Korta minnesanteckningar från Referensgruppsmöte III, Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg Dala-Floda Värdshus den 23-24 april 2013 Närvarande: Gordon Krmic, Projektledare Lasse Nygård, Processledare Göran Forsén, Processledare och butiksmentor Torbjörn Blomhage, Utvärderingsansvarig Maria Fahlgren, Entreprenörskolan Pär Ove Bergquist, Tillväxtverket Sten-Rune Lundin, Länsstyrelsen Dalarna Johan Boström, Länsbygderådet Dalarna Helena Näslund, Länsbygderådet X-ing Gävleborg Bo Söderlund, Stora Skedvi Lars-Erik Larsson, Stora Skedvi Barbro Björklund, Nordanstigs kommun Ulf Sundblad, Kommunbygderåd Nordanstig Fredrik Röjd, Hudiksvalls kommun Kenneth Kalén, Svågadalen/Ängebo Saknades gjorde representanter från Mora, Ljusdal och Avesta kommun samt Länsstyrelsen från Gävleborg. Gordon Krmic hälsade alla välkomna till det tredje mötet med Referensgruppen Hållbara Servicelösningar. Syftet med detta sista möte med referensgruppen är att summera erfarenheter samt att få feedback på utkastet till metodhandboken. Vi kommer även att diskutera agendan för slutkonferensen den 16 maj. Gordon gick igenom dagens agenda Dag 1 Presentation av deltagarna Presentation av bygdernas resa Redovisning från respektive kommun Dagen avslutas med ett besök av landsbygdsutvecklare i Gagnef Ingegerd Lindfors tillsammans med representanter från Dala-Floda Dag 2 Tillväxtverket Utvärdering av projektet Länsbygderåden och Länsstyrelsen Upplägg slutkonferens Feedback och synpunkter på metodhandboken Efter det följde en kort presentation av deltagarna. Presentation av bygdernas resa inkl redovisning från respektive kommun Hudiksvall/Svågadalen Intressant projekt, för tidigt att mäta resultaten. Det positiva är nytändningen i byn. Arbetssättet har väckt liv i de krafter som finns i Dalen man kan göra saker där ett exempel är en ny bensinmack. Från start var de många som var intresserade och entusiastiska, 5 arbetsgrupper bildades. Med tiden har intresset svalnat, grupper har slagits ihop. En del av grupperna valde att behålla och jobba vidare med alla punkter, där kanske projektledningen skulle gått in och styrt ännu mer än vad som gjordes. Bättre att jobba och lägga kraft på ett mindre antal punkter. Ungdomsgrupperna har varit engagerade under hela resan. Frågan är hur man håller igång entusiasmen? Turismgruppen består idag av 4-5p mot de 16-17p de var från start. Viktigt att man har en sammankallande och en sekreterare som för anteckningar på mötena. Görans projekt i butiken har gett resultat, folk handlar mer där nu.
Säter/Stora Skedvi Är en gammal socken med 2 300p och som består av ett antal gamla byar. Vi har jobbat mycket med byutvecklingen. Samma sak här har projektet gett en nytändning i byn. Vi har jobbat i 4 grupper: Boende, lokalfrågor, närmiljö och turism. Vi har t ex fått loss 4 byggtomter. Nästa steg blir att få fram bra seniorboende och genom detta få inflyttning till byn. Vi har haft 7 möten med i snitt 30 pers/möte. Har under hela resan haft en bra dialog med kommunalråd, kommunalchef, rektor, representanter från Tekniska kontoret som deltagit på mötena. Det har även genomförts ett butiksprojekt i Stora Skedvi. Nordanstig/Hassela Är ett gammalt brukssamhälle med mentaliteten att någon annan ska göra saker, vilket präglat engagemanget i Hassela. Saker och ting har skett som varit igång tidigare t ex utbyggnad av skoterleden delvis med privata medel. En diskussion har rört skola och äldreomsorg och bio. Man tittar på digitala tekniker till grundskolan som ett alternativ till att åka 3 mil till Bergsjö. Ett förslag som kommit upp är att byborna köper ut en hyresfastighet till ensamkommande flyktingbarn alt seniorboende. Samarbetet med näringslivet är mycket bra och här finns aktiva idrottsföreningar som engagerar. Vad som saknats är det kommunala engagemanget. Affär och mack räddades innan projektet, ingen butiksenkät har genomförts. Avesta/Fors Typisk bruksort, här finns en kartongfabrik med 5-600 anställda. ca 1000 p i byn, riktig levande landsbygd med mycket jordbruk. Här har fullmäktiges ordförande varit med varje gång, de har en namngiven landsbygdsutvecklare mfl. Den svaga punkten här är att arbetsgrupperna saknar en paraplyorganisation. Organisationen kommer att bildas i maj. De kommer att fortsätta detta arbete i 12 olika bygder och där Fors kommer att bjudas in för att berätta om deras resa i projektet. Butiken går bra. Macken nu vet man hur omdragningen av riksvägen blir, besked kom i januari. Antingen kommer en utvecklingsgrupp alt en privat entreprenör driva frågan om macken vidare, Göran har lämnat ifrån sig underlaget. Sammanfattningsvis har det varit stort engagemang i Fors, Carina Emtebring har följt upp och stöttat. Avesta har ett landsbygdsprogram som man jobbar aktivt med och där ungdomarna är med i detta. Mora/Sollerön 1 200 pers på ön, 1 700 i hela socken. De flesta jobbar i Mora, välmående bygd med höga fastighetspriser. Här har det kommunala engagemanget saknats. Det har varit stort engagemang i arbetsgrupperna men samordningen har inte fungerat på bästa sätt. Det har tidigare varit bra engagemang och nu fanns det chans till omtag vilket uteblev. Rikt föreningsliv, det är 70 föreningar som slåss om medlemmarna. En nackdel kan vara att byn ligger för när staden Mora. Ljusdal/Loos När Tommy Swahn tog ett steg tillbaks så märkte man direkt att något hände. Vi tror att det är helt avgörande att kommunen är delaktig men det är fortfarande byborna som ska driva projekten. När vi började i Loos gick debatten att allt sker i Järvsö. 138 vindkraftverk är inplanerade, vilket innebär att 500 pers kommer och ska bo och ha service i 3 års tid. Här sitter man inte och väntar utan man reder ut det här med tillstånd, bygdepengar mm. Det är många företagare i byn, tittar långsiktigt viktigt att ha företagarna med. Det här är möjlighet för byn och för Ljusdals kommun. Dalvik oil har, efter påtryckningar från Göran, tagit över driften av bensinpumpen. Projektledningen Vi har valt att jobba olika i de olika bygderna, processerna är inte identiska i de olika bygderna. Tanken är att få fram en metod att starta processer och där långsiktigheten är viktig. Vi har sett att ska man lyckas bör det finnas en aktiv utvecklingsgrupp med namngiven person som finns centralt som ser till att det blir möten mm. En aktiv kommun som deltar, projektets medverkan behövs inte där kommunen deltar i processen. Vi i projektledningen har varit med väldigt mycket i början och sedan succesivt minskat vårt engagemang. Vad är orsaken att vi är där vi är idag? Det beror på de beslut vi tagit och de beslut vi inte tagit. Om bygden fortsätter att göra som de alltid har gjort måste man ändra sitt beteende.
Viktigt att jobba med omvärlden, se till att andra utifrån kommer och handlar i butiken t ex. Det finns en risk och det är hur man garanterar att det är landsbygdsborna som äger processen, inte politikerna, tjänstemännen. Allt står och faller med den energi som finns i byn. Det är inte vi som valt ut bygderna utan kommunerna och landsbygderåden. Vi trodde inte det skulle vara något problem på Sollerön men vill man inget i bygden så kommer inte något att hända. Viktigt att få igång underifrån perspektivet. Vi har inte testat att involvera föreningarna, den sociala kan man eventuellt dela i privat och förening. Vi upptäckte detta försent, det här kan man kanske titta på i ett annat sammanhang. Viktigt med vilket förarbete som måste göras. Tillväxtverket Det är mycket viktigt att kommunerna är med men till försvar för kommunerna kan det försvåras då det ibland är långa avstånd till kommunkontoret. Vi avslutade dagen med ett besök av Landsbygdsutvecklaren i Gagnef Ingegerd Lindfors tillsammans med Alf Tangnäs och Karin Zetterqvist, Per och Evalotta Ersson Dala-Floda Värdshus. De berättade om sin/sina resor i Dala-Floda och de projekt de drivit och driver idag. Dag 2 Tillväxtverket Det här projektet tyckte vi var intressant då det inkluderade 6 orter i 2 län med extern styrning. Det finns fler exempel med projekt med inriktning att jobba med att utveckling av service på landsbygden. Tillväxtverket har följt projekten från skrivbordet och deltagit i referensgruppen. Och klart är att ingen bygd är den andra lik. Vad gäller avstånd, kultur, åldersperspektiv. Vårt program är att ta fram innovativa lösningar och tanken är att sprida detta till andra. Viktigt att ni lyfter upp servicefrågan och mötesplatser. Vad behövs för att bo och verka i bygden. Vad efterfrågas mest, vad skiljer de olika bygderna åt. Tillväxtverket är intresserad av att rama in problemen. Lasse - vi har även haft kontakt med Örebro och Lindesberg som arbetat med liknande projekt och där vi kommer att ha stort utbyte med varandra. Pär Ove - Lindesberg är ett av de områden vi har ett systerprojekt där 15 orter ingår. Vi har varit noga med att inte nämna ordet projekt utan processer att lyfta upp servicepunkter. Pär Ove om man skulle gjort om detta, 280 kommuner vilka skulle vi välja, där kommunerna fick ansöka. Om någon vill göra det här i framtiden kanske man skulle ha samma urvalsprocess. Gordon Frågan är om de kommuner som är mest intresserade är rätt bygder, det kanske är de kommuner som inte är så intresserade är de bygder man ska in och jobba med. Utvärdering av projektet/torbjörn Blomhage Just nu faktainsamling från respektive kommun plus att en enkät ligger ute sedan i somras. 3 4 bygder har svarat sparsamt. Puffa för enkäten när ni kommer hem den kommer att ligga ute till den 5/5. Jag kommer även att göra en intervjurunda i alla kommuner för att få reda på vad som hänt och vad man gjort. Där vill jag gärna få in namn på vilka jag kan intervjua. Allt material kommer att ligga som bilagor i slutrapporten. För att få 10 000 svar i Sthlm måste man knacka på 50 000 dörrar. Varje svar väger mycket tyngre i en liten by, varje svar är viktigt man får en bild om vad som hänt, hur man tänker. Länsbygderåden och Länsstyrelsen Johan - Länsbygderådet i Dalarna har fått pengar från Länsstyrelsen att följa de olika projekt som pågått med att servicepunkter/mötesplatser i Dalarna på 12-13 orter. Rådet kommer att kartlägga hur det ser ut i länet inklusive en beskrivning hur de fungerar, det ska vara klart 4 oktober i år. Vi avslutar med en konferens i mitten av september. Vi följer detta projekt, och vad som varit minder bra är den, i vissa fall, dåliga uppbackningen från kommunerna. Läs mer på helasverige.se
Helena jag har kommit in väldigt sent, men förstod att det var intressant projekt något som berör alla. Det ska bli intressant att följa och ta med sig hem till vårt länsbygderåd viljan finns i vårt län. Sten-Rune Jag har inte följt detta projekt speciellt djupt. Vi är en form av beställare dit resultatet ska levereras, inte bara till Tillväxtverket och bygderna. Länsstyrelsen kommer att få ett uppdrag, en fortsättning som är kopplat till landsbygdsutveckling. Karin Hellström, konsult, är med den 16:e på slutkonferensen och kommer att ta del av slutrapporten tillsammans med ett antal andra projekt. Karin kommer att göra en sammanställning som ska vara klar i oktober. Detta kommer sedan att ligga till grund för hur vi ska jobba vidare med att utveckla arbetssättet. Landsbygdutvecklarna - hur jobbar man, hur får man stöttning, informationsflöde mm. Länsstyrelserna i Dalarna och Gävleborg Regionala serviceprogrammet 2010-2013. Uppdrag till Tillväxtverket och Länsstyrelsen - Regionala serviceprogram 2.0 2014- I Gävleborg kommer regionala projekt kommer att flyttas till landstinget tillsammans med företagsstödet fr o m 2015. I Dalarna kommer det eventuellt bli aktuellt först 2019. Servicefrågor är inte en landsbygdsfråga utan en tillväxtfråga. Landsbygdsprogrammet kommer att ligga kvar på Länsstyrelsen. Projektledningen Vi sammanställer erfarenheterna i Metodhandboken. Ett resultat är Metodhandboken. Ett resultat är sammanfattning från respektive bygd Vi tar med bara det vi vet är kopplat till projektet. Frågan är hur vi går vidare -konferensen ska vara en avslutning och inspiration för framtiden. Pär Ove - Viktigt att konferensen fokuserar på servicelösningar, utveckling av servicecentra! Gordon Utgångspunkten har varit serviceställen, men besöksnäringen är starkt kopplat till service, handel/mack. Sten-Rune Man måste tydliggöra kopplingen besöksnäring servicelösningar. Synpunkter på Metodhandboken Vi vill ha synpunkter på strukturen, bygderna/kommunerna vilka är målgruppen? Är det för djupt mm? Vi kommer att komplettera med 30 sidor butikshandboken. Det kommer att sluta på ca150 sidor. Upplägget är delat i landsbygdsutveckling och service. Man kan samla människor i en bygd och skriva ner vad de behöver. Men det finns i princip ingen att lämna över listan till - underifrånperspektivet. Konkreta kopplingar här har ni ett koncept för butiken. Hur ska jag få ekonomi att driva den undersökande verksamheten. Lyfta finansiering vi har medvetet valt att inte namnge/ta med alternativ, man skulle eventuellt hänvisa till länkar. Hela Sverige har sammanställt olika finansieringsvägar. Detta ska inte bli en handbok att ragga pengar, det finns redan nu. Pär Ove tar vissa synpunkter nu, de övriga mailar han sedan till Gordon Bra att man i ett tidigt skede undviker 2 parallella handbok/butikshandbok, tidigt beskriva kopplingen. Utan service inga företag, utan företag ingen service. Projektfinansieringen är kopplat till det. Hur man skriver pkt2 sidan 2 ska det vara hållbart måste kommunen vara med hur beskriver man detta. Man kanske inte ska skriva så tydligt vilka ska vara med utan mera att det är positivt med deras deltagande. Slagkraften blir större om alla är delaktiga. Urvalskriterier sidan 5, fördel med butik/bensin varför? När man säger att måste man motivera. Punkten 3 förankring på kommunen att den här bygden ska utveckla ersätt med annan formulering. Tittar man på kartan så är det en negativ befolkningsmängd men alla går ut med att alla ska öka befolkningen man kan utvecklas med befintlig mängd. Processen byborna ska stå för utvecklingen och vad den ska bestå av. Varför ska urvalskriterierna vara med över huvudtaget fråga från Sten-Rune vem riktar sig handboken till. Urvalskriterier för vem landsbygdutveckling eller är det en aktiv person i en bygd. Ska kriterierna vara med i rapporten inte i handboken?
Gordon vi tror att det måste finnas servicepunkter med tittar på en omformulering. Kriterierna kanske ska vävas in i den inledande texten. Här är en beskrivning vad man kan göra, hur kan en process se ut. Vi har kört lite olika i de 6 bygderna. Det här är inget facit det här är våra erfarenheter. E-skolan har ansökt om att bedriva projektet, inte uppdrag från Tillväxtverket. 11 möten 6 träffar övriga 5 är mellanliggande möten, möten i uppstarten med kommunen tydliggör eller ta bort. Metodhandbok inledning erfarenhet är kopplat till det här projektet, hänvisning i hela metodhandboken. Gordon Förra metodhandboken tog upp vad man gjort denna beskriver hur man gjort. Butiksmentor, vet alla vad det är? I det här projektet har man valt att jobba med mentor, vad innebär det, vad är det? Sidan 9 nytt kapitel om företagare bättre om man bygger in varför det är viktigt med företagarnas syn. Man pratar mycket om de boende men vad behöver företagarna för att verka? Ungdomsprocessen hela avsnittet är jätteviktigt. Vikten av hur man möter ungdomarna sociala medier. Upplägg av mötena är själva handboken. Helena sidan 24 tycker det ska vara en positiv ton, avveckling av butiken är negativt? Ta bort ordet i rubriken eventuellt kan man byta till avyttring. Gordon det är inte alltid bra att fortsätta driva och då är alternativet att avveckla men det är många steg att ta innan man kommer fram till detta. En avveckling i detta fall kan vara en utveckling. En reflektion Butiksboken är skriven ur handlarens perspektiv inte bygdens perspektiv. Avslutande ord viktigt att när ni kommer hem ser till att information om den utvärdering som ligger ute nu sprids. Fakta in till Torbjörn och tidredovisning till Gordon. Vi hoppas ni har haft givande dagar - vi tar gärna emot feed-back. Tacka er för dessa dagar, engagemang, helt fantastiskt ledarskap. Vi ser fram emot slutkonferensen.