Standardisering utan gränser 7 november 2006

Relevanta dokument
Standardiseringens betydelse i en globaliserad värld

Standardiseringens betydelse i en globaliserad värld

Interpellationsdebatten:

TAG PLATS, SÄTT STANDARD

Internationell strategi

IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering

Standardiseringens betydelse i en globaliserad värld

Exempel på vad Lantmäteriet gör gällande standarder, standardisering och specifikationer:

Ett sekel av standarder

94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/23/EG

Ta steget in i SIS värld

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar:

Vad är SIS och standardisering? SIS tre produktområden. Vad? Hur? SIS Förlag. Oktober 2005

Årsredovisning och koncernredovisning

Remiss: En svensk strategi fö r standardisering

Den nationella innovationsstrategin

Europeiska unionens råd Bryssel den 21 november 2018 (OR. en)

Remissvar Utrikesdepartementet Enheten för främjande och EU:s inre marknad Stockholm

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

Stärkta handelsmöjligheter med ackreditering och standarder

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

Fler exporterande företag,

Digitaliseringens transformerande kraft

Befintliga strategidokument och utredningar

2 Internationell policy

tveckla standarder kort om hur det går till

Standardiseringens Konsument- och Arbetstagarråd 2015

Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg. SP Energy Technology Center

EU fackliga krav och utmaningar. Sammanfattning av rapporten Arbetsmiljö, standardisering och EU

Kommittédirektiv. Förbättrad samordning av utvecklingen av standarder och grundfunktioner inom ITområdet. Dir. 2006:36

INTERNATIONELL PLAN STYRDOKUMENT FÖR INTERNATIONELLT ARBETE I KARLSTADS KOMMUN

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

EU, Sverige och den inre marknaden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt

charlotta von porat

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Europa Anne Graf

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess

Digitaliseringens transformerande kraft

Standardisering utan gränser Konferens på Hilton Slussen, Stockholm den 7 november 2006

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Det är inte pengar som får världen att fungera det är standarder! Ett modernt samhälle kan knappast fungera utan standarder SIS

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

En ny strukturfondsperiod. Ellinor Ivarsson Avd för tillväxt och samhällsbyggnad

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services

ALLMÄNNA RIKTLINJER FÖR SAMARBETET MELLAN CEN, CENELEC OCH ETSI OCH EUROPEISKA KOMMISSIONEN OCH EUROPEISKA FRIHANDELSSAMMANSLUTNINGEN.

Remissvar: Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig IT-standardisering (SOU 2007:47)

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/

Meddelande från Europeiska kommissionen: På väg mot en inre marknadsakt

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

Målbild för Oskarshamn ett instrument för att välja och utvärdera satsningar. Kort version

Styrelsekonferensen den augusti 2007 Av arbetsutskottet bearbetat underlag

SV Förenade i mångfalden SV A7-0041/8. Ändringsförslag. Marina Yannakoudakis för ECR-gruppen

Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Gruv- och mineralforskning och innovation. då, nu och i framtiden

Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan

Samordningsplan. Vision e-hälsa 2025

Utbildningsnämndens verksamhetsspecifika EU-positionspapper

Vad har EU med vård och omsorg att göra?

Kommittédirektiv. Användarna i delningsekonomin. Dir. 2015:136. Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2015

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Sveriges Standardiseringsråd (SSR) Strategi för främjande av svenskt inflytande i internationell standardisering

EU:s regionala utvecklingsfond

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 december 2009 (14.12) (OR. en) 17113/09 TELECOM 263 AUDIO 59 MI 459 COMPET 513 NOT

SVENSK STANDARD SS-IEC

Regeringens innovationspolitik Forum för hållbar regional tillväxt, 2 oktober 2015

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet. Riktlinjer för Örebro läns landstings internationella engagemang

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Bilkårens Handbok för funktionärer Handbok bilaga 2 Sidan 1 av 6 DE FRIVILLIGA FÖRSVARSORGANISATIONERNAS GRUNDSYN

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om patientens rätt i vården (S 2007:07) Dir. 2008:72

Internationella standarder inom rengöring, desinfektion och sterilisering

Personalpolitiskt program

EU:s regionala utvecklingsfond

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0

Regeringens skrivelse 2007/08:140

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

Projektdirektiv. Verksamhet och Informatik (1)

Regeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM7. Meddelande om förnyad strategi för EU:s industripolitik. Sammanfattning. Näringsdepartementet

Yttrande över betänkande Privata utförare Kontroll och insyn, SOU 2013:53

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Business Region Göteborg. Regionen, uppdraget och visionerna Eva-Lena Albihn & Patrik Andersson

FLERNIVÅSTYRNING ALLA BEHÖVS

Transkript:

Standardisering utan gränser 7 november 2006 Hans Jeppson Statssekreterare för handelsfrågor

Varför skall staten engagera sig i standardiseringen? Utgångspunkter: Kostnadsminskningar i produktionen Välfärdsvinster för konsumenter Standardiseringen är helt privat Den nuvarande standardiseringsorganisationen har fungerat i 5 år Sverige har en framskjuten plats i det internationella arbetet Forum för att driva svenska intressen Staten kan ha en stödjande roll

Kopplingar till politikområden Hälsa, miljö-, säkerhet Del av reglering Konkurrenskraft Viktigt inslag för väl fungerande offentlig upphandling Marknadsliberalisering samverkan mellan olika aktörer reglering

Sveriges Standardiseringsråd - SSR Ansvaret för verksamheten åligger de olika standardiseringsorganisationerna SSRs roll - en koppling mellan stat och näringliv Delat huvudmannaskap Staten Svenskt Näringsliv Genom SSR har regeringen möjlighet till insyn och främjande roll men styr inte standardiseringsorganens arbete

Statens bidrag 29 Mkr per år Syfte: Medverka till att Sverige har en standardiseringsorganisation som på ett effektivt sätt tillvaratar svenska intressen i det europeiska och internationella standardiseringsarbetet Skydd för medborgares liv och hälsa prioriteras Användarna ges stöd

Standardiseringsverksamheten Kostnader för standardiseringsarbetet i de tre svenska standardiseringsorganisationerna: ca 200 Mkr/år Finansiering genom: Försäljning av standarder etc. ca 50% Projektavgifter från intressenter 35% varav från offentliga intressenter 10% Statsbidrag 15% Statens del ca 1/4

Kommittéarbete Staten genom myndigheterna deltar direkt i standardiseringsarbetet i de tekniska kommittéerna Huvudsyfte: tillvarata vissa allmänna intressen som ligger i myndighetens åtagande

Myndigheternas engagemang Sammanställning pågår Lång lista med fokus på produktsäkerhet och skydd för medborgares liv, hälsa och säkerhet Centrala områden i det offentliga åtagandet Deltagandet har accelererat genom införande av den nya metoden Genomförande av den inre marknaden Better regulation Men vissa myndigheter passiva!

Medel för konkurrenskraft? SSRs strategi framhåller att andra länder betraktar standardiseringen som ett instrument för tillväxt, konkurrenskraft, innovation och småföretagande Hur skall det offentliga engagera sig här? SME: hur underlättar vi för dem?

Men entusiasm i all ära.

Representativiteten inom standardiseringen? Grunden i tekniska standarder men numera alltmer standarder av annan karaktär Balansen i deltagandet finns det frågetecken? Krympande industriell bas, ökat brukarintresse? Konsulter och certifierare i standardiseringsarbetet intressekonflikt eller kompetenstillskott? Kan enskilda intressen få för stort inflytande? Är standardiseringsarbetet förankrat i företags/myndighets ledningarna?

Standardisering för innovation eller hämsko för nytänkande? Standardisering som ett effektivt medel för tillväxt, innovation och konkurrenskraft! Men: är det alltid en fördel att standardisera? Kan standardisering verka innovationshämmande? Kan standarder hindra nya teknologier/idéer? Skapas onödiga bördor för företag/organisationer? Framgångsrika företag skulle annars kunna etablera de facto standarder bra eller dåligt? Diskussion och debatt är viktig!!

Utveckling internationellt Arbetet flyttas från Europa till de internationella organen Nya aktörer; t.ex. Kina Internationella standarder ger ökade möjligheter att komma in på nya marknader Kan kanske föra ut europeiska lösningar globalt Arbetet blir mödosammare, långsammare.

Tjänsteområdet EU:s ansträngningar på tjänsteområdet återspeglas i standardiseringen Frågorna berör sällan en enskild myndighet, utan snarare förutsättningarna för en effektiv tjänstemarknad horisontellt Viktigt instrument för att främja tillväxt Litet intresse bland tjänsteföretagen exempel: outsourcing av fabriksdrift, sjukvårdstjänster m.m.

Utveckling: Offentlig verksamhet Offentliga verksamhetsområden; finns stora effektivitets- och välfärdsvinster att hämta Sjuk- och hälsovård, t.ex. journalsystem Upphandling av sjukvårdstjänster

Utveckling: IT Standardisering bedrivs i många organisationer och fora Flera politikområden; t.ex. upphandling, sjukvård, utbildning Stor del initierat av EU Utredning om samordning av de statliga insatserna inom IT-standardiseringen pågår Presenteras 1 juli 2007 Utredare är Arne Granholm (Näringsdep.)

Avtagande intresse? SSR noterar att engagemanget hos svenska intressenter avtagit men varför? Krympande industriell bas? Utländska ägare? Snabb teknikutveckling där arbete sker främst i informella organ för snabbare resultat? Nya områden okänd mark?

Tillvarata svenska intressen Hur gör vi? Standardiseringen sker globalt och på nya områden Goda förutsättningar effektiv organisation?!