Budgetunderlag 2016 2018

Budgetunderlag 2016 2018 Del 2 Försäkringsförmåner

Försäkringsförmånerna budgetförslag och långtidsbedömning Inledning 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 17 1:4 Tandvårdsförmåner Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd 17 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning 22 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden 24 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 29 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 35 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 43 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 47 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 82 1:3 Handikappersättningar 95 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 103 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet 109 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 113 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 133 1:1 Barnbidrag 133 1:2 Föräldraförsäkring 139 1:3 Underhållsstöd 166 1:4 Adoptionsbidrag 173 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn 176 1:8 Bostadsbidrag 187 Tabellförklaringar och övriga kommentarer 192 1

Bilaga 1 Sammanfattande tabeller över prognoserna Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 3 Månadsredovisning av prognoser för 2015 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Förteckning över kontaktpersoner Socialförsäkringens administration redovisas i Budgetunderlag 2016 2018, del 1 2

Inledning Försäkringsförmånerna budgetförslag och långtidsbedömning Inledning Prognoserna i denna rapport är sammantaget något högre än de prognoser som lämnades den 20 januari 2015. Det är framför allt utgifterna för föräldraförsäkringen som beräknas bli högre. Höjningen beror främst på att prognosen för antalet nettodagar för vård av sjuka barn har reviderats upp. Men för de flesta övriga prognoser är skillnaderna små och synen på den underliggande utvecklingen inom Försäkringskassans sakområden har inte förändrats nämnvärt. Utfall för 2014 visar att de totala utgifterna för de förmåner som finns inom Försäkringskassans ansvarsområde ökade från 189 miljarder kronor år 2013 till 194 miljarder kronor år 2014. Det är en ökning med knappt 3 procent. Utgifterna väntas fortsätta att öka och bli 201 miljarder kronor i år och 209 miljarder kronor nästa år. Prognoser är nästan alltid osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser och om reglerna för sakanslaget ändras. I prognoserna i denna rapport har hänsyn inte tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag (regeringens budgetproposition för 2015 (Prop. 2014/15:1)). Det har inte heller tagits hänsyn till av regeringen aviserade regeländringar för vilka det inte finns lagförslag eftersom detaljerade underlag för att utföra beräkningar saknas. Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2015 ska Försäkringskassan senast den 20 februari 2015 redovisa utgiftsprognoser för 2015 2019 för samtliga anslag och anslagsposter. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Denna rapport är svar på regeringsuppdraget och lämnas genom inrapportering i regeringskansliets och myndigheternas gemensamma statsbudgetsystem Hermes. Rapporten omfattar dels prognoser för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde, dels prognoser för Försäkringskassans förvaltningsanslag. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser. 3

Inledning Utgifter för de förmåner som finns inom Försäkringskassans ansvarsområde inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor Anm. För åren 2017 2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats på många områden då osäkerheten är avsevärt större på den tidshorisonten. Källa: Försäkringskassan Utgifterna bedöms bli 201 miljarder kronor i år och 209 miljarder kronor 2016 och sedan fortsätta att öka i något långsammare takt till 224 miljarder kronor 2019, se diagram ovan. De största ökningarna sker inom assistansersättning, utgiftsområde 9, Sjukpenning och rehabilitering mm., utgiftsområde 10, och inom föräldraförsäkringen, utgiftsområde 12. Enligt prognosen kommer även vissa utgifter att minska framöver, men det påverkar endast den totala utgiften marginellt. 4

Inledning Sammanställning av prognoser för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde. Beloppen anges i miljarder kronor Ingående överföringsbelopp från föregående år 3,0 2,1 0,8 Anslagna medel 196,7 198,9 209,6 Summa tilldelade medel 193,7 196,9 208,8 Utfall 194,2 2014* 2015 2016 2017 2018 2019 Prognos 201,4 208,8 214,0 219,1 224,1 Avvikelse från anslagna medel 2,5 2,4 Avvikelse från tilldelade medel 0,5 4,5 Indragning av anslagsmedel 1,6 1,2 Överskridande av anslagskredit 0 1,8 Ingående överföringsbelopp till nästa år 2,1 0,8 *Utfall Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2014 var 196,7 miljarder kronor. Tilldelade medel (summan av ingående överföringsbelopp och anslagna medel) för 2014 var 193,7 miljarder kronor och de sammanlagda utgifterna för sakanslagen var 194,2 miljarder kronor. Det var 2,5 miljarder kronor lägre än anslagna medel, men 0,5 miljarder kronor högre än tilldelade medel. Sammanlagt anslagssparande vid utgången av år 2014 blev 1,6 miljarder kronor. Detta anslagssparande får enligt beslut i regleringsbrevet inte disponeras av Försäkringskassan år 2015, med undantag av 26 miljoner kronor för anslaget Bidrag för sjukskrivningsprocessen. Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2015 är 198,9 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för anslagen år 2015 (exklusive förvaltningsanslag) beräknas bli 201,4 miljarder kronor. Detta är 2,4 miljarder kronor, eller 1,2 procent, högre än anslagna medel. Sammanlagt anslagssparande vid utgången av år 2015 beräknas till 1,2 miljarder kronor. Försäkringskassan hemställde den 2 februari om tilläggsanslag för sakanslagen för 2015 om sammanlagt 4 920 miljoner kronor. Tilläggsanslagen avsåg sju anslag/anslagsposter där beräknade utgifter överstiger den högsta tillåtna anslagskrediten. Prognoserna har uppdaterats och behovet av tilläggsanslag beräknas nu till 4 951 miljoner kronor. De sammanlagda utgifterna för år 2016 för anslagen (exklusive förvaltningsanslag) beräknas bli 208,8 miljarder kronor. Försäkringskassans förslag till 5

Inledning anslagsnivåer för 2016 (exklusive förvaltningsanslag) är totalt 209,6 miljarder kronor, vilket är högre än de beräknade utgifterna till följd av att anslagskrediter beräknas utnyttjas under 2015. Försäkringskassans förslag till anslagsnivåer förutsätter även att tilläggsanslag beviljas för 2015, i annat fall ökar förslaget till anslagsnivåer med 4 951 miljoner kronor. Utvecklingen inom olika försäkringsområden För alla tre utgiftsområdena redovisas hur utgifterna för varje anslag förväntas utvecklas under prognosperioden. En del anslag är av storleksordningen flera miljarder medan andra bara omfattar några miljoner. Det medför att de små anslagen inte syns tydligt i de redovisade diagrammen. Försäkringskassan har trots allt valt att redovisa varje utgiftsområde i ett diagram eftersom det ger en bra översikt. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor * Utfall. Anm. För åren 2017 2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats på många områden då osäkerheten är avsevärt större på den tidshorisonten. Källa: Försäkringskassan Statens utgifter för assistansersättning beräknas uppgå till 25,1 miljarder kronor 2015 för att sedan öka till 28,6 miljarder kronor 2019, se diagram ovan. Ökningen 6

Inledning drivs främst av att genomsnittligt antal ersatta timmar per brukare och månad beräknas fortsätta att öka och att schablonbeloppet (ersättning per timme) höjs. Ökningen drivs även av att antalet brukare ökade svagt 2014 och förväntas fortsätta att öka 2015. Utgifterna för tandvårdsstödet förväntas successivt öka under hela prognosperioden. Under 2015 beräknas utgifterna uppgå till 5,4 miljarder kronor för att öka till 6,1 miljarder kronor år 2019. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor 1 Utfall. 2 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet (tidigare ersättning för kroppskador) Anm. För åren 2017 2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats på många områden då osäkerheten är avsevärt större på den tidshorisonten. Källa: Försäkringskassan Sammantaget beräknas anslagsbelastningen för de större anslagen inom sjukförsäkringen öka under prognosperioden, från 81,8 miljarder kronor år 2015 7

Inledning till 91,4 miljarder kronor år 2019, uttryckt i löpande priser. Ohälsotalet 1 har ökat svagt sedan hösten 2013 och prognostiseras att fortsätta öka i svag takt till och med 2016, för att därefter stabiliseras på en nivå strax över 29 nettodagar per registrerad försäkrad. Utgifterna för anslaget sjukpenning och rehabilitering m.m. beräknas öka från 36,7 miljarder kronor år 2015 till 46,9 miljarder kronor år 2019, se diagram ovan. Antalet pågående sjukfall beräknas öka under prognosperioden. I ett historiskt perspektiv får dock uppgången i antalet långa sjukfall betecknas som begränsad. Nyinflödet, som har ökat sedan 2010, beräknas fortsätta att öka men med en avtagande årlig ökningstakt. Från och med 2018 beräknas nyinflödet öka i takt med befolkningstillväxten. Givet den historiska variationen råder det dock stor osäkerhet om nyinflödets utveckling på lång sikt. Även sjukfallens varaktighet bedöms öka under 2015 och 2016, men sedan vara ungefär oförändrad under resten av prognosperioden. Försäkringskassan bedriver ett intensivt arbete med att införa nya arbetssätt, exempelvis En enklare sjukskrivningsprocess. Försäkringskassans arbete med att utveckla sjukskrivningsprocessen syftar bland annat till att tidigare identifiera grupper som är i störst behov av insatser genom en mer behovsstyrd och differentierad handläggning inom sjukförsäkringen. Detta förväntas förkorta sjukskrivningstiderna framför allt med avseende på längre sjukfall och bör därmed innebära lägre utgifter på sikt. Detta är inte beaktat i nuvarande prognos. Osäkerheten får därmed betecknas som stor, framför allt på längre prognoshorisonter. De närmaste åren förväntas beståndet för aktivitets- och sjukersättning att fortsätta minska, från 354 000 i december 2014 till 346 000 i december 2016. I slutet av 2019 förväntas antalet vara 343 000. Det är personer med sjukersättning som står för minskningen, från knappt 320 000 i december 2014 till cirka 294 000 i december 2019. En stor del av minskningen beror på att många personer med sjukersättning uppnår 65 års ålder. Utgifterna för aktivitets- och sjukersättning förväntas minska mellan 2015 och 2017 för att sedan öka mellan 2017 och 2019. Ökningen förklaras av att prisbasbeloppet blir högre. Sammantaget beräknas utgifterna för aktivitets- och sjukersättning minska något från 38,6 miljarder kronor 2015 till 37,7 miljarder kronor 2016. År 2019 beräknas utgifterna vara 38,8 miljarder kronor. Utgifterna för arbetsskadeersättningar beräknas fortsätta att minska svagt från 3,4 miljarder kronor 2015 till 2,7 miljarder kronor 2019. Det beror till stor del på att antalet tillkommande egenlivräntor är, och förväntas bli, färre än antalet som upphör. 1 Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/aktivitetsersättning från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen) 16 64 år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. 2 dagar med halv ersättning blir 1 dag. 8

Inledning Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor *Utfall. Anm. För åren 2017 2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats på många områden då osäkerheten är avsevärt större på den tidshorisonten. Källa: Försäkringskassan Inom föräldraförsäkringen är det främst att antalet barn i olika åldrar ökar, men också att timlönerna successivt blir högre, som medför att utgifterna förväntas stiga under hela prognosperioden. Föräldrapenning utgjorde 72,6 procent av utgiften för föräldraförsäkringen 2014. Antalet utbetalda föräldrapenningdagar förväntas öka och därmed också utgiften för anslagsposten föräldrapenning från 28,5 miljarder kronor år 2015 till 32,9 miljarder kronor för 2019. Även utgifterna för tillfällig föräldrapenning samt barnbidrag beräknas öka under hela prognosperioden. För tillfällig föräldrapenning rör det sig om en ökning från 6,2 miljarder kronor år 2015 till 7,2 miljarder kronor år 2019 och för barnbidrag från 25,7 miljarder kronor år 2015 till 27,5 miljarder kronor år 2019. Utgifterna för underhållsstöd beräknas till drygt 2 miljarder kronor i genomsnitt per år under prognosperioden. Antalet barn med underhållsstöd väntas fortsätta minska under prognosperioden, men detta dämpas något av att debiterat belopp också minskar. 9

Inledning Utgifterna för vårdbidrag antas öka från 3,5 miljarder kronor år 2015 till 4,2 miljarder kronor 2019. En orsak är att det blir allt vanligare med vårdbidrag för barn i åldrarna 10 19. Utgifterna för bostadsbidrag beräknas bli 4,9 miljarder kronor 2015. År 2019 beräknas utgifterna ha minskat något till 4,5 miljarder kronor. Att utgifterna minskar bedöms främst bero på att de bidragsgrundande taknivåerna inte är inflationsjusterade, vilket leder till att allt färre hushåll blir berättigade till bidraget. Jämförelse med föregående prognos De mest väsentliga skillnaderna jämfört med prognosen som lämnades den 20 januari 2015 redovisas nedan. I sammanställningen ingår inte Försäkringskassans förvaltningsanslag. Jämförelse med föregående prognos. Beloppen anges i miljoner kronor. 2015 2016 2017 2018 2019 Föregående prognos 201 021 207 951 212 736 217 394 222 058 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antagande -202-233 -248-313 -125 Volym- och strukturförändringar 563 970 1 199 1 440 1 507 Nya regeländringar - - - - - Ändrat regleringsbelopp för statlig ålderspensionsavgift - 1 6 64 - Övrigt 6 143 288 496 630 Ny prognos 201 387 208 831 213 980 219 080 224 069 Differens i miljoner kronor 367 880 1 248 1 686 2 011 Differens i procent 0,2 0,4 0,6 0,8 0,9 Sammantaget har prognoserna höjts något för samtliga år, jämfört med de prognoser som lämnades den 20 januari 2015. Utgifterna beräknas bli 367 miljoner kronor högre 2015 och ytterligare 513 miljoner kronor högre 2016, det vill säga sammantaget 880 miljoner kronor högre 2016 än i föregående prognos. 2019 är utgifterna i denna prognos 2 011 miljoner kronor högre än i föregående prognos. Volym- och strukturförändringar har höjt prognoserna för alla år. För 2015 och 2016 är det framför allt nettodagarna inom föräldraförsäkringen, och då främst inom tillfällig föräldrapenning, som förväntas bli fler. En stor del av de ändrade makroekonomiska antagandena beror på att medelersättningen inom tillfällig föräldrapenning har justerats ner. Precis som i januariprognosen har hänsyn inte tagits till regeringens lagförslag och aviserade regeländringar eftersom regeringens budgetproposition för 2015 (Prop. 2014/15:1) inte antogs av riksdagen. 10

Inledning Behov av ytterligare medel för 2015 I regleringsbrevet för 2015 anges för samtliga anslagsposter utom en att inget anslagssparande får föras över från år 2014 till 2015. Högsta tillåtna anslagskredit för budgetåren 2014 och 2015 för respektive anslagspost framgår av regleringsbreven. Utnyttjade krediter (negativa överföringsbelopp) överförs därför i beräkningarna både från år 2014 till 2015 och från år 2015 till 2016. Försäkringskassan hemställde den 2 februari om tilläggsanslag för sakanslagen för 2015 om sammanlagt 4 920 miljoner kronor. Tilläggsanslagen avsåg sju anslag där beräknade utgifter översteg den högsta tillåtna anslagskrediten. Sedan dess har prognoserna uppdaterats och nu visar utgiftsprognosen för år 2015 att de beräknade utgifterna överstiger tillgängliga medel (tilldelade medel samt högsta tillåtna anslagskredit) för följande sex anslag/anslagsposter med sammanlagt 4 951 miljoner kronor: För anslaget 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning, inom utgiftsområde 9, beräknas medelsbehovet för 2015 överskrida tilldelade medel med 42 miljoner kronor, vilket är 28 miljoner kronor över medgiven anslagskredit. Ingen förändring i prognosen för 2015 sedan hemställan den 2 februari 2015. För anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning, inom utgiftsområde 9, beräknas medelsbehovet överskrida tilldelade medel med 1 861 miljoner kronor, vilket är 640 miljoner kronor över medgiven anslagskredit. För detta anslag har prognosen höjts med 35 miljoner kronor sedan hemställan den 2 februari då medelsbehovet beräknades överskrida tilldelade medel med 1 827 miljoner kronor, vilket var 606 miljoner kronor över medgiven anslagskredit. För anslagsposten 1.1:7 Högkostnadsskydd för arbetsgivare, inom utgiftsområde 10, beräknas medelsbehovet överskrida tilldelade medel med 35 miljoner kronor, vilket är 31 miljoner kronor över medgiven anslagskredit. För detta anslag har prognosen sänkts med 5 miljoner kronor sedan hemställan den 2 februari då medelsbehovet beräknades överskrida tilldelade medel med 40 miljoner kronor, vilket var 36 miljoner kronor över medgiven anslagskredit. För anslaget 1:2.11 Tillfällig föräldrapenning, inom utgiftsområde 12, beräknas medelsbehovet överskrida tilldelade medel med 528 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 240 miljoner kronor. Ingen förändring i prognosen för 2015 sedan hemställan den 2 februari 2015. För anslagsposten 1:1.21 Sjukpenning, inom utgiftsområde 10, beräknas medelsbehovet överskrida tilldelade medel med 2 327 miljoner kronor, vilket är 839 miljoner kronor över medgiven anslagskredit. För detta anslag har prognosen höjts med 101 miljoner kronor sedan hemställan den 2 februari, då medelsbehovet beräknades överskrida tilldelade medel med 1 827 miljoner kronor, vilket var 606 miljoner kronor över medgiven anslagskredit. Sedan dess har också prognosen sänkts med 99 miljoner kronor för anslagsposten 1:1.19 Rehabiliteringspenning, 11

Inledning inom utgiftsområde 10, och medelsbehovet beräknas inte längre överskrida tilldelade medel för denna anslagspost. För 1:6.4 Vårdbidrag för funktionshindrade barn, inom utgiftsområde 12, beräknas medelsbehovet överskrida tilldelade medel med 159 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med cirka 4 miljoner kronor. För detta anslag har prognosen höjts med cirka 3 miljoner kronor sedan hemställan den 2 februari då medelsbehovet beräknades överskrida tilldelade medel med 156 miljoner kronor, vilket var 1 miljon kronor över medgiven anslagskredit. Sammanfattande tabell över anslag/anslagsposter som beräknas överskrida anslagskrediten 2015. Belopp i tusental kronor. Anslag/anslagspost Ingående överföringsbelopp från 2014 Anslag år 2015 Prognos 2015 Avvikelse från tilldelade medel Överskridande av anslagskredit 9 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 0 266 995 308 692 41 697 28 347 9 1:4 Kostnad för statlig assistans 1 141 335 24 421 000 25 141 000 1 861 335 640 285 10 1:1.21 Sjukpenning 259 910 29 546 000 31 612 826 2 326 736 839 236 10 1:1.7 Högkostnadsskydd arbetsgivare 0 66 500 101 000 34 500 31 175 12 1:2.11 Tillfällig föräldrapenning 30 801 5 746 582 6 243 382 527 601 240 272 12 1:6.4 Vårdbidrag för funktionshindrade barn 112 724 3 103 000 3 148 950 158 674 3 524 Försäkringskassans förslag till anslag 2016 Försäkringskassan har i beräkningarna av förslag till anslag antagit att inget anslagssparande får föras över mellan åren 2015 och 2016. Högsta tillåtna anslagskredit för budgetåret 2015 för respektive anslagspost framgår av regleringsbrevet. För de anslagsposter som prognostiseras utnyttja anslagskrediten under 2015 överförs därför ett negativt överföringsbelopp från år 2015 till år 2016. Försäkringskassans förslag till anslagsnivå för 2016 har således inte påverkats av eventuellt anslagssparande från 2015, men däremot av under år 2015 utnyttjad anslagskredit. Som en konsekvens av beräkningssättet kommer summan av Försäkringskassans anslagsförslag för år 2016 att överstiga summan av utgiftsprognoserna för året. Försäkringskassan föreslår enligt tabellen nedan en anslagsnivå som ska täcka dels de prognostiserade utgifterna under året, dels ett eventuellt underskott vid årets början. Fördelning på anslagspostnivå framgår av Bilaga 1 Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inom Försäkringskassans ansvarsområde 2016. 12

Inledning Beräknat anslagsbehov för finansiering av socialförsäkrings- och bidragssystemen åren 2016 2019. Belopp i tusental kronor Försäkringskassans Prognos 2017 Prognos 2018 Prognos 2019 förslag till anslag 2016 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 01:04 Statligt tandvårdsstöd 5 615 206 5 772 951 5 927 738 6 050 161 01:06 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning 573 488 594 594 01:07 Sjukvård i internationella förhållanden 522 153 515 500 527 703 539 870 04:03 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 303 809 *) 295 087 295 427 301 212 04:04 Kostnader för statlig assistansersättning 26 048 000 26 995 000 27 898 000 28 637 000 Summa 32 489 741 33 579 026 34 649 462 35 528 837 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 01:01 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 41 400 855 43 914 454 45 789 281 46 900 784 01:02 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 50 594 523 49 768 380 49 825 991 50 659 362 01:03 Handikappersättningar 1 359 000 *) 1 383 000 1 428 000 1 475 000 01:04 Arbetsskadeersättningar m.m. 3 170 424 2 966 346 2 836 953 2 737 805 01:05 Ersättning inom det statliga personskyddet 35 840 34 253 32 900 31 720 01:06 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 3 238 000 3 207 000 3 207 000 3 207 000 Summa 99 798 642 101 273 433 103 120 125 105 011 673 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 01:01 Barnbidrag 26 253 185 26 714 894 27 164 351 27 541 746 01:02 Föräldraförsäkring 40 511 874 *) 41 966 165 43 638 588 45 275 078 01:03 Underhållsstöd 2 120 878 2 056 632 2 052 731 2 047 807 01:04 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner 14 000 14 000 14 000 14 000 01:06 Vårdbidrag för funktionshindrade barn 3 555 258 3 720 315 3 940 523 4 186 932 01:08 Bostadsbidrag 4 881 615 4 655 800 4 500 600 4 462 900 Summa 77 336 809 79 127 806 81 310 793 83 528 463 Totalt 209 625 192 213 980 265 219 080 380 224 068 937 *) Förslag under förutsättning att tilläggsanslag beviljas för 2015 13

Inledning Försäkringskassan föreslår vidare att anslagsposten 10,1:1.7 Högkostnadsskydd för arbetsgivare byter namn till Ersättning för höga sjuklönekostnader till arbetsgivare och att anslaget 12,1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn byter namn till Vårdbidrag för barn med funktionsnedsättning. Uppdrag Enligt regleringsbrev för budgetåret 2015 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoser för 2015 2019 i Hermes senast den 20 februari. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. Följande ska redovisas: Belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad, prognostiserat utfall för 2015 för samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad, förklaring och analys till förändringar i prognos och utfall med hjälp av makrooch volymförändringar, och beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller. I denna del av budgetunderlaget, som även är svar på ovanstående uppdrag, redovisas prognoser för åren 2015 2019 över Försäkringskassans sakanslag inom utgiftsområdena 9, 10 och 12. Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inkluderande jämförelse med statsbudgeten redovisas i bilaga 1. Utvecklingen av antal förmånstagare, antal utbetalningar och av olika medelbelopp m.m. redovisas i bilaga 2. Månadsfördelade prognoser för år 2015 redovisas i bilaga 3. Redovisning av de anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter görs i bilaga 4. En förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag finns i bilaga 5. Prognosunderlag Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang utnyttja det mest aktuella dataunderlaget som finns tillgängligt och har tillräckligt hög kvalitet. Eftersom en viss eftersläpning föreligger i statistiken innebär detta för föreliggande rapport att material för januari i största möjliga utsträckning har använts. Preliminära ekonomiska uppgifter för januari 2015 har dock inte varit tillgängliga förrän i mitten på februari innevarande år och har därför inte kunnat beaktas i beräkningarna. Det ekonomiska utfallet för år 2014 har beaktats för samtliga anslag. Hänsyn har inte tagits till föreslagna regeländringar i regeringens budgetproposition för 2015 (Prop. 2014/15:1). 14

Inledning De makroekonomiska antaganden om löneutveckling, prisbasbelopp med mera som använts i beräkningarna anges i bilaga 2. Dessa antaganden har erhållits från Konjunkturinstitutets (KI) prognos i december 2014. Pensionsmyndigheten räknade i januari 2015 om inkomstbasbeloppet och inkomstindex. Dessa nya beräkningar har använts i prognosen. Till beräkningarna har vidare Statistiska centralbyråns (SCB) befolkningsprognos från år 2014 använts. Hur de olika makroekonomiska förutsättningarna påverkar utgifterna redovisas under respektive anslag. Där redovisas även hur förändrade antaganden kan påverka utgiftsprognoserna i olika riktning. 15

Tandvårdsförmåner Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor. Ingående överföringsbelopp 0 0 0 Anslag 5 676 040 5 777 010 5 615 206³ Tilldelade medel 5 676 040 5 777 010 5 615 206 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² Utfall/Prognos 5 217 200 5 413 020 5 615 206 5 772 951 5 927 738 6 050 161 Avvikelse från anslag 458 840 363 990 0 Avvikelse från tilldelade medel 458 840 363 990 0 Högsta anslagskredit 283 802 288 851 Tillgängliga medel 5 959 842 6 065 861 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² För åren 2017-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Försäkringskassans förslag till anslag. Anslagsbelastningen för 2014 blev 5 217 miljoner kronor, vilket är 459 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 5 413 miljoner kronor, vilket är 364 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Försäkringskassans förslag till anslag för 2016 är 5 615 miljoner kronor. Detta förslag har inte påverkats av eventuellt anslagssparande från 2015, men däremot av under år 2015 utnyttjad anslagskredit. 17

Tandvårdsförmåner Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd Bakgrundsfakta Det statliga tandvårdsstödet består av två delar, dels ett skydd mot höga kostnader som kallas tandvårdsersättning och dels ett tandvårdsbidrag. Tandvårdsbidraget finns i två former, dels ett allmänt som gäller alla försäkrade och dels ett särskilt som ges till vissa patientgrupper som har behov av förebyggande tandvård. Tandvårdsersättning/skydd mot höga kostnader För ersättningsberättigande tandvårdsåtgärder som har slutförts under en ersättningsperiod om högst ett år, lämnas tandvårdsersättning med en viss andel av patientens sammanlagda kostnader, i den mån dessa överstiger ett visst fastställt belopp. För den del av kostnaderna som överstiger 3 000 kronor men inte 15 000 kronor lämnas tandvårdsersättning med 50 procent och för den del som överstiger 15 000 kronor lämnas ersättning med 85 procent av kostnaderna. Ersättning beräknas enligt en fastlagd lista med referenspriser. I de fall vårdgivarens pris är lägre än referenspriset ges ersättning beräknat på vårdgivarens pris. Om vårdgivarens pris överstiger referenspriset ersätts inte den del av priset som överstiger referenspriset. Allmänt tandvårdsbidrag Allmänt tandvårdsbidrag får användas för betalning av ersättningsberättigande tandvårdsåtgärder. Om det allmänna tandvårdsbidraget inte används ett år sparas det till nästkommande år. Patienten får maximalt ha ett sparat tandvårdsbidrag räknat från den 1 juli varje år, vilket innebär att patienten maximalt kan ha två tandvårdsbidrag till sitt förfogande under ett år. Tandvårdsbidraget är framför allt tänkt att uppmuntra till regelbundna undersökningar och förebyggande åtgärder, men kan användas även till annan tandvård. Det kan också användas som delbetalning för abonnemangstandvård. Storleken på bidraget beror på i vilken åldersgrupp patienten befinner sig. Patienter som är 20 29 år eller 75 år eller äldre är berättigade till 300 kronor och patienter som är mellan 30 och 74 år har rätt till 150 kronor. Särskilt tandvårdsbidrag Den 1 januari 2013 infördes det tredje steget i tandvårdsreformen. I det tredje steget förstärks stödet till personer som kan få problem med tänderna på grund av sin sjukdom eller funktionsnedsättning. Det kan vara sjukdomen/funktionsnedsättningen i sig som orsakar problemen eller medicinerna patienterna behöver ta. Det tredje steget innebär att ett nytt bidrag införs, särskilt tandvårdsbidrag (STB). Det särskilda tandvårdsbidraget är 600 kronor per halvår och får inte sparas. Det kan endast användas till förebyggande tandvårdsåtgärder. Antaganden Prognosen bygger främst på SCB:s befolkningsprognos, Konjunkturinstitutets (KI) makroekonomiska prognos (särskilt sysselsättning och arbetslöshet) samt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) prognoser över referenspriser och beloppsgränser för tandvårdsstödet. 18

Tandvårdsförmåner Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd Analys av 2014 Utgiften för statligt tandvårdsstöd under 2014 uppgick till 5 217 miljoner kronor vilket är en ökning med ungefär 0,5 procent jämfört med 2013. Det är svårt att säga exakt hur mycket de olika delarna inom tandvårdsstödet har förändrats mellan 2013 och 2014 eftersom nya konton för redovisning infördes vid halvårsskiftet 2013. Uppskattningsvis var utgifterna för det allmänna tandvårdsbidraget 1,0 procent lägre och för högkostnadsskyddet 0,6 procent högre under 2014 jämfört med 2013 2. Det särskilda tandvårdsstödet ökade från 17 miljoner kronor 2013 till 27 miljoner kronor 2014. Antalet besök minskade med 0,7 procent under 2014 jämfört med 2013 och det var främst personer i åldergruppen 30-49 år som besökte tandläkaren mindre frekvent. Bland äldre personer, 65 år och äldre, ökade antalet besök mellan 2013 och 2014. Den 1 september 2014 genomförde TLV flertalet förändringar i det statliga tandvårdsstödet vilka syftar till att förbättra, förtydliga och förenkla regelverket. 3 Bland annat har fler åtgärder blivit ersättningsberättigade och en större översyn av alla delar som ingår i respektive åtgärders referenspris har lett till en omräkning av referenspriserna. Fler ersättningsberättigade åtgärder medför att utgifterna för högkostnadsskyddet ökar, detta motverkas av förändringen av referenspriserna vilket beräknas ledda till lägre utgifter för högkostnadsskyddet. Analys av 2015 2019 Utgiften för det statliga tandvårdsstödet beräknas öka med i snitt 3,0 procent per år under perioden 2015 2019. Utgifterna för högkostnadsskyddet och det allmänna tandvårdsbidraget beräknas öka i snitt 3,0 respektive 1,8 procent under prognosperioden. Utgiften för det särskilda tandvårdsbidraget antas öka i samma takt som den observerade ökningen sedan införandet. Utgifter för de olika delarna i det statliga tandvårdsstödet. Beloppen anges i tusental kronor. 2014¹ 2015 2016 2017 2018 2019 Högkostnadsskydd 4 206 754 4 356 529 4 522 763 4 649 352 4 780 126 4 880 830 Allmänt tandvårdsbidrag 983 106 1 016 921 1 039 250 1 056 881 1 067 431 1 075 689 Särskilt tandvårdsbidrag 27 340 39 569 53 193 66 718 80 181 93 643 Totalt 5 217 200 5 413 020 5 615 206 5 772 951 5 927 738 6 050 161 ¹ Utfall Källa: Försäkringskassan 2 Dessa värden baseras på utgiftsjusterade utbetalningsbelopp. Det finns en viss diskrepans mellan den officiella utbetalningsstatistiken och bokförda utgifter. 3 http://www.tlv.se/upload/tandvard/information_andringar_tandvardstodet_140901.pdf 19

Tandvårdsförmåner Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd Denna utveckling drivs delvis av antagandet om en växande befolkning: 0,8 procent fler personer i snitt per år under prognosperioden med något större ökning i de äldre åldersgrupperna. Referenspriserna samt beloppsgränserna för högkostnadsskyddet antas öka i enlighet med TLV:s prognoser, vilket har en direkt effekt på utbetalda ersättningar från högkostnadsskyddet. Högre referenspriser innebär högre ersättningsgrundande belopp (som ersättningen från högkostnadsskyddet beräknas på) och därmed högre utgifter, allt annat lika. Detta motverkas av höjda beloppsgränser för högkostnadsskyddet, något som enligt prognoserna kommer att inträffa under prognosperioden. Känslighetsanalys Om befolkningens storlek blev 1 procent högre än vad som antagits i prognosen är en grov uppskattning att utgiften för det statliga tandvårdsstödet skulle bli cirka 50 miljoner kronor högre under 2016. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor. 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ Föregående prognosbelopp 5 455 370 5 642 440 5 807 210 5 968 680 6 120 880 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden +1 752 +1 478 +2 346 +2 822 +2 904 Volym- och strukturförändringar - - - - - Regelförändringar - - - - - Övrigt -44 102-28 712-36 605-43 764-73 623 Ny prognos 5 413 020 5 615 206 5 772 951 5 927 738 6 050 161 Differens i 1000-tal kronor -42 350-27 234-34 259-40 942-70 719 Differens i procent -0,8-0,5-0,6-0,7-1,2 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Vid föregående prognos fanns ingen uppdaterad version av FASIT, vilket innebar att ingen hänsyn kunde tas till KI:s decemberprognos. I denna prognos är KI:s decemberprognos med och jämförelsen för de makroekonomiska förutsättningarna görs således med de förutsättningar som gällde vid prognosen som lämnades av Försäkringskassan i november. I den nya prognosen förväntas antalet sysselsatta vara fler än i den tidigare prognosen vilket innebär att utgifterna för tandvårdsstödet höjs något för hela prognosperioden. 20

Övrigt En ny version av FASIT med uppdaterat urval och konsumtionsmönster har använts vid denna prognos, vilket medför vissa förändringar jämfört med tidigare prognos. Tandvårdsförmåner Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd 21

Statlig ålderspensionpensionsavgift för smittbärarpenning 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor. 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Anslag (=tillgängliga medel = anslagsbelastning) 520¹ 514¹ 573² 488 594 594 Preliminäravgift 541¹ 594¹ - - - - Reglering, avser förhållanden tre år tidigare -21¹ -80¹ -21-106 0 0 Prognostiserad avgift för respektive år 416 545 594 594 594 594 ¹ Fastställd av riksdag eller regering. ² Försäkringskassans förslag till anslag. Anslagsbelastningen för 2014 blev 520 000 kronor, vilket motsvarar anslagsbeloppet. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 514 000 kronor, vilket motsvarar anslagsbeloppet. Försäkringskassans förslag till anslag för 2016 är 573 000 kronor. Bakgrundsfakta Anslagsposten smittbärarpenning disponeras av Socialstyrelsen. Försäkringskassan prognostiserar endast den statliga ålderspensionsavgiften som är förknippad med utgiften för smittbärarpenning. Antaganden Utöver de antaganden som Socialstyrelsen använder då de beräknar utvecklingen av förmånen tillkommer en beräknad ränta på 6 månaders statsskuldväxlar från Konjunkturinstitutet. Analys Prognosen bygger på Socialstyrelsens prognos för smittbärarpenning, som är 5,5 miljoner kronor 2015 och 6 miljoner för resten av prognosperioden. 22

Statlig ålderspensionpensionsavgift för smittbärarpenning Jämförelse med föregående prognos Prognosen för den statliga ålderspensionsavgiften för smittbärarpenning är oförändrad jämfört med den prognosen som levererades i januari 2015. 23

Sjukvård i internationella förhållanden 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor. Ingående överföringsbelopp 0 0 0 Anslag 658 025 611 535 522 153³ Tilldelade medel 658 025 611 535 522 153 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² Utfall/Prognos 488 766 532 118 522 153 515 500 527 703 539 870 Avvikelse från anslag 169 259 79 417 0 Avvikelse från tilldelade medel 169 259 79 417 0 Högsta anslagskredit 32 901 30 577 Tillgängliga medel 690 926 642 112 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² För åren 2017-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Försäkringskassans förslag till anslag. Anslagsbelastningen för 2014 blev 489 miljoner kronor, vilket är 169 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 532 miljoner kronor, vilket är 79 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Försäkringskassans förslag till anslag för 2016 är 522 miljoner kronor. Detta förslag har inte påverkats av eventuellt anslagssparande från 2015, men däremot av under år 2015 utnyttjad anslagskredit. Bakgrundsfakta Förmånen delas in i fyra ersättningsområden: Konventionsvård, turistvård, pensionärsvård och sjuk- och tandvårdstjänster. Konventionsvård Konventionsvård avser ersättning till landstingen för vård som givits i Sverige till personer som är försäkrade i länder som Sverige har ingått konventioner med, överenskommelser om sjukvårdsförmåner eller avtal om betalningsavstående. De fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna. 24

Sjukvård i internationella förhållanden Turistvård Turistvård avser ersättning till andra länder för vård som givits till personer som är försäkrade i Sverige, men som blivit sjuka i samband med en vistelse i ett annat EU/EES-land eller Schweiz. Även planerad vård med förhandstillstånd faller under turistvård. De fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna. Pensionärsvård Pensionärsvård avser ersättning till andra länder för vård av pensionärer som är försäkrade för vårdförmåner i Sverige och har valt att bosätta sig i ett annat EU/EES-land eller Schweiz. Även deras familjemedlemmar omfattas. Begreppet innefattar även ersättning för vårdförmåner till familjemedlemmar som inte är bosatta i samma medlemsstat som den försäkrade personen. Sedan 1 maj 2010 debiterar vissa länder Sverige fasta belopp per skuldmånad medan andra skickar fakturor på faktiska belopp. Sjuk- och tandvårdstjänster Sjuk- och tandvårdstjänster avser ersättning i efterhand för planerad och nödvändig privat vård. Sedan 1 oktober 2013 motsvarar ersättningen nivån för vad vården hade kostat om den hade utförts i Sverige. Anslaget Sjukvård i internationella förhållanden finansieras helt med statliga medel. Regelverk Personer som är försäkrade i ett EU/EES-land och Schweiz har rätt till vårdförmåner i Sverige, precis som personer som är försäkrade i Sverige har rätt till vårdförmåner i andra EU/EES-länder och Schweiz. Även pensionärer som är försäkrade i Sverige men som bosätter sig i ett annat EU/EES-land eller Schweiz har rätt till vårdförmåner i Sverige. 4 Den 1 oktober 2013 trädde en kostnadsansvarslag 5 angående patientrörlighet inom EU i kraft. Den syftar till att införliva Europaparlamentets- och rådets direktiv 6 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård. Enligt kostnadsansvarslagen ska kostnadsansvaret för den gränsöverskridande vården fördelas mellan stat, landsting och kommuner, men tillämpas inte för vårdkostnader som har uppkommit före lagens ikraftträdande. Landstingens kostnadsansvar avser ersättningar för viss hälso- och sjukvård och tandvård samt för vissa produkter, som exempelvis läkemedel, som patienter får vid vård i ett annat EES-land. Till landstingets kostnadsansvar hör de personer som vid tiden för den vård ersättningen avser, var bosatta inom landstinget eller kvarskrivna i landstinget 7. 4 (EG) 883/2004. 5 Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU. 6 2011/24/EU. 7 16 Folkbokföringslagen. 25

Sjukvård i internationella förhållanden Samma kostnadsansvar gäller även läkemedel som införskaffats i ett annat EES-land, vid en annan tidpunkt än vårdtillfället. Landstingens kostnadsansvar avser såväl ersättning för vård som söks med stöd av kostnadsansvarslagen som den som söks med stöd av förordning (EG) nr 883/2004 8. Staten har ansvar för kostnaderna för gränsöverskridande vård till personer som ingår i personkretsen men inte är folkbokförda eller kvarskrivna i Sverige. Till denna grupp hör bland annat utlandsboende pensionärer som får sin huvudsakliga pension från Sverige. Staten har även kostnadsansvaret för tandvård som hade berättigat till stöd om den utförts i Sverige 9. De bilaterala överenskommelser och konventioner rörande hälsooch sjukvård som Sverige har med andra länder bekostas också av staten. 10 Antaganden I prognosen för pensionärsvård har genomsnittliga mittkurser för växelkurser (januari 2014 december 2014) från Riksbanken och fasta belopp avseende kostnad för vård av pensionärer bosatta i vissa länder använts. De fasta kostnaderna är fastställda av Administrativa kommissionen 11. Analys av 2014 Under 2014 betalades 489 miljoner kronor ut för sjukvård i internationella förhållanden. Det var 37 procent mindre än under 2013. Den största, både procentuella och absoluta, minskningen var för sjuk- och tandvårdstjänster. Det beror på att den planerade vården, som ingår i sjuk- och tandvårdstjänster, fram till oktober 2013 har ersatts enligt de faktiska vårdkostnaderna, enligt vårdlandets utgiftsnivåer, men nu endast ersätts upp till den nivå som vården hade kostat om den givits i Sverige. Utgiften och dess förändring fördelad på ersättningsområde 2013-2014, miljoner kronor, andel i procent Utgift 2013 Utgift 2014 Differens mellan 2013 och 2014 Differens i procent Konventionsvård 176 175-1 -1 Turistvård 189 115-75 -40 Pensionärsvård 280 187-92 -33 Sjuk- och tandvårdstjänster 136 12-124 -91 Totalt 781 489-292 -37 Källa: Försäkringskassan 8 Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU ny lagstiftning. 9 Enligt lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd. 10 Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU ny lagstiftning. 11 Administrativa kommissionen för samordning av de sociala trygghetssystemen inom EU. 26

Sjukvård i internationella förhållanden Utgifterna för alla utgiftsområden har minskat under 2014. Turistvård har minskat på grund av att vissa utgifter som tidigare belastat anslaget nu belastar landstingen. Även pensionärsvård har minskat kraftigt. Det beror på att det är färre och färre eftersläpningar på inkomna fakturor. Många länder har gått från att debitera Sverige med fasta belopp till att debitera med faktiska belopp. Det har under en övergångsperiod inneburit att fakturor för fasta kostnader med viss eftersläpning har skickats samtidigt som fakturor för faktiska kostnader med mindre eftersläpning. Det har inneburit högre utbetalningar. Nu är det dock färre dubbla fakturor och därmed lägre utgift. Analys av 2015 2019 Utfall och prognoser uppdelat på ersättningsområden Utfall till och med 2014, beloppen anges i miljoner kronor 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Konventionsvård 172 169 192 176 175 175 175 176 176 177 Turistvård 197 137 106 189 115 91 76 64 67 71 Pensionärsvård 160 311 331 279 187 251 254 257 264 270 Sjuk- och tandvårdstjänster 51 33 69 136 12 15 17 18 20 22 Summa 579 1 650 698 781 1 489 532 522 515 528 1 540 1 På grund av avrundningar stämmer inte summeringen av kolumnen med summan i tabellen. Källa: Försäkringskassan Konventionsvård Utgifterna för konventionsvård förväntas följa de senaste årens trend och endast förändras marginellt mellan åren under prognosperioden. Turistvård Utgiften för turistvård beräknas sjunka kraftigt under 2015 och fortsätta sjunka, men i långsammare takt under 2016-2017. Från 115 miljoner kronor 2014 till 64 miljoner kronor 2017. Trots nivåsänkning antas en underliggande ökning föreligga. Därför ökar utgiften för turistvård med cirka 5 procent per år efter 2017. Att utgiften för turistvård antas sjunka under 2015-2017 beror på att kostnadsansvarslagen som trädde i kraft i oktober 2013 förväntas ha stor effekt då. Pensionärsvård Utgiften för 2015 väntas öka med 64 miljoner kronor jämfört med 2014. Det baseras på ett antagande om att det fortfarande finns vissa eftersläpningar i fakturor som kommer att betalas. Mellan 2016 och 2019 antas utgiften för pensionärsvård öka med i genomsnitt 2 procent per år. Sjuk- och tandvårdstjänster Under 2014 har stora delar av utgiftsansvaret flyttats över till landstingen. Trots en nedjustering av utgiftsnivån antas den ökande trenden kvarstå. Ökningen prognostiseras till i genomsnitt 10 procent per år mellan 2015 och 2019. 27

Sjukvård i internationella förhållanden Osäkerhet Prognosen innehåller ett antal osäkerhetsfaktorer. De mest påtagliga av dessa har sitt ursprung i administrativa moment. Exempelvis fastställs de fasta beloppen för pensionärsvård med flera års eftersläpning och i varierande takt mellan länderna. Det är även osäkert i vilken takt de länder som kräver Sverige på fasta kostnader kommer att övergå till att skicka krav på faktiska belopp. Det finns en betydande osäkerhet i prognosen för turistvård. De främsta orsakerna är svårigheterna att förutse hur resandet kommer att se ut och hur betalningsmönstret påverkas av skärpta återbetalningsregler. Dessutom är det osäkert hur lång tid det tar innan den nya kostnadsansvarslagen fått full effekt och därmed hur fördelningen av utgifter mellan staten och landstingen kommer att utvecklas. Känslighetsanalys Om eurokursen förändras med en krona påverkas utgifterna för pensionärsvård år 2016 med 27 miljoner kronor. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i januari 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor. 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ Föregående prognosbelopp 543 632 528 086 523 052 527 703 539 870 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -11 514-5 933-7 552 - - Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 532 118 522 153 515 500 527 703 539 870 Differens i 1000-tal kronor -11 514-5 933-7 552 0 0 Differens i procent -2,1-1,1-1,4 0,0 0,0 ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen för 2015-2017 är något lägre än den som levererades i januari 2015. Det beror främst på en utfallsjustering som har gjorts för pensionärsvård. 28

Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor. Ingående överföringsbelopp -12 619 0 0 Anslag 366 995 266 995 303 809³ Tilldelade medel 354 376 266 995 303 809 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² Utfall/Prognos 315 172 308 692 303 809 295 086 295 427 301 212 Avvikelse från anslag 51 823-41 697 0 Avvikelse från tilldelade medel 39 204-41 697 0 Högsta anslagskredit 17 350 13 350 Tillgängliga medel 371 726 280 345 Överskridande av anslagskredit 0-28 347 ¹ Utfall. ² För åren 2017-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Försäkringskassans förslag till anslag. Anslagsbelastningen för 2014 blev 315 miljoner kronor, vilket är 52 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 39 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 309 miljoner kronor, vilket är 42 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 28 miljoner kronor. Försäkringskassan lämnade den 2 februari en hemställan om tilläggsanslag för 2015 med 42 miljoner kronor. Om tilläggsanslag inte beviljas ökar anslagsbehovet för 2016 med motsvarande belopp. Försäkringskassans förslag till anslag för 2016 är 304 miljoner kronor. Detta förslag har inte påverkats av eventuellt anslagssparande från 2015, men däremot av under år 2015 utnyttjad anslagskredit. Bakgrundsfakta Från anslaget bekostas bilstöd till personer med funktionsnedsättning. Bilstöd beviljas till personer som, på grund av sitt eget eller sitt barns varaktiga funktionsnedsättning, har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller har svårigheter att använda allmänna kommunikationer. 29

Bilstöd till personer med funktionsnedsättning De försäkrade kan delas in i fem bidragsgrupper: 1. Person med funktionsnedsättning under 65 år som behöver ett fordon för att kunna försörja sig, genomgå arbetslivsriktad utbildning eller rehabilitering 2. Person med funktionsnedsättning under 65 år som tidigare beviljats bidrag enligt grupp 1 och nu beviljats sjuk- eller aktivitetsersättning 3. Annan person med funktionsnedsättning än tillhörande grupperna 1 eller 2, som fyllt 18 men inte 50 år och som har för avsikt att köra fordonet själv 4. Förälder med funktionsnedsättning med barn under 18 år och som har för avsikt att köra fordonet själv 5. Förälder till barn med funktionsnedsättning som sammanbor med barnet och som har för avsikt att köra fordonet själv Det finns två olika bidrag för köp av fordon; ett grundbidrag och ett inkomstrelaterat anskaffningsbidrag. Grundbidraget utbetalas till alla som beviljas bilstöd och är högst 60 000 kronor. Anskaffningsbidraget är maximalt 40 000 kronor vid årsinkomster som understiger 88 000 kronor. Storleken på bidraget sjunker därefter stegvis för att helt upphöra vid inkomster på 160 000 kronor eller mer. Grund- och anskaffningsbidrag måste användas inom sex månader från beslutet om rätt till bilstöd. Utöver grund- och anskaffningsbidrag kan anpassningsbidrag beviljas. Det är avsett för kostnader till de ändringar som behövs för att den person som beviljats bilstödet ska kunna bruka fordonet. Anpassningsbidraget är obegränsat. I särskilda fall kan även bidrag till körkortsutbildning beviljas. Bilstödet infördes i sin nuvarande form den 1 oktober 1988. Från och med den 1 november 1997 kan bilstöd bara betalas ut inom ramen för beviljat anslag. Det medför att utbetalningarna av bilstöd stoppas när anslagna medel är förbrukade. Anslaget finansieras med statliga medel. Antaganden Utgiftsutvecklingen för Bilstöd till personer med funktionsnedsättning är beroende av antalet grundbidragsärenden samt antal utbetalningar av anpassningsbidrag och anskaffningsbidrag. Storleken på medelbeloppet för utbetalningar av anpassningsbidrag har också stor inverkan på utbetalningarna. Prognosen baseras på hur många utbetalningar som förväntas ske inom de olika bidragstyperna och det genomsnittliga utbetalda beloppet för dessa. Analys av 2014 Utfallet för bilstöd 2014 blev 315 miljoner kronor. Grundbidrag utbetalades med 76 miljoner, anskaffningsbidrag med 6 miljoner och anpassningsbidrag med 231 miljoner kronor. Utgifterna för anpassningsbidrag har de senaste åren ökat markant, men 2014 var de totala utgifterna för anpassningsbidraget lägre än året innan. Både antalet personer som fick anpassningsbidrag och det utbetalade medelbeloppet minskade 30