska inte ses som klagomål, utan som ett moget uttryck för städernas och regionerna vilja att bidra att sätta igång en process för hållbar utveckling grundad på lokal miljödemokrati, kommunernas deltagande och integrerad regional planering. Precis på det sätt som ni gör i era städer och regioner, och som våra lokalt folkvalda kolleger gör på andra kontinenter. Jag tackar er, och hoppas att debatten kommer att bli fruktbar. CdR 9011/2011 IT/TÖ-Sv/SK/lhp