Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Västra Sverige Text: Karin Wennermark, Stig Meiton. Omslag: Elin Högberg Tryck:

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Västra Sverige Text: Karin Wennermark, Stig Meiton. Omslag: Elin Högberg Tryck: DanagårdLITHO november 2012. Materialet får återges och citeras, men var god ange källan.

Boendet i Göteborgsregionen Det är nu femte gången som Hyresgästföreningen ger ut en sammanställning om människors levnadsförhållanden i Göteborgsregionen. Syftet är i första hand att beskriva hur hyresgästerna bor, vad det kostar att bo och vilka skillnader som finns mellan olika boendeformer. Utöver detta redovisas en rad intressanta uppgifter för varje kommun inom vår region. Följande kommuner finns med i sammanställningen: Ale, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Orust, Partille, Stenungsund, Tjörn, Varberg och Öckerö. För Göteborg finns en motsvarande redovisning för vart och ett av de 10 stadsdelsnämndsområdena. I sammanställningen finns uppgifter om bostadsbeståndet, befolkningsutvecklingen, bostadsbyggandet, bostadsbristen, privatekonomin i kommunen/stadsdelsnämndsområdet, de kommunala bostadsföretagens ekonomi, hyreskostnaden i befintliga och i nya lägenheter samt taxor och avgifter som berör boendet. Bostadsbristen i vår region är fortfarande mycket omfattande trots att byggandet har kommit igång. Dessvärre räcker inte de bostäder som byggs för att täcka efterfrågan. Hårdast drabbas de unga som vill flytta till sin första egna bostad. Det skulle behövas 20 000 nya lägenheter i Göteborgsregionen för att tillgodose behoven hos alla unga vuxna i åldern 20-27 år. Orättvisorna mellan dem som hyr sin bostad och dem som äger sin bostad har ökat ytterligare. Hyrskatten, det vill säga den överbeskattning som drabbar hyresgästerna, uppgår nu till nästan 40 miljarder kronor per år! Så kan det självklart inte få fortsätta att vara. Boendet i Göteborgsregionen är ett utmärkt verktyg för den som vill delta i samhällsdebatten i allmänhet och i den bostadspolitiska debatten i synnerhet. Under våren 2013 kommer materialet också att läggas ut på www.hurvibor.se Hyresgästföreningens nya faktabank på webben. Göteborg i november 2012 Monica Bogren t f ordförande Hyresgästföreningen Region Västra Sverige

Innehåll Bostadsbristen Starkt tryck på het region... 5 Göteborgsregionen motor för hela länet... 7 Vidsträckt arbetsliv i en resande region... 8 Pendling präglar kranskommunerna... 9 Göteborg har ett stort glapp att bygga ikapp... 10 Störst brist på hyresrätter... 11 Stora ungdomskullar tvingas vänta i farstun... 12 Brist och avdrag pressar upp priserna... 13 Mest bostadsrätter byggs i Göteborg... 14 Bostadspolitiken Hyrorna har stigit mer än allt annat... 15 Skeva skatteregler gör hyresrätten dyrare... 16 Klyftorna De som hade minst har fått det sämre... 17 Många är ensamma om utgifterna... 18 Barnens uppväxtvillkor skiljer sig allt mer... 19 Konkurrensen ökar på tudelad arbetsmarknad... 20 Kortare väg till fattigdom... 21 Taxorna tar en tredjedel av hyran... 22 Höga hyror i nya hus... 23 Högre vinst hos privata hyresvärdar... 24 Kommunerna Nyckeltal från Ale till Öckerö... 25 Ale... 26 Göteborg... 27 29 Härryda... 30 Kungsbacka... 31 Kungälv... 32 Lerum... 33 Mölndal... 34 Orust... 35 Partille... 36 Stenungsund... 37 Tjörn... 38 Varberg... 39 Öckerö... 40 Stadsdelarna Skilda världar på nära håll... 41 43 Angered, Östra Göteborg... 44 Örgryte-Härlanda, Centrum... 45 Majorna-Linné, Askim-Frölunda-Högsbo... 46 Västra Göteborg, Västra Hisingen... 47 Lundby, Norra Hisingen... 48 Noter, källor och lästips... 49

BOSTADSBRISTEN Starkt tryck på het region Sedan millennieskiftet har befolkningen i Region Västra Sverige ökat med 83 000 personer. Det är fler än det bor i Kungsbacka. I procent räknat är det nästan dubbelt så mycket som riksgenomsnittet. Takten har mattats av något de senaste åren, men ökningen är fortfarande av sådan omfattning att den sätter stark press på bostäder och infrastruktur. Orust 15 129 Tjörn 14 959 Öckerö 12 487 Kungälv 41 538 Stenungsund 24 601 Göteborg 520 374 Ale 27 577 Partille 35 518 Lerum 38 788 5 Storstäderna drar Allt är del i en större process, där framför allt invandrare och unga människor flyttar till storstadsregionerna. Ett annat tydligt mönster är att barnfamiljer flyttar från storstaden till kranskommunerna. Så är det också här; fler flyttar från Göteborg till de omgivande kommunerna än tvärtom. Mölndal 61 337 Kungsbacka 75 954 Härryda 34 854 stadig ökning Ett par kommuner har vuxit extremt mycket: Stenungsund med hela 19 procent sedan år 2000, och Kungsbacka med 17 procent. De senaste åren är det Partille som ökat mest, medan Orusts befolkning minskat något. Göteborgs stad har sedan 2008 ökat med 6 000 7 000 invånare varje år. Siffrorna för första halvåret 2012 pekar mot en viss inbromsning. Befolkningsökning 2000 2011 0 2 procent 5 9 procent 10 12 procent 15 19 procent Siffran i varje kommun anger invånarantalet 31 december 2011 Västra Sverige: 12,3 procent Riksgenomsnitt: 6,8 procent Varberg 58 576 Region Västra Sverige 2011 Stockholms län Födda 12 280 28 650 Döda 7 868 15 571 Födelsenetto + 4 412 + 13 079 Flyttningsnetto* + 5 697 + 23 778 Därav från övr Sverige + 2 164 + 6 093 Därav från utlandet + 3 533 + 17 685 Total befolkningsökning 10 132 37 130 Antal invånare 961 692 2 091 473 Befolkningsökning 2007 2011 Region Västra Sverige 1 8 000 6 000 07 09 11 Utrikes flyttnetto Inrikes flyttnetto Födelsenetto 650 Antal invånare 1970 2011 1000-tal, Region Västra Sverige 1 000 950 900 850 800 750 700 1970 80 90 00 11 *Flyttningsnetto = inflyttning minus utflyttning

6 Strömstad Tanum Dals-Ed Töreboda Färgelanda Bengtsfors Mellerud Åmål Mariestad Gullspång Karlsborg Sotenäs Lysekil Munkedal Uddevalla Vänersborg Grästorp Lidköping Götene Skara Skövde Tibro Orust Trollhättan Essunga Vara Hjo Tjörn Stenungsund Kungälv Lilla Edet Ale Vårgårda Alingsås Herrljunga Falköping Tidaholm Lerum Öckerö Göteborg Partille Härryda Bollebygd Borås Ulricehamn Mölndal Tranemo Kungsbacka Mark Svenljunga Varberg FyrbodaL GÖTEBORGSREGIONEN (GR) SKARABORG SJUHÄRAD Många regioner blir det. Kartan visar Västra Götalands län, plus Hallandskommunerna Kungsbacka och Varberg. Hela Halland och hela Västra Götaland bildar tillsammans regionen Västsverige (West Sweden), som är ett begrepp i EU-sammanhang. Samtliga kommuner i Västra Götaland är med i något av kommunalförbunden Fyrbodal, Skaraborg, Sjuhärad och Göteborgsregionen GR. I den här skriften tittar vi närmare på Hyresgästföreningens Region Västra Sverige med 13 kommuner runt Göteborg (till vänster om den svartvita linjen).

Befolkningsutveckling 1990 2011, procent Kungsbacka Stenungsund Härryda Kungälv Göteborg Varberg Mölndal Lerum Partille Ale Öckerö Alingsås Strömstad Borås Uddevalla Bollebygd Skövde Trollhättan Vårgårda Tjörn Lidköping Orust Mark Tanum Ulricehamn Vänersborg Falköping Skara Götene Lilla Edet Herrljunga Hjo Mariestad Tibro Lysekil Tidaholm Tranemo Grästorp Sotenäs Vara Svenljunga Munkedal Essunga Åmål Färgelanda Töreboda Dals-Ed Mellerud Karlsborg Gullspång Bengtsfors -20-10 0 10 20 30 40 GR Fyrbodal Sjuhärad Skaraborg Göteborgsregionen motor för hela länet Inom Västra Götalands län finns allt: expansiv storstad, bondebygd, stora skogar, krisande bruksorter, mellanstora högskoleorter, turisttäta kustkommuner och gränstrakter mot Norge. De 49 kommunerna bildar tillsammans ett genomsnitt som i praktiskt taget alla sammanhang ligger nära riksgenomsnittet. För att detta jättelän Sveriges största i antal kommuner räknat ändå ska bli hanterligt att arbeta med har kommunerna organiserat sig i fyra kommunalförbund: Fyrbodal, Skaraborg, Sjuhärad och Göteborgsregionen (GR). Kungsbacka och Varberg i Halland ingår dessutom i GR respektive Sjuhärads kommunalförbund. Tre ganska lika Tre av kommunalförbunden Fyrbodal, Sjuhärad och Skaraborg har många likheter sinsemellan. Inom sig har de en eller ett par måttligt expansiva kommuner samt några som tappat befolkning år efter år. Göteborgsregionen skiljer ut sig: så gott som samtliga kommuner ökar sitt invånarantal en del mycket snabbt och här bor relativt sett fler ungdomar, barn och unga familjer. 7 Alla kommuner som ökar kraftigt hör till Göteborgsregionen (GR). GR har också större andel ungdomar och unga familjer än de andra kommunalförbunden. Andel av befolkningen i olika åldersgrupper, procent 2011 30 25 20 15 10 5 0 19 20 39 40 59 60 79 80 + GR Fyrbodal Sjuhärad Skaraborg En del av Europa Samtidigt är Västra Götaland en helhet, där delarna kompletterar varandra. Satsningar på väg och järnväg syftar till att underlätta arbetspendling och godstransporter så att den så kallade regionförstoringen kan fortsätta. Samarbete över gränsen till Norge, runt Nordsjön och Östersjön, inom EU och i andra delar av världen pågår också för att stärka regionen som helhet.

8 Vidsträckt arbetsliv i en resande region En stor del av arbetslivet i regionen bygger på att människor tar sig dit jobben finns eller bosätter sig där de har råd och möjlighet. Det betyder att en majoritet av dem som bor Orust Kommunen 1 525 Hallberg-Rassy Varv 125 Nord West & Najad AB 75 Tjörn Kommunen 1 225 Wallhamn AB 175 Regionen* 125 Kungälv Kommunen 4 125 Regionen* 1 325 ICA Sverige AB 825 Göteborgs Kex 475 Öckerö Kommunen 875 Berg Propulsion Prod 175 Trafikverket 75 Göteborg Kommunen 34 125 Regionen* 18 725 Volvo Personvagnar 11 025 AB Volvo** 10 400 Universitetet 5 375 SKF Sverige AB 2 725 Chalmers tekn högsk 2 675 Rikspolisstyrelsen 2 275 Ericsson 1 675 Posten 1 525 Försäkringskassan 1 525 Mölndal Kommunen 4 475 Regionen* 3 875 AstraZeneca 2 425 Dentsply/Astra Tech 1 075 SCA Hygiene Prod 975 Kungsbacka Kommunen 6 925 Landstinget 425 Veteranpoolen AB 225 Inzpiration Aff.partner 175 Varberg Kommunen 4 825 Landstinget 2 325 Ringhals AB 1 525 Södra Cell AB 475 Sv Bevakningstjänst 475 Orust 46 % Tjörn 55 % Öckerö 56 % Stenungsund Kommunen 2 075 Borealis AB 1 025 Akzo Nobel Surface 375 Ale Kommunen 2 125 Eka Chemicals 575 Regionen* 125 Lerum Kommunen 3 375 Regionen* 275 Larga Assistans 225 Partille Kommunen 2 675 Menigo Foodservice 225 Lindex 225 Härryda Kommunen 3 375 Swedavia AB 575 Atlet AB 425 SAS 375 runt Göteborg passerar kommungränsen för att arbeta. Och av dem som pendlar ut från Göteborg åker en tredjedel till kommuner utanför Region Västra Sverige. Här redovisas uppgifter om de största arbetsgivarna i varje kommun, med ungefärligt antal anställda i augusti 2012. Färgerna och siffrorna i kartan visar hur stor andel av invånarna som pendlar till jobb i en annan kommun. et i regionen är 37 procent. Stenungsund 49 % Kungälv 56 % Göteborg 19 % Mölndal 64 % Partille 76 % Ale 68 % Kungsbacka 55 % Lerum 68 % Härryda 68 % Varberg 22 % Utpendlare i procent av arbetskraften 2010 19 22 procent 45 50 procent 55 60 procent 64 76 procent * Regionen står för Västra Götalandsregionen, som är huvudman bland annat för hälso- och sjukvården. I Halland är det landstinget som sköter motsvarande uppgifter. ** I siffran för AB Volvo ingår alla koncernens bolag, däribland Volvo Lastvagnar och Volvo Information Technology AB.

Pendling präglar kranskommunerna 167 000 personer, eller mer än en tredjedel av arbetskraften i Region Västra Sverige, arbetar i en annan kommun än där de bor. Den stora magneten är förstås Göteborg. Mer än 100 000 reser in till Göteborg för att arbeta varje dag. Till det ska man lägga alla som pendlar för att studera på universitet och högskolor. De finns inte med i den här statistiken. I kommunerna närmast Göteborg pendlar över hälften av den arbetande befolkningen i Partille så många som 76 procent. Men många reser också åt andra hållet. Nära 13 000 personer pendlar från Göteborg till Mölndal för att arbeta. Mölndal är också den enda kommun förutom Göteborg som har fler in- än utpendlare. En annan magnet, fast i litet mindre skala, är Stenungsund. Där arbetar många som bor på Tjörn, Orust och i Kungälv. Förvärvsarbete och pendling, antal kvinnor och män i regionen 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 1995 Pendlar till arbetet Arbetar i hemkommunen 2000 2005 2010 I genomsnitt pendlar mer än en tredjedel av arbetskraften i regionen till arbete i en annan kommun. Framför allt kvinnornas arbetspendling har ökat. Den nedre delen av staplarna visar antalet kvinnor respektive män som arbetar i samma kommun där de bor. 9 Kvinnorna reser allt mer De som framför allt ökat sitt pendlande det senaste decenniet är kvinnorna. Det ställer i sin tur extra stora krav på kollektivtrafiken eftersom kvinnor i högre utsträckning än män väljer att resa med buss eller tåg. Arbetspendlingen är en av ingredienserna i det som brukar kallas regionförstoring, och som innebär att både arbetsmarknaden och bostadsmarknaden sträcker sig över ett allt större område. Vi ser det också på att antalet som pendlar in till och ut från regionen ökar mer än pendlingen inom regionen. Arbetspendling Region Västra Sverige, utveckling mellan 2001 och 2010 Antal invånare + 9 % Antal sysselsatta + 12 % Antal pendlare + 19 % Pendling till kommuner inom reg + 18 % Pendling till andra kommuner + 26 % Pendling från andra kommuner + 25 % Källa:SCB Arbete och pendling inom och utom Region Västra Sverige 2010. Kursiva siffror visar antalet som både bor och arbetar i samma kommun. ARBETsort Bostadsort Ale Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Mölndal Orust Partille Stenungsund Tjörn Varberg Öckerö Övriga orter Summa UTpend Summa arbetande Ale 4 211 6 018 159 60 990 92 464 11 140 157 14 16 8 861 8 990 13 201 Göteborg 1 018 196 183 3 412 2 866 2 708 1 398 12 807 186 3 497 941 227 605 461 16 798 46 924 243 107 Härryda 40 7 717 5 499 154 83 114 1 699 9 410 24 5 40 14 1 386 11 695 17 194 Kungsbacka 54 13 067 423 16 623 118 58 3 379 10 222 38 12 817 22 2 096 20 316 36 939 Kungälv 490 8 219 141 66 9 026 38 615 34 169 638 75 21 22 954 11 482 20 508 Lerum 85 8 932 355 87 121 6 065 782 7 876 34 9 12 12 1 563 12 875 18 940 Mölndal 71 15 406 746 1 084 174 118 10 899 10 311 53 26 134 22 1 474 19 629 30 528 Orust 21 885 18 20 150 10 48 3 977 27 905 238 6 1 1 019 3 348 7 325 Partille 62 9 705 507 154 124 320 934 11 4 060 45 10 17 20 921 12 830 16 890 Stenungsund 105 3 072 48 25 932 17 187 184 65 6 081 379 12 2 894 5 922 12 003 Tjörn 23 1 400 30 20 261 21 108 157 27 1 531 3 362 3 7 454 4 042 7 404 Varberg 7 1 551 41 897 27 7 294 33 15 5 22 381 3 3 510 6 390 28 771 Öckerö 14 2 726 37 33 34 10 195 1 34 14 6 4 2 622 280 3 388 6 010 Övriga orter 579 26 005 2 199 1 399 970 1 144 2 854 675 1 020 1 380 263 2 977 73 Summa INpend 2 569 104 703 8 116 6 865 6 692 3 347 24 366 1 295 6 831 5 775 1 269 4 664 667 28 700 167 831 458 820 Källa:SCB

10 Ökning av antalet invånare 1990 2011, procent Kungsbacka Stenungsund Härryda Kungälv Göteborg Varberg Mölndal Lerum Partille Ale Öckerö Tjörn Orust 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Riksgenomsnitt i regionen Göteborg har ett stort glapp att bygga ikapp Ända sedan början av 1990-talet har befolkningsökningen i regionen varit ungefär dubbelt så stor som riksgenomsnittet. Men antalet bostäder har inte ökat i samma takt. Ju längre obalansen mellan folkökning och bostadsbyggande varar, desto större blir glappet mellan utbud och efterfrågan. Befolkningen har ökat dubbelt så mycket i Västra Sverige som i landet som helhet. Ökning av antalet bostäder 1990 2011, procent Kungsbacka Härryda Stenungsund Kungälv Varberg Lerum Orust Ale Mölndal Tjörn Göteborg Partille Öckerö 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Riksgenomsnitt i regionen Antalet bostäder har också ökat mer än riksgenomsnittet, men inte lika mycket som befolkningen. Framför allt inte i Göteborg. femsiffriga tal Exakt hur stor bostadsbristen är går inte att säga, men diagrammen här intill kan ge en fingervisning. Göteborgs stad har ökat sitt invånarantal med 20 procent sedan 1990. Om antalet bostäder ökat lika mycket och inte bara med 12 procent hade det funnits 18 000 bostäder till i staden. En annan indikation i samma riktning ger Hyresgästföreningens enkätundersökning om unga vuxnas bostadssituation (se sid 12). Enligt den skulle det behöva byggas 20 000 bostäder i Göteborgsregionen enkom för att tillgodose behoven hos de 30 000 unga vuxna som idag saknar tryggt boende. Mellan 1990 och 2011 ökade befolkningen i Göteborgs stad med 87 000 personer. Antalet bostäder har ökat med 27 000. Det skulle behövts 18 000 bostäder till för att hålla jämna steg med befolkningsutvecklingen. Antal bostäder i Göteborgs stad 1990 2011, tusental 280 270 260 250 240 230 Om antalet bostäder följt befolkningsutvecklingen Verkligt antal 1990 1995 2000 2011 Bättre i kranskommunerna I kranskommunerna, där befolkningsökningen också varit kraftig, har byggandet bättre matchat utvecklingen. I flera fall har antalet bostäder till och med ökat mer. Ändå råder bostadsbrist. En förklaring kan vara att det bor genomsnittligt färre personer i varje hushåll nu än för tjugo år sedan. En annan att de bostäder som finns inte motsvarar behoven. Fotnot: 2010 bytte SCB metod för att beräkna bostadsbeståndet, vilket påverkar jämförelsen bakåt. Läs mer på sid 49.

Störst brist på hyresrätter Varje år sammanställer Boverket den så kallade Bostadsmarknadsenkäten, där kommunerna bedömer situationen på sina bostadsmarknader. I kärnan av regionen har det varit bostadsbrist i många år. 2012 redovisar Orust, för första gången sedan 2007, att bostadsmarknaden totalt sett är i balans. Dock har man bostadsbrist i centralorten, och anser att det behöver byggas mer. Samtliga kommuner i regionen uppger att det behöver byggas mer än de projekt man nu känner till. Framför allt är det hyresrätter som saknas. Öckerö Tjörn Orust Stenungsund Ale Kungälv Lerum Göteborg Partille Härryda Mölndal 11 utvecklingen hämmas Bristen på hyresrätter drabbar i första hand alla dem som inte kan eller vill köpa sig en bostad, men kan också få vidare konsekvenser. Rörligheten på arbetsmarknaden hämmas, enligt en undersökning från Stockholms universitet*. Människor som bor i hyresrätt är mer benägna att flytta till en annan region än personer som bor i bostadsrätt eller villa. Samtidigt kan bristen på hyresrätter hindra arbetssökande från att flytta dit jobben finns.* Kommunens bedömning av läget på bostadsmarknaden 1 januari 2012 Bostadsbrist, ökar Bostadsbrist, ingen förändring Bostadsbrist, minskar Balans, ingen förändring Överskott Källa: Boverket/ Bostadsmarknadsenkäten Kungsbacka Varberg rörlighet är framtiden Även Richard Florida*, en kanadensisk professor och urbanforskare som blivit känd bland annat för sina teorier om den kreativa klassen, understryker hyresrättens betydelse. Enligt honom kommer staters och regioners förmåga till omställning och utveckling att vara beroende av tillgången på hyresrätter och väl utbyggd kollektivtrafik. Det är inte effektivt att så många människor och så mycket kapital sitter fast i ägda bostäder. *Källor se sid 49 Antal bostäder per 1000 invånare i storstadsregioner 1990 2011 500 490 480 470 460 1990 1995 2000 2005 2011 Riket Stockholm Malmö Göteborg Trängseln i storstäderna ökar. Storgöteborg har hela tiden haft färre bostäder per invånare än de andra regionerna.

12 Verkligt boende 2003 och 2011, och hur de skulle vilja bo 2011, procent av unga vuxna 20 27 år i Göteborgsregionen 100 80 60 40 20 0 2 20 000 1 2003 2011 2011 verkligt önskat 03 05 07 Hos föräldrar Kompisar, övrigt Andra-tredje hand Studentboende Eget boende Ej svar Så vill de unga bo Källa: Hyresgästföreningen 80 procent av de unga vuxna vill ha ett eget boende, men bara 48 procent har det. Många tvingas i stället bo hos föräldrarna, hos kompisar eller i andra-tredje hand. Uppskattad efterfrågan på eget boende 2003 2011 för unga vuxna 20 27 år, antal lägenheter i Göteborgsregionen 09 11 Stora ungdomskullar tvingas vänta i farstun Nu är barnen som föddes kring 1990 vuxna. De ska flytta hemifrån, läsa vidare, börja jobba. Men det riktiga vuxenlivet blir allt svårare att uppnå. 2003, när Hyresgästföreningen började med sina undersökningar av unga vuxnas bostadssituation, var det sex av tio 20-27-åringar i Göteborgsregionen som hade en egen bostad. Nu är det mindre än hälften som har det. Bara sedan förra mätningen 2009 har andelen med eget boende sjunkit med åtta procentenheter. Andelen som bor i andra hand eller på andra otrygga sätt har ökat lika mycket. 20 000 bostäder behövs Tjugo år efter en babyboom är den här åldersgruppen stor: nära 100 000 personer i Göteborgsregionen. Men inte ens hälften av dem har en egen bostad som de äger eller har förstahandskontrakt på. Sammantaget är det mer än 30 000 unga vuxna i Göteborgsregionen som skulle vilja ha en egen bostad om det bara gick att få tag i. Nu tvingas de i stället bo kvar hemma hos föräldrarna, flytta mellan kompisar eller bo i andra och tredje hand. För att tillgodose den här gruppens behov skulle det behöva byggas 20 600 bostäder i Göteborgsregionen, enligt rapporten*. Källa: Hyresgästföreningen Nu har de stora ungdomskullarna som föddes i början av 1990-talet gått ut gymnasiet och vill ha någonstans att bo. Mer än 20 000 lägenheter skulle behöva byggas i Göteborgsregionen bara för att tillgodose de unga vuxnas behov. Andel som vill flytta hemifrån närmaste året, av unga vuxna 20 27 år som bor hos föräldrarna i Göteborgsregionen oändliga köer på boplats Det största problemet för unga vuxna i Göteborgsregionen när det gäller att skaffa eget boende är att över huvud taget komma i närheten av ett förstahandskontrakt. På Boplats, som är en marknadsplats för hyreslägenheter i Göteborg, var det genomsnittliga antalet sökande per lägenhet år 2011 över 800. I Hyresgästföreningens undersökning uppger en tredjedel av de unga vuxna som bor i hyresrätt med förstahandskontrakt att de fått lägenheten genom kontakter. 15 % 16 % 5 % 64 % Ja, absolut Ja, kanske Nej, troligen inte Nej, absolut inte Källa: Hyresgästföreningen Två tredjedelar av de unga vuxna vill absolut flytta hemifrån det närmaste året. Det motsvarar 1 personer. * Unga vuxnas boende i Göteborgsregionen. Hyresgästföreningen 2011. var femte får hjälp med hyran Tre fjärdedelar av de unga vuxna som har en egen bostad uppger att de klarar hyran utan problem, och 19 procent nätt och jämnt. Liknande svar ger gruppen som flyttat hem ifrån till mer osäkra boendeformer. Ändå är det över hälften som har mindre än 5 400 kronor kvar att leva på när hyran är betald. Det ligger under den nivå (5 600) som Konsumentverket anser att en person i den åldern behöver. Och en femtedel av dem som flyttat hemifrån får hjälp med hyran av föräldrar eller andra anhöriga.

Köpeskilling för småhus, 1000-tal kr i storstadsområden 3 500 3 000 2 500 1 500 00 02 04 06 08 2011 Överlåtelsepris för bostadsrätter, 1000-tal kr i storstadsområden 2011 Prisstegringen på hus och bostadsrätter har mattats något, framför allt i Malmöregionen som smittats av sjunkande bostadspriser i Köpenhamn. 00 02 04 06 08 2 500 Stockholm Göteborg 1 500 1 000 Malmö 500 Stockholm Göteborg Malmö lig månadshyra för nybyggd lägenhet, 65 kvm 9 000 8 000 7 000 6 000 00 02 04 06 08 2011 Stockholm Göteborg Malmö Nybyggnadshyrorna är lika höga i Storgöteborg som i Storstockholm. 13 Brist och avdrag pressar upp priserna På en marknad där det råder brist drivs priserna i höjden. Det gäller både befintliga hus och bostadsrätter, och kostnaden för att bygga nytt. Nybyggnadshyrorna når sådana nivåer att det behövs minst lika god inkomst för att kunna flytta in i en nyproducerad hyresrätt som i en ny bostadsrätt. Även om kommunen i sin bostadsplanering strävar efter att blanda upplåtelseformer i ett nytt område, blir det därför ingen större blandning i befolkningen ekonomiskt och socialt. lågkonjunktur sätter spår När marknaden ensam får råda leder det också till att bostadsbyggandet av hus som ska stå i generationer påverkas av allt snabbare konjunktursvängningar. Finanskrisen 2008 satte spår som ger färre nybyggda bostäder flera år senare. Produktionskostnad för flerbostadshus, storstadsområden 1994 2010, kr/kvm* 40 000 3 30 000 2 20 000 1 94 96 98 00 02 04 06 08 10 *kvm-priset omräknat så att det i båda fallen gäller för tvårumslägenheter på 60 kvm. BPI 50 000 Bostadsrätt 4 Hyresrätt KPI 2001 2006 (skuggat område) utgick bidrag för att bygga hyreslägenheter på orter med bostadsbrist. Ett av villkoren var att inflyttningshyrorna inte fick överstiga en viss nivå. Den perioden sjönk byggkostnaderna rejält. Stöd sänkte kostnaden Priset för att bygga bostäder det som Statistiska centralbyrån mäter med indexet BPI har stigit mångdubbelt mer än den allmänna prisnivån, KPI. Allra mest har kostnaden för nybyggda bostadsrätter stigit. När det gäller bostadsrätter noterar Boverket i sin lägesrapport 2011 att kapitalkostnaden numera flyttats över från bostadsrättsföreningarna till de enskilda bostadsrättsinnehavarna. Därmed kan de dra av räntorna, vilket i ett slag sänker lånekostnaden med 30 procent. Det gör att en stor del av prisökningen betalas av staten, dvs skattebetalarna. Större objekt dyrare än mindre Men det går att bygga billigare. Statistiska centralbyråns kartläggning visar att produktionskostnaden för flerbostadshus i storstadsområden 2010 varierade mellan 1 och 60 000 kr per kvadratmeter. Större objekt var i snitt dyrare än mindre. Ett sätt att sänka priserna för nybyggen är villkorade investeringsstöd. Den slutsatsen kan man dra av diagrammet här intill.

14 Nybyggda bostäder 1990 2011, Region Västra Sverige 6 000 3 000 1 000 90 95 Småhus Flerbostadshus 00 05 10 Sedan investeringsstödet togs bort har byggandet minskat igen. Ny- och ombyggda bostäder, Göteborgs stad 2007 2011 3 000 Studentbost Äganderätt 2 500 Bostadsrätt Hyresrätt 1 500 1 000 500 07 08 09 10 11 Källa: Göteborgs stad Bristen på hyresrätter är störst, men det mesta som byggs är annat. Byggt i storstadsregioner 2007 11, antal bostäder per 1 000 invånare 6 5 4 3 2 1 Stockholm Göteborg Malmö 07 08 09 10 11 Hela perioden Byggandet är lägre i Göteborg än i de andra storstadsregionerna. Mest bostadsrätter byggs i Göteborg Av de bostadsbyggen som pågick i Göteborg i slutet av mars 2012 var över 60 procent bostadsrätter. Det är en extremt hög andel, även om bostadsrätterna ofta varit fler än hyresrätterna de senaste åren. I själva verket har de hyresrätter som byggts i Göteborgs stad under 2000-talet inte ens vägt upp det antal lägenheter som försvunnit från hyresmarknaden när de ombildats till bostadsrätt. minskat byggande i övriga sverige I SCBs statistik för påbörjade bostäder har det redan låga byggandet minskat rejält i de flesta delar av landet dock inte i Storgöteborg. Här påbörja des över 3 000 lägenheter 2011, och den takten ser ut att hålla i sig även första halvåret 2012. långt kvar till målet I Göteborgs stad är kommunens mål att det ska byggas 2 500 bostäder under 2012. Perioden 2007 2011 byggdes i snitt cirka 1 500 bostäder per år. Det är mer än tidigare men ändå långt under den önskvärda nivån. Byggandet i Göteborg har länge varit lägre i förhållande till invånarantalet än i de andra storstäderna. Det gäller både huvudkommunerna och när man jämför hela regionerna. Färdigställda bostäder i Region Västra Sverige 2010 2011 samt byggen på gång 2012 2013 Nybyggda bostäder 2010 2011 1 varav Förväntat bostadsbyggande 2 Kommun Småhus Flerbost Summa hyresrätt 2012 2013 Summa Ale 64 0 64 0 160 360 520 Göteborg 531 2 528 3 059 1 363 2 400 2 200 4 600 Härryda 120 49 169 49 232 200 432 Kungsbacka 223 95 318 7 680 550 1 230 Kungälv 146 110 256 40 120 320 440 Lerum 113 85 198 30 70 190 260 Mölndal 106 64 170 64 180 220 400 Orust 59 12 71 8 6 25 31 Partille 77 26 103 60 250 450 700 Stenungsund 95 0 95 0 77 124 201 Tjörn 49 34 83 10 75 150 225 Varberg 251 106 357 40 300 300 600 Öckerö 22 71 93 0 20 30 50 Hela regionen 1 856 3 180 5 036 1 671 4 570 5 119 9 689 Siffrorna för förväntade byggen rapporteras in till Boverket av kommunerna. Det som verkligen byggs brukar bli avsevärt mindre. Förutom Göteborg är det endast i Kungsbacka, Stenungsund, Härryda och Partille det planeras nya hyresrätter under 2012 och 2013. 1 2 Källa: Boverket, Bostadsmarknadsenkäten 2012

BOSTADSPOLITIKEN Hyrorna har stigit mer än allt annat Om hyrorna stigit lika mycket som andra priser sedan 1980 skulle man betalat 2 800 kr i månaden för en vanlig trea idag. I stället för 6 000. Ännu bättre hade det varit om hyrorna bara stigit i samma takt som kostnaderna för att bo i eget hus. Den kurvan har hela tiden legat lite under konsumentprisindex KPI. Skatteväxling slog igenom på hyrorna Som man ser på diagrammet här intill hände det dramatiska saker med hyrorna i början av 1990-talet. Mellan 1990 och 1993 steg hyrorna med 50 procent. Bakgrunden är den stora skatteomläggningen 1990, som gick ut på att sänka inkomstskatterna och i stället höja skatterna på varor och tjänster, mycket av det som ingår i hyran. Under samma period började räntebidrag och andra subventioner till hyresboendet fasas ut, vilket ytterligare bidrog till att höja hyrorna. Ökning av boendekostnader och andra priser (KPI) 1980 2012* Index 1980 =100 600 500 400 300 200 100 80 84 88 92 96 00 04 08 12* *juni Eget småhus Hyreslägenhet Konsumentprisindex KPI Hyran för en vanlig lägenhet är i dag ett par tusen kronor högre än den skulle varit om hyrorna följt den allmänna prisnivån, KPI. Den är också ett par tusen kronor högre än den skulle varit om hyresgäster fått lika mycket stöd via skattsedeln som villaägare. 15 ökat stöd till ÄGDA bostäder Subventionerna till villaägare och bostadsrättsinnehavare har däremot inte alls fasats ut utan tvärt emot ökat. Först och främst har avdragsrätten för räntor fått vara kvar. Det sänker boendekostnaden för en vanlig villaägare, och många bostadsrättsinnehavare, med ett par tusen kronor i månaden. Eftersom belåningen ökat kraftigt de senaste åren har också statens kostnader för det här skatteavdraget ökat. Statliga subventioner till boende i villa och bostadsrätt, miljarder kronor Ränteavdrag för bostadslån* 26 ROT-avdrag 2011 13,6 Summa 39,6 Hur mycket är 39,6 miljarder? Sänkt skatt och rot-bidrag Sedan 2006 har ytterligare två stora förändringar genomförts som förbättrat ekonomin för dem som äger sin bostad: Fastighetsskatten för småhus togs bort och ersattes med en kommunal fastighetsavgift. Utslaget på alla egnahem betydde det en skattelättnad på cirka 9 000 kronor per år**, men ju högre taxeringsvärde desto större blev skattevinsten. För många villaägare i storstadsområden gav det flera tusen kronor mer i plånboken varje månad. Rot-avdrag för renovering, om- och tillbyggnad. Villaägare och bostadsrättsinnehavare men inte hyresgäster får bidrag till halva arbetskostnaden när de anlitar hantverkare. Det kallas avdrag, och räknas av mot inkomstskatten, men fungerar i praktiken som ett bidrag. Det finns ungefär 1,9 miljoner villor och 1 miljon bostadsrätter i Sverige. Det betyder att det ägda boendet i genomsnitt subventioneras med mer än 13 000 kr per hushåll. Varje år. * Uppskattning gjord utifrån SCBs finansmarknadsstatistik för augusti 2012. Hushållens utestående bostadslån var då 2 186 miljarder kronor, och den genomsnittliga räntenivån har uppskattats till 4 procent. ** Skillnaden 2010 mellan de nya fastighetsavgifterna och vad villaägarna skulle betalat enligt den tidigare fastighetsbeskattningen, uppgår till 17 miljarder kronor. och Rådhusgruppen.

16 Uppskattad månadskostnad Skeva skatteregler i nybyggd lägenhet 100 kvm gör hyresrätten dyrare 1 8 000 6 000 Hyresrätt Bostadsrätt Villa Källa: KTH 2007, när räntebidrag och investeringsbidrag till att bygga hyresrätter tagits bort, gjordes uträkningen ovan i ett examensarbete från KTH. Sedan dess har hyresmarknadens tre parter gemensamt gjort en djupare analys av den skattemässiga skillnaden mellan upplåtelseformerna*. De kommer fram till ungefär samma sak: hyresgästerna betalar cirka kr mer i månaden för en bostad på 100 kvm. Hushåll som fått bostadsbidrag, antal i maj respektive år Nybyggda bostäder skiljer sig åt både i storlek, standard och läge. Men genom att göra ett teoretiskt exempel, där bostaden är 100 kvadratmeter stor och har kostat lika mycket att bygga, får man fram den skillnad som enbart beror på att beskattningen skiljer sig mellan upplåtelseformerna. Det har Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna och de allmännyttiga bostadsföretagens organisation Sabo gjort*. Resultatet visar att hyresrätten blir cirka kronor dyrare per månad än om den byggts som bostadsrätt eller egnahem. Framför allt är det ränteavdragen i de ägda bostäderna som slår igenom. urholkat bostadsbidrag Bostadsbidraget skapades för att ge även ekonomiskt svaga hushåll, framför allt barnfamiljer, möjlighet att bo i goda och tillräckligt rymliga bostäder. I mitten av 1990-talet, efter skatteomläggningen med påföljande drastiska hyreshöjningar, steg statens kostnader för bostadsbidrag kraftigt. Då ändrades reglerna. Målet med regeländringen att minska statens kostnader uppfylldes snabbt. Men för dem som behövde bidraget blev det en stor försämring. 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 92 96 00 04 08 11 Källa: Försäkringskassan I mitten av 1990-talet, efter skattereformen med påföljande hyreshöjningar, steg antalet hushåll som fick bostadsbidrag kraftigt. 1997 ändrades reglerna för bo stadsbidrag, i syfte att minska statens kostnader. Sedan dess har inte inkomstgränserna för när man är berättigad till bostadsbidrag höjts. Därför kommer allt färre hushåll ifråga. *Balanserade ekonomiska villkor en skatte reform för hyresrätten. Fastighetsägarna, Hyresgästföreningen, Sabo 2010. bidraget höjs, men inte gränsen 2011 var statens kostnader för bostadsbidrag 3,5 miljarder kronor. 2012 väntas det bli något högre eftersom bidragsbeloppen höjts. Men fortfarande gäller samma inkomstgränser som 1997, vilket betyder att mycket få hushåll är berättigade till bidrag. Det konstaterar också Försäkringskassan i sin budgetprognos, där man bedömer att trenden med stöd till allt färre hushåll kommer att fortsätta. Systemet med preliminära bostadsbidrag gör också att många som skulle ha rätt till bidrag drar sig för att söka. De riskerar att bli återbetalningsskyldiga om det i efterhand visar sig att de fått större inkomster än beräknat. Nya villkor för allmännyttan Sedan allmännyttans särställning upphörde 1990 har de kommunala bostadsföretagen verkat på i stort sett lika villkor som de privata. Dock skulle de allmännyttiga företagen drivas utan vinstsyfte och hyrorna sättas utifrån en långsiktig självkostnadsprincip. Från 2011 har även de senare specialreglerna tagits bort. Enligt en ny lag ska verksamheten nu drivas enligt affärsmässiga principer. Samtidigt kvarstår det allmännyttiga syftet att främja en god bostadsförsörjning för alla grupper i samhället.

Klyftorna De som hade minst har fått det sämre Jobbskatteavdrag och höjda reallöner har gett mer i plånboken för de flesta hushåll i Sverige efter 2007. Utöver det har en förändrad fastighetsbeskattning bidragit med ytterligare tusenlappar till många villaägare, särskilt i storstadsområdena. Men de som inte har jobb, eller som är långvarigt sjuka, går åt andra hållet. De får det allt sämre inte bara i jämförelse med andra utan i reda pengar. Och de rikaste drar ifrån allt mer. SCBs analys av inkomstfördelningen i Sverige visar entydigt att skillnaden mellan olika grupper ökat kraftigt under 2000-talet. Barn, sjuka och arbetslösa SCB har undersökt vilka som ingår i den tiondel av befolkningen som har lägst disponibel inkomst. Tio procent av Sveriges befolkning det är nästan en miljon människor. Det visar sig att nära en tredjedel är barn. Ser man till vilka som i övrigt ingår i gruppen är deras föräldrar troligen studerande, sjuka eller arbetslösa och ensamstående. Rädda barnens undersökningar visar samma tendens: barnfattigdomen har ökat efter 2007. Disponibel inkomst (utan kapitalvinst) per KE*, 1000-tals kr i fast penningvärde 500 400 300 200 100 0 1995 2000 2005 2010 Rikaste tiondelen Medianvärde Fattigaste tiondelen För den fattigaste tiondelen av befolkningen har inkomsterna till och med sjunkit. Ekonomisk standard i jämförelse mellan olika grupper, procent 100 80 60 40 84 68 65 53 17 De fattigaste ofta Hyresgäster Alla hyresgäster är inte fattiga. Många höginkomsttagare väljer hyresrätt för att det är ett bekvämt och flexibelt boende. Men hyresgäster som grupp har lägre inkomst än villaägare, och under senare år har de skillnaderna förstärkts. Det beror på att de grupper som har det sämst ekonomiskt oftast bor i hyresrätt; ensamstående föräldrar, unga, arbetslösa, långtidssjukskrivna. För dem finns inga andra alternativ. Det är heller ingen tillfällighet att höginkomsttagare vanligtvis bor i villa eller bostadsrätt. Har man kapital att satsa, eller möjlighet att låna, är det med dagens villkor en bättre affär att äga sitt boende än att hyra. 20 Disponibel årsinkomst per KE*, Region Västra Sverige, 1000-tal kr 300 250 1999 2010 Förvärvsarbetande Sjuka och arbetslösa Studerande 2010 hade sjuka och arbetslösa i genomsnitt en inkomstnivå som motsvarar 65 procent av de arbetandes. Villaägare Fakta om statistiken * Konsumtionsenhet (KE) är ett mått som i princip motsvarar en vuxen person. Men när det bor fler personer, eller barn, i ett hushåll får de mindre vikt eftersom det är billigare att leva flera tillsammans. Disponibel inkomst är inkomst minus skatt plus eventuella bidrag. Siffrorna i diagrammet här bredvid och på nästa uppslag är hämtade ur SCBs undersökning om levnadsförhållanden (ULF). Undersökningsperioderna omfattar material från flera år, eftersom urvalet annars skulle bli för litet. 200 150 100 97 99 03-05 09-10 Hyresgäster Borättsinnehav., ULF-undersökningen Inkomstklyftan har mer än fördubblats på fem år.

18 Familjetyper i olika upplåtelseformer, Region Västra Sverige 2009 2011 2 % 6 % 4 % 21% 19 % 35 % 24% 44 % 27 % 46 % 33 % 39 % HYRESRÄTT BOSTADSRÄTT ÄGANDERÄTT, undersökningen av levnadsförhållanden Mer än hälften av dem som bor i hyreshus är ensamförsörjare. Många är ensamma om utgifterna Knappt en tredjedel av alla vuxna svenskar bor i hyreshus. I Region Västra Sverige bor 38 procent, det vill säga fler än riksgenomsnittet, i hyresrätt. I kustkommuner som Orust, Tjörn och Tjörn 13 % Öckerö 12 % Orust 18 % Stenungsund 26 % Kungälv 24 % Göteborg 54 % Partille 36 % Mölndal 32 % Ale 26 % Lerum 13 % Härryda 21 % Öckerö, eller villasamhällen som Lerum och Härryda, bor en större andel i hus som de äger själva. Hur man bor hänger alltså samman med var man bor men ännu mer med familjesituation och inkomst. Det framgår av Statistiska Centralbyråns stora undersökning om levnadsförhållanden, förkortad ULF, som år efter år kartlägger svenskarnas vardagsliv. Det visar sig till exempel att mer än hälften av dem som bor i hyreshus är ensamförsörjare. De har ingen att dela kostnaderna för hyra, möbler, försäkringar och annat med. Boende i olika upplåtelseformer, Region Västra Sverige, procent 2009-2011 Bostadsrätt 18 % Äganderätt 44 % Hyresrätt 38 %, ULF-undersökningen Andel hyresrätt av bostadsbeståndet 2011 10 19 procent 20 29 procent 30 39 procent 54 procent Region Västra Sverige: 42 procent Riksgenomsnitt: 36 procent Kungsbacka 20 % Varberg 36 % 38 procent av invånarna i Region Västra Sverige bor i hyresrätt (diagrammet ovan). Riksgenomsnittet är 32 procent. Men 42 procent av alla bostäder i Region Västra Sverige är hyresrätter (kartan till vänster). Det är vanligare med ensamhushåll i hyresrätterna, därför skiljer sig siffrorna åt.

Barnfamiljer med inkomst under socialbidragsnorm, procent 25 20 15 10 5 97-99 03-05 09-10 Barnfamiljer som saknar kontantmarginal*, procent 2009-2011 50 *inom en 40 30 20 10 Barnfamiljer som senaste året kommit efter med hyran*, procent 20 *eller andra 15 bostadsutgifter 10 inkl telefon 5 Hyresgäster Villaägare Borättsinnehav. Mer än var sjätte barnfamilj i hyreshus har inkomster under normen för ekonomiskt bistånd, eller socialbidrag som det hette förr. Andelen är på väg upp till samma nivåer som under krisen på 1990-talet. 19 Barnens uppväxtvillkor skiljer sig allt mer De ökande skillnaderna i samhället tar sig tydligast uttryck i barnens uppväxtmiljö. Nu har mer än var sjätte barnfamilj i hyreshusen inkomster under riksnormen för ekonomiskt bistånd. Mer än hälften har inga reserver att ta till om det kommer en oförutsedd utgift nya glasögon eller ett tandläkarbesök kan rasera hela ekonomin. Ensamföräldrar Särskilt svårt att få ekonomin att gå ihop har ensamstående mammor och pappor, som för det mesta bor i hyreslägenhet. Barnfamiljerna i villa och bostadsrätt har i allmänhet en helt annan standard. Där finns oftast också två försörjare i familjerna. Alla har tillgång till bil, och semestrar tillbringas ofta utomlands eller i eget fritidshus. sämre trygghet I undersökningen om levnadsförhållanden frågar man också om tryggheten i bostadsområdet. Även där skiljer hyresgästhushållen ut sig negativt. Mer än dubbelt så många hyresgäster som villaägare uppger att det är vanligt med skadegörelse i bostadsområdet. Barnfamiljer med tillgång till bil, procent i Region Västra Sverige 100 Gäller 80 perioden 2008-60 2010 40 20 Skadegörelse* i bostadsområdet, procent i Region Västra Sverige 25 *Andel som 20 svarar 15 vanligt eller 10 mycket vanligt 5 2009-2011 Hyresgäster Villaägare Borättsinnehav. Hyresgäster Villaägare Borättsinnehav. Färre hyresgäster röstar Valdeltagandet i Sverige var 85 procent i genomsnitt 2010. Men det varierar kraftigt mellan olika grupper i samhället. I utpräglade hyreshusområden där inkomsten är låg och arbetslösheten hög kan det ibland vara så få som hälften som röstar. Så var det till exempel i Bergsjön, som i diagrammet här intill ställs mot ett rikt villadistrikt i Askim, båda i Göteborg. Endast svenska medborgare är röstberättigade i riksdagsvalet, så om ett område har många utländska medborgare ska det inte ha någon inverkan på valdeltagandet. Deltagande i riksdagsvalet 2010, andel av röstberättigade 100 80 60 40 20 Bergsjön, Gärdsmosse Hyresgäster Villaägare månad betala oväntad utgift på 8000 kr, utan att låna el. få hjälp Borättsinnehav. Hyresgäster Borättsinnehav. Villaägare Riksgenomsnitt Askim, Södra Sisjön

20 Arbetslöshet i procent av arbetskraften 16 64 år, oktober 2012 Göteborg Ale Varberg Partille Mölndal Orust Kungsbacka Härryda Stenungsund Öckerö Kungälv Lerum Tjörn 0 2 4 6 8 10 Öppen arbetslöshet I program Västra Götaland Riksgenomsnitt Halland Källa: Arbetsförmedlingen Göteborg har nära tre gånger högre total arbetslöshet än Tjörn. Konkurrensen ökar på tudelad arbetsmarknad Arbetslösheten har sjunkit tillbaka sedan finanskrisen 2008 2009, men ligger ändå på historiskt höga nivåer, inte minst i Göteborg. Arbetsmarknaden är tudelad. Inom vissa branscher finns ett starkt sug efter yrkeskompetens. Samtidigt växer den grupp som riskerar att bli kvar i långvarig arbetslöshet. I flera kommuner är arbetslösheten mer än dubbelt så hög bland dem som är 18 24 år som i hela arbetskraften. Ungdomsarbetslöshet, proc av arbetskraften 18 24 år, oktober 2012 Ale Göteborg Partille Kungsbacka Härryda Öckerö Stenungsund Varberg Mölndal Lerum Orust Kungälv Tjörn 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 Öppen arbetslöshet I program Västra Götaland Riksgenomsnitt Halland Källa: Arbetsförmedlingen 16,6 procent av ungdomarna i Göteborg, eller personer i åldrarna 18 24 år, var arbetslösa i oktober 2012. I hela regionen var nära 8 000 ungdomar arbetslösa. studenter tar extrajobb Särskilt för dem som saknar gymnasiekompetens kan steget in på arbetsmarknaden vara långt, och samma gäller för människor som är födda utanför Europa. Konkurrensen om de jobb som inte kräver utbildning är hård också studenter med studiemedel behöver extra inkomster. sjuka söker arbete Till de arbetslösas skara räknas idag också många personer som blivit utförsäkrade efter långa sjukskrivningar. De har ofta problem med hälsan och har i många fall funktionsnedsättningar som sätter ned arbetsförmågan. Efter finanskrisen har arbetslösheten stabiliserats på en hög nivå. Ungdomsarbetslösheten, som kan variera kraftigt under ett år, har de senaste tre åren legat i intervallet 15 till 20 procent. Total arbetslöshet i riket 2000 2012, procent av arbetskraften 18 24 år 20 15 10 5 00 02 04 06 08 10 12* *okt Källa: Arbetsförmedlingen Varför är arbetslöshetstalen olika? Siffrorna här kommer från Arbetsförmedlingen. Men SCB mäter också arbetslösheten, och de följer EUs standard. Då blir talen alltid högre, särskilt för ungdomar: I oktober 2012 angav SCB ungdomsarbetslösheten i riket till 21,5 procent, att jämföra med Arbetsförmedlingens siffra på 18,6 procent. Skillnaden beror på att SCB:s statistik omfattar hela gruppen ungdomar 15 24 år som på något sätt söker arbete. Även de som är heltidsstuderande och bara söker extrajobb. Arbetsförmedlingen däremot registrerar endast de ungdomar 18 24 år som aktivt söker arbete, och inte har annan heltidssysselsättning.

Kortare väg till fattigdom Blir man sjuk eller arbetslös är det numera kort väg till att också förlora sin försörjning. Det sätter många hushåll under ekonomisk press. Och det får konsekvenser för kommunernas ekonomi. Sex av tio som är öppet arbetslösa saknar idag ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Inte minst för de unga, som löper störst risk att stå utan jobb, har det blivit svårare att kvalificera sig för a-kassa. Den växande grupp som sysselsätts i olika program har ersättningar på låg eller mycket låg nivå. Detta är de villkor som också gäller för de sjuka som blir arbetslösa till följd av nya stramare regler för sjukpenning. arbetslösa söker bistånd Arbetslöshet och sjukdom är den vanligaste orsaken till att hushåll tvingas söka ekonomiskt bistånd, det som tidigare hette socialbidrag. Utbetalningarna har ökat drastiskt på senare år. 2011 hade kostnaden för ekonomiskt bistånd i Västra Götaland stigit med mer än en tredjedel jämfört med 2008. Samtidigt sänker staten sina kostnader för ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp. Försäkringskassan räknar med att fram till 2016 minska den årliga utgiften för ohälsoområdet med 11 miljarder kronor. BISTÅND INGEN LÖN Sjuka och arbetslösa som inte får ersättning från försäkringssystemen måste i första hand snåla och ta hjälp från närstående. Ekonomiskt bistånd utgår först sedan man förbrukat sina besparingar och sålt eventuella tillgångar till exempel bil eller sommarstuga och är inte anpassat efter att man ska kunna leva på det någon längre period. Ohälsotal, antal dagar per invånare 16 64 år 2011 Orust Göteborg Partille Ale Tjörn Mölndal Varberg Kungälv Öckerö Stenungsund Härryda Lerum Kungsbacka Kostnad för individ- och familjeomsorg, kronor per invånare 2011 40 35 30 25 Göteborg Ale Mölndal Stenungsund Kungälv Partille Varberg Orust Tjörn Lerum Öckerö Härryda Kungsbacka 0 5 10 15 20 25 30 35 0 1 000 3 000 6 000 7 000 Ohälsotal, dagar per försäkrad Riket 1998 2011 45 98 00 02 04 06 08 10 11 Källa: Försäkringskassan Riksgenomsnitt Västra Götaland Riksgenomsnitt Halland Källa: Försäkringskassan Ohälsotalet har sjunkit överallt, men skillnaden mellan kommunerna är stor. Ännu större när det gäller de sociala kostnaderna (nedan). Ohälsotalet har sjunkit kraftigt de senaste åren, delvis beroende på att regelverket stramats åt. Sociala begrepp Kommunernas kostnad för individ- och familjeomsorg, som visas i diagrammet ovan, omfattar inte bara ekonomiskt bistånd utan också bland annat missbruksvård samt barnoch ungdomsvård. Ekonomiskt bistånd eller försörjningsstöd står i genomsnitt för ungefär en tredjedel av hela budgeten för individ- och familjeomsorg. Tidigare kallades det socialbidrag. Nästan var 20:e svensk tar emot stöd någon gång under året. Ohälsotalet är antalet dagar med sjukpenning, rehabpenning samt sjuk- eller aktivitetsersättning (tidigare sjukpension) per invånare 16 64 år. 21

22 Kostnadsutveckling 1996 2012 för taxor och hyror jämfört med KPI 180 170 160 150 140 130 120 110 100 El Taxor totalt Hyror KPI Kostnad för uppvärmning, el, VA och avfall år 2012, kr/kvm Tjörn Öckerö Lerum Orust Kungsbacka Härryda Kungälv Varberg Ale Mölndal Partille Stenungsund Göteborg 96 98 00 02 04 06 08 2012 0 50 100 150 200 250 300 350 Index: 1996 = 100 Källa: Avgiftsgruppen Alla kostnader som belastar boendet och hyrorna har ökat mer än andra priser (KPI). 2012 var dock elhandelspriset ovanligt lågt, vilket fick genomslag på taxenivån. Fjärrvärme Riksgenomsnitt Fjärrvärme Annan värme El VA Avfall Källa: Avgiftsgruppen Taxorna varierar mycket mellan kommunerna. I allmänhet är taxorna lägre i stora och tättbefolkade kommuner. Taxorna tar en tredjedel av hyran Avgifterna för värme, vatten, el och sophämtning har stigit mycket mer än andra priser i samhället även när räntorna legat på en historiskt låg nivå. Mellan 2011 och 2012 fick sänkta elhandelspriser stort genomslag på taxenivån. Men alla andra taxor och avgifter fortsatte stiga mer än den allmänna prisnivån, konsumentprisindex KPI. I en genomsnittlig tvårummare på 65 kvadratmeter går 1 668 kronor, eller ungefär en tredjedel av hyran, till taxor och avgifter. Men det är stor variation mellan kommuner, både vad gäller taxornas storlek och hur stor andel av hyran de tar. Till exempel är den totala taxekostnaden per kvadratmeter 93 kr högre på Tjörn än i Göteborg, vilket skulle motsvara drygt 500 kr i månaden för en vanlig tvårummare. Eltaxan sjönk i genomsnitt med 12 kr per kvadratmeter. Men i Kungsbacka och Kungälv åts nästan hela sänkningen upp av höjda fjärrvärmetaxor, och på Tjörn höjdes VA-taxan kraftigt. Kostnader 2012 för olika nyttigheter, kr/kvm inkl moms Kommun Fjärrv** El* VA Avfall Total kostnad* Hyra, kr/kvm Andel av hyra Ale 130 80 54 19 283 937 30 % Göteborg 130 69 39 14 252 1 025 25 % Härryda 154** 78 57 20 307 1 019 30 % Kungsbacka 156 84 60 10 310 970 32 % Kungälv 163 73 47 18 301 958 31 % Lerum 160 71 70 19 320 1 028 31 % Mölndal 157 67 43 15 282 1 028 27 % Orust 154** 83 64 19 320 870 *** 37 % Partille 130 69 48 16 263 974 27 % Stenungsund 122 79 44 17 262 977 27 % Tjörn 154** 80 95 16 345 1 001*** 34 % Varberg 150 73 46 20 289 894 32 % Öckerö 154** 79 75 20 328 1 005*** 33 % Riksgenomsnitt 154 77 57 20 308 937 33 % * Här ingår även hushållsel, vilket medför att totalkostnaden som andel av hyran blir något överskattad. Hushålls el ingår ju oftast inte i hyran. ** I de kommuner som saknar fjärrvärme har värmekostnaden angetts till riksgenomsnittet för fjärrvärme. Värmekostnaderna baseras på en medelförbrukning i Sverige. *** shyra i allmännyttan. Källa: Avgiftsgruppen