DEL II Bottenfauna EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 3 2 Metodik... 3 3 Resultat övergripande... 5 4 Resultat stationvis... 9 4.1 Lyckebyån station 5, riksväg 25... 9 4.2 Lyckebyån station 6, Getasjökvarn... 9 4.3 Lyckebyån station 8, Målaregården... 10 4.4 Lyckebyån station 12, Fur... 11 4.5 Lyckebyån station 14, Viökvarn... 12 4.6 Lyckebyån station 16b, Mariefors... 13 4.7 Lyckebyån station 54, uppströms Löften... 13 4.8 Lyckebyån station 55, Linnefors... 14 5 Jämförelser med tidigare år... 15 6 Referenser... 17 EA International Bottenfauna, Luckebyån 2003 sida 2 av 17
1 SAMMANFATTNING Individantal och antal taxa i 2003 bottenfaunaundersökning var generellt lägre än tidigare år. Den troligaste orsaken till detta var de fysiska förhållanden under vintern 2002-2003 med stora flödesvariationer och isbildning på botten av vattendragen. T.ex. hade station 5 endast 141 ind/m 2 i 2003 års undersökning jämfört med 410 individer året innan. Minskningen av taxa och individantal har även påverkat de olika indexen negativt. Diversitetsindexet låg lägre än vad man kunde förvänta sig för regionen för station 8, 14, 16b samt 54. Danskt Fauna index, som påvisar närsaltsbelastning, låg lägre än förväntat för regionen för station 12 och 54. För station 54 låg även Surhetsindexet lägre än förväntat. Station 54, uppströms Löften, har under åren haft genomgående låga indexvärden. Efter förra årets uppgång har indexvärdena återgått till tidigare års låga värden. Station 55 var den station där antalet taxa minskade mest från 32 taxa till 22. Möjligen kan kalkning uppströms ha påverkat denna station negativt. Stenarna ovan vattenytan var täckta med ett vitt, hårt lager som troligen var kalk. På station 16b fanns det Ibisia marginata som är upptagen som DD, rödlistad pga kunskapsbrist. En del ovanliga arter som skalbaggen Stenelmis canaliculata återfanns på stationerna 5 och 16b, och nattsländan Chimarra marginata återfanns på stationerna 5 och 14. 2 Metodik Provtagning skedde med hjälp av den s.k. sparkmetoden (BIN RR 111). Det innebär att djur, grus och växtdelar mm sparkades upp och fördes in i en håv med hjälp av det strömmande vattnet. Håven hade en bredd på 30 cm och en maskstorlek på 0,5 mm. Det insamlade material fördes över till plastburkar och konserverades med etanol. Fem prov samlades in per station. Provtagningen skedde 2003-04-24. Djuren sorterades ut på laboratorium under lupp, och bestämdes därefter till art eller taxonomisk grupp. Artlistorna följer ordningen i bilaga 2, Naturvårdsverket (2000). Provtagning utfördes av L. Vought och J. O. Lacoursière, sortering av L. Petersen och artbestämning av L. Vought, alla från EA-International. Bottenfaunans sammansättning användes för att bedöma miljösituationen på respektive provlokal. Naturvårdsverkets rapport, Bedömningsgrunder för Miljökvalitet Sjöar och Vattendrag, (2000) har följts vid utvärderingen. Vid bedömningen har använts Shannon-Wiener diversitetsindex (H') som är ett mått på mångformigheten. Shannon- Wiener index tar hänsyn till både antalet arter (S) samt abundansen av dessa (N). Indexet tar inte hänsyn till vilka arter som förekommer på en viss station. Användandet av indexet bygger på att ett mera stabilt samhälle har ett större artantal och att arterna är mera jämt fördelade än i ett samhälle som är utsatt för någon form av stress. Shannon-Wiener diversitetsindex har räknats fram med : H' = - sum [ (n i / N) x ln (n i / N) ] där n I = antalet individer av arten S i N = totala antalet individer av alla arter För rinnande vatten räknas > 3,71 som ett mycket högt diversitetsindex EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 3 av 17
(Naturvårdsverket 2000). EA International Bottenfauna, Luckebyån 2003 sida 4 av 17 Shannon-Wiener index kan göras känsligare genom att använda ett jämnhetsindex (J) vilket räknas fram genom: J = - H' / ln S Indexet kan variera mellan 0-1. Har man bara en art på en station blir värdet 0 medan man får värdet 1 om man har lika många individer av varje art. ASPT (Average Score Per Taxon) är ett renvattenindex som tar hänsyn till vilka arter som finns på en lokal. De känsliga arterna/grupperna får höga poäng medan de toleranta har lägre poäng. Högsta värde för ASTP är 10. Påverkan som orsakas av eutrofiering och organisk förorening bedöms med Danskt Fauna Index (DFI). Beroende på vilka nyckelgrupper som förkommer i provet klassificeras provet efter en skala från höga (känsliga taxa) till låga värden (tåliga taxa). Högsta värdet för DFI är 7. Surhetsindexet (SI) är baserat på förekomsten av olika försurningskänsliga taxa. Höga värden indikerar dominans av försurningskänsliga arter. Högsta värdet för SI är 14. De olika indexen kommer att ha olika värden beroende på var i Sverige undersökningen görs. Därför använder man sig av jämförvärden för olika naturgeografiska regioner. Tabell 1 har beräknats från bakgrundsvärden i tabell 43 samt avvikelsevärden i tabell 42 i Naturvårdsverket (2000). De olika klasserna som används är följande: Klass 1. Inga eller obetydliga effekter av störning. Ingen eller obetydlig mänsklig påverkan. Bottenfaunan liknar den som normalt förekommer under ostörda förhållanden. Klass 2. Måttliga effekter av störning. Bottenfaunan visar tecken på störning men avviker endast något från ostörda förhållanden. Klass 3. Tydliga effekter av störning. Bottenfaunan avviker måttligt från den som förekommer under ostörda förhållanden. Klass 4. Starka effekter av störning. Bottenfaunan visar stora avvikelser från den som förkommer under naturliga förhållanden. Klass 5. Mycket starka effekter av störning. Endast ett fåtal tolerant arter förekommer. Tabell 1: Bottenfaunaindex, strömsträckor, rinnande vatten boreonemoral region, uträknat efter tabell 42 och 43 i Naturvårdsverket (2000). Klass Benämning Shannon diversitets index ASPT- Index Danskt Fauna Index Surhetsindex 1 Ingen eller liten av- > 1,77 > 4,23 > 4,5 > 5,4 vikelse 2 Måttlig avvikelse 1,58 1,77 3,76 4,23 4,0 4,5 4,8 5,4 3 Tydlig avvikelse 1,18 1,58 2,82 3,76 3,0 4,0 3,6 4,8 4 Stor avvikelse 0,59 1,18 1,41 2,82 1,5 3,0 1,8 3,6 5 Mycket stor avvikelse 0,59 1,41 1,5 1,8
Totala antalet taxa i gamla tabeller inkluderar ibland olika taxa inom Chironomidae och Oligochaeta. För reducerat antal taxa har Chironomidae räknats som endast ett taxa, detsamma gäller Oligochaeta. Värden från äldre tabeller har standardiserats och räknats om till reducerat antal taxa för att ge jämförbara data. Förekomsten av rödlistade arter har kontrollerats mot artdatabankens listor (Gärdenfors, 2002). 3 Resultat övergripande Generellt fanns det färre individer och färre arter jämfört med tidigare år. Speciellt Baetidae och husbyggande nattsländor hade minskat. Den troligaste orsaken till denna tillbakagång är de fysiska förhållandena under vintern. Det förekom mycket regn vilket medförde flera tillfälliga högvatten. Vintern var också kall och s.k. ankaris (vattendraget fryser från botten istället för uppifrån) noterades från mitten av december till början av februari i många bäckar i Skåne. Det är troligt att detta också förekom i Småland/Blekinge vilket kan, tillsammans med flera högvatten, förklara årets låga värden. Station 5 hade det lägsta antal individer med endast 141 ind/m 2. Station 14, som dominerades av knottlarver, hade högst individantal, 3302 ind/m 2. Övriga stationer varierade mellan 554-1066 ind/m 2 (Fig. 1). 3500,0 3000,0 Antal ind/m 2 2500,0 2000,0 1500,0 1000,0 500,0 0,0 5 6 8 12 14 16b 54 55 huvudfåra biflöde Figur 1: Antal individer, mätt som indiver per m 2, för de olika stationerna. Stationerna är uppdelade i huvudfåra samt biflöde. Flest taxa återfanns på station 16b med totalt 38 taxa. I årets undersökning var stationerna 54 och 55 artfattigast med endast 23 respektive 22 taxa (Fig. 2). EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 5 av 17
Antal taxa red. 40 35 30 25 20 15 10 5 0 5 6 8 12 14 16b 54 55 huvudfåra biflöde Figur 2: Antalet taxa för de 8 provtagningsstationerna i Lyckebyåns avvrinningsområde. Antalet taxa är reducerat, dvs Oligochaeta och Chironomidae har räknats som vardera ett taxa. Shannons diversitetsindex (H') som är ett mått på mångformigheten, nådde upp till de förväntade värdena för regionen (den vågräta linjen, >1,97) för fyra av de åtta stationerna. Av dessa var det endast station 5 och station 12 som låg betydligt över de förväntade värdena. Stationerna 8, 14, 16b och station 54 hade värden som var lägre än förväntat (Fig. 3), vilket tyder på en viss störning. 3,00 2,50 Shannon index (H') 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 5 6 8 12 14 16b 54 55 huvudfåra biflöde Figur 3: Bottenfaunans diversitet, H, från de 8 stationerna längs Lyckebyån. De horisontella linjerna motsvarar de för regionen förväntade värdet för opåverkade rinnande vatten. J-jämnhetsindexet, som är ett mått på hur jämnt fördelade de olika taxa är, låg relativt högt för de flesta stationerna. Station 14 avvek från de övriga med ett lägsta värden på 0,10 vilket beror på att 95 % av bottenfaunan bestod av knottlarver. Högsta värdet EA International Bottenfauna, Luckebyån 2003 sida 6 av 17
(0,80), noterades för station 5 (Fig. 4). J-jämnhet 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 5 6 8 12 14 16b 54 55 huvudfåra biflöde Figur 4: Bottenfaunans jämnhet, J, för de 8 stationerna längs Lyckebyån. Samtliga värden för ASPT-indexet, som är ett renvattenindex, nådde upp till den nivån man kan förvänta sig för opåverkade vattendrag i regionen (Fig. 5). Värdena varierade inte speciellt mycket, högst var station 5 med ett värde på 6,39 och lägst låg station 55 med ett värde på 5,07. 7,00 6,00 5,00 ASPT 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 5 6 8 12 14 16b 54 55 huvudfåra biflöde Figur 5: ASPT-index för de 8 stationerna längs Lyckebyån. De horisontella linjerna motsvarar de för regionen förväntade värdet för opåverkade rinnande vatten. Danskt Faunaindex (DFI) belyser belastningen av näringsämnen och/eller organiskt material. Den vågräta linjen visar jämförvärden för boreonemorala regionen från opåverkade vattendrag. Station 54 fick ett värde på 4, vilket ligger under det förväntade värdet 5 för regionen. Station 12 och 55 låg på gränsen (Fig. 6). EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 7 av 17
7 6 5 DFI 4 3 2 1 0 5 6 8 12 14 16b 54 55 huvudfåra biflöde Figur 6: Danskt Faunaindex (DFI) för de 8 stationerna längs Lyckebyån. De horisontella linjerna motsvarar de för regionen förväntade värdet för opåverkade rinnande vatten. För Surhetsindexet (SI) är det förväntade bakgrundsvärdet 6 för opåverkade vattendrag i regionen (Fig. 7). Station 54 fick värdet 5 i årets undersökning vilket är lägre än förväntat för opåverkade vatten. Övriga stationer låg över bakgrundsvärdet. SI 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 5 6 8 12 14 16b 54 55 huvudfåra biflöde Figur 7: Surhetsindex (SI) för de 8 stationerna längs Lyckebyån. Den horisontella linjen motsvarar det för regionen förväntade värdet för opåverkade rinnande vatten. EA International Bottenfauna, Luckebyån 2003 sida 8 av 17
4 Resultat stationsvis 4.1 Lyckebyån station 5, riksväg 25 Figur 8: Station 5, riksväg 25, bilden tagen nedströms upp mot provtagningsplatsen. Stationen låg strax nedströms riksväg 25. Bottensubstratet bestod av sten och grus. Strömhastigheten var relativt hög. Kantzonerna bestod av träd och skuggade delvis vattendraget (Fig. 8). En del vattenmossa fanns på botten. Totalt noterades 212 individer i de 5 delproven vilket motsvarade 141 ind/m 2. Djuren var fördelade på 32 taxa där Oligochaeta (fåborstmaskar) och Simuliidae (knottlarver) utgjorde 26% av sammanlagda individantalet. Baserat på jämförelsevärden inom den boreonemorala regionen (se Tabell 1 ovan) så hamnade samtliga indexen inom klass 1, dvs inga eller obetydliga effekter av störning, där bottenfaunan liknar den som normalt förekommer under ostörda förhållanden. Det återfanns inga rödlistade arter i proven men väl en del ovanliga arter som skalbaggen Stenelmis canaliculata samt nattsländan Chimarra marginata. Tabell 3: Abundans, antal taxa samt bedömningsparametrar för station 5. Täthet Red Diversitet Jämnhet Renhet Organisk Surhet Ind/m 2 Taxa H' J ASPT DFI SI 141 32 2,85 0,80 6,39 6 8 4.2 Lyckebyån station 6, Getasjökvarn Figur 9. Station 6, uppströms Getasjökvarn. Station 6 ligger sedan 2001 ett par hundra meter uppströms den tidigare stationen vid Getasjökvarn. Bottensubstratet bestod av mindre sten och grus (Fig. 9). EA International Bottenfauna, Luckebyån 2003 sida 9 av 17
Strömhastigheten var inte snabbt rinnande men tillräcklig för att få in typiska rinnandevatten arter. Kantzonerna bestod av blandskog som skuggade vattendraget. Totalt noterades 831 individer i de 5 delproven vilket motsvarade 554 ind/m 2. Djuren var fördelade på 30 taxa där Oligochaeta (fåborstmaskar), Asellus aquaticus (sötvattensgråsugga), Nemoura cinerea (bäckslända) samt Simuliidae (knottlarver) utgjorde 82% av sammanlagda individantalet. Baserat på jämförelsevärden inom den boreonemorala regionen (se Tabell 1 ovan) så hamnade samtliga indexen inom klass 1, dvs inga eller obetydliga effekter av störning där bottenfaunan liknar den som normalt förekommer under ostörda förhållanden. Denna station flyttades uppströms 2001, då den tidigare stationen var lugnflytande med fint organiskt bottensubstrat. Den nya placeringen ger en bättre bild av tillståndet i vattendraget. Bottenfaunasamhället representerar mer vad man kan förvänta sig i ett rinnande vatten, vilket också återspeglas i de olika indexen. Tabell 4: Abundans, antal taxa samt bedömningsparametrar för station 6. Täthet Red Diversitet Jämnhet Renhet Organisk Surhet Ind/m 2 Taxa H' J ASPT DFI SI 554 30 2,06 0,59 5,48 6 7 4.3 Lyckebyån station 8, Målaregården Figur 10. Station 8, Målaregården. Bilden tagen från bron ut över provtagningsområdet. Station 8, Målaregården, var belägen delvis inne i Lindås samhälle, med hus på ena sidan. Bottensubstratet bestod av sten, grus och sand. Strömhastigheten var reltivt hög. Vattendraget hade endast träd längs en del av kanterna vilket begränsade beskuggningen av vattendraget (Fig. 10). Det växte en hel del undervattensvegetation speciellt längs kanterna. Kaveldun förkom längs ena sidan. Det förkom även stora mängder trådalger på botten av vattendraget. Totalt noterades 941 individer i de 5 delproven vilket motsvarade 627 ind/m 2. Djuren var fördelade på 32 taxa där ett taxa Oligochaeta (fåborstmaskar) dominerade och utgjorde 66% av sammanlagda individantalet. Baserat på jämförelsevärden inom den boreonemorala regionen (se Tabell 1 ovan) så hamnade samtliga indexen utom diversitetsindexet inom klass 1, dvs inga eller obetydliga effekter av störning där bottenfaunan liknar den som normalt förekommer under ostörda förhållanden. Shannon diversitetsindex hamnade i klass 3, dvs. tydliga effekter av störning. Bottenfaunan avviker måttligt från den som förekommer under ostörda förhållanden. EA International Bottenfauna, Luckebyån 2003 sida 10 av 17
Tabell 5: Abundans, antal taxa samt bedömningsparametrar för station 8. Täthet Red Diversitet Jämnhet Renhet Organisk Surhet Ind/m 2 Taxa H' J ASPT DFI SI 627 32 1,52 0,42 5,84 6 9 4.4 Lyckebyån station 12, Fur Figur 11. Station 12, Fur. Bilden tagen från bron ut över provtagningsområdet. Station 12, Fur, mellan Västersjön och Fursjön var en relativt djup lokal med snabbt strömmande vatten (Fig. 11). Bottensubstratet bestod av grus och större stenar. Kantzonerna var bevuxna med träd men beskuggade endast delvis vattendraget då det var relativt brett. Totalt noterades 935 individer i de 5 delproven vilket motsvarade 724 ind/m 2. Djuren var fördelade på 29 taxa. Filtrerande nattsländor, ffa Hydropsyche angustipennis, Cheumatopsyche lepida samt Neuroclipsis bimaculata dominerade proven och utgjorde 46% av sammanlagda individantalet. Station 12 låg nedströms en sjö. Vattnet i ett sjöutflöde innehåller stora mängder plankton, vilket förklarar den stora mängden filtrerande nattsländor. Baserat på jämförelsevärden inom den boreonemorala regionen (se Tabell 1 ovan) så hamnade samtliga indexen inom klass 1, dvs. inga eller obetydliga effekter av störning. Bottenfaunan liknar den som normalt förekommer under ostörda förhållanden. Tabell 6: Abundans, antal taxa samt bedömningsparametrar för station 12. Täthet Red Diversitet Jämnhet Renhet Organisk Surhet Ind/m 2 Taxa H' J ASPT DFI SI 724 29 2,26 0,64 5,78 5 7 EA International Bottenfauna, Luckebyån 2003 sida 11 av 17
4.5 Lyckebyån station 14, Viökvarn Figur 12. Station 14, uppströms Viökvarn. Bottenfaunan vid Station 14 vid Viökvarn samlades in för första gången 2001. Provpunktern var placerad nere vid Viökvarn. Det var en djup lokal med snabbt strömmande vatten. Bottensubstratet bestod av större klippblock med endast mindre del löst material och sparkproven var svåra att samla in. Vid provtagningen 2002 flyttades provtagningen 1,5 km uppströms (Fig. 12). Bottensubstratet bestod av större stenar och grus. Vattendjupet var runt 0,4-0,5 m. Växtlighet saknades nästan helt i vattendraget men tuvor med starr sträckte sig från kanten av vattendraget ut mot mitten. Omgivningen bestod av buskar och träd vilket endast delvis skuggade vattendraget. Totalt noterades 4953 individer i de 5 delproven vilket motsvarade 3302 ind/m 2. Djuren var fördelade på 33 taxa där Simuliidae (knottlarver) dominerade proven med 95% av sammanlagda individantalet. Baserat på jämförelsevärden inom den boreonemorala regionen (se Tabell 1 ovan) så hamnade Shannon diversitetsindex i klass 5, vilket skulle betyda mycket starka effekter av störning. Endast ett fåtal tolerant arter förekommer. Övriga index hamnade i klass 1, dvs inga eller obetydliga effekter av störning där bottenfaunan liknar den som normalt förekommer under ostörda förhållanden. Ån består huvudsakligen av lungt flytande områden med endast få snabbt rinnande områden. Att knottlarver, som är en filterare, dominerade inom de steniga snabbt rinnande partierna är inte oväntat. Det stora antalet knottlarver påverkade diversitetsindexet negativt, därav det låga värdet. Den inte helt vanliga nattsländan, Chimarra marginata, fanns på denna station. Tabell 7: Abundans, antal taxa samt bedömningsparametrar för station 14. Täthet Red Diversitet Jämnhet Renhet Organisk Surhet Ind/m 2 Taxa H' J ASPT DFI SI 3302 33 0,34 0,10 6,05 6 9 EA International Bottenfauna, Luckebyån 2003 sida 12 av 17
4.6 Lyckebyån station 16b, Mariefors Figur 13. Station 16b, Mariefors. Bilden tagen nedström upp över provtagningsområdet. Station 16b vid Mariefors var en station med omväxlande substrat, dels relativt stora stenar men också mindre sten och grus. Strömhastigheten var relativt hög. Omgivningen bestod av stora träd vilket tillsammans med en ravin gör att vattendraget var kraftigt beskuggat (Fig. 13). En del vattenmossa men även en del påväxtalger återfanns i vattendraget. Totalt noterades 1169 individer i de 5 delproven vilket motsvarade 785 ind/m 2. Djuren var fördelade på 38 taxa där Simuliidae (knottlarver) utgjorde 58% av sammanlagda individantalet. Baserat på jämförelsevärden inom den boreonemorala regionen (se Tabell 1 ovan) så hamnade samtliga indexen utom diversitetsindexet inom klass 1, dvs inga eller obetydliga effekter av störning där bottenfaunan liknar den som normalt förekommer under ostörda förhållanden. Diversitetsindexet hamnar, precis som föregående år, i klass 2, dvs. måttliga effekter av störning. Den rödlistade Ibisia marginata hittades på denna station. En annan ovanlig art, Stenelmis canaliculata, fanns även i relativt stort antal. Tabell 8: Abundans, antal taxa samt bedömningsparametrar för station 16b. Täthet Red Diversitet Jämnhet Renhet Organisk Surhet Ind/m 2 Taxa H' J ASPT DFI SI 785 38 1,71 0,47 6,04 6 8 4.7 Lyckebyån station 54, uppströms Löften EA International Bottenfauna, Luckebyån 2003 sida 13 av 17
Figur 14. Station 54, Löften. Bilden tagen från bron upp över provtagningsområdet. Station 54, Löften var delvis kanaliserad (Fig. 14). Bottensubstratet bestod av sten och grus men det fanns också en hel del kvistar och grenar som kunde utnyttjas som substrat av bottenfaunan. Omgivningen bestod av ett kalhygge och vid provtagningsstället saknades beskuggning. Vattnet var mer humöst än för någon av de andra stationerna med rödbrun flockig fällning på botten. En del alger växte på stenar och grenar. Totalt noterades 898 individer i de 5 delproven vilket motsvarade 599 ind/m 2. Djuren var fördelade på 23 taxa där Simuliidae (knottlarver), Oligochaeta (fåborstmaskar) samt Nemoura cinerea (bäckslända) utgjorde 90% av sammanlagda individantalet. Enbart Simuliidae utgjorde 43% av totala individantalet. Baserat på jämföreselvärden inom den boreonemorala regionen (se Tabell 1 ovan) så hamnade ASPT index i klass 1 medan övriga index hamnade i klass 2, dvs vilket visar på måttliga effekter av störning. Bottenfaunan visar tecken på störning men avviker endast något från ostörda förhållanden. Detta är en tillbakagång från förra året då samtliga index låg i klass 1. Tabell 9: Abundans, antal taxa samt bedömningsparametrar för station 54. Täthet Red Diversitet Jämnhet Renhet Organisk Surhet Ind/m 2 Taxa H' J ASPT DFI SI 599 23 1,70 0,52 5,43 4 5 4.8 Lyckebyån station 55, Linnefors Figur 15. Station 55, Linnefors. Bilden tagen från bron upp över provtagningsområdet. Bottensubstratet vid station 55, Linnefors, bestod av sten och grus. Strömhastigheten var relativt hög. Omgivningen bestod av blandskog vilket skuggade vattendraget (Fig. EA International Bottenfauna, Luckebyån 2003 sida 14 av 17
15). Det växte en del vattenmossa på stenarna. Stenarna var täckta med en vit beläggning, vilket troligen var kalk, vilket även kan ses i figuren ovan. Totalt noterades 1599 individer i de 5 delproven vilket motsvarade 1066 ind/m 2. Detta var den enda stationen som hade fler individer jämfört med föregående år. Djuren var fördelade på 22 taxa där de filtrerande nattsländorna Cheumatopsyche lepida samt Hydropsyche siltalai utgjorde 62% av sammanlagda individantalet. Baserat på jämförelsevärden inom den boreonemorala regionen (se Tabell 1 ovan) så hamnade samtliga index inom klass 1, dvs inga eller obetydliga effekter av störning där bottenfaunan liknar den som normalt förekommer under ostörda förhållanden. Tabell 10: Abundans, antal taxa samt bedömningsparametrar för station 55. Täthet Red Diversitet Jämnhet Renhet Organisk Surhet Ind/m 2 Taxa H' J ASPT DFI SI 1066 22 1,97 0,60 5,07 5 7 5 Jämförelser med tidigare år Samtliga stationer hade värden från tidigare provtagning. ASPT, DFI samt SI fanns endast beräknade för de sista 6 åren medan antalet taxa och H' fanns för en längre period. Som nämnts innan hade antalet taxa minskat på samtliga stationer mellan åren 2002 och 2003. Övriga index uppvisade inte denna generella nedgång. På station 5 hade det inte skett några större förändringar under åren. Värdena för de olika indexen låg i nivå med vad man kunde förvänta sig för regionen i vattendrag där det fanns ingen eller obetydlig mänsklig påverkan. Bottenfaunan liknade den som normalt förekom under ostörda förhållanden. Tabell 15: Jämförelse av taxa och index mellan åren 1995-2003 för station 5. Stn 5 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 Taxa 32 37 47 47 28 44 45 34 34 H' 2,85 2,15 2,93 2,71 2,36 2,14 2,03 2,35 ASPT 6,39 6,17 5,92 5,93 5,83 6,1 DFI 6 7 7 7 6 7 SI 8 9 12 10 9 11 Station 6 har endast värden från tre år. Indexen varierade inte speciellt mycket mellan de tre åren. Även för denna station låg värdena i nivå med vad man kan förvänta. Tabell 16: Jämförelse av taxa och index mellan åren 2001-2003 för station 6. Stn 6 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 Taxa 30 31 31 H' 2,06 2,50 2,02 ASPT 5,48 5,47 5,45 DFI 6 6 6 SI 7 6 9 EA International Bottenfauna, Luckebyån 2003 sida 15 av 17
Antalet taxa varierade en del mellan åren för station 8, från 8 taxa 1996 till 40 taxa 2001. Även diversitetsindex och surhetsindex uppvisade kraftiga variationer mellan åren. Indexen för 2000-2001 låg i nivå med vad man kunde förvänta sig för regionen då man har ingen eller obetydlig mänsklig påverkan, medan årets diversitetsindex hamnade i klass 2, dvs. måttliga effekter av störning. Årets diversitetsindex hamnade i klass 3, dvs. tydliga effekter av störning. Tabell 17: Jämförelse av taxa och index mellan åren 1995-2003 för station 8. Stn 8 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 Taxa 32 37 40 32 21 29 35 8 36 H' 1,52 1,74 2,47 2,19 1,49 1,72 3,19 2,26 ASPT 5,84 5,95 6,00 5,82 5,4 5,5 DFI 6 6 6 5 5 5 SI 9 9 8 9 3 6 De olika indexen för station 12 varierade endast marginellt mellan åren. Värdena låg helt i nivå med de förväntade värdena för regionen. Tabell 18: Jämförelse av taxa och index mellan åren 1995-2003 för station 12. Stn 12 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 Taxa 29 37 38 37 30 35 36 28 31 H' 2,26 2,20 2,60 1,9 1,93 2,33 2,69 2,86 ASPT 5,78 5,78 5,96 5,96 5,8 5,8 DFI 5 6 5 6 6 6 SI 7 8 8 9 8 9 Station 14 har endast använts under två år. Bortsett från diversitetsindexet som påverkades av den stora mängden knottlarver låg värden i nivå med vad man kan förvänta för regionen och har inte förändrats nämnvärt mellan de två åren. Tabell 19: Jämförelse av taxa och index mellan åren 2002 2003 för station 14. Stn 14 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 Taxa 33 31 H' 0,34 0,99 ASPT 6,05 6,19 DFI 6 6 SI 9 9 Värdena för station 16b låg i nivå med vad man kunde förvänta sig för regionen där man har ingen eller obetydlig mänsklig påverkan. ASPT, DFI och SI har legat stabilt under den sista fyraårsperioden. H, diversitetsindexet, hamnade pga stor dominans av knottlarver vid provtagning under 2002 och 2003 i klass 2. EA International Bottenfauna, Luckebyån 2003 sida 16 av 17
Tabell 20: Jämförelse av taxa och index mellan åren 1996 2003 för station 16b. Stn 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 16b Taxa 38 41 47 34 34 57 47 14 H' 1,71 1,63 2,89 1,84 2,8 2,84 2,84 3,17 ASPT 6,04 6,12 6,44 5,82 6,17 6,2 DFI 6 7 7 7 7 7 SI 8 8 8 8 8 8 Station 54 uppvisade stora variationer mellan åren, antalet taxa varierade mellan 19-39, även diversitetsindexet och Surhetsindexet uppvisade kraftiga variationer mellan åren. Flera av indexen visade på störningar på denna stationen. De kraftiga variationerna mellan åren är vad man kunde förvänta sig då stationen var artfattig. Små variationer kommer att påverka artsammansättningen. I årets undersökning hamnade diversitetsindex, Danskt Fauna index samt Surhetsindex i klass 2, dvs. måttliga effekter av störning. Tabell 21: Jämförelse av taxa och index mellan åren 1996 2003 för station 54. Stn 54 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 Taxa 23 25 24 19 24 39 22 19 H' 1,70 1,97 0,50 0,53 1,17 0,61 0,93 2,15 ASPT 5,43 5,81 5,40 4,85 5,29 5,2 DFI 4 5 4 4 4 4 SI 5 6 5 5 4 9 För station 55 hade samtliga index förutom Danskt Fauna index minskat jämfört med föregående år. Detta var den station som hade förändrats mest från 2002 till 2003 av de undersökta stationerna. Även om det hade skett en minskning av indexen så låg de sista fyra årens värde för station 55 låg i nivå med vad man kunde förvänta sig för regionen, dvs den mänsklig påverkan är ingen eller obetydlig. Tabell 22: Jämförelse av taxa och index mellan åren 1995 2003 för station 55. Stn 55 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 Taxa 22 32 31 25 29 39 36 29 27 H' 1,97 2,39 2,49 2,05 2,18 2,35 2,63 2,6 ASPT 5,07 5,21 5,35 5,22 5,37 5,0 DFI 5 5 6 5 4 4 SI 7 8 10 8 7 11 6 Referenser Gärdenfors, U. 2002. Rödlistade arter i Sverige. Artdatabanken, SLU, Uppsala. (Webadress: www.artdata.slu.se) Naturvårdsverket. 2000. Bedömningsgrunder för Miljökvalitet Sjöar och Vattendrag. Naturvårdsverket Förlag. 101 p. EA International Bottenfauna, Luckebyån 2003 sida 17 av 17