Från Standardsystem till Open Source Det enda bestående är förändring För 30-40 år sedan fanns inte ordet affärssystem i ITvokabulären. Begreppet fanns inte alls med bland alla de olika akronymer som vi i IT-branschen svänger oss med idag. Inte ens begreppet IT fanns då. Istället användes begrepp som Data eller ADB (Googla på det ungdomar!). Olav Fahlander Jerker Pettersson Stefan Jahge ExelMarket.com Stockholm, Maj 2015
2 Hur det en gång såg ut Ekonomisystem och de olika typer av verksamhetssystem som företag och organisationer använde sig av programmerades bokstavligen fram på egen hand, på en mängd olika ställen. I företagandet och i administrationen och ekonomiavdelningarna i stora organisationer så hade man ofta en egen grupp av anställda som programmerade. Visst fanns konsultföretag som arbetade med ADB, men IT-konsulter fanns inte som begrepp, inte då. Det var egna systemerare och programmerare som handgripligen och på alldeles egen hand utvecklade alla de unika system som företagen behövde för att effektivisera processerna i sin verksamhet. Det fanns väldigt lite att köpa på marknaden, färdigt, eller in-a-box. Med tiden växte den ständiga frågan fram - Har inte detta gjorts redan? varje gång ett nytt effektiviserings - eller systembehov dök upp och skulle till att systemeras och programmeras. Tanken bakom frågan var att det borde bli mindre kostsamt och gå fortare att utnyttja det som redan gjorts tidigare istället för att uppfinna hjulet på nytt. Resultatet blev efter hand att ett antal ekonomisystem, order-lager-fakturerings-system ( smör-ochbröd-system, var ett utryck som poppade upp på 80-talet), produktionssystem och lönesystem togs fram. Alla dessa nya system kom efter hand att benämnas standardsystem. Trenden var särskilt påtaglig under minidatoreran (80- och tidigt 90-tal) och fortsatte långt in i persondatoreran. Minidatoreran styrdes av företag som Digital Equipment, Wang, Data Point, Data General, ND Norsk Data, Bull, ICL och så klart även IBM med flera. De flesta av de uppräknade företagen finns inte längre men många av de standardsystem som då utvecklades på dessa minidatorer finns dock kvar i en eller annan form. De första standardssystemen som utvecklades riktades till kunder och marknader inom relativt snäva bransch- och landsgränser. Det var system som gällde och fungerade endast för till exempel svenska företag. Därefter följde utvecklingen av de riktigt stora standardsystemen som efter hand antog namnet affärssystem, sedermera akronymen ERP som etablerades av de stora spelarna och som hittade ut på en global marknad. Allt eftersom ERP-leverantörerna utvecklade sina system och skaffade sig fler kunder kom man också ut med en mängd olika branschspecifika anpassningar (in-a-box) av sina standardsystem. Ingen skulle väl idag ens komma på tanken att utveckla sig ett eget ekonomisystem från scratch till färdigt system i produktion. Standardsystem gäller som affärssystem. Principen för standardsystem var att återvinna något som redan var gjort att inte uppfinna hjulet på nytt, att dela på kostnader och att få hjälp med att utveckla branschspecifika tillämpningar. Att spara pengar och dela kostnader med andra. För leverantörerna av standardsystemen tillämpades principen om skalfördelar. Standardsystemen levererade alltså ett värde till både kunderna, leverantörerna och till alla de nya affärspartners som leverantörerna skaffade sig. Systemen skulle ju installeras på de servrar som vart och vartannat företag hade på kontoret, standardsystemet skulle
3 anpassas och fås till att fungera precis så som kunderna ville. Och då hann leverantören inte riktigt med, med sin egen personal. Det vi idag ser är att samma princip om att återvinna och vidareutveckla något som redan är gjort också gäller inom området öppen källkod, eller det mer vedertagna begreppet inom IT-området kallas för Open Source. Här handlar det i än större utsträckning om återvinning och ett ännu större mått av samverkan och om att inte behöva satsa resurser för att uppfinna hjulet på nytt. Inom Open Source rörelsen handlar det i allra högsta grad om att ta tillvara och återvinna det som någon annan redan gjort och som denne någon är villig att dela med sig av. Den stora skillnaden mellan standardsystemen och Open Source är att Open Source har ett globalt och väldefinierat regelverk i form avexempelvis GPL (General Public License) som sträcker sig över både företags- och landsgränser, vilket gör det möjligt att samverka än mer effektivt. När standardsystemen såg ljuset så fanns ju heller inte internet med vilken Open Source rörelsen knappast skulle kunna drivas framåt över huvud taget. På några decennier har vi gått från Standardsystem till Open Source. Open Source rörelsen och hela den marknad som skapats har nu fått enorm genomslagskraft globalt och påverkar samtliga leverantörer av standardsystem till att förändra både affärsmodeller och teknik (jodå, de finns naturligtvis kvar fortfarande, alla de globala leverantörerna av standardsystem). Vi ser också hur globala IT-jättar som till exempel IBM, med hull och hår omfamnar Open Source rörelsen samtidigt som Big Blue genomför omfattande förändringar i sina teknik-, sälj- och marknadsorganisationer. Förändringarna på just IBM går i allt raskare takt. Från att tidigare ha gjort omorganiseringar bara en gång per år så gör man nu betydande förändringar, ofta flera gånger per år. Vi ser även hur giganten Oracle nu både omfamnar och i rask takt utvecklar sina egna Cloud Computing erbjudanden. Företaget som inte för alltför många år sedan inte var helt övertygade om konceptets betydelse för kunderna och IT-branschen som helhet (Måste ses!,ceo Larry Elison on cloud computing, with Ed Zander at the Churchill Club, 21 September 2009: https://youtu.be/kmxjsemaoty ). Med hjälp av Open Source rörelsen och Open Source teknik har vi också sett hur en bokhandlare som startade på nätet på 90-talet och som nu faktiskt hotar intäktsmodellen hos giganter som Oracle, IBM, Microsoft och Hewlett Packard. Amazon. Amazon Web Services som idag finns längst upp till höger i Gartners kvadrant för s.k. Molnleverantörer. Begreppet Cloud computing har skapats! Ytterligare en företeelse, ett omfattande och relativt nytt begrepp som gjorts möjlig med hjälp av Open Source. De stora IT-jättarna slår nästan knut på sig själva för att visa hur även de kan leverera kostnadseffektiva så kallade Molntjänster samtidigt som de brottas med de stora frågorna om hur deras intäktsmodeller skall se ut i framtiden. Samtidigt fortsätter Open Source rörelsen att skörda nya framgångar i nära samverkan med en växande skara av små snabba (distruptiva) leverantörer inom teknik- och metodområdet Cloud computing.
4 Ett av många bra exempel på framgångsrika Open Source rörelser (jämförelsen med de gamla tankarna om en Folkrörelse är slående) är utvecklingen av operativsystemet Linux, vars framgång i mångt och mycket varit en förutsättning för, eller kanske till och med en orsak till framgången hos företag som exempelvis Amazon Web Services, Google med flera. Från Linux till WordPress Open Source en global plattform och global folkrörelse Linus Torvalds och Matt Mullenweg. De flesta har väl hört talas om hur den drygt 20-årige finländske studenten Linus Torvalds som helt enkelt tyckte att det borde finnas ett bättre operativsystem för datorer, ett bättre operativsystem än de alternativ som fanns tillgängliga då. Linus började för cirka 20 år sedan att göra ett helt nytt operativsystem och spred samtidigt sina idéer och all kod på internet. Han ville att fler som tyckte ungefär som honom också kanske skulle kunna bidra till arbetet. Resten är historien om Linux som nu spridit sig till att ingå även i många andra typer av apparater än datorer, än vad vi vanligtvis föreställer oss. Betänk att din Android-telefon baseras på Linux. Det finns många många fler exempel på hur Linux fortsätter att sprida sig och ingen lär veta i hur många tillämpningar Linux faktiskt ingår i. Linux är oändligt. Även här har BigBlue anammat Linux operativ-systemet. När du exempelvis använder din internetbank så kan du vara ganska säker på att Linux arbetar någonstans där i bakgrunden. Linus Torvalds tillhörande Generation X har nu hunnit bli 44 år. Matt Mullenweg är ännu inte lika känd som Linus Torvalds, men han kommer säkerligen att bli det så småningom. För drygt 10 år sedan, vid 19 års ålder, började amerikanen Matt Mullenweg att utveckla en bloggprogramvara för att kunna publicera sina egna fotografier och bilder på en blogg. Han fick hjälp av några kompisar och efter ytterligare ett antal år hade bloggprogramvaran utvecklats till att bli en hel plattform för publicering och kom-munikation. Nu hade den också fått sitt namn: WordPress.
5 Människor över hela världen tillför idag kontinuerligt nya tillägg och nya teman till publiceringsplattformen WordPress. Den senaste versionen av WordPress (4.2) har i skrivande stund laddats ned över 16,5 miljoner gånger. Tänk dig att kanske bara en procent av alla dessa personer är utvecklare som vill och som kan bidra med nya moduler och förbättrad kod i WordPress. Ja, det motsvarar sannolikt betydligt fler programvaruutvecklare än vad Oracle och IBM har tillsamman, för alla deras olika enskilda programvaruprojekt. Den aktuella siffran på antalet nedladdningar finner du på WordPress Download Counter, --- and counting. WordPress är oändligt. Matt, tillhörande Generation Y, har nu hunnit fylla 31 år (han är född 11 januari, 1984). Författaren träffade en gång Mårten Mickos (f.d. CEO på MySQL) som hävdade att den kod som deras Open Source projekt utvecklade var både bättre kodad och hade också en mångt mycket snabbare utvecklingstakt än motsvarigheterna på exempelvis IBM och Oracle (IBM DB2, Oracle DB). Målet var att erövra en betydande del av databasmarknaden. MySQL som hade sitt säte i Uppsala ägs idag av Oracle genom deras köp av Sun Microsystems (Sun betalade en gång 1 miljard dollar för MySQL). Så kan det också gå när disruptiva idéer och rörelser hotar etablerade giganter. Eller kanske mer rättvist, när de etablerade giganterna inser kraften och affärspotentialen i en viss specifik Open Source rörelse. Linus och Matt s utvecklingsprojekt är paralleller. Genom att de båda utvecklade något som blev nyttigt och riktigt bra och som kunde användas av väldigt många fler än dem själva, och sedan gjorde det tillgängligt för spridning fritt över världen, bildade delarna en helhet, ett gigantiskt samarbetsprojekt och en slags folkrörelse. Precis som vårt samhälle. Historien går inte igen men den rimmar mycket väl. Kontentan är att göra något bra, våga tro på det och dela det frikostigt med andra, så får alla så mycket mera tillbaka. Som av en händelse finns det idag Open Source baserade affärssystem tillgängliga idag. Nyfiket undrar vi vem som är nästa 20-åring som om 10 år kommer att vara världskänd, precis som Linus och Matt. Hon kanske lever i Lagos eller sitter i sitt flickrum i Stockholm och har fått möjligheten att utveckla sin begåvning med hjälp av snabbt bredband och Open Source lösningar? Det enda bestående är ju trots allt förändring. Vill du diskutera dina utmaningar så finns vi tillhands. Kontakta oss på ExelMarket om du vill veta mer: www.exelmarket.com