PRINCIP VÄGEN TILL KLIMATSMARTA ENERGILÖSNINGAR 2010-2012. Lisa Bolin 2012-10-04

Relevanta dokument
Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling. NEPP-seminarium 21 november 2013

Nordic Energy Perspectives

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning

Konkurrenskraft och Klimatmål

Gasmarknadens utveckling. Anders Mathiasson 25 september 2014

Bioenergi mer än bara biogas

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

KLIMAT i framtidens Greppa Anna Hagerberg

Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet

Energigaser bra för både jobb och miljö

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

Hva må til for att vi skal lykkes svenska exempel. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Oslo, 20 november 2012

Förslag till Energistrategi för Skåne

- Framtiden är vår marknad! Informationsdag biogas & tunga fordon i Östersund

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

Det nordiska energisystemet i en klimatmässigt hållbar framtid. Dr. Kristina Holmgren Gasdagarna, 25 maj 2016

TILLSAMMANS FÖR ETT KLIMATSMART VÄSTRA GÖTALAND

Prata Vind Vindkraft varför tycker vi så olika? Malmö den 8 okt Ulf Jobacker, företagsutvecklare, LRF Riks

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Hållbara tankar om biogas

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland vad pågår och vad är på gång?

Den linjära ekonomins utveckling

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Klimat- bokslut 2010

Britt Karlsson Green Region Skåne Strateg Hållbara transporter. Den stora omställningen - 2 mars år till fossilfritt 2020 Hur ser läget ut?

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget Solenergi och gröna jobb

Introduktion av biodrivmedel på marknaden

GASKLART. Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI

Energi och klimat möjligheter och hot. Tekn Dr Kjell Skogsberg, senior energisakkunnig

Energiskaffning och -förbrukning

Nova Naturgas. Miljöimpuls! Väst

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

DIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL.

Vad hindrar energieffektivisering i bebyggelsen?

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef

Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby

GASKLART. Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI

TEMAMÖTE OM CYKEL- OCH KOLLEKTIVTRAFIKFRÄMJANDE ÅTGÄRDER - FREDRIKSHAMN OCH AALBORG 8-9. NOVEMBER 2012

Biogas i Sverige. Helena Gyrulf, Energigas Sverige Värmeforskdagen 27 jan 2011

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogasstrategin och biogasutlysningen

Klimatkontrakt för Hyllie

Miljöprogram för Malmö stad

Källor till utsläpp i de nordiska länderna Trender, prognoser och åtgärder Reino Abrahamsson naturvårdsverket

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

Varför går det avfall från Norge till Sverige för behandling i svenska energiåtervinningsanläggningar?

Vad är energieffektivisering och hur gör man? Hans Nilsson FourFact AB FSE Ordförande Emeritus

FFI Energi o Miljö Färdplan, vision och viktiga områden. Peter Kasche Energimyndigheten Programledare FFI Energi o Miljö

RINCIP. För klimatsmarta kommuner och regioner

GASUM LNG ÖSTERSJÖNS RENASTE BRÄNSLE.

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun

Biogasproduktionen växer i Tyskland och Danmark -vad krävs hos oss?

Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning

SMART OCH HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT. Mikaela Backman Internationella Handelshögskolan i Jönköping

Bilaga 4 Delmålens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan

Vi finns med dig hela dagen

LNG och LBG i Sverige - en översikt

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning

Växjö

Övervakning av Utsläpp

Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi

Vad händer i förhandlingarna om EU:s energiskattedirektiv?

Värme som en del i framtidens energisystem

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG Energiremisseminarium 30/

Hur mår miljön i Västerbottens län?

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

Spanien. Storbritannien

Mindre sopor och. Mer miljö! Både du och miljön tjänar på mindre avfall!

Power Väst Västra Götalandsregionens utvecklingsnätverk för vindkraft

Strategi för en samlad luftvårdspolitik. Miljömålsberedningen

Det gröna Göteborg Hållbara system & innovationer. Bernt Svensén Affärsdriven miljöutveckling Business Region Göteborg AB

Framtidens flexibla energisystem Städer som tillväxtmotorer 17 nov Birgitta Resvik Ansvarig för samhällskontakter Fortum Corporation

Biogas till tung trafik. Hans Johansson FordonsGas Sverige AB

Energisituation idag. Produktion och användning

KLIMATSTRATEGI Antagen av kommunstyrelsen Diarienummer 525/05

Borgmästaravtalet (CoM) Göran Gustavsson

Sjöbo. Medlemsmöte 2 mars

IKT-Strategi. En strategi för det pedagogiska arbetet med informations- och kommunikationsteknik, IKT

Växande gasmarknad gör Sverige grönare. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Trelleborg 6 mars 2012

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG Urban struktur Göteborg /

Power to gas Karin Byman, ÅF

Klimatpakten Nyhetsbrev. April 2015

Global klimatnytta genom svensk konkurrenskraft

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun

Var saknas finansiering i förslaget till åtgärdsprogram. Niklas Holmgren, vattendelegationen

Effektivare energi- och transportanvändning. Tre prioriterade miljöområden

AVFALLSPLAN. Härjedalens kommun

Klimatkommunernas svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537)

T A X A FR.O.M 1 JANUARI 2016 FÖR RENHÅLLNINGSAVGIFTER INOM TROLLHÄTTANS KOMMUN

Vattenfall Vattenkraft AB

ÅTERVINNINGSGALAN november, Nalen, Stockholm

GoBiGas Projektet Till vilken nytta för näringslivet? Carina Bergsten Produktägare Biogas Göteborg Energi AB

Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015

Energigaserna självklara i det hållbara samhället

Transkript:

PRINCIP VÄGEN TILL KLIMATSMARTA ENERGILÖSNINGAR 2010-2012 Lisa Bolin 2012-10-04

Projektpartner Aalborgs Kommun (DK), Lead partner Aalborgs Universitet (DK) Frederikshavns Kommun (DK) IVL Svenska Miljöinstitutet AB (S) Göteborgs Stad (S) Samt: Morsø Erhvervsråd, Danmark Göteborg Energi, Skedsmo kommun, Norge

Projektets huvudaktiviteter HA 1 Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA 3 - Barriärer och inspiration till handling HA 4 - Inspirations- och aktivitetskatalog

1. Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning Frågeställningarna: Hur ser energisystemen ut i våra kommuner i dag? Vad finns det för potentialer att minska CO2- utsläppen genom effektivisering och förnybar energi?

Status energiförsörjning och utsläpp Göteborg Frederikshavn Aalborg GWP totalt 2007 [kton CO 2 -ekv] 5 500 597 2600 GWP/capita 2007 [ton CO 2 -ekv] 11 10 13,5 Primärenergibehov [GWh/år] 21 659 3 252 11 400 Primärenergibehov per capita [MWh/år] 44 47 59

Potentialer att minska växthusgaser till 2030 - Göteborg Potential att minska utsläpp av växthusgaser, jämfört med växthusgasutsläpp från respektive sektor 2007 2020 2030 Flerbostadshus 56 % 58 % Småhus 23 % 47 % Industri 23 % 23 % Offentlig sektor 20 % 20 % Övriga tjänster 20 % 20 % Vägtrafik 22 % 45 %

Koldioxidutsläpp PRINCIP Göteborg 2030 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2030 2007

Totala potentialen att minska växthusgasutsläpp i Göteborg 2030 Detta är inte en rättvis utsläppsnivå

2. Klimatsmarta energisystem vision och praktik Frågeställning: Vad krävs för att nå de visioner och mål som finns uppsatta lokalt, nationellt och internationellt?

Från 2030 till 2050 12 10 PRINCIP 2030 8 6 4 2 1 ton/cap 0 2007 2030 2050

Göteborg 2050 Fredrikshamn 2025 -Målet ett CO2-neutralt energisystem Vad krävs för att nå en rättvis utsläppsnivå? Modell i EnergyPLAN Mycket mer jämförbara resultat mellan kommunerna Backcasting

TWh/år Energianvändning - PRINCIP Göteborg 2050 18 16 14 12 10 8 6 4 Biomassa Avfall Våg Sol Vindkraft Olja summa Naturgas Elimport 2 0 Baseline 2010 BAU 2050 RES 2050

ton CO2-ekv/år Koldioxidutsläpp PRINCIP Göteborg 2050 5 000 000 4 500 000 4 000 000 3 500 000 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 Biomassa Avfall Våg Sol Vindkraft Olja summa Naturgas Elimport 0 Baseline 2010 BAU 2050 RES 2050 EU-el RES 2050 SV-el

GWh/år Energianvändning PRINCIP Fredrikshamn 2025 3000 2500 2000 1500 1000 Solvarme PV Vind Biogas Fast biomasse Affald Naturgas Olie Kul (ne o) 500 0 Reference 2010 Basis-scenarie 2025 El-scenarie 2025

Hur når man dit? Minska hushållens elanvändning med 50 % Minska service elanvändning med 35 % Minska industrins elanvändning med 20 % Fördubbla användning av biobränslen Effektivisering av fordon med 50% resp 35 %

Hur når man dit? Minska värmebehovet i byggnader med minst 50 % 90 % av matavfall sorteras ut Närmare 1 TWh från vind- och vågkraft mm.

3. Barriärer och inspiration till handling Frågeställningarna: Vilka barriärer upplever kommuner och andra aktörer står i vägen för att uppnå de potentialer som finns? Vad krävs för att komma förbi barriärerna?

Energirenoveringar i byggnader Barriärer och lösningar Teknik finns Öka utbildningstakten och föra ut kunskap Hårdare krav i tex. plan & bygglagen

Hållbara transporer - Barriärer och lösningar Stadsplanering otroligt viktigt Beteendeförändring nödvändig Satsa på barn och unga underlätta HELA resan från dörr till dörr för resenärer

Dagligvaruhandel Barriärer och lösningar Ekonomiska hinder i centrum Stöd krävs till småföretag som inte har tid och resurser att arbeta med energi/miljö Gröna hyresavtal Miljöbalken luddig Det finns ett behov av att skärpa miljölagstiftningen i miljöbalken så att det blir tydligt vilka krav som ställs på SMEs vad det gäller miljlö och energi. Detta eftersom flertalet SME inte uppfattar energi- och klimatfrågor som krav enligt Miljöbalken.

Reflektion i slutet av projektet Data saknas ofta för att gör mer detaljerade modeller på lokal nivå. Konsumtionsperspektiv är nödvändigt Kraftfulla ekonomiska styrmedel samt en tydligare lagstiftning Öka kunskapen och utbildningstakten Mer utbyten över gränserna Det handlar inte om att välja, vi måste göra allt

Tack för uppmärksamheten!