VERKSAMHETER VID ROSERSBERGS TRAFIKPLATS UPPDRAGSNUMMER 1143796 Handläggare: Maria Nordgren Uppdragsledare: Annika Lundkvist 1 (12) S w e co E n vi r o n m e nt AB
2 (12)
1. Bakgrund och syfte Inom detaljplaneområdet Verksamheter vid Rosersbergs cirkulationsplats planeras verksamheter i form av kontor, handel och hotell på en yta som idag består av åkermark. 2014 genomfördes en dagvattenutredning av Ramböll i samband med detaljplanearbetet. Sedan dess har Sigtuna kommun gett ut en kravspecifikation för dagvattenutredningar i samband med upprättande av detaljplan. Därtill är situationsplanen och områdets höjdsättning något förändrad och därför är en komplettering av utredningen nödvändig. I kompletteringen visas två scenarion av dagvattensituationen efter exploatering för att visa på hur stor effekt LOD får på rening och flöden. Ett utan implementering av LOD och ett med implementering av LOD på kvartersmark, trög avledning genom diken och en översilningsyta i områdets lågpunkt. 2. Förutsättningar från tidigare utredning Marken inom planområdet har god infiltrationskapacitet och lämpar sig därför väl för användning av LOD och olika typer av infiltrationslösningar som dagvattenhantering. Avledning av dagvatten kommer att ske till befintlig damm öster om planområdets norra del. Dagvatten från planområdet avleds mot Verkaån inom vilken belastningstaket för näringsämnen är nått för att kunna följa MKN. Stora krav måste ställas på att minska föroreningsinnehållet i det dagvatten som leds dit. 3. Nya förutsättningar 3.1. Kravspecifikation för dagvattenutredning i samband med upprättande av DP Dokumentet upprättades av Sigtuna kommun Stadsbyggnadskontoret 2015-12-21 och anger att områdets dagvattenutflöde efter exploatering med föreslagna fördröjningsåtgärder inte ska överskrida flödet före exploatering och inte påverka områden nedströms. Inte heller ska områdets exploatering bidra till ytterligare föroreningsbelastning till recipient. Dimensionerande flöden ska enligt riktlinjerna i Svenskt Vattens publikation P110 beräknas med en klimatfaktor på 1,25. Följande krav ställs på dagvattenutredningens innehåll: Fördröjning Systemlösning för hela området innefattande lösningar på kvartersmark och allmän platsmark, i anslutning till parkeringsplatser och vägar, fördröjningsdammar mm. Takvatten ska i möjligaste mån separeras. Identifiera storlek och placering på de ytor som krävs för fördröjning i planen. Föreslå hur föreslagna åtgärder kan säkras. Formulera förslag till planbestämmelser. 3 (12)
Rening Identifiera lågpunkter/ instängda områden och föreslå åtgärder vid extrema regn (100- årsregn). Beskriva recipienternas status och dess förutsättningar för dagvattenhanteringengränsvärden för olika ämnen i VISS samt slutsatser från recipientspecifika planeringsunderlag framtagna av kommunen. Utföra föroreningsberäkningar före och efter exploatering- utan och med föreslagna åtgärder. Resonemang om hur planen inte påverkar recipienterna negativt-före/efter i kg, utifrån halter ställt mot gränsvärden i VISS samt belastningsutrymmen. 3.2. Övriga platsspecifika krav Området ansluts till en dagvattenledning som har sitt utlopp i en befintlig damm. Dammen är inte dimensionerad för att ta emot dagvatten från det aktuella området. Därför har ett krav på begränsat flöde ut från området ställts så att det inte ska överskrida flödet motsvarande ett 2- årsregn före exploatering. 3.3. Detaljplaneändring Jämfört med tidigare situationsplan har markanvändningen ändrats. En större del naturmark bevaras i och med att området i nordväst ej bebyggs. På kvartersmark illustreras något större huskroppar och för lokalgatans del är sträckning och höjdsättning ändrad. Typen av verksamheter som planeras är även specificerade som handel, kontor och hotell. 4. Avrinningssituation Området som behandlas i utredningen begränsas till det markerade avrinningsområdet i likhet med den förra utredningen. Naturmarken söder om det markerade avrinningsområdet utgör ett eget avrinningsområde som ej antas påverka eller påverkas av planerad byggnation. 4 (12)
Figur 1. Avrinningssituation. 5 (12)
5. Beräkningsförutsättningar 5.1. Markanvändning Framtida markanvändning baseras på gällande situationsplan. Området består av 13 ha kvartersmark, ca 1,5 ha vägområde och ca 5 ha naturmark. Följande antaganden har gjorts kring kvartersmarkens sammansättning: 30 % av fastighetsmarken kommer vara bebyggd med hus. 5 % av fastighetsmarken kommer att bestå av grönyta. 65 % av fastighetsmarken kommer utgöras av parkeringsytor och/eller avlastningsplatser. Hälften av kvartersmarkens antas ha markanvändningen kontorsområde och hälften mindre förorenat industriområde. Vägområdet består av lokalgata, gång- och cykelväg samt två diken enligt sektionen i figur 2. Följande antaganden har gjorts om vägområdet: Lokalgatan har en ÅDT på 5000 fordon/årsmedeldygn. Figur 2. Sektion över vägområdet. 5.2. Beräkningsscenarier Tre olika scenarier beräknas: 1. Före exploatering 2. Efter exploatering utan LOD 3. Efter exploatering med LOD 5.2.1. Före exploatering Scenariot före exploatering beräknas baserat på områdets nuvarande markanvändning som största delen jordbruksmark med en mindre del åkerholmar. 6 (12)
Tabell 1. Reducerad area inom detaljplaneområdet före exploatering. Reducerad area före exploatering Markanvändning Area (ha) Avrinningskoefficient A red Jordbruksmark 15 0,26 3,9 Åkerholmar 4,5 0,1 0,5 Totalt 19,5 0,22 4,4 5.2.2. Efter exploatering utan LOD I scenariot utan LOD antas inget vatten från kringliggande hårdgjorda ytor ledas till och infiltreras i grönytan på kvartersmark. För vägområdet betraktas dikesytan som en grönyta som inte leder av vatten från intilliggande ytor. Tabell 2. Reducerad area inom detaljplaneområdet efter exploatering i scenariot utan LOD. Reducerad area efter exploatering utan LOD Markanvändning Area (ha) Avrinningskoefficient A red Kvartersmark 13 0,84 10,9 Vägområde 1,5 0,6 0,9 Naturmark 5 0,1 0,5 Totalt 19,5 0,63 12,3 5.2.3. Efter exploatering med LOD Eftersom marken visat sig bestå av material med god infiltrationskapacitet kan dagvatten från hårdgjorda ytor ledas till olika typer av infiltrationsytor, både på kvartersmark och för avvattning av vägar. I scenariot med LOD antas 60 % av det dagvatten som leds från hårdgjorda ytor på kvartersmark till infiltrationsytor och underjordiska magasin kunna infiltrera. För vägområdet antas 60 % av nederbörden som faller på lokalgata och cykelväg kunna infiltreras i diket. Tabell 3. Reducerad area inom detaljplaneområdet efter exploatering i scenariot där LOD implementeras. Reducerad area efter exploatering med LOD Markanvändning Area (ha) Avrinningskoefficient A red Kvartersmark 13 0,5 6,5 Vägområde 1,5 0,4 0,6 Naturmark 5 0,1 0,5 Totalt 19,5 0,39 7,6 7 (12)
4. Beräkningar 4.1. Flödesberäkningar För beräkning av dimensionerande flöden efter exploatering har en rinntid på 10 minuter använts. Rinntiden motsvarar den tid det tar för avrinning från hela området att bidra till flödet i områdets lågpunkt och utlopp mot dammen öster om områdets norra del. Före exploatering uppnås maxflödet vid 90 minuter då det tar mycket längre tid för hela området att bidra till flödet för åker och naturmark. Regndata är hämtade från Svenskt Vattens publikation P104 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem, 2011 där data för Stockholm har använts för 10-årsregn och sammanvägd data för Sverige för 100-årsregn. Tabell 4. Beräknade flöden (l/s) inom planområdet för olika återkomsttider. Före exploatering Efter exploatering utan LOD Efter exploatering med LOD Återkomsttid Rinntid = 90 min Rinntid = 10 min Rinntid = 10 min 2-årsregn 170 2100 1300 10-årsregn 290 3600 2200 100-årsregn 610 7700 4700 4.2. Fördröjning Under förutsättning att tillåtet utflöde från området inte ska överskrida flöde före exploatering (170 l/s) krävs utöver det som enligt föreslagen utformning i beräkningsförutsättningarna avsätts på kvartersmark och längs med gator en ytterligare en fördröjningsvolym om 2200 m 3. Resterande volym kan antingen avsättas som ytterligare utjämningsvolymer på tomtmark, längs med gatorna eller genom att en samlad utjämningsvolym avsätts på naturmarken i områdets östra del. I tabell 5 kan en redovisning av utjämningsbehovet ses. Dikena längs med gatorna förväntas kunna fördröja dagvatten i försänkningarna ovanför krossmagasinen motsvarande ca 1000 m 2. Utöver det måste en volym om 1200 m 3 avsättas för fördröjning. Tabell 5. Fördröjningsvolymer. Efter exploatering utan LOD Efter exploatering med LOD Behov av total fördröjningsvolym (m 3 ) 4200 2200 Varav Dikesvolym 1000 1000 Varav översilningsyta 3200 1200 Omsatt till ytbehov översilningsyta Översilningsyta 0,5 m djup (m 2 ) 6400 2400 Översilningsyta 0,75m djup (m 2 ) 4300 1600 8 (12)
4.3. Föroreningsberäkningar I scenariot med LOD är den en samlad utjämningsvolym i form av en översilningsyta inräknad och bedöms ha en renande effekt på 45 %. Tabell 6. Föroreningshalter (ug/l) i dagvattnet utan och med LOD samt riktvärden motsvarande 1M. Halter som överskrider riktvärdet är gråmarkerade. Ämne Riktvärde Före Utan LOD Med LOD + översilning P 160 190 230 90 N 2000 4600 1500 675 Pb 8 8 22 8,6 Cu 18 13 28 11,3 Zn 75 19 150 58,5 Cd 0,4 0,1 0,8 0,315 Cr 10 0,91 9,4 3,8 Ni 15 0,5 7,9 3,29 Hg 0,03 0,0049 0,069 0,03 SS 40000 87000 76000 31050 Oil 400 140 1200 495 PAH16 0 0,72 0,2835 BaP 0,03 0 0,1 0,04 Tabell 7. Årliga föroreningsmängder i dagvattnet utan och med LOD. Föroreningsmängder (kg/år) Ämne Före exploatering Utan LOD Med LOD + översilning P 0,43 20 5,85 N 10 130 42,3 Pb 0,018 1,9 0,54 Cu 0,028 2,5 0,72 Zn 0,042 13 3,78 Cd 0,00022 0,07 0,020 Cr 0,002 0,83 0,239 Ni 0,0011 0,7 0,207 Hg 0,000011 0,0061 0,0018 SS 190 6700 1980 9 (12)
Oil 0,31 110 30,6 PAH16 0 0,063 0,018 BaP 0 0,0088 0,0025 5. Recipientpåverkan Halterna överskrider riktvärdena marginellt för bly, olja och BaP med de föreslagna reningsåtgärderna. För de flesta beräknade ämnena minskar däremot koncentrationen av föroreningar efter exploateringen genom de renings och fördröjningsåtgärder som föreslås. Då utloppet föreslås ledas till den befintliga dammen vid rondellen så väntas ytterligare rening ske vilket gör att det kan antas att de halter som når recipienten understiger både riktvärdet och halterna före exploatering. 6. Skyfallsanalys Vid kraftiga regn riskerar dagvatten att ansamlas i och tryckas upp i lågpunkterna som i planerad situation inte kan avledas via gata. Därför är det viktigt att säkra en säker ytlig avledning från dessa och se till att bebyggelse inte placeras för nära vägområdet i dessa punkter, eller med en höjdsättning som ger god säkerhetsmarginal. Uppdämning från ledningsnätet riskerar att ske i områdets lågpunkter. Den projekterade gatan har en lågpunkt på ca +16. Fastighetsmarken bör höjdsättas så att byggnader inte placeras så att färdigt golv ligger lägre än detta. Färdigt golv bör inte understiga nivån + 16,3. 7. Utformning av översilningsyta För att uppnå renings och fördröjningskraven inom området behövs förutom rening och fördröjning på tomtmark och i vägdiken även en ytterligare volym för dagvattenhantering vilket föreslås ske i grönytan i områdets östra del som föreslås ligga i förlängningen av vägområdets lågpunkt. Från denna yta ansluts dagvattnet till anslutningspunkten och vidare till den befintliga dagvattendammen öster om området där ytterligare rening kan ske. För att uppnå kravet att flöde motsvarande ett 2-årsegn för naturmark får lämna området har behovet av utjämningsvolym beräknats till 1200m 3. Detta under förutsättning att LOD anläggs som beskrivet på området. Då marken är väldigt genomsläpplig och grundvattenytan ligger lågt föreslås en nedsänkt översilningsyta som utformas som ett meandrande dike utan permanent vattenyta. Ytan bör utformas med erosionsskydd vid in och utlopp och kan i övrigt vara gräsklädd och försedd med växter som tål både torka och fukt. Markytan för den föreslagna översilningsytan varierar från ca +16 i väster till ca + 11i öster. Ytan måste därför sektioneras för att hålla kvar dagvattnet så att det hinner infiltrera innan det rinner vidare till anslutningspunkten. Med ett medeldjup om ca 0,75 meter och med tillhörande slänter och ytor runt omkring fördröjningsytan föreslås att en yta om 3000 m 2 avsätts för dagvattenhantering i öster innan utsläpp till ledningssystemet. 10 (12)
Dikesstråken där översilningen ska ske kan utformas som svackdiken vilket syns i figur 4 eller ges en annan typ av gestaltning, exempel i figur 5. Figur 3. Principlösning för planområdet. Föreslagen översilningsyta vägens lågpunkt. En yta om ca 3000 bör avsättas i öster för dagvattenhantering. Figur 4. Svackdike. 11 (12)
Figur 5. Gestaltat dike. En djupdel skulle möjliggöra att dagvatten från områdets lågpunkter också kan ledas till översilningsytan för fördröjning. 8. Förslag till planbestämmelse För att uppnå resultaten i scenariot efter exploatering med LOD krävs att grönytan (5 %) på kvartersmark tillgängliggörs för infiltration. Motsvarande effekt kan uppnås genom att anlägga magasin med makadam under marken. För att nå samma avrinningskoefficient genom den metoden krävs en magasinsvolym under jord på 60 m 3 per hektar. För ett en meter djupt makadamlager innebär det en yta på 180 m 2 per hektar vilket motsvarar 2 % av markytan. Som förslag på planbestämmelse kan därför vara att 5 % av markytan ska tillgängliggöras för infiltration. Det kan ske antingen via grönyta, mot magasin placerat under mark, till krossdike eller liknande. För att säkerställa att tillräcklig mängd infiltrationsmagasin avsätts inom varje fastighet kan plantexten utformas enligt 3m 3 fördröjningsvolym skall anläggas per 100 m 2 hårdgjord yta `. För motsvarande makadammagasin enligt ovan innebär detta att ca 9 m 3 stort magasin måste anläggas per 100 m 2 hårdgjord yta. Det motsvarar 855 m3 magasin per hektar fastighetsmark om hela den tillåtna hårdgöringsgraden utnyttjas. 12 (12)