Blodspårsfotografering Fotografering av blodspår för framtida analyser

Blodspårsfotografering Fotografering av blodspår för framtida analyser Margareta Jakobi Polismyndigheten i Västra Götaland, Göteborg Specialarbete i Kriminalteknisk grundutbildning 2008-2009 vid Statens kriminaltekniska laboratorium

Sammanfattning Hur ska man på bästa sätt fotografera blodspår på brottsplatser för att i efterhand kunna analysera dem? Efter att ha utfört mina experiment, tagit del av litteratur och muntliga källor har jag kommit fram till följande rekommendationer för att underlätta fotografering av blodspår på brottsplatser: Starta undersökningen med videofilmning eller VR-fotografering. Fotografera översiktbilder, närbilder och avslutningsvis detaljbilder. Låt bilderna överlappa varandra. Använd ett objektiv med vidvinkel vid översiktsfotografering och ett objektiv med makro för detaljfotografering. För bästa skärpa - använd stativ med trådutlösare, fjärrutlösare eller inställning för självutlösare. Placera kameran rakt mot motivet. Välj format inställning JPEG RAW och inställning ISO 100 på kameran. Var inte sparsam med fotograferingen. Ta många foton. På ljusa underlag och genomskinligt glas kan det vara svårt att undvika reflexer från blixten. På mörka, mönstrade och strukturerade underlag kan det vara svårt att urskilja blodspåren och dess detaljer. I mina experiment har jag försökt att hitta lösningar på detta genom att testa olika ljuskällor, inställningar på kameran, riktning på blixt och kommit fram till följande rekommendationer: På ljusa underlag var användning av en blixt riktad i 45 graders vinkel det bästa alternativet både vid översiktsfotografering samt detaljbildsfotografering. För mörka, mönstrade och strukturerade underlag är inställning med två stegs överexponering på kameran ett bra alternativ för att urskilja blodspåren. Vid detaljfotografering är det bra att rikta blixten 45 grader mot underlaget eller att fotografera i befintligt ljus. På genomskinligt glas visade experiment att uppnåddes bäst resultat när blodspåren fotograferades med befintligt ljus och bländare 5,6 (kort skärpedjup). Vid kort skärpedjup suddas bakgrunden ut och blodspåren framträder tydligare. i

Vid svårfotograferade underlag kan det vara en fördel att fotografera med en IR-kamera eller belysa blodspåren med UV-ljus. Blod absorberar IR-ljus samt UV-ljus. Blodspåren mörknar och underlagen kan reflektera IR-ljus och UV-ljus. Kontrasten mellan blod och underlag ökar vilket gör att man lättare kan urskilja blodspåren och dess detaljer. Det är svårt att innan säga vilken metod som passar bäst. Med UV-ljus visade t.ex. en plastig tapet ett bra resultat. Genom att analysera utseendet av en blodbild kan man få information om händelsen som gett upphov till blodbilden. För att kunna göra en analys av blodbilden krävs översiktsbilder, närbilder och detaljerade bilder. Sätt ut måttskalor, t.ex. måttejp både vågrätt och lodrätt. Markera ett lod samt en pil med norr och/eller upp. Blodbilder markeras gruppvis, t.ex. med en bokstav - eller siffra. Därefter markeras detaljerna i blodbilden. Markeringarna kan man göra på plats före fotograferingen eller i ett datorprogram. Markera stänkens riktning för att åskådliggöra och få en samlad uppfattning om stänkriktningar. ii

Förord Ett stort tack till Min faktahandledare Kia Söderberg, biologen, SKL, för det engagemang och värdefulla arbete hon lagt ned för att föra detta arbete framåt. Min språkliga handledare Cecilia Ahlenius, SKL, som engagerat sig i mitt specialarbete. Fotograf Marcus Andrae, SKL, som delat med sig av sina fotografiska kunskaper och för den stora hjälpen i samband med de praktiska testerna. Fotograferna Anna Andreasson och Anna Dahl, tekniska roteln i Göteborg, för givande diskussioner och råd angående de fotografiska formuleringarna. Extra tack till Anna Andreasson för den konstnärliga framsidan av mitt specialarbete. Mina arbetskamrater och mina chefer på tekniska roteln i Göteborg för att de gett mig tid till att skriva detta arbete. Extra tack till kriminaltekniker Björn Persson. Kriminalteknikerna Per Strandberg, tekniska roteln i Eskilstuna och Maria Dahl, tekniska roteln i Stockholm för att de har delat med sig av bilder från brottsplatsundersökningar. iii

Innehållsförteckning 1 Syfte...1 2 Bakgrund...1 2.1 Egna erfarenheter...2 3 Material och metoder...3 3.1 Fotoutrustning som användes vid experimenten...3 3.2 Underlag som användes vid fotoexperimenten...4 3.3 Genomförande...4 3.4 Olika inställningar för fotografering...5 3.5 Felkällor...6 4 Resultat...7 4.1 Fotografering på mörka tapeter och golv...7 4.2 Fotografering på ljusa tapeter och golv...10 4.3 Fotografering på mönstrad tapet...12 4.4 Fotografering på strukturerade tapeter...14 4.5 Fotografering på genomskinligt glas...15 4.6 Fotografering med IR- kamera...17 4.7 Fotografering med UV-ljus...18 4.8 Markeringar för blodspårsfotografering...19 5 Diskussion...23 5.1 Grund för spårfotografering...24 5.1.1 Översiktsbild...24 5.1.2 Närbild och Detaljfotografering...25 5.2 Slutsats...27 6 Källförteckning...29 iv

1 Syfte Syftet med detta arbete var att genom egna experiment och litteraturstudier ta fram en rekommendation för digital fotografering av blodspår på olika underlag och att i text och bild på ett enkelt sätt förklara hur man får ett bra resultat vid blodspårsfotografering. Vid brottsplatsundersökningar är det ofta av vikt att kunna dokumentera de ev. blodspår som finns för att förstå vad som har hänt. Det är därför också viktigt att efter undersökningen kunna granska och analysera de fotografier som tagits. 2 Bakgrund I samband med planeringen av specialarbete för 2008-2009 informerade studierektor Gunnel Carlsson på SKL 1 om att det fanns ett önskemål från biologienheten SKL om ett specialarbete angående dokumentation av blodspår. Biologienheten på SKL får beställningar från de olika Polismyndigheterna om analyser av blodspår som dokumenterats på foto. För att på bästa sätt kunna analysera blodspår från en brottsplats är kvaliteten på dokumentationen mycket viktig samt att det skett på ett bra sätt så att även personer som inte varit på brottsplatsen ska kunna granska och analysera blodspåren. Under förundersökningen är det inte ovanligt att de inblandades redogörelser i förhör förändras. Då är det av vikt att kunna gå tillbaka till dokumentationen av blodspåren och granska dem. Detsamma gäller även vid en ev. rättegång. Alla olika parter som åklagare, advokater m.fl. ska lätt kunna förstå hur brottsplatsen såg ut vid undersökningstillfället. Vid några av landets tekniska rotlar finns fotografer och erfarna kriminaltekniker som kan följa med ut på brottsplatser för att dokumentera och analysera spår. Även personal från SKL blir emellanåt anlitade. Ofta sker brotten på obekväm arbetstid. För att underlätta fotodokumentationen för de kriminaltekniker som arbetar ute på fältet, utan att vara utbildade fotografer, har denna rekommendation tagits fram. I specialarbetet har jag inte tagit upp behandling av fotografier i bildbehandlingsprogram utan koncentrerat mig på själva fotograferingen. Ett undantag finns, se bild 21. I handeln finns ett flertal böcker om blodspår där även fotografering ingår. Dessa böcker har dock ofta ett högt pris och är oftast skrivna på engelska. 1 Statens kriminaltekniska laboratorium. 1

2.1 Egna erfarenheter Jag har vid några tillfällen fotograferat blodspår på brottsplatser och efteråt upptäckt blodspår på bilderna som inte varit synliga vid själva undersökningen. Vid dessa tillfällen har brottsplatsen fortfarande varit avspärrad så att man har kunnat göra en kompletterande undersökning. Efter dessa erfarenheter vaknade mitt intresse för fotografering och förståelsen för hur viktigt det är med bra fotografier. Här följer några egna exempel på när fotograferingen av blodspår har lett till en kompletterande undersökning: Bilundersökning, mordförsök Jag undersökte en bil som varit inblandad i ett mordförsök. Bilen hade svart metallic-lack. Vid fotograferingen användes blixt från olika vinklar. När filmen sedan framkallades och bilderna förstorades på bildskärmen upptäcktes fler blodspår samt dragningar av målsägandes händer på lacken. Detta var svårt att se i befintligt ljus. En kompletterande undersökning gjordes. Brottsplatsundersökning, mord På en annan brottsplats hade ett mord skett. Efter brottet hade golven våttorkats. Dragningar av vatten och blod syntes på golvet. När bilderna granskades syntes i dragningarna spår efter botten på en hink. En kompletterande undersökning gjordes. 2

3 Material och metoder 3.1 Fotoutrustning som användes vid experimenten Fotoutrustningen som har använts i experimenten är en utrustning som normalt kan anses finnas på en teknisk rotel utan att lägga någon vikt vid märkesnamn. Kamera Digital systemkamera, Canon EOS 5D Digital systemkamera, Fujifilm FinePix S5 Pro där filtret som tar bort IR-ljus 2 har monterats bort Objektiv Zoomobjektiv med makro. Brännvidd 28-135 mm 3 Makroobjektiv 4 100 mm Blixt (original) TTL-förlängningskabel 5 Bouncer 6 Stativ Trebensstativ med tvärbom Övrigt Två lampor på stativ med glödljus 2x500 watt Litet vattenpass Labinolampa 7 2 Infrafrarött. Ljus med längre våglängd än 780 nanometer. Synligt ljus ca 380-780 nanometer. 3 50 mm är värdet på ett normalobjektiv. Under 50 mm - vidvinkel och över 50 mm - tele. 4 Ett objektiv med en bra närgräns och bra avbildningsförmåga. Bra för fotografering av små detaljer. Makrooptik kräver mer ljus än normal och vidvinkeloptik. Bra att montera kameran på ett stativ. 5 Through The Lens (TTL) är en blixtstyrningsfunktion som mäter av ljuset med fotocellen monterad i kamerahuset, enbart ljuset som faller genom objektivet mäts. 6 Ett filter som fästs på blixten för mjukare blixtbilder. 7 Fabrikat på en lampa som avger ultraviolettljus. Ljus med kortare våglängd än det synliga ljusets. 3

3.2 Underlag som användes vid fotoexperimenten Jag har varit i kontakt med min faktahandledare Kia Söderberg på biologienheten på SKL och personal på tekniska roteln i Göteborg för att få tips på underlag som upplevts som svårfotograferade i blodbildssammanhang. Testerna genomfördes inomhus i SKL:s skjutrum. Underlagen som användes var elva olika tapetvåder, tre olika golvmattor och två glasskivor. Tanken med urvalet av material har varit att använda ytor med variation i färg, absorptionsförmåga och struktur som kan vara svåra att fotografera med bra resultat. Tapeterna och golvmattorna är tillverkade i vinyl, papper och PVC-material. Materialet, med undantag av glasskivorna, häftades upp på träskivor. Träskivorna och glaset placerades mot en vägg i skjutbanan. Fryst slaktblod av nöt tinades upp. Två svampar fuktades med vatten och blöttes ned med blod. Svamparna placerades på ett träblock. Med hjälp av ett basebollträ och en hammare slogs blodet ur svamparna som då stänkte ut på tapeterna och golvmattorna. Avtryck avsatt med blod gjordes med hjälp av en sko. Därefter torkade blodet i ca en timme innan fotograferingen startade. 3.3 Genomförande Vid de genomförda fotoexperimenten monterades kameran på ett stativ för att eliminera skakoskärpa samt riktades rakt mot motivet. På kameran (Canon EOS 5D) användes inställningarna JPEG 8 + RAW 9, ISO 10 100, P 11 alternativt Av 12 på kameran. Blixten riktades omväxlande rakt mot underlaget, upp mot taket, eller i vinkel 45 grader mot det aktuella underlaget. Även befintligt ljus och överexponering testades. De angivna inställningsbenämningarna är de som används av Canon. Andra fabrikat har andra benämningar. När det befintliga ljuset testades var taklampor med lysrör samt två lampor på stativ med glödljus 2x500 watt tända. 8 JPEG är ett färdigt bildformat. En bild i JPEG format blir lättare att hantera och tar mindre plats i hårddisken. 9 RAW är ett filformat, ett så kallat digitalt negativ. Det går inte att öppna bilden i RAW. Informationen i filen består av ettor och nollor. All information i filen konverteras innan den öppnas i ett annat format t. Ex. JPEG eller TIF. 10 ISO är en angivelse av hur mycket bildlagringschippet tar emot av ljuset d.v.s. hur känsligt det är för ljus. 11 Programautomatik. 12 Bländarstyrd tidsautomatik. 4

Vid fotograferingen var oftast en Bouncer placerad för blixten för att få ett mjukare ljus. Vid översiktsfotografering användes vidvinkelszoom och vid närbild eller detaljfotografering användes ett zoomobjektiv med makro eller ett makroobjektiv. På översiktsbilderna har jag zoomat in bilderna för att mer tydligt visa resultatet. 3.4 Olika inställningar för fotografering Läge P: Kameran ställer in slutartid och bländare automatiskt för rätt exponering. Bra till översiktsbilder. Från 1 m till oändligt. När kameran är inställd på automatik, läge P kan fotografering av mycket ljusa material få till följd, att det vita i bilden blir gråare och det mörka nästan svart. Vid fotografering av mörka motiv kan bilderna bli gråaktiga och det ljusa i bilden nästan kritvitt. Detta kan man korrigera manuellt genom exponeringskompensation. Exponeringsknappen är märkt med plus och minus. För att ljusa upp bilden används plustal på skalan och för att mörka ner bilden gå mot minus. Läge Av: Du väljer bländare och kameran anpassar slutartiden för rätt exponering. Bländare: Bländaren styr skärpedjupet i bilden. Ju mindre bländaröppning (högt bländartal), desto mindre ljus släpps in och ett längre skärpedjup erhålls. Med större bländaröppning (lågt bländartal) släpps mer ljus in och skärpedjupet blir kortare. Detta kan man använda sig av när man vill ha spåret skarpt men bakgrunden suddig. Med det korta skärpedjupet kan man lyfta fram det viktiga i en bild. Objektivets ljusstyrka brukar anges som förhållandet mellan brännvidden och objektivets största bländaröppning. Brännvidden anges då inte i millimeter utan som f/ och i stället för att skriva till exempel 90 mm/32 mm skriver man f/2,8 eller helt enkelt 2,8. Normala värden är 5,6 till 16. Av dessa värden anger det lägre värdet den största bländaröppningen, alltså det största ljusinsläppet. Ju högre värde bländaren är inställt på desto mindre blir alltså ljusinsläppet. Tabell 1: Bländaröppningen anges med ett värde f/ vars skala ser ut så här. 1,8 2 2,8 4 5,6 8 11 16 22 större bländaröppning mindre bländaröppning 5

Slutartid: Slutartid styr hur länge bildlagringsenheten utsätts för ljus för varje exponering. Värdet anges oftast som del av en sekund. Kortare slutartid resulterar i mindre ljusinsläpp och mindre risk för att bilden blir suddig när kameran eller objektet framför kameran rör sig. Skakningsoskärpa kan avhjälpas med ett stativ, trådutlösare, fjärrutlösare, självutlösare och snabbare slutartider. Korta slutartider påverkar inte skärpedjupet, utan används snarare för att bestämma hur snabbt kameran skall ta bilden. Tabell 2: Slutartiderna anges i sekunder eller delar av sekunder. Skalan ser ut så här. 1/2000 1/1000 1/500 1/250 1/125 1/60 1/30 1/15 1/8 Om slutaren är längre än 1/60 behövs stativ för att undvika oskärpa i bilden. Bländare och slutartid är beroende av varandra vid exponeringen för rätt mängd ljus. Grundregeln är följande: Lång slutartid används då ljuset är svagt, men ger oskarpa rörliga motiv Kort slutartid används då motivet är rörligt, men ger skarpa rörliga motiv Bländaren samarbetar med slutaren genom att bländaren anger ljusinsläppets storlek, medan slutaren bestämmer hur länge ljuset släpps in genom objektivet. Detta betyder att en liten bländare och en lång slutartid kan ge samma mängd ljus som en stor bländare och en kort slutartid. Källa: www.jonasweb.nu. Marcus Andrae. Utbildningsmaterial från kriminalteknisk grundutbildning 2008. Ulf Söderholm. Utbildningsmaterial från kriminalteknisk grundutbildning 2008. 3.5 Felkällor Under testet fotograferades de olika underlagen som tapeter, golv och glas i SKL:s skjutrum. Eftersom taket inne i skjutrummet är högre än normalt slår inte blixten på samma höjd som i en standardbostad. Detta kan förändra resultatet av fotograferingen. Testet redovisar resultat på elva underlag av skiftande kvalité, vilket bara är en bråkdel av alla kvalitéer på tapeter och golv som finns på marknaden. Testet är endast en fingervisning vad man kan förvänta sig. 6

4 Resultat Några utvalda resultat från testet redovisas nedan. Jag har valt att endast redovisa de resultat som har något att förmedla. Genom mina tester på olika underlag som golv och tapeter har jag kommit fram till nedan angivna tillvägagångssätt underlättar fotograferingen för att få fram blodspåren så bra som möjligt. Bilderna är fotograferade av Margareta Jakobi i samarbete med Marcus Andrae och Kia Söderberg. 4.1 Fotografering på mörka tapeter och golv Vid översiktsfotografering på den mörka tapeten visade testet att resultatet blev något bättre med två stegs överexponering 13 (bild 4). Detta för att få upp ljuset på underlaget så att blodspåren framträdde bättre. På kameran finns ett reglage för inställning av exponering. Vid närbild och detaljbildsfotografering av spåret blev kvalitén och färgåtergivningen bäst med befintligt ljus (bild 6). Vid fotografering med blixt reflekterade ljuset hårt i blodspåren (bild 1). Resultatet blev att spåren var svåra att analysera. Bild 1. Blixten monterad på kameran med riktning rakt på underlaget. 13 Överexponering innebär att för mycket ljus träffar film eller sensor. Ett stegs överexponering är en bländaröppning större, t.ex. från 5,6 till 4. Ett steg överexponering kan också vara ett steg på slutartiden, t ex. från 1/125 till 1/60. 7

Bild 2. Blixten riktad 45 grader mot underlaget. Bild 3 Underlaget fotograferat i befintligt ljus. 8

Bild 4. Underlaget fotograferat i befintligt ljus med kameran inställd på två stegs överexponering (slutartid 30 sek). Bild 5. Blixten riktad rakt på. Bild 6. Befintligt ljus. 9

4.2 Fotografering på ljusa tapeter och golv Vid översiktsfotografering av ljusa underlag kan det vara svårt att undvika ljusreflexer på underlaget. Vid användning av blixt testades att rikta blixten i 45 graders vinkel mot underlaget (bild 8). Detta visade det bästa resultatet. Kontrasten mellan spår och blod ökade, färgerna blev naturligare. Däremot att rikta blixten rakt på underlaget försämrade resultat (bild 7). Blixten reflekterade då för hårt mot underlaget och det blev svårt att urskilja blodspåren. Vid fotografering med befintligt ljus mörknade underlaget vilket medförde att kontrasten mellan blodspår och underlag minskade (bild 9). Det blev svårt att urskilja detaljerna i blodspåren. Bild 7. Blixten monterad på kameran och riktad blixten riktad rakt på underlaget. Bild 8. Blixten riktad 45 grader mot underlaget. 10

Bild 9. Underlaget fotograferat i befintligt ljus. Även vid närbild och detaljbildsfotografering blev resultatet bäst med blixten riktad i 45 grader mot underlaget (bild 11). Bild 10. Blixt riktad rakt på. Bild 11. Blixt riktad 45 grader. Bild 12. Befintligt ljus. 11

4.3 Fotografering på mönstrad tapet Vid översiktsfotografering visade testet liknande resultat som med den mörka tapeten. Det var viktigt att ljusa upp tapeten för att hitta blodspåren. Med det befintliga ljuset och kameran inställd på två stegs överexponering och blixt rakt på framträdde blodspåren bäst (bild 15). Med enbart det befintliga ljuset blev bilden för mörk (bild 17). Vid detaljbildfotografering blev bilderna alltför ljusa med två stegs överexponering. De viktiga detaljerna av blodspåret bleknade. Vid detaljbildsfotografering av blodspåret visade testet att det bästa resultatet erhölls med blixten riktad rakt på eller i 45 gradersvinkel mot underlaget (bild 13). Bild 13. Blixt monterad på kameran och riktad rakt mot underlaget. 12

Bild 14. Underlaget fotograferat i befintligt ljus. Bild 15. Underlaget fotograferat med befintligt ljus och kameran inställd med två stegs överexponering. 13

4.4 Fotografering på strukturerade tapeter Resultatet av översiktsfotograferingen visade liknande resultat som med de mörka och mönstrade tapeterna. Det var även här viktigt få upp ljuset för att lätt kunna hitta alla blodspåren. Fotografering med två-stegs överexponering visade bäst resultat (bild 21). Bild 16. Blixten monterad på kameran och riktad rakt på. 14

Bild 17. Underlaget fotograferat med befintligt ljus och kameran inställd med två stegs överexponering. 4.5 Fotografering på genomskinligt glas Att fotografera blodspår på ett genomskinligt glas, t.ex. ett fönster, kan vara besvärligt. Blixten kan reflektera i glaset och bakgrunden kan störa spåren. Kamerans autofokus kan ha svårt att ställa in skärpan. Ett alternativ är att ha en mörk bakgrund bakom glaset, men det kan vara svårt att genomföra i praktiken. Man kan t.ex. befinna sig i ett flervåningshus där fönsterrutorna öppnas utåt. Testet genomfördes därför utan mörk bakgrund. Testet visade bäst resultat när blodspåren på glasskivorna fotograferades med befintligt ljus, med bländare 5,6 vilket ger ett kort skärpedjup. Vid kort skärpedjup suddas bakgrunden ut och blodspåren framträder tydligare. Om slutartiden blir lång är det viktigt att montera kameran på ett stativ. Sämst resultat visade testet när blixten riktades vinklad i 45 grader eller riktades rakt på glaset. Blixten slog för hårt i glaset och ljuset reflekterades så att blodspåren blev otydliga. Man kan också bearbeta ett fotografi i ett bildbehandlingsprogram. En kopia av bild 20 omarbetades i ett bildbehandlingsprogram. Resultatet förbättrades nämnvärt. Trots det är fotografiet som togs i befintligt ljus bättre för analys av blodspår. 15

Bild 18. Kameran inställd på AV. Befintligt ljus. Bländare 5,6. Bild 19. Blixt riktad rakt på. Bild 20. Blixt riktad 45 grader. 16

Bild 21. Kopia av bild 20. Bild 21 är omarbetad av fotograf Marcus Andrae i bildbehandlingsprogrammet Photoshop. Vitbalans och kontrast har bearbetats för få en renare bild och få fram de verkliga färgerna. Detta för att få blodspåren att framträda tydligare. 4.6 Fotografering med IR- kamera Bild 22. Översiktbild av underlagen. Övre delen av bild 22, är fotograferad med en digital systemkamera, Fujifilm FinePix S5. Det är en kamera där filtret för IR-ljus har tagits bort, vilket medför att kameran släpper in infrarött ljus (IR-ljus) som normalt är 17

osynligt för ögat. Nedre delen av bild 22, är fotograferad med vanlig kamera. Underlagen i experimentet fotograferades med IR-kamera för att testa om blodspåren framträdde bättre och synligare. Blod absorberar IR-ljus och ser mörkare ut. Underlagen kan reflektera IR-ljus och kontrasten mellan blod och underlag ökar. Resultatet är beroende på vilket material som belyses. I detta test blev resultatet mycket varierande. På några av underlagen bleknade både mönster och blodspår. På en av tapeterna framträdde blodet bättre med IR-ljus (bild 23). Bild 23. Bilderna till vänster är fotograferade med vanlig kamera och de två bilderna till höger är fotograferade med IR-kamera. 4.7 Fotografering med UV-ljus I experimentet användes en Labinolampa som avger ultraviolett ljus. Underlagen i experimentet belystes med UV-ljus för att få fram kontraster mellan blodspår och underlag. Blodet absorberar UV-ljus och framträder som mörkt och de plastiga underlagen reflekterar UV-ljus och kontrasten mellan blod och underlag ökar (bild 24). Fotografering med UV-ljus kan vara till hjälp när man har mörka och plastiga material. Övriga underlag i testet visade inte detta resultat. 18

Bild 24. De två bilderna till vänster är fotograferade med en vanlig kamera. Bild 25. Bilderna till höger är fotograferade i UV-ljus. 4.8 Markeringar för blodspårsfotografering En blodbild kan utgöras av droppar, stänk, avsatt blod, rinningar mm. Genom att analysera utseendet av en blodbild kan man få information om händelsen som gett upphov till blodbilden. För att kunna göra en analys av blodbilden krävs översiktsbilder, närbilder och detaljerade bilder. Alla blodspår behöver inte fotograferas för närbilder och detaljbilder. Man väljer ut de som är mest intressanta och som har mest att säga. 19

Vid en analys kan man, t ex. genom stänkbilden, göra en bedömning av avstånd till källan, d.v.s. läget för ursprungsområdet. Det är viktigt att kunna mäta och se storleken, antalet, mönster och hur blodet fördelas. Man måste kunna orientera detaljbilderna i översiktsbilderna. Blodbilden/bilderna markeras gruppvis, t.ex. med en bokstav eller siffra. Detta för att se blodspårens förhållande till varandra, hur de uppkommit, vilken riktning och ordning. Därefter markeras detaljerna i blodbilden. Varje blodbild måste ha en identitet. Markeringarna kan man göra på plats (bild 26-28) eller i ett datorprogram, t.ex. Microsoft Word. Råd vid markering av blodbilder: Ha alltid med måttskalor i bilden, t.ex. måttejp både vågrätt och lodrätt. Markera norr eller upp med en pil. Använd ett lod 14 för att synliggöra lodlinjen. Markera stänkens riktning för att åskådliggöra och för att få en samlad uppfattning om stänkriktningar. Markera blodbilderna gruppvis, t ex. med bokstäver eller siffror. Fotografera dessa områden med översikts- och närbilder, se bild 26 och 27. Markera utvalda detaljer med t.ex. en pil med text. Fotografera med makroobjektiv för en bra detaljbild, se bild 28. Källa: Kia Söderberg, på Biologenheten vid SKL. 14 Lodrät/lodlinje den riktning som anges av en - genom en påhängd tyngd sträckt tråd. Den riktning, som är vinkelrät mot lodlinjen, kallas horisontal eller vågrät. 20

Bild 26. Exempel på översiktsbild på en vägg. I översiktbilden ses tre intressanta blodbilder. Blodbilderna har grupperats och numrerats 1-3. Pilar visar stänkriktningar. I det övre vänstra hörnet, ses en utritad lodlinje. Närbild och detaljbild, se bild 27-28. Bild 27. Exempel på närbild på en vägg. I blodbild markerad 1, finns ett flertal intressanta blodstänk. Dessa markeras 1A, 1B osv, se rektangel. 21

Bild 28. Exempel på detaljbild på en vägg, där ett intressant blodstänk markerats 1A. Se bild 26. 22

5 Diskussion Genom litteraturstudier, utbildningsmaterial från SKL samt mina egna erfarenheter och fotoexperiment har jag kommit fram till att en viktig start vid fotografering av blodspår är att få en överskådlig bild av brottsplatsen. Det är då bra att starta undersökningen med videofilmning eller VR 15 - fotografering eftersom detta visar ett övergripande förhållande mellan olika blodspår och mönster. Därefter fotograferas översiktsbilder, närbilder och detaljbilder. Bilderna berättar hur brottsplatsen ser ut och för att kunna göra en analys krävs att bilderna innehåller tillräckligt med detaljer. Man måste kunna orientera detaljbilderna i översiktsbilderna. Det är bra att börja med normal exponering, därefter kan man använda sig av olika tekniker och ljus. I mina experiment har jag försökt att öka kontrasten mellan blodspår och underlag samt att få fram optimal skärpa så att detaljer i blodspåren framträder. Detta för blodspåren ska framträda starkare så att de blir lättare att analysera. Man kan öka kontrasten på många olika sätt: genom överexponering, genom att använda olika riktningar på ljuskällan, genom UV-ljus eller genom att använda en IR-kamera. I ett bildbehandlingsprogram kan man öka kontrasterna mellan underlag och blod. Detta har inte testats i detta experiment, med undantag av bild 21. 15 Virtual reality. Virtuell presentation av en brottsplats som skapas med hjälp av bl.a. panoramabilder. En datorgenererad skenvärld i vilken användaren upplever sig vara och agera. 23

5.1 Grund för spårfotografering Viktigt är att först fotografera översiktbilder, närbilder och avslutningsvis detaljbilder. Låt bilderna överlappa i varandra. Det krävs bra översiktsbilder för att relatera de olika blodbilderna till varandra. Kameran ska placeras rakt mot motivet. Detta för att förhindra oskärpa i någon del av bilden. Kameran som används bör ha minst 10 miljoner pixlar 16. Vid lägre pixelantal kan man få problem med oskärpa i bilden, speciellt vid förstoringar. Ju högre antal pixlar desto mindre är risken för oskarpa bilder d.v.s. pixliga bilder. Välj formatinställning JPEG RAW. Kameran sparar då i både RAW format och JPEG format. Detta används för bästa bildkvalité och för att detaljer ska kunna förstoras upp med god kvalité Välj inställning ISO 100. Fotografera alltid först med normalexponering. Därefter kan man fotografera med t.ex. överexponering, UV-ljus mm. Efter fotograferingen kontrollera skärpan, ljuset mm genom att zooma in bilden på kamerans bildskärm. 5.1.1 Översiktsbild Använd vidvinkelobjektiv för att få med så mycket som möjligt på bilden. Fotografera från flera håll så att alla vinklar i utrymmet kommer med på bild. Försök att få med blodspåren på bilderna så att man kan orientera sig och få en helhetssyn. Markera blodspåren med nummer eller bokstäver. För att underlätta för en utomstående att senare kunna göra en analys av blodspår är det bra att skicka med en skiss över brottsplatsen med kameravinkeln ifylld. 16 Pixel eller bildpunkt är det minsta elementet som en grafisk bild byggs upp av. Ordet pixel kommer av engelskans picture element. Mega=miljon. 24

5.1.2 Närbild och Detaljfotografering För att undvika skakningsoskärpa, använd stativ med trådutlösare, fjärrutlösare eller inställning för självutlösare. Placera en måttskala intill spåret i samma skärpeplan. Fotografera vinkelrätt mot blodspåret som är markerat med nummer eller bokstav och fyll ut hela bildytan. Använd makroobjektiv alternativt ett zoomobjektiv med makro till detaljfotografering. Nedan följer några exempel på hur man kan fotografera översiktsbilder, närbilder och detaljbilder. Markeringar med siffror samt bokstäver kan göras på plats eller i datorn. Bild 28. Närbild och detaljbilder. Foto Anna Samuelsson tekniska roteln i Stockholms län. 25

Bild 29. Översiktsbild. Foto Henrik Lagerstedt tekniska roteln i Södermanlands län Bild 30. Detaljbild. Foto Henrik Lagerstedt 26

5.2 Slutsats Efter att ha utfört mina experiment och tagit del av litteratur och muntliga källor har jag kommit fram till följande rekommendationer för att underlätta fotografering av blodspår på brottsplatser. Starta undersökningen med videofilmning eller VR-fotografering. Fotografera översiktbilder, närbilder och avslutningsvis detaljbilder. Låt bilderna överlappa varandra. Använd ett objektiv med vidvinkel vid översiktsfotografering och ett objektiv med makro för detaljfotografering. För att undvika skakoskärpa, använd stativ med trådutlösare, fjärrutlösare eller inställning för självutlösare. Placera kameran rakt mot motivet. Börja att fotografera med normalexponering. Välj format inställning JPEG RAW och inställning ISO 100 på kameran. Tänk på att inte kontaminera blodspåren. Använd handskar och munskydd. Ta många foton och variera kamerans inställningar. När fotograferingen är avslutad säkras blodspåren och övriga spår. Vid fotografering av blodspår på olika underlag har jag genom mina experiment kommit fram till följande: Fotografering på mörka tapeter och golv På mörka underlag kan det vara svårt att se blodspåren. För att lättare hitta och få en översiktsbild över blodspåren kan man genom att överexponera två steg vid fotograferingen få upp ljuset så att blodspåren framträder bättre. Vid närbilds och detaljbildsfotografering av blodspåren blev kvalitén och färgåtergivningen bäst med befintligt ljus. Blixten reflekterade för hårt i blodet. När man fotograferar i befintligt ljus kan de bli långa slutartider. Montera kameran på ett stativ för att förhindra oskärpa. På ljusa underlag På ljusa underlag kan en blixt som är riktad rakt mot underlaget reflektera hårt, vilket medför att blodspåren blir svåra att urskilja. För att komma ifrån detta kan man rikta blixten 45 grader mot motivet eller använda det befintliga ljuset. Vid närbild och detaljbildsfotografering blev resultatet bäst med blixten riktad i 45 grader mot underlaget. Fotografering på mönstrad tapet På ett mönstrat underlag kan det vara svårt att urskilja blodspår. Vid översiktsfotografering visade testet liknande resultat som med på de mörka underlagen. Med kameran inställd på två stegs överexponering framträdde blodspåren bäst. Vid fotografering av detaljbilder framträdde blodspårens detaljer bäst med blixten riktad rakt på eller i 45 graders vinkel mot underlaget. 27

Fotografering på strukturerat underlag På en strukturerad tapet kan det vara svårt att urskilja och se detaljer i ett blodspår. Resultatet av översiktsfotograferingen visade liknande resultat som med de mörka och mönstrade underlagen. Det var även här viktigt att få upp ljuset för att hitta blodspåren. Detta kan man göra genom att överexponera två steg. Vid närbilds- och detaljbildsfotografering framträdde detaljerna bäst med en blixt riktad i 45 graders vinkel mot tapeten. Fotografering på genomskinligt glas Vid fotografering av genomskinligt glas kan det vara svårt att få bra översiktsbilder. Blixten reflekterar i glaset. Det kan också vara svårt för kameran att ställa in skärpan. Resultatet i experimentet visade att ett bra alternativ är att fotografera i befintligt ljus med bländare 5,6, d.v.s. kort skärpedjup. Montera kameran på ett stativ eftersom slutartiden kan bli lång. Att använda blixt rakt på underlaget gav det sämsta resultatet. Fotografering med IR-kamera I detta test blev resultatet varierande. På de flesta underlagen minskade kontrasten mellan blodspår och underlag. Man kan inte före fotograferingen bedöma vilka underlag som lämpar sig för IRfotografering. Är blodspåren svårfotograferade kan fotografering med IR-kamera vara ett alternativ för att få blodspåren att framträda tydligare. Fotografering med UV-ljus På mörka och mönstrade underlag kan det vara svårt att urskilja blodspåren. Dessa underlag testades att belysas med UV-ljus. På en plastig tapet framträdde blodet som svart mot underlaget som reflekterade UV-ljuset. Blodet absorberar i UV-ljus och framträder som svart. Kontrasten ökade mellan blodspåren och underlaget. Det kan vara till hjälp när man har mörka och plastiga material för att få fram blodspåren. Övriga underlag i testet visade inte detta resultat. Markeringar för blodspårsfotografering Man ska kunna orientera detaljbilderna i närbilder och i översiktsbilderna. Varje blodbild måste ha en identitet, t.ex. en bokstav eller siffra. Blodbilden/bilderna markeras gruppvis. Markera utvalda detaljer med t.ex. en pil med text. Fotografera med makroobjektiv för en bra detaljbild. Sätt ut måttskalor, t.ex. måttejp både vågrätt och lodrätt. Markera en pil med norr och/eller upp. Om det finns stänk är det bra att markera stänkriktningar. Sätt ut ett lod för att synliggöra lodlinjen. 28

6 Källförteckning Skriftliga källor André, Marcus, fotograf vid SKL. Utbildningsmaterial för kriminalteknisk grundutbildning 2008 Bevel, Tom, Gardner, Ross M, Bloodstain Pattern, Analysis Second Edition, With an Introduction to Crime Scene Reconstruction Duncan, Christopher, Bloodstain, Photography 2007 Söderholm, Ulf, fotograf vid tekniska roteln i Falun. Utbildningsmaterial för kriminalteknisk grundutbildning 2008 Internet Jonas Webresurs. Fotoskolan, 1998-2007. www.jonasweb.nu. Wikipedia den fria encyklopedin. http://sv.wikipedia.org/wiki/foto Muntliga källor Andrae, Marcus, fotograf vid SKL Andreasson, Anna, fotograf vid Tekniska roteln i Göteborg Dahl, Anna, fotograf vid Tekniska roteln i Göteborg Söderberg, Anna-Karin Kia, Biologen SKL 29