Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Författare: Mia Arvidsson 2015-01-12 Rapport 2015:2 Naturvatten i Roslagen AB Norra Malmavägen 33 761 73 Norrtälje 0176 22 90 65 Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 2 av 36

SAMMANFATTNING...4 INLEDNING...5 METODIK...5 VATTENKEMISK OCH -FYSIKALISK UNDERSÖKNING... 5 VÄXTPLANKTON... 6 BEDÖMNING AV EKOLOGISK STATUS... 6 Sjöar... 7 Hägernäsviken... 7 TRENDER OCH JÄMFÖRELSER MED TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR... 8 RESULTATREDOVISNING... 8 ULLNASJÖN...9 VATTENKEMISKA OCH FYSIKALISKA FÖRHÅLLANDEN... 10 Temperatur och syrgas... 10 Ljusförhållanden... 10 ph och alkalinitet... 10 Näringsämnen... 10 VÄXTPLANKTON... 11 TRENDER... 11 RÖNNINGESJÖN... 14 VATTENKEMISKA OCH FYSIKALISKA FÖRHÅLLANDEN... 15 Temperatur och syrgas... 15 Ljusförhållanden... 15 ph och alkalinitet... 16 Näringsämnen... 16 VÄXTPLANKTON... 16 TRENDER... 17 HÄGERNÄSVIKEN... 20 VATTENKEMISKA OCH FYSIKALISKA FÖRHÅLLANDEN... 20 Temperatur, syrgas och salinitet... 20 Ljusförhållanden... 21 Näringsämnen... 21 VÄXTPLANKTON... 21 TRENDER... 22 EKOLOGISK STATUS... 24 VATTENKEMISKA OCH -FYSIKALISKA VARIABLER... 24 VÄXTPLANKTON... 26 SAMMANVÄGD STATUSBEDÖMNING... 27 SLUTSATSER... 29 REFERENSER... 30 Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 3 av 36

Sammanfattning Rapporten redovisar resultat av 2014 års fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar av Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken. Utöver detta redovisas en samlad bedömning av ekologisk status. Årets biologiska undersökningar omfattade enbart analys av klorofyll a. Undersökningen har utförts av Naturvatten AB på uppdrag av stadsbyggnadskontoret i Täby kommun. Bedömning av ekologisk status baseras på data från undersökningar utförda 2012-2014. Vid slutlig statusbedömning togs hänsyn även till de biologiska kvalitetsfaktorer som undersökts tidigare år (2010-2012). En sammanvägd bedömning visar på otillfredsställande status för Ullnasjön och Rönningesjön och dålig status för Hägernäsviken. Sett till fysikaliskkemiska kvalitetsfaktorer uppvisade ljusförhållandena en försämring i Hägernäsviken. I övrigt var klassningen oförändrad. Det utökade underlag som använts vid bedömningen medförde klassning till sämre status än den som redovisas av vattenmyndigheten (VattenInformationsSystem Sverige, VISS). Miljötillståndets utveckling sedan undersökningarna inleddes på 90-talet visar glädjande nog på statistiskt säkerställda trender av minskad fosforoch klorofyllhalt i Ullnasjön och minskad fosforhalt i Rönningesjön. Det senaste decenniet finns indikationer på förbättrade förhållanden i Ullnasjön (minskad kväve-, fosfor- och klorofyllhalt samt ökat siktdjup) medan Rönningesjön generellt sett tycks oförändrad. För Hägernäsviken finns tendenser till en försämring (ökande klorofyllhalt och minskat siktdjup). Ingen av dessa trender är statistiskt säkerställd och utvecklingen under senare tid måste alltså betraktas som osäker. Slutsatsen av de statusbedömningar och trendanalyser som utförts är att det krävs omfattande och omedelbara åtgärder för att inom utsatt tid uppfylla miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsterna Ullnasjön och Hägernäsviken och komma tillrätta med den övergödningsrelaterade problematik som dessa vatten drabbats av. Åtgärder krävs också för att Rönningesjön ska uppnå god status. Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 4 av 36

Inledning Rapporten redovisar resultat av 2014 års biologiska och fysikaliskkemiska undersökningar av Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken samt en bedömning av ekologisk status baserad på den senaste treårsperioden. Årets biologiska undersökningar omfattade enbart analys av klorofyll a som ger ett indirekt mått på växtplanktonmängden. Vid slutlig statusbedömning togs därför hänsyn även till de biologiska kvalitetsfaktorer som undersökts tidigare år (2010-2012). Undersökningar och sammanställning utfördes av Naturvatten AB på uppdrag av stadsbyggnadskontoret i Täby kommun. Syftet med undersökningarna är att ge en beskrivning och bedömning av sjöarnas och vikens nuvarande ekologiska status och miljötillståndets utveckling över tid. Resultaten utgör också ett bra underlag för bedömning av eventuella åtgärdsbehov för att uppnå en god miljökvalitet. Metodik Vattenkemisk och -fysikalisk undersökning Undersökningen omfattar provtagning och analys av yt- och bottenvatten i Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken. Provtagningspunkternas ungefärliga lägen visas i Figur 1. Provtagning utfördes vinter (februari), vår (mars), sommar (augusti) och höst (oktober). I fält registrerades siktdjup och temperatur- och syrgasprofiler från yta till botten (med en Multi 340i). I Hägernäsviken mättes även salthaltsprofilen. Yt- och bottenvattenprover togs med Ruttnerhämtare och analyserades med avseende på ph, alkalinitet, konduktivitet, absorbans, grumlighet, ammoniumkväve, nitrit- och nitratkväve, totalkväve, fosfatfosfor och totalfosfor. Provtagning och fältmätningar utfördes av Naturvatten AB. För övriga analyser svarade Erkenlaboratoriet som sedan 1992 är ett ackrediterat laboratorium. Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 5 av 36

Figur 1. Karta över delar av Täby kommun med provtagningsstationernas ungefärliga lägen markerade (röda cirklar). Växtplankton Liksom 2013 omfattade 2014 års program enbart analys av klorofyll a till skillnad från tidigare år som omfattades av en fullständig planktonanalys. Klorofyll a som är ett indirekt mått på växtplanktonbiomassan analyserades i augusti (i ytvattnet). Bedömning av ekologisk status Bedömning av sjöarnas och vikens ekologiska status utfördes i enlighet med Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2013:19). Statusbedömning utförs genom klassificering av ett antal kvalitetsfaktorer och fokuserar för sjöar på de biologiska parametrarna växtplankton, makrofyter, bottenfauna samt fisk och för kustvatten på växtplankton, makroalger och bottenfauna. Ekologisk status fastställs genom jämförelser mellan uppmätta värden och referensvärden som vanligen är objektspecifika och beräknade. Slutligen utförs en sammanvägning av de olika bedömningarna, där de biologiska kvalitetsfaktorerna väger tyngst. Principen är att den kvalitetsfaktor som indikerar sämst status är styrande. Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 6 av 36

För att en sjö eller ett havsområde ska bedömas till god ekologisk status krävs att både biologiska och fysikalisk-kemiska faktorer ger stöd för denna bedömning. Bedömning sker till någon av klasserna hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig ekologisk status (Figur 2). Figur 2. De fem möjliga ekologiska statusklasserna enligt ramdirektivet för vatten. Gränsen mellan god och måttlig är viktig då alla vattenförekomster som befinner sig under den gränsen kräver åtgärder. Med undantag för analys av klorofyll a omfattade 2014 års undersökningar av Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken enbart fysikalisk-kemiska analyser och statusbedömningar baseras på detta underlag. Rapporten presenterar dock även biologiska statusbedömningar från tidigare år. Sjöar För sjöarna baserades bedömningen av siktdjup och totalfosfor på treårsmedelvärden (2012-2014). För syrgas användes lägsta registrerade halt under samma period. Referensvärden för totalfosfor och siktdjup i sjöarna erhölls från VISS-Vatteninformationssystem Sverige (http://www.viss.lansstyrelsen.se/) och jämfördes med uppmätta värden enligt ovan. Syrgas klassificerades enbart baserat på minimivärdet under perioden 2012-2014 och inte genom beräkning av referensvärden då detta ej var möjligt att genomföra. Försurning klassificeras med hjälp av det så kallade MAGIC-biblioteket vilket kräver underlagsdata i form av bland annat halter av sulfat, klorid, kalcium och magnesium. Eftersom denna typ av underlag saknas, kan ingen regelrätt försurningsklassificering utföras för sjöarna, men med ledning av sjöarnas höga ph-värden och goda buffertförmåga klassificerades de till hög status. Bedömning av klorofyllhalt ger en indikativ statusbedömning för växtplankton. Referensvärden för klorofyll a erhölls från VISS- Vatteninformationssystem Sverige (http://www.viss.lansstyrelsen.se/) Hägernäsviken För Hägernäsviken baserades bedömningar av siktdjup på treårsmedelvärden (2012-2014) från augusti och salthaltsrelaterade referensvärden (typområde 24). Syrebalans klassificerades under antagandet att viken återkommande drabbas av säsongsmässig syrgasbrist, så som indikeras av tidigare mätdata. Klassificeringen utfördes därefter Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 7 av 36

baserat på lägsta registrerade halt under perioden 2012-2014. Näringsämnen klassificerades genom sammanvägning av ekologisk kvot beräknad för vintervärden för parametrarna totalfosfor (TP), totalkväve (TN) samt löst oorganiskt kväve (DIN) och fosfor (DIP) och sommarvärden för TP och TN. Sommarvärden baserades på medelvärden från augusti för åren 2012-2014 och vintervärden på medelvärden för februari-mars motsvarande år. Klassificeringen ska enligt bedömningsgrunderna baseras på prover från den övre vattenmassan, men utfördes i detta fall på prover från ytskiktet (0,5 m), vilket möjligen kan medföra en sämre klassning än den verkliga. De olika parametrarnas ekologiska kvot beräknades med hjälp av en excelapplikation som tillhandahålls av Naturvårdsverket (http://www.naturvardsverket.se/sv/arbete-med naturvard/vattenforvaltning/handbok-20074/). För klorofylla a baserades bedömningen på treårsmedelvärden (2012-2014) från ytskiktet (definierat som en halvmeters djup) i augusti och salthaltsrelaterade referensvärden. Beräkning av ekologisk kvot utfördes med hjälp av Naturvårdsverkets excelapplikation (http://www.naturvardsverket.se/sv/arbete-med naturvard/vattenforvaltning/handbok-20074/). Trender och jämförelser med tidigare undersökningar Övervakningsprogrammet omfattar årliga undersökningar av vattenkemiska och fysikaliska variabler och 2014 års resultat kommenteras med hänvisning till föregående års resultat. För totalfosfor, totalkväve, siktdjup och klorofyll analyserades trender och signifikansnivån i utvecklingen över tiden med Pearson s korrelationskoefficient med tillhörande sannolikhetsvärde (p). Signifikansnivån redovisas med asterisk/-er (*p<0,05, **p<0,01, ***p<0,001). Analysen baserades på augustivärden från den senaste 10- årsperioden (2005-2014). Resultatredovisning Resultat av vattenkemiska och -fysikaliska undersökningar redovisas separat för Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken. Därefter redovisas bedömningar av ekologisk status för enskilda variabler och slutligen en sammanvägd statusbedömning. Ej avrundade vattenkemiska och -fysikaliska analysresultat redovisas i Bilaga 1. Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 8 av 36

Ullnasjön Ullnasjön är en naturligt näringsrik och numera övergödningsdrabbad slättsjö belägen i Täby, Österåker och Vallentuna kommuner. Sjöns yta är 2,96 km 2 och max- och medeldjupet uppgår till 4,7 meter respektive 3,0 meter. Vattnets teoretiska omsättningstid är 3 år och 4 månader. Avrinningsområdet omfattar 16,7 km 2 och domineras av skog som utgör nära 59 procent av markanvändningen (Figur 3). Drygt 18 procent av avrinningsområdet upptas av vattenyta, främst i form av Ullnasjön och i mindre utsträckning av Långsjön i nordost. Artificiella marktyper utgör cirka 13 procent och förekommer främst i form av åkermark, bebyggelse, vägar och hyggen. En betydande del av sjöns strandområden utgörs av golfbanor (Ullna GC och Arninge Golfklubb) och vid den södra stranden ligger Ullnatippen. Deponin används endast för schaktmassor. Markanvändning Ullnasjöns aro Vattenyta Skog Öppen mark Åkermark Hygge Bebyggelse Figur 3. Djupkarta över Ullnasjön samt markanvändning och avrinningsområdets geografiska avgränsning. Ullnasjöns största inflöde är Långbroån som avvattnar Långsjön och mynnar i Sågarviken vid sjöns nordöstra strand. Vid biotopkartering av de Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 9 av 36

delar av stränderna som är belägna inom Täby kommun noterades 11 dikesliknande tillflöden (Arvidsson & Gustafsson 2009). Ullnasjön avvattnas söderut av Ullnaån som har sitt utlopp i Hägernäsviken. Vattenkemiska och fysikaliska förhållanden Temperatur och syrgas Under vintern var Ullnasjön tydligt temperaturskiktad och bottenvattnet hade måttligt låg syrgashalt (Bilaga 1). Vid övriga provtagningstillfällen (vår, sommar och höst) var sjön omblandad med likartad temperatur och goda syrgasförhållanden i hela vattenmassan. Under sommaren uppgick syrgasmättnaden till mer än hundra procent från yta till botten vilket tyder på hög fotosyntesaktivitet i en vattenmassa under omblandning. Den högsta ytvattentemperatur som registrerades var 18,9 C (augusti). Jämfört med 2013 var syrgastillståndet likartat under både vintern och sommaren. Ljusförhållanden Siktdjupet uppmättes till 3,5 meter i februari och 1,2 meter i augusti. Jämfört med 2013 var siktdjupet större under både vintern och sommaren. Det låga siktdjupet under sommaren förklaras av kraftig växplanktonproduktion. Mätningar av absorbans visar att Ullnasjön har måttligt färgat vatten. Absorbansen var något förhöjd under våren, troligen i samband med hög markavrinning. Grumligheten var låg under vintern och under vår samt höst överlag hög. I augusti var grumligheten tydligt förhöjd till följd av algblomning. ph och alkalinitet Ullnasjön uppvisar som väntat neutrala till svagt basiska ph-värden och ett välbuffrat vatten med mycket god förmåga att stå emot försurning. I augusti var ph något förhöjt vilket troligen förklaras av den kraftiga växtplanktonproduktion som då rådde. Näringsämnen Totalfosforhalten vid ytan uppmättes i februari till 19 µg/l och var väsentligt högre (53 µg/l) i augusti. Likartade förhållanden rådde i bottenvattnet. I jämförelse med 2013 var halterna genomgående lägre. Under våren var halten 20 µg/l och under hösten 36 µg/l. Fosfatfosforhalten var mycket låg (<5 µg/l) vid yta och botten vid samtliga mättillfällen med undantag för hösten då fosfathalten var något Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 10 av 36

förhöjd (12 µg/l). Liknande förhållanden rådde 2013 med undantag från den förhöjda halten i oktober. 2013 uppmättes istället en marginellt förhöjd fosfathalt vid botten. Totalkvävehalten i ytvattnet och bottenvattnet var något högre under vintern (1300 µg/l respektive 1400 µg/l) jämfört med sommaren (1200 µg/l respektive 1300 µg/l). Jämfört med 2013 var halten högre under vintern men lägre under sommaren i ytvattnet. I bottenvattnet var halten lägre under både vintern och sommaren jämfört med 2013. Halten löst oorganiskt kväve (nitrit/nitrat- och ammoniumkväve) var högst under vinter och vår då fotosyntesaktiviteten är låg och näringsämnen tillförs genom nedbrytning vid bottnarna och från tillrinningsområdet. Halterna i ytvattnet uppmättes under vintern till 540 µg/l vilket är betydligt högre än 2013 (270 µg/l). Att halterna var förhållandevis låga 2013 (och även 2012) trots den stabila temperaturskiktning som rådde under vintern kan vara ett tecken på att den externa belastningen var lägre än tidigare år samt 2014. I augusti hade det växttillgängliga kvävet konsumerats och halterna låg nära detektionsgränsen. Växtplankton Klorofyllhalten uppmättes i augusti till 31 µg/l och var lägre än 2013 (41 µg/l). Sammantaget visar data att kraftiga algblomningar alltjämt karakteriserar Ullnasjön. Trender Miljötillståndets utveckling i Ullnasjön visas för hela undersökningsperioden (1990-2013) i Figur 4-7. Under denna period har halten av totalfosfor och klorofyll glädjande nog minskat (p < 0,01, Pearson s korrelationskoefficient). Under samma period tycks siktdjupet ha ökat och totalkvävehalten minskat, men dessa trender är inte statistiskt säkerställda. Sammantaget indikerar detta att miljötillståndet har förbättrats. Den senaste tioårsperioden uppvisar stora variationer och inga statistiskt säkerställda trender. Dock ses indikationer på förbättrade förhållanden i form av minskad fosfor- och klorofyllhalt och ökat siktdjup. Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 11 av 36

2500 2000 Totalkväve (µg/l) 1500 1000 500 0 1990 1992 1994 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Figur 4. Uppmätta halter av totalkväve i augusti under perioden 1990-2014. Den indikerade trenden är inte statistiskt säkerställd. Totalfosfor (µg/l) 140 120 100 80 60 40 20 0 1990 1992 1994 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Figur 5. Uppmätta halter av totalfosfor i augusti under perioden 1990-2014. Totalfosforhalten har minskat sedan mätningarna inleddes 1990 (p < 0,01, Pearson s korrelationskoefficient). Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 12 av 36

Siktdjup (m) 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 1990 1992 1994 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Figur 6. Uppmätt siktdjup i augusti under perioden 1990-2014. Den indikerade trenden är inte statistiskt säkerställd. 140 120 100 Klorofyll a (µg/l) 80 60 40 20 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 7. Uppmätta halter av klorofyll a i augusti under perioden 1998-2014. Halten av klorofyll a har minskat sedan mätningarna inleddes 1998 (p < 0,01, Pearson s korrelationskoefficient). Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 13 av 36

Rönningesjön Rönningesjön är en naturligt näringsrik slättsjö i Täby kommun. Sjöytan är 0,62 km 2 och strandlinjen cirka sex kilometer. Max- och medeldjupet uppgår till 4,7 respektive 2,9 meter och vattnets teoretiska omsättningstid är cirka två år. Rönningesjöns avrinningsområde omfattar 8,24 km 2 och utgörs till nära hälften av bebyggelse i form av tätort (Figur 8). Skogsmark utgör knappt 30 procent av markanvändningen, följt av åker som står för cirka elva procent. Själva Rönningesjön utgör 7,5 procent av avrinningsområdet. Vid biotopkartering 2007 noterades fem tillflöden till Rönningesjön, samtliga av dikeskaraktär (Gustafsson 2008). Det största tillflödet mynnar i sjöns norra del och var kraftigt igenväxt. Ett större tillflöde vid den västra stranden försörjs huvudsakligen via en dagvattenanläggning. Tre anläggningar för omhändertagande av dagvatten finns också i själva sjön. Rönningesjön avvattnas åt sydost av Rönningeån som har sitt utlopp i Hägernäsviken. Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 14 av 36

Markanvändning Rönningesjöns aro Vattenyta Skog Öppen mark Åkermark Hygge Bebyggelse Figur 8. Djupkarta över Rönningesjön. Kartan till höger visar avrinningsområdets geografiska avgränsning och ovan den redovisas markanvändningen. Vattenkemiska och fysikaliska förhållanden Temperatur och syrgas Under vintern (februari) var Rönningesjöns vattenmassa tydligt skiktad med måttligt höga syrgashalter från tre meters djup och ner till botten. Vid övriga provtagningstillfällen (vår, sommar och höst) var sjön omblandad med likartad temperatur och goda syrgasförhållanden i hela vattenmassan. Årets högsta vattentemperatur uppmättes till 17,2 C (augusti). Jämfört med 2013 var syrgastillståndet likartat, med undantag för att syrgassituationen i bottenvattnet under vintern var nära noll och att syrgasmättnaden uppgick till mycket höga halter under vår och sommar 2013. Ljusförhållanden Siktdjupet uppmättes till 2,7 meter i februari och 1,4 meter i augusti. Jämfört med 2013 var siktdjupet större under både vintern och sommaren. Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 15 av 36

Det låga siktdjupet under sommaren förklaras av kraftig växplanktonproduktion. Mätningar av absorbans visar att Rönningesjön har svagt till måttligt färgat vatten och att denna variabel ligger på en relativt jämn nivå. Grumligheten var överlag hög och något förhöjd i augusti till följd av algblomning. ph och alkalinitet Rönningesjön uppvisar som väntat neutrala till svagt basiska ph-värden och ett välbuffrat vatten med mycket god förmåga att stå emot försurning. ph var troligen förhöjd vid samtliga tillfällen till följd av kraftig växtplanktonproduktion. Näringsämnen Totalfosforhalten i ytvattnet uppmättes till 33 µg/l i februari och 40 µg/l augusti. Halten i bottenvattnet låg kring 20 respektive 40 µg/l. Den växttillgängligt fosfatfosforhalten var mycket låg (<5 µg/l) vid yta och botten vid samtliga mättillfällen. Det tyder på att växtupptaget var stort. Jämfört med 2013 var totalfosforhalten genomgående något lägre och under vintern 2013 fanns ett mindre förråd av fosfat i vattenmassan till skillnad från 2014. I februari uppgick totalkvävehalten till 1200 µg/l i ytan och 1300 µg/l vid botten. Under sommaren låg halten kring 900-1000 µg/l vid både yta och botten. Jämfört med 2013 var halterna jämförbara under vintern och något lägre under sommaren. Halten löst oorganiskt kväve (nitrit/nitrat- och ammoniumkväve) var hög (cirka 610 µg/l) under vintern då näringsämnen tillförs genom nedbrytning och från tillrinningsområdet. Jämfört med 2013 var halterna marginellt högre under vintern. Under sommaren var det växttillgängliga kvävet helt förbrukat och halterna låg under detektionsgränsen. Efter höstomblandningen uppmättes halter kring 50 µg/l. Växtplankton Klorofyllhalten i augusti uppmättes till 26 µg/l och var något lägre men jämförbar med den som registrerades 2012 och 2013 (28 respektive 30 µg/l). Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 16 av 36

Trender Miljötillståndets utveckling i Rönningesjön visas för hela undersökningsperioden (1990-2013) i Figur 9-12. Under denna period har totalfosforhalten glädjande nog minskat (p < 0,01, Pearson s korrelationskoefficient). Under samma period tycks även totalkväve- och klorofyllhalten ha minskat och siktdjupet ökat, men dessa trender är inte statistiskt säkerställda. Sammantaget indikerar mätningarna att miljötillståndet har förbättrats. Den senaste tioårsperioden förefaller läget vara generellt oförändrat även om variationerna delvis är stora. 2500 2000 Totalkväve (µg/l) 1500 1000 500 0 1990 1992 1994 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Figur 9. Uppmätta halter av totalkväve i augusti under perioden 1990-2014. Den indikerade trenden är inte statistiskt säkerställd. Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 17 av 36

140 120 Totalfosfor (µg/l) 100 80 60 40 20 0 1990 1992 1994 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Figur 10. Uppmätta halter av totalfosfor i augusti under perioden 1990-2014. Totalfosforhalten har minskat sedan mätningarna inleddes 1990 (p < 0,01, Pearson s korrelationskoefficient). Siktdjup (m) 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 1990 1992 1994 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Figur 11. Uppmätt siktdjup i augusti under perioden 1990-2014. Den indikerade trenden är inte statistiskt säkerställd. Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 18 av 36

140 120 100 Klorofyll a (µg/l) 80 60 40 20 0 1994 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Figur 12. Uppmätta halter av klorofyll a i augusti under perioden 1994-2014. Den indikerade trenden är inte statistiskt säkerställd. Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 19 av 36

Hägernäsviken Hägernäsviken är den inre norra delen av havsområdet Stora Värtan (Figur 13). I Hägernäsviken mynnar Ullnaån och Rönningeån som avvattnar Ullnasjön och Rönningesjön. Figur 13. Djupkarta över delar av Stora Värtan. Provtagningspunkten i Hägernäsviken markeras med x. Punkten vid Bastuholmen ingår inte längre i provtagningsprogrammet. Vattenkemiska och fysikaliska förhållanden Temperatur, syrgas och salinitet Under vintern var Hägernäsvikens vattenmassa mycket svagt skiktad sett till temperatur. Ytvattnet var tydligt utsötat, troligen både lokalt från Ullnaån och Rönningeån samt mer storskaligt genom Mälarens utflöde vid Norrström. Ytvattnet hade en salinitet på 1,1 promille jämfört med 2,5 Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 20 av 36

promille vid botten. Syrgasförhållandena var goda under vintern och även under våren då vattenmassan var omblandad. Under sommaren var Hägernäsviken omblandad ner till cirka sju meters djup och syrgasövermättnad (> 100 %) rådde i hela vattenpelaren (utom i bottenvattnet) till följd av kraftig algproduktion. Under hösten var skillnaderna i temperatur och salinitet små mellan yta och botten men syrgashalten var låg i bottenvattnet (5,3 mg/l). Årets högsta vattentemperatur uppmättes till 18,2 C (augusti). Förhållandena (vinter och sommar) var jämförbara med de som rådde 2013. Ljusförhållanden Siktdjupet uppmättes till 2,7 meter i mars och 1,6 meter i augusti. Jämfört med 2013 var siktdjupet nu generellt mindre. Näringsämnen Totalfosforhalten uppmättes under vintern och sommaren till 40 respektive 29 µg/l i ytan och 35 respektive 48 µg/l vid botten. Jämfört med 2013 var halten högre i ytvattnet under vintern och i bottenvattnet under sommaren. Fosfatfosfor uppmättes under sommar och höst i halter under detektionsgränsen medan det under vinter och vår fanns ett mindre förråd (16-20 µg/l) av detta växttillgängliga näringsämne i ytvattnet. Under vintern uppmättes även ett bottenläckage av fosfat. Jämfört med 2013 var förhållandena likartade med undantag för ett mindre förråd av fosfat under våren. Under vintern uppmättes totalkvävehalten till hela 1600 µg/l i ytan. Redan i maj hade halterna mer än halverats (700 µg/l) och minskade sedan ytterligare vid resterade två provtagningar. Bottenhalterna under vinter och sommar noterades till 730 respektive 530 µg/l vilket är jämförbart med halterna 2013 medan halterna i ytvattnet under vinter och vår var högre än 2013. Ytvattenhalten av växttillgängligt kväve (DIN=nitrit/nitratoch ammoniumkväve) var kraftigt förhöjd (960 µg/l) vintertid då fotosyntesaktiviteten normalt är låg och näringsämnen tillförs genom nedbrytning och ytavrinning från kringliggande marker. Den höga halten totalkväve under vintern förklaras till stor del av de förhöjda halterna av löst kväve. Under sommarens algblomningar var halterna av växttillgängligt kväve mycket låga för att åter öka till hösten. Halterna var generellt sett högre jämfört med 2013. Växtplankton Klorofyllhalten i augusti uppmättes till 6,5 µg/l vilket är något lägre än 2013 (7,1 µg/l). Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 21 av 36

Trender Miljötillståndets utveckling i Hägernäsviken visas för hela undersökningsperioden (1998-2014) i Figur 14-17. Under denna period tycks totalkväve, totalfosfor- och klorofyllhalten minska och siktdjupet vara oförändrat. Ingen trend är statistiskt säkerställd. Den senaste tioårsperioden uppvisar stora variationer där näringshalterna tycks i stort oförändrade över tid medan klorofyllhalten förefaller ha ökat och siktdjupet minskat. Denna negativa tendens är inte statistiskt säkerställd. 800 700 600 Totalkväve (µg/l) 500 400 300 200 100 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 14. Uppmätta halter av totalkväve i augusti under perioden 1998-2014. Den indikerade trenden är inte statistiskt säkerställd. 60 50 Totalfosfor (µg/l) 40 30 20 10 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 15. Uppmätta halter av totalfosfor i augusti under perioden 1998-2014. Den indikerade trenden är inte statistiskt säkerställd. Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 22 av 36

6 5 Siktdjup (m) 4 3 2 1 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 16. Uppmätt siktdjup i augusti under perioden 1998-2014. Den indikerade trenden är inte statistiskt säkerställd. 16 14 12 Klorofyll a (µg/l) 10 8 6 4 2 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 17. Uppmätta halter av klorofyll a i augusti under perioden 1998-2014. Den indikerade trenden är inte statistiskt säkerställd. Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 23 av 36

Ekologisk status I detta avsnitt redovisas bedömningar av ekologisk status baserad på 2012-2014 års fysikalisk-kemiska undersökningar. Dessutom redovisas en samlad bedömning som beaktar samtliga undersökningar som utförts under de senaste åren (2010-2014). Vattenkemiska och -fysikaliska variabler En sammanställning av ekologisk status baserad på vattenkemiska och fysikaliska variabler redovisas för sjöarna och Hägernäsviken i Tabell 1. De bedömningar för näringsämnen och siktdjup i sjöar som presenteras i tabellen baserar sig på de referensvärden som numera används av länsstyrelsen och vattenmyndigheten (se metodikavsnittet). För näringsämnen i Hägernäsviken visas även en bedömning med uppdelning på säsong och enskilda variabler i Tabell 2. Motsvarande säsongsuppdelade klassning för sötvatten omfattas inte av bedömningsgrunderna. Klasserna anges med färger enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Tabell 1. Ekologisk status för Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken är bedömt genom klassificering av vattenkemiska och -fysikaliska variabler enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2013:19) och med de referensvärden för sjöar som myndigheterna nu tillämpar. Klassificeringarna baseras på medelvärden för perioden 2012-2014, undantaget syrgas som baseras på lägsta årsminimivärden under samma period. Siktdjup Syrgas Näringsämnen Försurning Ullnasjön Rönningesjön Hägernäsviken Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 24 av 36

Tabell 2. Ekologisk status för näringsämnen i Hägernäsviken med uppdelning på säsong och variabler enligt Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter (2013:19). Klassificeringarna baseras på medelvärden för perioden 2012-2014. Näringsämnen sammanvägd Totalfosfor Totalkväve DIP DIN Vinter Hägernäsviken Sommar Siktdjup används som en samlingsparameter för bedömning av ljusförhållanden. Detta påverkas främst av växtplankton och andra partiklar samt i sjöar och mynningsområden också av humusämnen. Vattnets ljusgenomsläpplighet har en avgörande roll för i vilka delar av ekosystemet fotosyntes kan ske. Dubbla siktdjupet ger ett ungefärligt mått på kompensationsdjupet, det vill säga det djup under vilket fotosyntes inte kan förekomma. Bedömning av siktdjup indikerar otillfredsställande status för både Ullnasjön och Rönningesjön samt Hägernäsviken (Tabell 1). Det innebär en försämring för Hägernäsviken jämfört med perioden 2011-2013 och i övrigt en oförändrad klassning. Syretillståndet varierar främst beroende på produktionsförhållandena och den organiska belastningen men påverkas också av vindpåverkan och vattentemperatur (vilken påverkar syrets löslighet). Syresituationen är vanligen sämst i slutet av stagnationsperioderna under sommar och vinter. Det kan då uppkomma kritiska förhållanden för många organismer. I samband med algblomning kan betydande dygnsvariationer i syrgashalt förekomma, särskilt i ytvattnet. Vattnets syretillstånd är av vital betydelse för mikrobiella och kemiska processer i ekosystemet liksom för den biologiska strukturen. Baserat på de lägsta registrerade värdena under perioden 2012-2014 bedömdes syretillståndet motsvara dålig status i sjöarna och måttlig status i Hägernäsviken. Det innebär en oförändrad bedömning jämfört med föregående period (2011-2013). Näringsämnen uppvisar otillfredsställande status för Hägernäsviken och måttlig status för Ullnasjön och Rönningesjön (Tabell 1). Jämfört med föregående period (2011-2013) innebär det oförändrade förhållanden. Uppdelat på säsong för Hägernäsviken var status otillfredsställande både vinter och sommar (Tabell 2). Det innebär en oförändrad bedömning jämfört med föregående period. Sett till enskilda variabler bedömdes Hägernäsvikens totalfosforhalter motsvara måttlig status under vintern och otillfredsställande under sommaren. Även DIP (löst oorganisk fosfor) låg i måttlig status under vintern. Totalkväve och DIN (löst oorganiskt kväve) motsvarade dålig status under vintern. Under sommaren låg Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 25 av 36

totalkvävehalten på en nivå som motsvarar otillfredsställande status. Sett till denna säsongsuppdelning hade förhållandena försämrats för totalkväve under sommaren jämfört med föregående period. I övrigt var förhållandena för de enskilda variablerna oförändrade. Försurning kunde inte bedömas enligt bedömningsgrunderna eftersom underlagsdata saknades. Mätningar i Ullnasjön och Rönningesjön visar dock på höga ph-värden och god buffertförmåga. Kalkhaltiga jordarter i de aktuella områdena medför att risken för försurning är liten. Växtplankton Växtplankton har stor betydelse i näringsväven som producenter av organiskt material och syre, som föda för betare och genom utsöndring av löst organiskt material som näringsresurs för mikroorganismer. Alger svarar snabbt på förändringar i vattenkvalitet. I sjöar beror detta vanligen främst på grund av fosfor eller förhållandet mellan fosfor och kväve. Förändrad näringsstatus kan redan efter någon vecka ses som förändringar i artsammansättning och total förekomst. En sammanställning av ekologisk status för växtplankton visas för Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken i Tabell 3. För sjöarna baseras bedömningen på totalbiomassa, andel cyanobakterier och trofiskt planktonindex (TPI) för 2010-2012 eftersom dessa variabler inte omfattades av 2013 och 2014 års program. Klorofyll kan användas för att få en indikation på status i de fall data från växtplanktonanalys saknas och redovisas parallellt med övriga bedömningar. För 2014 finns enbart klorofylldata att tillgå. Även för kustvatten utgår bedömningen enbart från klorofyllhalt. Statusklasser anges med färger enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Tabell 3. Ekologisk status för Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken bedömt genom klassificering av växtplankton enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (2007). Klassificeringarna baseras på medelvärden för perioden 2010-2012. Bedömningen av klorofyll baseras på data för 2012-2014 enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2013:19). Växtplankton sammanvägd Biomassa Andel cyanobakterier TPI Ullnasjön Rönningesjön Hägernäsviken Klorofyll Uppnår ej god Uppnår ej god Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 26 av 36

En sammanvägd bedömning för växtplankton visar otillfredsställande status för både Ullnasjön och Rönningesjön och Hägernäsviken. Sjöarna uppvisar ett växtplanktonsamhälle med tecken på kraftig näringspåverkan. Sett till klorofyllhalt är tillståndet i sjöarna oförändrat jämfört med 2013. Eftersom fullständig planktonanalys inte utförts sedan 2012 kan inga jämförelser göras sett till övriga variabler. Klorofyllhalten i Hägernäsviken uppvisar otillfredsställande status, vilket var en försämring från måttlig status jämfört med perioden 2011-2013. Sammanvägd statusbedömning En sammanvägd bedömning av ekologisk status i sjöarna och Hägernäsviken redovisas i Tabell 4. Bedömningarna har utförts enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2013:19) men för sjöarna med referensvärden som erhållits från VISS. Klassningen baseras på resultat av undersökningar utförda 2012-2014. En sammanvägd bedömning av ekologisk status enligt principen sämst styr visar otillfredsställande status för Ullnasjön och Rönningesjön och dålig status för Hägernäsviken. Syrgas gavs inte någon utslagsgivande roll i den sammanvägda bedömningen av fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer eftersom referensvärden och därmed bedömningen i stort i viss mån är osäker. Tabell 4. Bedömning av ekologisk status för Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2013:19). Bedömningarna baserar sig på undersökningar 2012-2014 och redovisas som sammanvägd bedömning samt separat för underliggande kvalitetsfaktorer. Provfiske genomfördes 2010 av dåvarande Fiskeriverket, makrofyter och bottenfauna undersöktes av Naturvatten 2010 respektive 2009 och 2012. Sammanvägd Biologiska kvalitetsfaktorer Växtplankton 2010-2012* Makrofyter 2010 Fisk 2010 Bottenfauna 2009 resp. 2012 Fysikaliska-kemiska kvalitetsfaktorer** Ullnasjön Rönningesjön Hägernäsviken Siktdjup 2011-2013 Syrgas 2011-2013 Näringsämnen 2011-2013 Försurning 2011-2013 *För 2014 finns enbart klorofylldata. För denna variabel medger bedömningsgrunderna inte någon särskiljning av klasserna måttlig/otillfredsställande/dålig status. Baserat på medelvärden av klorofyllhalter 2012-2014 kan bedömning endast göras till sämre än god status. Redovisad bedömning för växtplankton baseras därför på data från de fullständiga växtplanktonanalyser som utfördes 2010-2012. **Syrgas gavs inte någon utslagsgivande roll i den sammanvägda bedömningen av fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer eftersom referensvärden och därmed bedömningen i viss mån är osäker. Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 27 av 36

För Ullnasjön var växtplankton och bottenfauna utslagsgivande vid den slutliga klassningen till otillfredsställande status. Vattenväxter (makrofyter) indikerade ett något mindre påverkat tillstånd (måttlig status). Med undantag för försurning indikerar de undersökta fysikaliskkemiska variablerna måttlig, otillfredsställande eller dålig status. Syrgasförhållandena var dåliga men syrgas gavs inte någon utslagsgivande roll i den sammanvägda bedömningen av fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer eftersom referensvärden och därmed bedömningen i stort i viss mån är osäker. I Rönningesjön är det växtplankton som är styrande för bedömningen till otillfredsställande status. Både vattenväxter och bottenfauna indikerar måttlig status motsvarande ett mindre påverkat tillstånd. Liksom för Ullnasjön indikerar de undersökta fysikalisk-kemiska variablerna måttlig, otillfredsställande eller dålig status. Syrgasförhållandena gavs inte någon utslagsgivande roll. Hägernäsviken bedömdes ha dålig status baserat på bottenfauna. Växtplankton och fysikalisk-kemiska variabler indikerar otillfredsställande status. Status för de fysikalisk-kemiska variablerna baseras på näringsämnen och siktdjup. Syrgas indikerar ett mindre påverkat tillstånd motsvarande måttlig status. Den slutliga statusbedömningen baserar sig på biologiska kvalitetsfaktorer. Eftersom denna typ av variabler inte undersöktes 2014 är det inte möjligt att utläsa någon förändring i sammanvägd status. I vattenmyndighetens senaste klassning bedöms Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken/Stora Värtan ha måttlig status (arbetsmaterial 2013-11-18 respektive 2013-11-01). Det innebär en förbättring för Stora Värtan som tidigare fastställts till otillfredsställande status (beslut 2009-12-22). Det utökade underlag som använts vid de bedömningar som redovisas i denna rapport medförde alltså en klassning till sämre statusklasser än de som redovisas av vattenmyndigheten (VattenInformationsSystem Sverige, VISS). Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 28 av 36

Slutsatser Trots vissa osäkerheter i bedömningarna står det helt klart att Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken är kraftigt övergödningspåverkade. Beslutade miljökvalitetsnormer för vattenförekomsterna Ullnasjön och Stora Värtan (som Hägernäsviken utgör en del av) innebär att god ekologisk status ska uppnås senast 2021. Rönningesjön utpekas inte som vattenförekomst och omfattas därför inte av denna typ av miljökvalitetsnorm. Det framstår dock som rimligt att ställa motsvarande miljökrav även för denna sjö. Miljötillståndets utveckling sedan undersökningarna inleddes på 90-talet visar glädjande nog på statistiskt säkerställda trender av minskad fosforoch klorofyllhalt i Ullnasjön och minskad fosforhalt i Rönningesjön. Det senaste decenniet finns indikationer på förbättrade förhållanden i Ullnasjön (minskad kväve-, fosfor- och klorofyllhalt samt ökat siktdjup) medan Rönningesjön generellt sett tycks oförändrad. För Hägernäsviken finns tendenser till en försämring (ökande klorofyllhalt, minskat siktdjup). Ingen av dessa trender är statistiskt säkerställd och utvecklingen under senare tid måste alltså betraktas som osäker. Slutsatsen av de statusbedömningar och trendanalyser som utförts är att det krävs omfattande och omedelbara åtgärder för att inom utsatt tid komma tillrätta med den övergödningsrelaterade problematik som Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken drabbats av. Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 29 av 36

Referenser Arvidsson, M. & A. Gustafsson. 2009. Biotopkartering av Ullnasjön 2009. Naturvatten i Roslagen AB, rapport 2009:26. Arvidsson, M. 2010. Biologiska och fysikalisk-kemiska undersökningar i Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2009. Naturvatten i Roslagen AB, rapport 2010:4. Arvidsson, M. 2012. Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2011. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar. Naturvatten i Roslagen AB, rapport 2012:4. Gustafsson, A. 2012. Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2012. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar. Naturvatten i Roslagen AB, rapport 2013:11. Gustafsson, A. 2014. Ullnasjön, Rönningesjön, Käringsjön och Hägernäsviken 2013. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar. Naturvatten i Roslagen AB, rapport 2014:1. Gustafsson, A. & M. Arvidsson. 2011. Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2010. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar. Naturvatten i Roslagen AB, rapport 2011:6. Gustafsson, A. & U. Lindqvist. 2005. Sjöarna i Täby kommun 2005. Naturvatten i Roslagen AB, rapport 2005:6. Gustafsson, A. 2008. Biotopkartering av Rönningesjön och Ullnaån 2007. Naturvatten i Roslagen AB, rapport 2008:3. Gustafsson, A. 2008. Vegetationsinventering av Rönningesjön 2007. Naturvatten i Roslagen AB. Rapport 2008:5. Havs- och Vattenmyndigheten. 2013. Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. HVMFS 2013:19. Larsson, D. & T. Carlsson. 2008. Utvärdering av vattenväxtsamhället i Dalälvens sjöar. Vad säger Bedömningsgrunderna för miljökvalitet? Miljöenheten Länsstyrelsen Dalarna. Rapport 2008:28. Naturvårdsverket. 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 30 av 36

kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Naturvårdsverket Rapport 2007:4. Naturvårdsverket. 2008. Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. NFS 2008:1. ISSN 1403-8234. Naturvårdsverket. 2010. Handledning för miljöövervakning. Undersökningstyp Makrofyter i sjöar, Version 2:0, 2010-04-08. Övriga källor: VattenInformationsSystem Sverige (http://www.viss.lansstyrelsen.se) Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 31 av 36

Bilaga 1. Vattenkemiska och fysikaliska analysresultat. Angivna värden är inte avrundade enligt Erkenlaboratoriets riktlinjer, då detta skulle medföra felaktigheter vid beräkningar. Ullnasjön Djup (m) Temperatur ( C) Syrgashalt (mg/l) Syrgasmättnad (%) 2014-02-13 0,5 1,0 14,0 101 2014-02-13 1,0 1,2 14,0 101 2014-02-13 2,0 1,2 13,2 95 2014-02-13 3,0 1,9 8,1 60 2014-02-13 3,9 2,7 4,6 35 2014-03-18 0,5 2,5 12,7 95 2014-03-18 1,0 2,6 12,6 94 2014-03-18 2,0 3,0 12,7 96 2014-03-18 3,0 3,1 12,6 96 2014-03-18 4,0 3,2 12,5 95 2014-03-18 4,4 3,2 12,3 93 2014-08-21 0,5 18,9 9,8 107 2014-08-21 1,0 18,9 9,8 107 2014-08-21 2,0 18,9 9,8 106 2014-08-21 3,0 18,9 9,8 106 2014-08-21 4,0 18,9 9,7 106 2014-08-21 4,4 18,9 9,7 106 2014-10-15 0,5 10,3 8,9 80 2014-10-15 1,0 10,3 8,9 80 2014-10-15 2,0 10,3 9,1 81 2014-10-15 3,0 10,3 9,3 83 2014-10-15 4,0 10,3 9,5 84 2014-10-15 4,2 10,3 9,5 84 Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 32 av 36

Rönningesjön Djup (m) Temperatur ( C) Syrgashalt (mg/l) Syrgasmättnad (%) 2014-02-13 0,5 1,7 13,3 96 2014-02-13 1,0 1,6 12,9 94 2014-02-13 2,0 1,8 10,0 73 2014-02-13 3,0 2,4 5,0 37 2014-02-13 3,9 2,9 5,2 39 2014-03-13 0,5 4,7 12,6 98 2014-03-13 1,0 4,6 12,7 98 2014-03-13 2,0 4,4 12,6 97 2014-03-13 3,0 4,3 12,5 95 2014-03-13 3,9 4,3 12,5 95 2014-08-28 0,5 17,2 9,8 94 2014-08-28 1,0 17,2 9,8 94 2014-08-28 2,0 17,1 9,7 93 2014-08-28 3,0 17,1 9,7 93 2014-08-28 4,5 17,1 9,7 93 2014-10-21 0,5 9,8 9,1 82 2014-10-21 1,0 9,7 9,1 81 2014-10-21 2,0 9,7 8,8 79 2014-10-21 3,0 9,6 7,8 70 2014-10-21 4,0 9,6 7,7 69 Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 33 av 36

Hägernäsviken Djup (m) Temperatur ( C) Syrgashalt (mg/l) Syrgasmättnad (%) Salinitet ( ) 2014-02-13 0,5 1,5 13,4 96 1,1 2014-02-13 1,0 1,3 13,4 95 1,5 2014-02-13 2,0 1,1 13,1 93 1,7 2014-02-13 3,0 1,0 13,1 93 1,8 2014-02-13 4,0 1,0 13,2 93 1,8 2014-02-13 5,0 0,9 13,1 93 1,9 2014-02-13 6,0 0,9 13,0 92 2,0 2014-02-13 7,0 1,1 12,1 86 2,3 2014-02-13 7,9 1,4 11,7 84 2,5 2014-03-18 0,5 1,8 13,0 95 2,3 2014-03-18 1,0 2,2 12,9 95 2,4 2014-03-18 2,0 2,3 12,9 96 2,4 2014-03-18 3,0 2,3 12,9 96 2,4 2014-03-18 4,0 2,4 12,9 95 2,4 2014-03-18 5,0 2,4 12,8 95 2,4 2014-03-18 6,0 2,4 12,7 94 2,4 2014-03-18 7,0 2,5 12,5 93 2,4 2014-03-18 7,9 2,5 12,4 92 2,4 2014-08-21 0,5 18,2 10,6 113 3,5 2014-08-21 1,0 18,2 10,6 113 3,5 2014-08-21 2,0 18,2 10,6 113 3,5 2014-08-21 3,0 18,2 10,5 112 3,5 2014-08-21 4,0 18,2 10,4 111 3,5 2014-08-21 5,0 18,1 10,2 109 3,5 2014-08-21 6,0 18,0 10,0 106 3,5 2014-08-21 7,0 17,9 9,6 103 3,6 2014-08-21 7,9 17,2 6,7 71 3,6 2014-10-15 0,5 11,1 6,9 87 4,3 2014-10-15 1,0 11,2 7,0 88 4,3 2014-10-15 2,0 11,2 7,1 89 4,3 2014-10-15 3,0 11,2 7,1 90 4,3 2014-10-15 4,0 11,2 6,2 78 4,4 2014-10-15 5,0 11,5 5,3 67 4,5 2014-10-15 6,0 11,5 5,4 68 4,6 2014-10-15 7,0 11,5 5,3 67 4,6 2014-10-15 7,8 11,5 5,3 67 4,6 Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 34 av 36

Ullnasjön Rönningesjön Hägernäsviken Siktdjup (m) yta botten yta botten yta botten Februari 3,5 2,7 2,7 Mars 2,4 2,0 4,5 Augusti 1,2 1,4 1,6 Oktober 1,9 1,8 2,7 ph yta botten yta botten yta botten Februari Mars 7,86 7,91 7,67 Augusti 8,07 8,04 8,28 8,29 8,30 8,14 Oktober 7,64 8,07 7,65 Alkalinitet (mekv/l) yta botten yta botten yta botten Februari Mars 1,37 2,84 Augusti 1,42 1,42 2,50 2,56 1,26 1,32 Oktober 1,43 2,46 1,31 Absorbans (420 nm, 5 cm) yta botten yta botten yta botten Februari 0,055 0,060 0,047 0,050 0,093 0,045 Mars 0,064 0,050 Augusti 0,055 0,054 0,035 0,034 0,031 0,030 Oktober 0,046 0,038 0,028 Grumlighet (FNU) yta botten yta botten yta botten Februari 1,0 1,5 3,5 3,9 11,0 2,0 Mars 2,8 3,8 1,6 Augusti 10,7 9,9 4,5 4,2 4,3 5,3 Oktober 4,8 3,2 2,1 Totalfosfor (µg/l) yta botten yta botten yta botten Februari 19 18 33 24 40 35 Mars 20 24 30 Augusti 53 53 40 40 29 48 Oktober 36 31 30 Fosfatfosfor (µg/l) yta botten yta botten yta botten Februari 0 0 0 1 16 23 Mars 3 5 20 Augusti 0 1 0 0 1 1 Oktober 12 0 2 Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 35 av 36

Ullnasjön Rönningesjön Hägernäsviken Totalkväve (µg/l) yta botten yta botten yta botten Februari 1285 1393 1224 1266 1572 733 Mars 1254 1173 700 Augusti 1219 1255 943 997 548 530 Oktober 1192 800 481 Nitrit/Nitratkväve (µg/l) yta botten yta botten yta botten Februari 262 280 279 323 859 345 Mars 346 322 311 Augusti 5 7 2 3 1 1 Oktober 22 14 10 Ammoniumkväve (µg/l) yta botten yta botten yta botten Februari 279 314 334 363 96 35 Mars 157 125 15 Augusti 9 13 0 0 5 4 Oktober 243 41 38 Klorofyll (µg/l) yta botten yta botten yta botten Februari Mars Augusti 31 26 6,5 Oktober Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Sidan 36 av 36