TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-01-13 Diarienummer 140784 Kanslienheten Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Unik kunskap genom registerforskning (SOU 2014:45) Förslag till beslut Landstingsstyrelsen antar redovisat yttrande som sitt svar över betänkandet Unik kunskap genom registerforskning (SOU 2014:45). Yttrandet överlämnas till Utbildningsdepartementet. Bakgrund Landstinget har beretts möjlighet att senast den 9 februari 2015 avge synpunkter över betänkandet Unik forskning genom registerforskning. I utredningen föreslås bl.a. lagändringar i syfte att registeransvariga myndigheter i större utsträckning ska kunna lämna ut uppgifter för forskningsändamål med hänsyn tagen till skyddet för den enskildes integritet och att samarbetning av registeruppgifter för forskningsändamål ska underlättas. Anders Sandström Landstingsjurist Bilagor Bilaga 1 Yttrande daterat 13 januari 2015 Bilaga 2 Sammanfattning av betänkandet Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon 0480-810 00 vx Organisationsnr 232100-0073 Bankgiro 833-3007
Kanslienheten YTTRANDE Sida 1(2) Datum 2015-01-13 Diarienummer 140784 Utbildningsdepartementet Yttrande över betänkandet Unik kunskap genom registerforskning (SOU 2014:45) Landstinget i Kalmar län (Landstinget) har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet och får med anledning härav lämna följande synpunkter. Utredningen ger i sina huvuddelar mycket konstruktiva förslag till hur registerforskning i väsentliga avseenden ska understödjas och förenklas samtidigt som andra förslag, på ett balanserande sätt, upprätthåller och/eller stärker medborgarnas integritet. Förslaget om nationella forskningsdatabaser Landstinget avstyrker förslaget att forskningsdatabaser endast ska kunna skapas vid statliga universitet och högskolor samt vid andra statliga myndigheter som har i uppdrag att bedriva forskning och att därmed landsting och regioner utesluts. Landstingen har båda vana och välutvecklade rutiner för att handskas med personuppgifter som omfattas av sekretess. Personuppgiftslagen är också mycket väl inarbetad i landstingens organisation. Samma förhållande synes inte vara för handen när det gäller universitet och högskolor. Här finns inte en tydlig koppling mellan personintegritet och patientansvar och universiteteten/högskolorna har heller inte den upparbetade vanan, förhållanden som påpekas i betänkandet, se sidan 29. Däremot har universitet och högskolor ett starkare primärt intresse av att få tillgång till registren för att genomföra studier, vilket i jämförelse med lokalisering av databaserna i landstingen kan utgöra ett onödigt hot mot sekretessen. Utredningen ger inga starka argument mot att ett landsting eller en region skulle kunna tillhandahålla och ansvara för den infrastruktur som en nationell forskningsdatabas innebär. Landstinget vill understryka att det från sekretessynpunkt kan innebära påtagliga fördelar att de nationella databaserna finns på landstingsnivå. Ändringar av etikprövningslagen Ett av de procedurförenklande förslag som utredningen ställer är att beslut om ärenden där avsikten är att endast använda anonymiserade uppgifter från myndighetsregister ska kunna delegeras till ordförande i etikprövningsnämnderna. I sådana fall finns en kodnyckel kvar hos den aktuella Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon 0480-810 00 vx Organisationsnr 232100-0073 Bankgiro 833-3007
Landstinget i Kalmar län Datum 2015-01-13 Sida 2(2) myndigheten. Detta lämnar dock en teoretisk möjlighet att koppla data tillbaka till enskilda personer. Att i ett första steg begränsa delegationen till avidentifierade personuppgifter, vore därför en bättre ordning enligt landstingets uppfattning. I dessa fall förstörs kodnyckeln kort efter det att personuppgifterna lämnas ut. I alla studier där en kodnyckel finns kvar bör hela etikprövningsnämnden delta i besluten. En angelägen förbättring är förslaget att en forskare ska få rätt att begära ett så kallat yttrande från en etikprövningsnämnd, när ett forskningsprojekt inte faller under etikprövningslagen. Hittills har det varit möjligt för en etikprövningsnämnd att neka ett sådant yttrande. Det kan få till följd att forskaren kan stå utan möjlighet att få sina resultat publicerade, eftersom vetenskapliga tidskrifter som regel kräver åtminstone ett positivt uttalande från en etisk nämnd. Anders Sandström Landstingsjurist Ann-Sofie Dejke Kanslidirektör