Sammanträdesprotokoll



Relevanta dokument
Underskrifter Sekreterare Paragrafer Siw Lidström Ordförande Björn Berglund. Justerande Christer Berglund

Sammanträdesprotokoll

Birger Backlund, S, 2:a vice ordf 31, Håkan Schüberg, C Bill Öhnstedt, V Mikael Karlsson,S 31-41

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bygg och miljönämnden

Förhandsbesked och strandskyddsdispens för tre tomter på fastigheten Bensbyn 10:23 Ärendenr L

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Bygg- o Räddningsnämnden

ARJEPLOGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Miljö-, bygg- och räddningsnämnden (22)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Blad

Handlingar till bygg- och miljönämndens sammanträde den 8 juni 2010

Miljö- och byggnadsnämnden (23)

Sammanträdesprotokoll (18) Miljö- och byggnadsnämnden

Miljö- och byggnadsnämnden (17) Filip Gille (M) ordförande Peter Johansson (FP) Mattias Joelsson (KD) Leif Bergman (S) Siv Bjerknes (S)

Kommunkontoret, Bergsjö Tisdagen den 19 maj 2015 kl. 08:30 11:00

Sara Berg, byggnadsantikvarie Ulf Hedman, miljö- och byggchef Patrik Jansson, arkitekt Siw Lidström, sekreterare Rune A Nordin, bygglovhandläggare

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Samhällsbyggnadsutskottet (10)

Sammanträdesprotokoll Sida

MULLSJÖ KOMMUN Byggnadsnämnden. Innehåll SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdag

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Bygg- o Räddningsnämnden

Patrik Nilsson (s) ordförande Marta Pettersson (c), ersättare för Lars Bäckström (c) Ove Lindström (s) Per Boström Johansson (s) Kenneth Isaksson (m)

Samhällsbyggnadsförvaltningen Enhetschef Anna Eliasson

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL FILIPSTADS KOMMUN Sammanträdesdatum Miljö- och Byggnadsnämnden (15)

Datum BYGG- MILJÖ- OCH RÄDDNINGSNÄMNDEN

MELLERUDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nr 10. Byggnadsnämnden (15) Jörgen Eriksson (KIM)

Myndighetsnämnden

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Sammanträdesdatum

Claes Hägermalm(M), ordförande Bahrija Gafurovic(S), vice ordförande Kjell Korpås(KD) Lennart Larsson(C) Karl-Erik Johansson(S)

Tisdagen den 2 mars 2010 i Sammanträdesrummet Möckeln, Skrantahöjdsvägen 35, klockan

Marianne Ström (fp) Tommy Eriksson (s), Carin Garbåge Kylestorp (s), Erkki Pokela (s), Thomas Nyvell (mp)

Susanne Henning Aihonen med Bert Elisson som ersättare Lotta Alm. Gunilla A.Aurusell. Susanne Henning Aihonen

Samhällsbyggnadsförvaltningen Henrik Olsson, Enhetschef

PLANBESKRIVNING. Antagandehandling Ändring av detaljplan för del av Grönviks varv, Näs 1:230 Ödsmål

Myndighetsnämnden

Samhällsbyggnadsförvaltningen Enhetschef Anna Eliasson

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Miljö- och byggnadsnämnden (12) Filip Gille (M) ordförande Mattias Joelsson (KD) Peter Johansson (FP) Leif Bergman (S) Siv Bjerknes (S)

Sammanträdesrum ÖREN, tisdagen den 16 november 2010, kl

Jan Jonsson, plan- och byggchef Lisbeth Wolander, sekreterare. Kommunstyrelsekontoret

Tommy Eriksson (s), Erkki Pokela (s), Marianne Ström (fp), Thomas Nyvell (mp), Kurt Jonsson (kd)

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

Monica Magnusson, sekreterare. Ulla-Britt Brandin. Kommunhusets byggnadskontor klockan Paragrafer 31-38

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 1 (8)

Torsdag den 7 februari 2013, kl 14:00 14:45 i Gruesalen, Bjuv

Kommunkontoret, Bergsjö Tisdagen den 22 januari 2013 kl. 08:30 11:45

ARJEPLOGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Miljö-, bygg och räddningsnämnden (13)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Leif Persson (S), ersättare Andris Widuss (M), ersättare Per Rathsman, stadsarkitekt Håkan Blomquist, byggnadsinspektör Annika Nilsson, sekreterare

Miljö- och byggnämnden (10)

Sammanträdesdatum

Detaljplan för del av fastigheten Gräddö 7:2 i Rådmansö församling enligt PBL Dnr Ks

Bygg- och Miljönämnden Sammanträdesdatum (11)

Jävsnämnden (6)

Kommunkontoret, Bergsjö Tisdagen den 25 augusti 2015 kl. 13:00 14:40.

Föredragningslista Bygg- och plannämnden

PROTOKOLL Plan- och byggnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum

VÄNERSBORGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum. Byggnadsnämnden (20)

Per-Arne Hagby (C), Ordförande Jonny Stålknapp (KD) Mattias Petersson (KD) Conny Collberg (S) Joakim Haraldsted (MP)

,/l&e/ Vansbro kommun. icl y. Jävsnämnden Protokoll (CU%Uti. Tid och plats Vansbrorurnmet, torsdagen den 26 februari 2015 ki

Programhandlingarna finns tillgängliga på Tekniska avdelningen, kommunhuset i Årjäng och på Lanthandeln i Lennartsfors, under tiden 7-30 juni 2010.

Sammanträdesdatum Miljö-, bygg- och räddningsnämnden (13)

Sida Byggnadsnämnden Kommunkontoret, Bergsjö Tisdagen den 17 juni 2014 kl. 08:30 12:00. Christina Englund Stadsarkitekt

PROTOKOLL Plan- och byggnämndens arbetsutskott

kl 09:00-16:00 (inkl inspektionsresa) Ledamöter: Thor Lindgren, s, ordförande Övriga: Ingrid Karlsson miljö- och byggchef

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Samhällsbyggnadsutskottet (22)

Detaljplan för del av Rödögården 1:5 och 1:33 Rödön, Krokoms kommun

Detaljplan för Vallsjöbaden. Torset 2:6 m.fl. Sävsjö kommun GRANSKNINGSHANDLING. Vallsjön

Utdrag ur ekonomiska kartan SAMRÅDSFÖRSLAG UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG ANTAGANDEHANDLING

Kommunhuset, "Alvö", Kungshamn. Ronald Hagbert (M), ordförande Vivianne Gustafsson (S), 1:e vice ordförande Eva Abrahamsson (M), 2:e vice ordförande

Handläggare Datum Ärendebeteckning Emil Stille Förhandsbesked, nybyggnad av fritidshus

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Bygg- o räddningsnämnden

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Detaljplan för del av fastigheten HÖGMARSÖ 2:8 i Länna församling.

Samhällsbyggnadsförvaltningen

Sammanträdesprotokoll Samhällsbyggnadsnämnden

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (7) Sammanträdesdatum

PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Förskolan Kattfoten

Planhandling Detaljplan för HÅKANSÖN 60:1 MFL Piteå kommun, Norrbottens län

Föredragningslista Bygg- och plannämnden

Detaljplan för Gräsvallen 5 inom Gräsvallen 5, Karlstads kommun, Värmlands län

Sammanträdesprotokoll

Miljö- och byggnämnden (15)

Protokoll

Kommunkontoret i Bergsjö. Torsdag 14 december 2006 kl. 13:00-17:00.

Ansökan om förhandsbesked för tillbyggnad och takresning Dnr 2009/23

Susanne Johansson Patrik Karlsson 37 Marita Lorentzon 38 Matias Eriksson 42 Bertil Sandberg 42 Karolina Bjers 42. Sammanträdesprotokoll

PLANBESKRIVNING DP 150

Tomas Fredén (S) ordförande Ingvar Hagberg (S) Curt Svärd (KOSA) Owe Thorssell (MP) Sofia Lorentzon (C) Jan Wallin (M) Göran Strandberg (FP)

Samhällsbyggnadskontoret, bygg- och miljö Sala 14 juni 2013 kl ANSLAG/BEVIS

Samhällsbyggnadsutskottet

Bygg- och miljökontoret, Karin Wennberg. Erik Rapp. Kicki Jeschke. Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

Sammanträdesprotokoll

Peter Wasshammar Sekreterare. Ingemar Tönnberg Ordförande

Jävsnämnden (7)

Plats och tid Lilla sammanträdesrummet, kommunhuset i Malung, tisdagen den 10 februari 2015, kl Beslutande Erik Andersson (C) ordförande

NORMALT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Broby 2:129, Broby backar PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Ingemar Tönnberg (S) Kjell Persson (S) Ingegärd Olsson (S) Anna-Karin Berglund (C) Mikael Edvardsson (SD) Thordis Stålhandske (S) Ola Ekblom (L)

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN

Samhällsbyggnadsförvaltningen, Henrik Olsson, Enhetschef

Bygg- och plannämnden (11)

Samhällsbyggnadsförvaltningen Henrik Olsson, enhetschef

Transkript:

1 (21) Plats och tid Stadshuset, Sessionssalen och Ovalen kl 9:00 Beslutande Övriga deltagare (S) Magnus Nyström, ordförande (S) Leif Danielsson (S) Anna-Karin Lundström (S) Christer Berglund (S) Kjell Lidman (S) Tomas Eklund (S) Isabella Björkman (M) Daniel Bergman (V) Stig Sjölund (FP) Ivar Gustafsson (S) Mattias Eriksson, ersättare för Björn Berglund (S) Jonas Vikström, ersättare för Margit Johansson (V) Helena Nilseriksdotter, ersättare för Erik Åslund Patrik Wallgren, avdelningschef Fysisk planering Mikael Ferm, enhetschef Miljö och hälsa Anna-Karin Filipsson, sekreterare Utses att justera Christer Berglund Justeringens tid och plats Samhällsbyggnad 2014-06-11 Paragrafer 40-50 Sekreterare Ordförande Justerande Anna-Karin Filipsson Magnus Nyström Christer Berglund Organ Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Miljö- och byggnämnden Anslags uppsättande 2014-06-11 Anslags nedtagande 2014-07-03 Förvaringsplats för protokollet Samhällsbyggnads stab Underskrift/anslaget av Anna-Karin Filipsson

2 (21) Innehållsförteckning... Sid 40... 3 Svensbyn 1:23 (Risnäsvägen 50), förhandsbesked nybyggnad av fritidshus... 3 41 Pitholm 18:1 (Nygårdsvägen 66), förhandsbesked nybyggnad av enbostadshus och garage... 4 42 Planbesked enligt PBL kap.5, 2-5 avseende planläggning av fastigheterna Pitholm 13:62, 13:100, 13:101, 13:102, 13:103 i Piteå kommun för fritidshusändamål... 5 43 Skötselplan för naturområden inom detaljplan för Klubben på fastigheten Pitholm 47:13 i Piteå kommun... 7 44 Planbesked enligt PBL kap 5, 2-5 avseende detaljplaneändring av Stadsplan för Furunäsberget D0156 i Piteå kommun, för att möjliggöra markköp Dnr: 2013-516... 9 45 Ansökan om dispens från anslutning av vatten och avlopp, Bergsviken 5:46... 11 46 Ansökan om dispens från anslutning av vatten och avlopp, Bergsviken 37:2... 13 47 Ansökan om dispens från anslutning av vatten och avlopp, Bergsviken 37:3... 16 48 Delgivningar... 19 49 Delegationsbeslut... 20 50 Övriga frågor... 21

3 (21) 40 Svensbyn 1:23 (Risnäsvägen 50), förhandsbesked nybyggnad av fritidshus Dnr 2014-065 Beslut Miljö- och byggnämnden beslutar lämna positivt förhandsbesked om etablering av ett fritidshus på fastigheten Svensbyn 1:23, Piteå kommun. Information till beslut Ansökan om bygglov ska inkomma senast två år efter det att miljö- och byggnämnden fattat beslut om positivt förhandsbesked, i annat fall upphör beslutet att gälla. Ärendebeskrivning Den 25 februari inkom till Fysisk planering en ansökan om förhandsbesked angående uppförande av ett fritidshus på fastigheten Svensbyn 1:23, Piteå kommun. För ändamålet avses en tomt ca 2 000 kvm avstyckas. Motivering Området ligger i vackert läge i Holmviken. Den sökande har tidigare inkommit med två förhandsansökningar på samma plats, och blivit beviljad dessa men har dock inte sökt bygglov inom den tid som förhandsbeskedet gäller (2007 och 2011). Fysisk planering har skriftligen hört samtliga berörda grannar. Ingen erinran har inkommit. Strandskyddat område berörs inte. Jordbruksmark tas i anspråk. Nya kommunala ledningar är på gång. Beslutsunderlag Arbetsutskottets protokoll 16 2014-065-1 Utdrag ur kommunens kartregister, tomtplats markerad A

4 (21) 41 Pitholm 18:1 (Nygårdsvägen 66), förhandsbesked nybyggnad av enbostadshus och garage Dnr 2014-034 Beslut Miljö- och byggnämnden beslutar lämna positivt förhandsbesked om etablering av enbostadshus på fastigheten Pitholm 18:1, Piteå kommun. Information till beslut Strandskyddsdispens föreligger enligt tidigare beslut. Ansökan om bygglov ska inkomma senast två år efter det att miljö- och byggnämnden fattat beslut om positivt förhandsbesked, i annat fall upphör beslutet att gälla. Ärendebeskrivning Den 3 februari 2014 inkom till Fysisk planering en ansökan om förhandsbesked angående uppförande av enbostadshus på fastigheten Pitholm 18:1, Piteå kommun. För ändamålet avses tomter om ca 2 500 kvm avstyckas. Motivering Platsen är vackert belägen i västerläge i andra rad vid Pitholmsträsket, nedanför finns fritidshusbebyggelse sedan tidigare. Sökanden avser anordna egen dricksvattenbrunn och avloppsanläggning. Bygglovenheten har skriftligen hört berörd granne som ställt frågor av praktisk karaktär, framförallt kring anordnandet av avloppsanläggning. Kommunens miljöenhet ser dock inget hinder till att inte avloppsanläggningen kan lösas på ett nöjaktigt sätt. Sökanden avser bryta ny anslutningsväg över egen mark, befintliga småvägar kommer alltså inte att belastas. Beslutsunderlag Arbetsutskottets protokoll 17 2014-34-1 Utdrag ur kommunens kartregister, tomtplats markerad A 2014-34-2 Strandskyddsbeslut, Länsstyrelsen i Norrbottens län

5 (21) 42 Planbesked enligt PBL kap.5, 2-5 avseende planläggning av fastigheterna Pitholm 13:62, 13:100, 13:101, 13:102, 13:103 i Piteå kommun för fritidshusändamål Dnr 2014-175 Beslut Miljö- och byggnämnden beslutar att planläggning av området kan inledas. Information till beslutet Ett planbesked är ett kommunalt beslut som inte är bindande och inte kan överklagas. Beslutet ska inte heller uppfattas som ett slutgiltigt ställningstagande från kommunens sida. Ett positivt planbesked betyder att kommunen ställer sig positiv till en möjlig planläggning men utgör ingen garanti för att en detaljplan slutligen kommer att antas. För att påbörja planläggningsarbetet krävs det ett separat beslut av miljö-och byggnämnden. Ett slutligt beslut om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan kan vid enkelt planförfarande förväntas ta cirka ett halvt år efter det att delegationsbeslut fattas om framtagande av samrådshandlingar. Vid normalt planförfarande kan ett beslut om att anta detaljplanen förväntas ta cirka ett år efter det att delegationsbeslut fattas om framtagande av samrådshandlingar. Ärendebeskrivning Området är beläget på Sandholmsudden på Pitholmen. Syftet med planläggningen är att reglera befintliga fritidshustomter beträffande VA, vägar, grönområden och bryggor samt att tillskapa 4-5 tomter i andra led. Som det framgår av ansökan råder det viss oordning i området beträffande bryggor och småbåtar, eftersom området inte är planlagt sedan tidigare. Genom planläggning ska även potentiella konflikter mellan områdets användning för skogsbruksändamål och fritidshusändamål undvikas. I gällande översiktsplan för Stadsbygden (2001) finns de befintliga fritidshustomterna utpekade för fritidshusändamål. Planerade tomter i andra led ingår i översiktsplanen i område avsedd för skog och övrig mark. Området omfattas i sin helhet av riksintressen för friluftsliv och kustturism samt rennäring. Området berörs av det generella strandskyddet. Det finns inga kända natur- och kulturvärden i området. Området nås idag via en enskild väg ifrån norra Pitholm. Området är inte anslutet till det kommunala verksamhetsområdet för VA. Området ingår inte i något vattenskyddsområde. Kringliggande bebyggelse består av fristående fritidshus i en våning, som delvis är planlagda. Området har inte någon hög radonrisk. Motivering Samhällsbyggnad, Fysisk planering, gör bedömningen att en planläggning av området är lämpligt med hänseende till plan- och bygglagen 2 kap 2. Efterfrågan på tomter i strandnära lägen är stor i Piteå kommun. Att etablera strandnära tomter i andra rad istället för att exploatera nya tidigare obebyggda strandavsnitt är en önskvärd utveckling. Samhällsbyggnad,

6 (21) Fysisk planering, ser positivt på sökandens planer att samordna bryggor, säkerställa tillgången till stranden och reglera vatten- och avlopp genom detaljplan. Vid framtagande av detaljplan ska särskilt hänsyn tas till riksintresset för rennäringen. Samhällsbyggnad, Fysisk planering, bedömning är att det finns särskilda skäl enligt miljöbalken 7 kap 18c för upphävande av strandskyddet. Strandskyddsupphävandet i detaljplan medför att den ska handläggas med normalt planförfarande. Beslutsunderlag Arbetsutskottets protokoll 18 Fysisk planerings tjänsteskrivelse 2014-04-25 2014-175-1 Ansökan 2014-175-2 Situationsplan 2014-175-3 Orienteringskarta

7 (21) 43 Skötselplan för naturområden inom detaljplan för Klubben på fastigheten Pitholm 47:13 i Piteå kommun Dnr 2014-363 Beslut 1. Miljö- och byggnämnden antar framtaget förslag till skötselplan avseende naturmarken inom detaljplanen Klubben. För vart och ett av de avgränsade och numrerade skötselområdena fastställs inriktning och aktuella åtgärder vid skötsel. 2. För naturområdena 1, 2, 6, 7, 9, 10 och 13 kvarstår Piteå kommun som förvaltare och markägare. Dessa områden kommer inte att omfattas av gemensamhetsanläggningen. 3. Övriga naturområden ska upplåtas till den gemensamhetsanläggning som bildas vid Lantmäteriets förrättning och skötas av samfällighetsföreningen. Vid bildandet av gemensamhetsanläggningen ska skötselplanen beaktas och inarbetas så att det tydligt framgår att det kan finnas krav på till exempel samråd med Piteå kommun vid planering av skötselåtgärder. Ärendebeskrivning Detaljplanen för Klubben, se bilaga 2014-363-1, överklagades men vann slutligen laga kraft 2010-07-01. Tomterna inom detaljplanens område är nu ute för försäljning och en samfällighetsförening kommer att bildas för att förvalta gemensamhetsanläggningar och eventuella marksamfälligheter inom planområdet. Allmän platsmark, exempelvis vissa naturområden, är mark inom detaljplanen som kommer att ingå i gemensamhetsanläggningen och ska skötas av samfällighetsföreningen. Planbestämmelserna i detaljplanen reglerar i viss mån utformningen av naturområdena. Exempelvis får träd inte fällas i flera naturområden. För andra naturområden saknas inriktning och instruktioner för skötsel. Det blir alltmer vanligt att utarbeta skötselplaner för att styra utformningen av naturområden i detaljplanelagda områden. Exempel på detta är Lusthusbacken och Långskatan. Även om det är önskvärt att skötselplaner tas fram integrerat med detaljplanen är det ingenting som hindrar att skötselplanen produceras efter det att detaljplanen är beslutad. Synpunkter och motivering I takt med att försäljningen av de nya tomterna på Klubben fortgår blir antalet boende fler och fler. Behovet av goda lösningar för tillgänglighet till naturområdena och precisering av naturområdenas skötsel ökar då snabbt. Det finns därför skäl att planera för hur naturområdena ska utformas i en skötselplan. Grundtanken är att allmän platsmark som direkt ansluter mot bebyggelse till stor del ska upplåtas till gemensamhetsanläggningen. Samfällighetsföreningen får därmed stora möjligheter att utforma naturområdena som ligger närmast bostäderna. För naturområden med naturvärden eller överordnade rekreationsvärden bör Piteå kommun ha ett fortsatt ansvar vad gäller ägande och skötsel. Därtill ska även närheten till

8 (21) Sandängesstrandens naturreservat beaktas. Reservatet är en tillgång för de boende i området och det är viktigt att säkerställa att släpp och åtkomst till naturreservatet kvarstår. Med utgångspunkt i ovanstående har ett förslag till skötselplan för naturområdena inom detaljplanen tagits fram. Skötselplanen omfattar 13 naturområden definierade i detaljplanen, se bilaga 2014-363-2. Till respektive naturområde hör korta beskrivningar och en skötselinstruktion. Beslutsunderlag Arbetsutskottets protokoll 19 2014-363-1 Plankarta för detaljplan Klubben 2014-363-2 Skötselplan för naturområden inom detaljplanen Klubben

9 (21) 44 Planbesked enligt PBL kap 5, 2-5 avseende detaljplaneändring av Stadsplan för Furunäsberget D0156 i Piteå kommun, för att möjliggöra markköp Dnr: 2013-516 Beslut Miljö- och byggnämnden beslutar att planändring ej bör inledas. Information till beslutet Ett planbesked är ett kommunalt beslut som inte är bindande och inte kan överklagas. Beslutet ska inte heller uppfattas som ett slutgiltigt ställningstagande från kommunens sida. Ett positivt planbesked betyder att kommunen ställer sig positiv till en möjlig planläggning men utgör ingen garanti för att en detaljplan slutligen kommer att antas. För att påbörja planläggningsarbetet krävs det ett separat beslut av miljö-och byggnämnden. Ett slutligt beslut om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan kan vid enkelt planförfarande förväntas fattas cirka ett halvt år efter det att delegationsbeslut fattas om framtagande av samrådshandlingar. Vid normalt planförfarande kan ett beslut om att anta detaljplanen förväntas fattas cirka ett år efter det att delegationsbeslut fattas om framtagande av samrådshandlingar. Ärendebeskrivning Tre fastighetsägare önskar köpa till mark som idag är kommunalägd mark. Marken som avses förvärvas är idag planlagd som parkmark. Eftersom parkmark är ett allmänintresse måste planändring till för att möjliggöra markförvärv då avstyckning av parkmark i strid mot plan inte är möjligt. Marken är idag till stor utsträckning ianspråktagen med en häck, plank, friggebod och husvagnsuppställning på kommunal mark. En planändring skulle ge dem rätt till detta. Finns även en utfart direkt mot Furubergsvägen. Motivering Samhällsbyggnad/Fysisk planering bedömer att nuvarande ianspråktagande av marken ej är lämplig. Ur trafiksynpunkt tillåter Furubergsvägen höga hastigheter och fungerar idag som en överordnad gata som binder ihop Munksundsvägen med Havsbadsvägen. Utfart mot denna bör tas bort. Byggnader och växtlighet som skymmer sikten mot befintlig korsning idag bedöms också som olämplig. Samhällsbyggnad/Fysisk planerings samlade bedömning är att en fortsatt utveckling och legitimering av ökade byggrätter och utfarter hämmar trafiksäkerheten efter Furubergsvägen idag och kan komma att försvåra framtida trafiksäkerhetshöjande åtgärder efter sträckningen. Piteå kommun som markägare ställer sig därför negativ till en försäljning av marken.

10 (21) Beslutsunderlag Fysisk planerings tjänsteskrivelse 2014-05-14 Bilaga 2013-516-1 Ansökan om planbesked Bilaga 2013-516-2 Orienteringskarta och situationsplan

11 (21) 45 Ansökan om dispens från anslutning av vatten och avlopp, Bergsviken 5:46 Dnr: 2013-904 Beslut Miljö- och byggnämnden beslutar att avslå ansökan om dispens för anslutning av vatten och avlopp till det kommunala VA-nätet för fastigheten Bergsviken 5:46. Ärendebeskrivning och motivering I projektet Hemlunda/Vitsand har miljö- och byggnämnden som uppgift att bedöma de fastigheters avlopp som inte anslutit sig till det kommunala nätet. I projektet har det sagts att när två år gått efter att kommunen upprättat förbindelsepunkt ska miljö- och byggnämnden bedöma och besluta om de enskilda avloppen ska anslutas eller inte. Nu har denna fråga aktualiserats innan ledningsnätet är framdraget och miljö- och byggnämnden har att ta ställning till om en anslutning till det kommunala nätet är miljömässigt motiverad, tekniskt genomförbar och ekonomiskt rimlig. Ägaren till fastigheten Bergsviken 5:46 har sökt dispens från kravet att ansluta fastigheten till det kommunala avloppsnätet på Hemlunda som kommunfullmäktige beslutat inrätta. I sin dispensansökan anger sökanden att han får problem att kunna dra vatten och avlopp på frostfritt djup pga berget ligger i stort sett i dagen. Generellt får varje fastighetsägare på Hemlunda själva bekosta grävning och rör/ledningar från sina hus/stugor fram till förbindelsepunkt (där man kopplar på sitt vatten och avlopp). En anslutning till det kommunala avloppsnätet räknas alltid som ett bättre alternativ ur miljöoch hälsoskyddssynpunkt än att ha en enskild avloppsanläggning. Hemlunda som verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp kom till för att skydda den kommunala vattentäkten och dess vattenintag. Fastigheten ligger relativt nära vattenverkets vattenintag. Vid den avloppsinventering som gjordes 2011 klassades fastighetens avlopp som orange pga anläggningen saknar tillstånd (trekammarbrunn med infiltration). Klassningen säger bara hur anläggningen i sig är utan hänsyn till var avloppet ligger. Det som tillkommit sedan inventeringen är att kommunen håller på att arbeta fram vattenskyddsföreskrifter. Detta innebär att denna fastighet ligger inom det område man i dagsläget, innan beslut är fattade om skyddsområde och skyddsföreskrifter, kallar för primär skyddszon. Om man idag avser anlägga nya avloppsanläggningar inom primär skyddszon skall de anläggningarna ha en högre skyddsnivå än normalt, alltså vara bättre utformade än vanliga anläggningar. I det här fallet skulle det viktigaste vara att se till att anläggningen smittskyddsmässigt inte skulle ge mer utsläpp än vad en avledning till det kommunala avloppsnätet skulle ge. En sådan smittskyddsåtgärd kan vara att UV-ljusbehandla utgående avloppsvatten. I samband med UV-behandling krävs att det vattnet filtreras så att UV-lampan inte förorenas av slam. För att säkerställa denna rening krävs någon form av larm

12 (21) som indikerar UV-ljusets funktion. Kostnader för UV-utrustning finns mellan 15 000 kr för Aquatron UV-brunn och Aquatron UV-slamfilter kostar 32 500 kr Reningsförmågan i infiltrationen för näringsämnen avtar med tiden. Efter ca 20 års användning beräknas reningsförmågan avtagit helt. Den aktuella anläggningen saknar tillstånd så enheten för miljö- och hälsoskydd saknar kännedom om anläggningen och dess eventuella reningsförmåga. Just närheten till berg är ett bekymmer när enskilt avloppsvatten ska renas i mark. Principen bygger på en viss mäktighet på jordlagrena. Deras enskilda avlopp är idag inte ens godkänt med normal skyddsnivå och för att höja skyddsnivån till hög skyddsnivå kan det krävas en del tekniska lösningar. För att övergå till den tekniska möjligheten att ansluta fastigheten till det kommunala nätet så har projektledaren på enheten för Plan och Trafik redovisat en lösning för grannfastigheten Bergsviken 37:2. Förhållandena på denna fastighet är likartade varför man kan utgå från att det är tekniskt genomförbart och inte oskäligt dyrt även för denna fastighet. För att avgöra vad som kan anses som ekonomiskt rimligt för att ansluta till kommunalt VA måste man betänka bl a att det generellt råder mycket olika förutsättningar inom hela verksamhetsområdet. Vissa fastighetsägare får långa avstånd till förbindelsepunkt pga de har stora tomter. Markförhållandena och topografi skiljer sig mycket åt inom hela området. Ytterligare en faktor som spelar in är att vissa får självfall på sitt avlopp till förbindelsepunkten medan andra får betala för installationen av en LTA-pumpstation. LTApumpens inköp och underhåll sköts av PIREVA medan driftsel och installation ligger på fastighetsägaren. PIREVA har yttrat sig i ärendet och framför vikten av att fastigheten ansluts då det rör sig om permanentboende i direkt anslutning till Piteå huvudvattentäkt. PIREVA lyfter fram kommunfullmäktiges motiv till beslut om verksamhetsområdet för avlopp vilket var och är att skydda vattentäkten. Sammanfattningsvis anses alternativet att ansluta fastigheten Bergsviken 5:46 som det bästa ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt. Det finns visserligen kompletterade teknik för att göra den enskilda avloppsanläggningen säker ur smittskyddssynpunkt (exempelvis UV-rening). Teknik kostar och skall underhållas och larm ska finnas för att varna för felfunktion vilket generellt för gemene man är svårt att upprätthålla. LTA-pumpar som avses användas kan också krångla men för dem står PIREVA för underhållet. Om än det till dags dato inte är riktigt klarlagt hur den exakta ledningsdragningen ska gå så finns redovisad teknisk lösning att ansluta vatten och avlopp (för grannfastigheten Bergsviken 37:2) till en kostnad som inte kan anses oskälig. Miljö- och byggnämnden förutsätter att PIREVA väljer den ledningsdragning som ger lägst kostnad för fastighetsägaren. Beslutsunderlag Ansökan om dispens från anslutning av vatten och avlopp PIREVA:s remissvar

13 (21) 46 Ansökan om dispens från anslutning av vatten och avlopp, Bergsviken 37:2 Dnr: 2013-896 Beslut Miljö- och byggnämnden beslutar att avslå ansökan om dispens för anslutning av vatten och avlopp till det kommunala VA-nätet för fastigheten Bergsviken 37:2. Ärendebeskrivning och motivering I projektet Hemlunda/Vitsand har miljö- och byggnämnden som uppgift att bedöma de fastigheters avlopp som inte anslutit sig till det kommunala nätet. I projektet har det sagts att när två år gått efter att kommunen upprättat förbindelsepunkt ska miljö- och byggnämnden bedöma och besluta om de enskilda avloppen ska anslutas eller inte. Nu har denna fråga aktualiserats innan ledningsnätet är framdraget och miljö- och byggnämnden har att ta ställning till om en anslutning till det kommunala nätet är miljömässigt motiverad, tekniskt genomförbar och ekonomiskt rimlig. Ägarna till fastigheten Bergsviken 37:2 har sökt dispens från kravet att ansluta fastigheten till det kommunala avloppsnätet på Hemlunda som kommunfullmäktige beslutat inrätta. I sin dispensansökan anger de att de inte ser några möjligheter att på ett kostnadseffektivt och säkert sätt förlägga avloppsledning med de topografiska förhållanden som råder (berg under vegetationen). Dessutom anger de att tomten åsamkas miljöpåverkan av åtgärderna. Generellt får varje fastighetsägare på Hemlunda själva bekosta grävning och rör/ledningar från sina hus/stugor fram till förbindelsepunkt (där man kopplar på sitt vatten och avlopp). Det är denna kostnad som sökanden menar blir för dyr. En anslutning till det kommunala avloppsnätet räknas alltid som ett bättre alternativ ur miljöoch hälsoskyddssynpunkt än att ha en enskild avloppsanläggning. Hemlunda som verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp kom till för att skydda den kommunala vattentäkten och dess vattenintag. Fastigheten ligger relativt nära vattenverkets vattenintag. Vid den avloppsinventering som gjordes 2011 klassades fastighetens avlopp som grön = bra. Klassningen säger att anläggningen i sig är bra utan hänsyn till var avloppet ligger. Det som tillkommit sedan inventeringen är att kommunen håller på att arbeta fram vattenskyddsföreskrifter. Detta innebär att denna fastighet ligger inom det område man i dagsläget, innan beslut är fattade om skyddsområde och skyddsföreskrifter, kallar för primär skyddszon. Om man idag avser anlägga nya avloppsanläggningar inom primär skyddszon skall de anläggningarna ha en högre skyddsnivå än normalt, alltså vara bättre utformade än vanliga trekammarbrunnar med normal infiltration. I det här fallet skulle det viktigaste vara att se till att anläggningen smittskyddsmässigt inte skulle ge mer utsläpp än vad en avledning till det kommunala avloppsnätet skulle ge. En sådan smittskyddsåtgärd kan vara att UV-ljusbehandla

14 (21) utgående avloppsvatten. I samband med UV-behandling krävs att det vattnet filtreras så att UV-lampan inte förorenas av slam. För att säkerställa denna rening krävs någon form av larm som indikerar UV-ljusets funktion. Kostnader för UV-utrustning finns mellan 15 000 kr för Aquatron UV-brunn och Aquatron UV-slamfilter kostar 32 500 kr Reningsförmågan i infiltrationen för näringsämnen avtar med tiden. Efter ca 20 års användning beräknas reningsförmågan avtagit helt. Den aktuella anläggningen gavs tillstånd för sju år sedan så ur den synpunkten är det 13 år kvar av reningsförmåga. Just närheten till berg är ett bekymmer när enskilt avloppsvatten ska renas i mark. Principen bygger på en viss mäktighet på jordlagrena. Deras enskilda avlopp är idag godkänt ur normal skyddsnivå men här är jordlagrena tunna precis som man beskriver så att anlägga enskilt avlopp med hög skyddsnivå är inte så lätt utan tekniska lösningar.. För att övergå till den tekniska möjligheten att ansluta fastigheten till det kommunala nätet så har projektledaren på enheten för Plan och Trafik redovisat en teknisk lösning där man använder sig av LTA (Lätt TryckAvlopp). Fastighetsägaren har en pumpstation på sin egen fastighet vilken trycker upp vatten via ledningen till det kommunala nätet. Projektledaren har redovisat en lösning där man använder värmekabel pga det låga anläggningsdjupet i mark. Projektledaren har rådgjort med entreprenören för Hemlunda om vad anläggningskostnaden skulle bli. För sökandens del innebär det en kostnadsökning med 19 000 kr samt en driftskostnad på 2 400 kr jämfört med en som har bättre markförhållanden och slipper värmekabel. Det redovisade förslaget bygger på samförläggning av vatten och avlopp i samma rörgrav och en gemensam förbindelsepunkt. Det är inte slutligen klarlagt om det blir separata förbindelsepunkter för vatten och avlopp ännu enligt projektledaren. För att avgöra vad som kan anses som ekonomiskt rimligt för att ansluta till kommunalt VA måste man betänka bland annat att det generellt råder mycket olika förutsättningar inom hela verksamhetsområdet. Vissa fastighetsägare får långa avstånd till förbindelsepunkt pga de har stora tomter. Markförhållandena och topografi skiljer sig mycket åt inom hela området. Ytterligare en faktor som spelar in är att vissa får självfall på sitt avlopp till förbindelsepunkten medan andra får betala för installationen av en LTA-pumpstation. LTApumpens inköp och underhåll sköts av PIREVA medan driftsel och installation ligger på fastighetsägaren. PIREVA har yttrat sig i ärendet och framför vikten av att fastigheten ansluts då det rör sig om permanentboende i direkt anslutning till Piteå huvudvattentäkt. PIREVA lyfter fram kommunfullmäktiges motiv till beslut om verksamhetsområdet för avlopp vilket var och är att skydd vattentäkten. Sammanfattningsvis anses alternativet att ansluta fastigheten Bergsviken 37:2 som det bästa ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt. Det finns visserligen kompletterade teknik för att göra den enskilda avloppsanläggningen säker ur smittskyddssynpunkt (exempelvis UV-rening). Teknik kostar och skall underhållas och larm ska finnas för att varna för felfunktion vilket generellt för gemene man är svårt att upprätthålla.

15 (21) LTA-pumpar som avses användas kan också krångla men för dem sår PIREVA för underhållet. Om än det till dags dato inte är riktigt klarlagt hur den exakta ledningsdragningen ska gå så finns redovisad teknisk lösning att ansluta vatten och avlopp till en kostnad som inte kan anses oskälig. Miljö- och byggnämnden förutsätter att PIREVA väljer den ledningsdragning som ger lägst kostnad för fastighetsägaren. Beslutsunderlag Ansökan om dispens från anslutning av vatten och avlopp PIREVA:s remissvar Teknik och kostnadsredovisning

16 (21) 47 Ansökan om dispens från anslutning av vatten och avlopp, Bergsviken 37:3 Dnr: 2013-897 Beslut Miljö- och byggnämnden beslutar att avslå ansökan om dispens för anslutning av vatten och avlopp till det kommunala VA-nätet för fastigheten Bergsviken 37:3. Ärendebeskrivning och motivering I projektet Hemlunda/Vitsand har Miljö- och byggnämnden som uppgift att bedöma de fastigheters avlopp som inte anslutit sig till det kommunala nätet. I projektet har det sagts att när två år gått efter att kommunen upprättat förbindelsepunkt ska miljö- och byggnämnden bedöma och besluta om de enskilda avloppen ska anslutas eller inte. Nu har denna fråga aktualiserats innan ledningsnätet är framdraget och miljö- och byggnämnden har att ta ställning till om en anslutning till det kommunala nätet är miljömässigt motiverad, tekniskt genomförbar och ekonomiskt rimlig. Ägaren till fastigheten Bergsviken 37:3 har sökt dispens från kravet att ansluta fastigheten till det kommunala avloppsnätet på Hemlunda som kommunfullmäktige beslutat inrätta. I sin dispensansökan anger sökanden att föreslagen inkopplingspunkt ger stora kostnader för att få ledningarna på frostfritt djup, att det blir stor påverkan på skog och bergssidorna på fastigheten, att fastigheten skulle ta skada vid ev sprängning samt att kostnaderna väntas bli extraordinärt stora. I sin ansökan öppnar sökanden upp för möjligheten att placera kopplingspunkt nere vid båthus/bastu för att möjliggöra inkoppling av vatten och avlopp. Generellt får varje fastighetsägare på Hemlunda själva bekosta grävning och rör/ledningar från sina hus/stugor fram till förbindelsepunkt (där man kopplar på sitt vatten och avlopp). Det är denna kostnad som sökanden menar blir för dyr. En anslutning till det kommunala avloppsnätet räknas alltid som ett bättre alternativ ur miljöoch hälsoskyddssynpunkt än att ha en enskild avloppsanläggning. Hemlunda som verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp kom till för att skydda den kommunala vattentäkten och dess vattenintag. Fastigheten ligger relativt nära vattenverkets vattenintag. Vid den avloppsinventering som gjordes 2011 klassades fastighetens avlopp som gul = halvbra. Klassningen säger bara hur anläggningen i sig är utan hänsyn till var avloppet ligger. Fastighetens WC är ansluten till sluten tank och för BDT-vatten finns en tvåkammarbrunn med infiltration. Det som tillkommit sedan inventeringen är att kommunen håller på att arbeta fram vattenskyddsföreskrifter. Detta innebär att denna fastighet ligger inom det område man i dagsläget, innan beslut är fattade om skyddsområde och skyddsföreskrifter, kallar för primär skyddszon.

17 (21) Om man idag avser anlägga nya avloppsanläggningar inom primär skyddszon skall de anläggningarna ha en högre skyddsnivå än normalt, alltså vara bättre utformade än vanliga avloppsanläggningar. I det här fallet skulle det viktigaste vara att se till att anläggningen smittskyddsmässigt inte skulle ge mer utsläpp än vad en avledning till det kommunala avloppsnätet skulle ge. En sådan smittskyddsåtgärd kan vara att UV-ljusbehandla utgående avloppsvatten. I samband med UV-behandling krävs att det vattnet filtreras så att UV-lampan inte förorenas av slam. För att säkerställa denna rening krävs någon form av larm som indikerar UV-ljusets funktion. Kostnader för UV-utrustning finns mellan 15 000 kr för Aquatron UV-brunn och Aquatron UV-slamfilter kostar 32 500 kr Reningsförmågan i infiltrationen för näringsämnen avtar med tiden. Efter ca 20 års användning beräknas reningsförmågan avtagit helt. Den aktuella anläggningen gavs tillstånd för fyra år sedan så ur den synpunkten är det 16 år kvar av reningsförmågan för näringsämnen. Just närheten till berg är ett bekymmer när enskilt avloppsvatten ska renas i mark. Principen bygger på en viss mäktighet på jordlagrena. Deras enskilda avlopp är idag godkänt ur normal skyddsnivå men här är jordlagrena tunna precis som man beskriver så att anlägga enskilt avlopp med hög skyddsnivå är inte så lätt utan tekniska lösningar. För att övergå till den tekniska möjligheten att ansluta fastigheten till det kommunala nätet så har projektledaren på enheten för Plan och Trafik redovisat att man avser titta på en lösning utifrån sökandens önskemål i sin dispensansökan. Om detta alternativ genomförs blir det kort ledningsdragning och betydligt billigare än tidigare förslag. För att avgöra vad som kan anses som ekonomiskt rimligt för att ansluta till kommunalt VA måste man betänka bland annat att det generellt råder mycket olika förutsättningar inom hela verksamhetsområdet. Vissa fastighetsägare får långa avstånd till förbindelsepunkt pga att de har stora tomter. Markförhållandena och topografi skiljer sig mycket åt inom hela området. Ytterligare en faktor som spelar in är att vissa får självfall på sitt avlopp till förbindelsepunkten medan andra får betala för installationen av en LTA-pumpstation. LTA-pumpens inköp och underhåll sköts av PIREVA medan driftsel och installation ligger på fastighetsägaren. PIREVA har yttrat sig i ärendet och framför vikten av att fastigheten ansluts då det rör sig om permanentboende i direkt anslutning till Piteå huvudvattentäkt. PIREVA lyfter fram kommunfullmäktiges motiv till beslut om verksamhetsområdet för avlopp vilket var och är att skydd vattentäkten. Sammanfattningsvis anses alternativet att ansluta fastigheten Bergsviken 37:3 som det bästa ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt. Det finns visserligen kompletterade teknik för att göra den enskilda avloppsanläggningen säker ur smittskyddssynpunkt (exempelvis UV-rening). Teknik kostar och skall underhållas och larm ska finnas för att varna för felfunktion vilket generellt för gemene man är svårt att upprätthålla.

18 (21) LTA-pumpar som avses användas kan också krångla men för dem sår PIREVA för underhållet. Om än det till dags dato inte är riktigt klarlagt hur den exakta ledningsdragningen ska gå så finns redovisad teknisk lösning att ansluta vatten och avlopp (för grannfastigheten Bergsviken 37:2) till en kostnad som inte kan anses oskälig. Miljö- och Byggnämnden förutsätter att PIREVA väljer den ledningsdragning som ger lägst kostnad för fastighetsägaren. Beslutsunderlag Ansökan om dispens från anslutning av vatten och avlopp PIREVA:s remissvar

19 (21) 48 Delgivningar Beslut Miljö- och byggnämnden lägger delgivningarna till handlingarna. Ärendebeskrivning - Sammanfattning av kontroll och tillsynsplan för miljö- och hälsoskydd - Handlingsprogram förebyggande verksamhet till skydd mot olyckor - Direktiv för användning av 2014 års budgetförstärkning - KF 63 Riktlinjer för budgetarbetet - KF 64 Ändrad organisation för skogsdrift - KF 65 Detaljplan för Stadsön 2:1 Acusticum - KF 69 Svar på motion om upprustning av Porsnäsfjärden - KF 73 Fyllnadsval av ersättare i miljö- och byggnämnden

20 (21) 49 Delegationsbeslut Beslut Miljö- och byggnämnden beslutar godkänna redovisningen av delegationsbesluten. Ärendebeskrivning Avdelningen Fysisk planering samt i vissa fall nämndens ordförande har i enlighet med sin delegationsrätt och under vissa förutsättningar, lämnat tillstånd/godkännande, beviljat respektive avslagit ansökningar och angivit yttranden inom nedanstående verksamheter: Avlopp Slam, sopor Livsmedel Övriga yttranden och tillstånd Bygglov, kontrollplaner

21 (21) 50 Övriga frågor Extra miljö- och byggnämnds sammanträde 11/6 med anledning av antagande av detaljplan för kvarteret Ekorren.