Mål och budget 2016 Fastställd av kommunfullmäktige 8 juni 2015

Mål och budget 2016 Fastställd av kommunfullmäktige 8 juni 2015

Kommunens planering av nya bostäder och arbetsplatser ska ske inom de regionala stadskärnorna Flemingsberg och Kungens kurva, i Huddinge centrum-storängen, i Glömstadalen, samt i kommunens lokala centra. PRODUKTION: Kommunstyrelsens förvaltning. TRYCK: Kommuntryckeriet juni 2015.

Innehåll Innehåll 3 Inledning 6 Huddinges vision och mål 7 Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län 8 Hållbart Huddinge 2030 9 Mål för Huddinge 14 Bra att leva och bo 15 Ökat bostadsbyggande 15 Förbättrad infrastruktur 16 Fler ska få sitt förstahandsval till förskola och skola 16 Ökad trivsel och trygghet i Huddinges områden 17 Ökad delaktighet 18 Ökad jämlikhet 18 Ökad nöjdhet med bemötandet vid kontakt med kommunen 19 Ökad valfrihet 19 Fler är nöjda med natur-, kultur- och fritidsutbudet 20 Successivt minskat skatteuttag 21 Utbildning med hög kvalitet 22 Förbättrade kunskapsresultat 22 Fler behöriga till gymnasium 23 Fler behöriga till högskola 23 Fler nöjda med förskola och skola 24 Fler i jobb 25 Fler arbetstillfällen 25 Fler och växande företag 26 Färre försörjningsstödstagare 26 God omsorg för individen 27 Fler upplever god hälsa 27 Fler upplever god vård och omsorg 28 Ekosystem i balans 29 Minska klimatpåverkan och luftföroreningar 29 Ökad andel miljöanpassade inköp 30 God vattenstatus i sjöar och vattendrag 30 Bibehållen biologisk mångfald och bevarad grönstruktur 30 Attraktiv arbetsgivare 32 Engagerade och professionella chefer 32 Engagerade och professionella medarbetare 32 3

Goda förutsättningar 32 Sund ekonomi 33 Budgethållning 33 Långsiktig balans 33 Systematisk kvalitetsutveckling 35 Systematiskt planera, följa upp och förbättra 35 Ökad processorientering 35 Ökad projektmognad för ett effektivt utvecklingsarbete 36 God användning av digitaliseringens möjligheter 36 Viktigt att samarbeta med och lära av andra 37 Ekonomiplan 2016 2018 38 Mål och budget för kommunens nämnder 47 Kommunstyrelsen 48 Förskolenämnden 50 Grundskolenämnden 54 Gymnasienämnden 59 Socialnämnden 65 Äldreomsorgsnämnden 70 Kultur- och fritidsnämnden 72 Natur- och byggnadsnämnden 76 Tillsynsnämnden 78 Överförmyndarverksamhet 80 Revision 81 Reserverade medel 82 Finansförvaltningen 83 Exploateringsverksamhet 84 Avskrivningar 85 Investeringsplan 2016-2018 86 Så styrs kommunen 90 Kommunens organisation 91 Gemensamma värden 92 4

Styrning av ekonomi och kvalitet 93 Huddinges kvalitetsstrategi för ständiga förbättringar 93 Planerings- och uppföljningsprocessen (inklusive budget) 96 Ekonomistyrningsprinciper för Huddinge kommun 97 Intern kontroll 99 Program för uppföljning och insyn av verksamhet som bedrivs av privata utförare 101 Folkmängdsutveckling 103 Källförteckning 104 5

Inledning Stora investeringar i nya förskolor, skolor och sporthallar är det som tydligast utmärker den ledande koalitionens (M, FP, C, DP, KD och HP) budget 2016. Budgeten präglas av den expansiva tillväxtfas som Huddinge befinner sig i. Ett fåtal riktade förstärkningar ryms i en budget som kommer att ställa krav på prioriteringar och ett effektivare arbetssätt. Vi väljer att prioritera jobben, lärare och bristyrken inom social- och äldreomsorgsförvaltningen. Utrymme finns även för satsningar på att effektivisera samhällbyggnadsprocessen och på att rusta upp kommunens gator och vägar. Vår populära kommun fortsätter att locka till sig människor och företag. Vi är beredda att öka ambitionerna för byggandet av bostäder och nya arbetsplatser. En förutsättning för att möjliggöra detta är att nödvändiga infrastruktursatsningar kommer på plats. Vi bejakar tillväxten och de utmaningar som följer med den. Samtidigt ökar det kraven på oss för att möta det växande behovet av skollokaler, förskoleplatser och lokaler för föreningslivet. Dessa investeringar tar en stor del av utrymmet i budgeten i anspråk. De ekonomiska förutsättningarna är sämre än tidigare år på grund av en svagare utveckling av skatteintäkterna och ökade kostnader till andra kommuner i det kommunala utjämningssystemet. Utrymmet för riktade satsningar nästa år är begränsat. Samtliga nämnder behöver prioritera och effektivisera verksamheterna för att kunna bibehålla kvalitén och slå vakt om den goda ordningen i kommunens ekonomi. Kommunen har under ett antal år framgångsrikt arbetat med att erbjuda fler unga och vuxna Huddingebor möjlighet att få en fot in på arbetsmarknaden. Satsningen på reformen 100 Huddingejobb (kommunala visstidsanställningar) fortsätter och verksamheten görs permanent från och med nästa år. Vi vill se en skola som möter de behov som dagens och morgondagens samhälle och arbetsmarknad kräver. Huddinges elever ska möta behöriga, kompetenta och legitimerade lärare. Tillsammans med rektorernas ledarskap är detta avgörande för ökad måluppfyllelse och likvärdighet i skolan. I ett tufft ekonomiskt läge väljer vi att särskilt prioritera skickliga, behöriga och legitimerade lärare. Vi genomför också en särskild satsning på bristyrken inom social- och äldreomsorgsförvaltningen. Särskilt erfarna socialsekreterare som arbetar med barn och unga samt sjuksköterskor ska premieras. Trots de senaste årens kraftsamling är kvalitén på många av kommunens gator och vägar undermålig. 10 miljoner extra satsas därför under 2016 på upprustning och underhåll. En ökad tillväxttakt i kommunen ställer högre krav på en effektiv och proaktiv samhällsbyggnadsprocess. För att möta dessa utmaningar och aktivt kunna bidra till att planeringen av Förbifart Stockholm, Tvärförbindelse Södertörn och Spårväg syd genomförs på bästa sätt satsar vi extra medel i budgeten 2016. Huddinge är länets främsta friluftskommun. Tillgängligheten till vår natur är uppskattad av många invånare och ska fortsatt förbättras. Trots att de tuffare ekonomiska förutsättningarna nästa år kommer att ställa högre krav än tidigare på att prioritera, finns det goda förutsättningar för att Huddinge ska fortsätta vara en attraktiv kommun där det är bra att leva och där det finns utrymme att växa. Daniel Dronjak Nordqvist (M) Kommunstyrelsens ordförande 6

Huddinges vision och mål Huddinge styrs med mål för verksamheten för att utveckla kommunen mot ett hållbart Huddinge 2030 och mot visionen om att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Målbilden beskriver hur kommunen styr på lång sikt och på kort sikt och hur mål och vision hänger ihop. Vision: Huddinge - en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Huddinges vision är att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Hållbart Huddinge 2030 I Ett hållbart Huddinge pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år 2030. Här beskrivs hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit. Mål för Huddinge För att nå det framtida läget i Ett hållbart Huddinge 2030 och visionen om att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län, är fem övergripande mål formulerade som visar utåtriktat vad kommunen åstadkommer för invånare, brukare och kunder. Bra att leva och bo Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans För att vara framgångsrik i detta arbete ska kommunen ständigt sträva efter att förbättra verksamheterna och detta är formulerat i tre strategiska mål under rubriken effektiv organisation som visar inåtriktat hur och med vilka resurser kommunen genomför sitt uppdrag. Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Systematisk kvalitetsutveckling 7

Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Vår vision att Huddinge ska vara en av de tre populäraste kommunerna i länet att bo, besöka och verka i ställer stora krav på våra verksamheter. För att sträva mot visionen måste vi utföra våra uppdrag mycket bra, tåla jämförelser med andra kommuner i länet samt bemöta invånare och företag på ett positivt och professionellt sätt. Arbetet med att nå mot visionen kräver delaktighet från alla medarbetare och verksamheter. Alla nämnder har i uppdrag att fortsätta arbetet med att förankra visionen. En viktig åtgärd under planeringsperioden är att visa uthållighet och konsekvens i arbetet med visionen. 8

Hållbart Huddinge 2030 Det här är en ögonblicksbild av Huddinge år 2030 som i sin tur återger en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid. Genom ett strategiskt arbete med de årliga mål, medel och uppdrag som återfinns i resterande Mål och budget kan vi på sikt nå de målsättningar som beskrivs i följande avsnitt och genom det verkar vi för att nå visionen om att vara en av de tre mest populära kommunerna i länet. Texten är skriven för att hålla över tid och målsättningarna kommer att utvärderas, samt vid behov revideras, en gång per mandatperiod. Kapitlet beskriver de prioriteringar som ligger till grund för Huddinge kommuns ställningstaganden i frågor som rör hållbar utveckling och för andra aktörer att inspireras av och förhålla sig till. Ambitionerna som uttrycks tar avstamp i de frågor som kommunen har rådighet över. Rådigheten finns i och över den egna organisationen, i det direkta mötet med de som verkar och bor i kommunen men också i attitydpåverkande arbete gentemot intressenter och med aktörer inom kommunen, i regional samverkan med mera. Vad är hållbar utveckling och varför är det viktigt? Utvecklingen går i stora delar av världen åt rätt håll med minskad fattigdom, bättre sjukvård, höjd utbildningsnivå, färre konflikter och andra tecken på ökad välfärd. Men situationen är ändå mycket allvarlig; förbrukningen av resurser är ojämnt fördelad mellan olika länder och regioner, tär hårt på naturens begränsade tillgångar och genererar utsläpp och avfall som skadar livsbetingelserna på jorden. Ett hållbart samhälle behöver formas där långsiktig hänsyn tas till ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter i planering, beslut och genomförande. Hållbar utveckling innebär en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Fyra hållbarhetsprinciper skapar grunden för den hållbara utvecklingen 1. Den första principen handlar om att minska spridningen och användningen av material som hämtas från berggrunden, som skadliga tungmetaller och olja. Den andra om att arbeta för att minska belastningen på naturen med allt vi producerar och släpper ut, bland annat genom källsortering och återvinning. Den tredje principen handlar om att inte använda mer av naturens resurser än vad naturen själv hinner återskapa, som att inte avverka mer skog än vad som växer åter. Den fjärde principen handlar om att hushållningen med resurser är så effektiv och rättvis att mänskliga behov kan tillgodoses överallt. Utvecklingen i världen påverkar Huddinges situation, och den lokala utvecklingen i kommunen bidrar till det globala läget. Vi har ansvar för att inom vårt geografiska område och mandat verka för ett hållbart Huddinge i en hållbar värld. För att producera en ökad välfärd i ett hållbart samhälle krävs att hänsyn tas till de ekonomiska, sociala och ekologiska perspektiven i alla beslut och att de målkonflikter som finns inbyggda i hållbarhetsbegreppet lyfts fram i beslutsunderlagen för att möjliggöra medvetna politiska avvägningar. Den hållbara utvecklingen är beroende av människors kunskap, kreativitet och deltagande, men det måste också finnas en insikt om att hållbarhetsarbete tar tid, kräver målmedvetenhet och prioriteringar liksom tvärsektoriellt samarbete. För att klara av ambitionerna är de kärnvärden som Huddinge står för Mod, Omtänksamhet, Driv och Mångfald avgörande. Gemensam framtid år 2030 Befolkningen uppgår år 2030 till 2,6 miljoner i Stockholmsregionen och Södertörnskommunerna har tillsammans en dryg halv miljon invånare, varav nästan 145 000 bor i Huddinge 2. Jämfört med de flesta andra kommuner är befolkningen i Huddinge ung. Huddinge är en av de tre mest populära kommunerna i Storstockholm att bo och verka i samt besöka. Huddinge har kommit långt i arbetet för ett hållbart samhälle och tillhör en av de ledande kommunerna i landet. Huddinge är som en kommun i Storstockholm en del av Europas mest attraktiva storstadsregion. 1 Framtagna av föreningen Det Naturliga Steget 2 Siffrorna är hämtade från TMR-Tillväxt, miljö och regionplanering och Huddinge kommuns befolkningsstatistiker 9

Ansvar för naturresurser 2030 närmar vi oss målet om att det ekologiska fotavtrycket är lika med ett jordklot 3. Huddinges bidrag till de negativa miljö- och klimatförändringarna minskar kontinuerligt. Växthusgasutsläppen per invånare minskar till följd av en medveten konsumtion, låg fossil energianvändning och hållbara transporter. Den välfungerande kollektivtrafiken samt de utbyggda och trygga gång- och cykelvägarna är en viktig faktor bakom denna utveckling. Exploatering och bostadsbyggande sker i första hand i och i anslutning till områden med goda infrastrukturoch kollektivtrafiklägen. Genom en väletablerad planeringsprocess är Huddinge ett samhälle med en effektiv markanvändning där hållbarhet ur ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv gynnas. Nya bostäder byggs med lösningar som skapar energieffektivitet och med miljöanpassade och giftfria material. Den elenergi och fjärrvärme som används i befintligt bestånd är utan fossila inslag. De drivmedel som används i gods- och persontransporter är även de näst intill fossilfria genom användning av ny miljöteknik och utbyggd infrastruktur som ger möjlighet till alternativa drivmedel. Luften är sedan länge så gott som fri från luftföroreningar då transporterna är rena och industriprocesserna släpper ut allt färre hälsovådliga ämnen. Konsumtionen i Huddinge är hållbar genom en stor medvetenhet bland invånarna. Vid samtliga kommunala inköp och upphandlingar ställs höga sociala och miljömässiga krav. En dominerande del av alla livsmedel inom den kommunala organisationen är ekologiska och måltiderna planeras utifrån ambitionen att minimera livsmedlens miljö- och klimatpåverkan. Den kommunala organisationen arbetar för ökad återvinning och energiutvinning i enlighet med EU:s avfallstrappa och möjliggör för invånarna att sortera sitt avfall för återvinning och lämna återbruk. Den hållbara konsumtionen medför dessutom att avfallet är begränsat. Huddinge värnar om naturreservaten, de gröna kilarna, sjöar och vattendrag samt utvecklar funktionella parker 3 Ekologiskt fotavtryck är en mätning av den jord- och vattenyta en person tar i anspråk för det som denne konsumerar och för det avfall som måste tas om hand. Ett jordklot, eller 1,8 globala hektar/invånare, är värdet för global miljömässig hållbarhet. och sammanhängande grönområden för att stärka de gröna banden. Kommunen har natur- och grönområden kännetecknade av biologisk mångfald med myllrande våtmarker, levande skogar, ett rikt odlingslandskap och ett rikt växt- och djurliv. Huddinges sjöar och vattendrag har sedan länge nått miljökvalitetsnormerna för god ekologisk och kemisk status. Detta har skett genom ett strukturerat arbete med åtgärder för dagvatten, utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp, åtgärder av brister i befintligt vatten- och avloppssystem samt arbetet med enskilda avlopp. Huddinges dricksvatten är av utmärkt kvalitet och uttaget är lägre än nybildat dricksvatten. Risken för smittspridning är liten genom god beredskap och tryggade vattentäkter. Mått Ekologiskt fotavtryck/invånare och år Senaste mätning 5,47 globala hektar Mål 2030 3,5 globala hektar Koldioxidavtryck/invånare och år 4 10,2 ton 4 ton Fosforhalt i - Orlången (Vidja) - Trehörningen - Långsjön - Drevviken 47 µg/l 120 µg/l 31 µg/l 41 ug/l 23 28 22 18 Skyddad natur 37 % 35 % Gemenskap och delaktighet i samhällslivet I de allmänna valen är valdeltagandet högt. Det sociala kapitalet är stort och invånarna har förtroende för kommunen och varandra. Unga är intresserade av samhällsfrågor och har tillit till samhällets institutioner. Många är aktiva i den medborgardialog Huddinge har initierat som ett komplement till den representativa demokratin. Kommunens delaktighetsarbete ses som ett föredöme av andra kommuner. De förtroendevalda kan kombinera sitt politiska uppdrag med yrkes- och privatlivet bland annat genom den moderna kommunikationsteknik som Huddinges kommunala organisation arbetar med. Den verksamhet kommunen ansvarar för är anpassad till invånarnas och näringslivets varierande behov, 4 Koldioxidavtryck är en mätning av den totala mängden koldioxid en person producerar genom sina levnadsvanor. 10

önskemål och förutsättningar. Valfrihet är en självklarhet. Verksamheten utvecklas hela tiden genom ny teknik, olika brukarråd, enkäter och kundvalssystem. Samverkan inom regionen med andra kommuner och aktörer är utbredd. Likaså är samverkan med det civila samhället en viktig del av vårt demokratiska system vilket ger invånarna stor påverkan på det offentliga uppdraget. Människor ges likvärdiga möjligheter oavsett förutsättningar och olikheter beaktas som berikande. Kommunens personal på alla nivåer återspeglar befolkningens sammansättning. Jämställdhetsarbetet har lett till att kvinnor och män delar makt, resurser, trygghet och frihet mer jämlikt. Då behovet av flerspråkighet och interkulturell kompetens blivit en konkurrensfördel i en allt mer globaliserad värld tas tidigare delvis outnyttjade kompetenser nu tillvara. Det diversifierade näringslivet bidrar till att det finns sysselsättning åt Huddingeborna, oavsett bakgrund eller utbildningsnivå. Det finns en god beredskap inom kommunen för dem som behöver anpassad sysselsättning. Alla människors resurser tas tillvara. Ett stort utbud av mötesplatser och ett rikt föreningsliv skänker inte bara glädje och kunskap till medlemmarna, utan fyller också en viktig samhällsfunktion genom att bidra till ökat förtroende och starkare tillit mellan invånarna. Mått Valdeltagande i val till kommunfullmäktige Fördelning av förtroendevalda i KF utifrån kön, ålder och geografiskt område Senaste mätning Mål 2030 77,7 % 85 % 55 % män/ 44 % kvinnor Kön: 50/50 % Övrigt: <10 % över/underrep ökande antalet nystartade, växande och inflyttade företag bidrar till en förbättrad tillgång på arbetsplatser. Detta tillsammans med närhet till kvalificerad utbildning liksom inbjudande, hälsosamma boendemiljöer och service av olika slag gör att resandet mellan stadskärnorna i regionen har ökat. Det senare underlättas av utbyggda kollektiva kommunikationer. Närheten främjar social samvaro samtidigt som resor kan ske på ett hållbart sätt. Att bebyggelsen är koncentrerad till de regionala stadskärnorna betyder också att naturområden och gröna kilar värnas, även om en försiktig exploatering görs i grönområden i nära anslutning till befintlig bebyggelse. Markfördelningen prioriteras utifrån principer om hållbart byggande och byggande i orörd natur sker enligt principen om ekologisk kompensation. Ny-, om- och tillbyggnation är energieffektiv och miljöanpassad vilket ger liten miljö- och klimatpåverkan. Byggandet anpassas till de risker som följer av klimatförändringar och den fjärrvärme som används i boenden och lokaler är producerad med hjälp av förnyelsebara bränslen. Anläggningar för solvärme, solel och vindkraft finns också i kommunen. Huddinges befolkningstillväxt sker i takt med länet och primärt genom förtätning i kollektivtrafiknära lägen och i områden där kollektivtrafiken utvecklas, vilket underlättar för bland annat ungdomar att hitta bostad. Boendemiljöerna består av olika upplåtelseformer och bostadstyper med gemensamma mötesplatser, men också av stor funktionsblandning med arbetsplatser och service. Alla delar av Huddinge upplevs som lockande dit människor väljer att flytta och bo kvar. Bostadsområdena är trygga och sammanhållningen god. Boendet, och den offentliga miljö som omgärdar det, är utformade för att ge en lugn och trygg utemiljö. Andelen som tycker att man i allmänhet kan lita på de flesta människor Invånarnas förtroende för kommunen (index 0-100) 79,5 % 90 % 49 70 Attraktiva bostadsområden De nya regionala stadskärnorna är viktiga för Huddinge och hela Stockholmsregionen. Flemingsberg och Kungens kurva har stadsmässiga kvalitéer där bostäder, arbetsplatser, service och aktiviteter koncentreras. Det 11

Mått Antalet bostäder och arbetsplatser som tillkommer mellan 2013 och 2030 Färdmedelsfördelning: Bil, kollektivtrafik, gång, cykel Andel invånare som har max 300 meter till ett grönområde större än 1000 m2 respektive 800 meter gångavstånd till ett grönområde som är större än 5 ha Invånare som kan rekommendera bekanta att flytta till kommunen Senaste mätning - - 45 %, 25 %, 20 %, 5 % Mål 2030 * Andelen K-, G- och C-resor ska öka 98 % 88 % Bevara Bevara 66 85 Kommunen är attraktiv för kvalificerad arbetskraft och drar fördel av den högre utbildning och forskning som framför allt finns i Flemingsberg. Flemingsberg är ett av Stockholmsregionens mest betydelsefulla centrum för utbildning, kunskapsintensivt näringsliv, vetenskap och nyföretagande. Den regionala kärnan är en eftertraktad boendemiljö med internationell befolkning. Kungens kurva-skärholmen-vårby är en levande stadsmiljö med en mix av boende, handel, arbete, kultur och rekreation. Kungens kurva-skärholmen är Nordens största handelsområde. Förbifart Stockholm, Tvärförbindelse Södertörn och Spårväg Syd gör Flemingsberg och Kungens kurva lättillgängliga. Mått Senaste mätning Mål 2030 Invånarnas betyg på hur de bedömer Huddinge som en plats att leva och bo på (index 1 100) 62 Ranking länet 12/20 MÅTT FRÅN NI 1.1 Ökning av antalet företag respektive sysselsatta i branscherna J+K+L+M+N 5 (SNI) 3 040 4 589 Fördubbling Fördubbling Invånarnas betyg på hur de bedömer de kommunala verksamheterna (index 1 100) 56 Ranking länet 9/20 MÅTT FRÅN NI 1.2 Andelen av befolkningen som uppger att de planerar att absolut eller kanske starta ett eget företag 19 % 25 % *Frågan om målsättning hanteras i Översiktsplanen God utbildning och kreativt näringsliv Alla barn och ungdomar i Huddinge har likvärdiga möjligheter att nå målen i skolan. Flerspråkighet bejakas i undervisningen eftersom det är en merit i en globaliserad värld. Utbildningsnivån i Huddinge ligger över snittet i länet. Genom att skolan har en pedagogik som främjar möjlighetstänkande och problemlösning, ges förutsättningar för en kompetensförsörjning som passar det globala samhället. Skolan har också en stark inriktning på entreprenörskap och stärker förmågor som är viktiga för ett innovativt näringsliv. Det är en bidragande faktor till att Huddingeborna själva skapar arbetsmöjligheter genom att starta företag Huddinge är en av kommunerna med lägst arbetslöshet i landet. Det kunskapsintensiva näringslivet är dominerande samtidigt som servicesektorn också expanderar och skapar många arbetstillfällen. Markanvändningen styrs för att prioritera etablering och utveckling av företag inom tjänste- och kunskapssektorn. Kommunen verkar på olika sätt för att företag som verkar i Huddinge ska ha ett aktivt arbete med miljö- och hållbarhetsfrågor. Förvärvsfrekvens 20-64 år (i jämförelse med länet) Andelen invånare med eftergymnasial utbildning (i jämförelse med länet) 77,1 % (80,3 %) 21,1 % (27,3 %) 80 % 35 % Rik fritid och god hälsa Folkhälsan i Huddinge är god och jämlikt fördelad. Förklaringar till en god folkhälsa är flera: Det strategiska och strukturerade miljöarbetet bidrar till att de negativa hälsoeffekterna kopplade till vår miljöpåverkan, till exempel hälsovådliga partiklar i luften, minskar stadigt. Huddinge har en rik natur och en variation i naturupplevelser lockar många till vistelser i såväl parker, tätortsnära naturområden som i skogen. Naturområdena är tillgängliga och välkända och besöks av både Huddingebor, invånare i regionen men även av personer från övriga landet och utländska turister. Utbudet av fritidsaktiviteter är brett och diversifierat. Tillgängliga rekreationsområden, idrottsanläggningar, lekplatser och tillgång till bostadsnära aktivitetsytor för spontanidrott är tillsammans med föreningslivet viktiga grundstenar i bygget av ett hälsosamt Huddinge. Vi 5 Motsvarar följande branscher: Information och kommunikation, Finans- och försäkringsverksamhet, Fastighetsverksamhet, Företagstjänster. SNI: SvenskNäringslivsIndelning 12

underlättar och stimulerar människor att gå och cykla genom trygga gång- och cykelvägar. Mått Senaste mätning Mål 2030 Kulturen är viktig för den sociala sammanhållningen. Utöver att ge identitet, underhålla och skapa debatt är kulturen också ett bidrag till ett friskare liv. Mötesplatser och ett rikt kulturliv är viktiga inslag i de regionala stadskärnorna. Kommunens verksamheter erbjuder god mat i trevliga och lugna miljöer samt har höga ambitioner avseende fysisk aktivitet och friskvård. Detta förbättrar barns och ungdomars kondition och hälsa och rustar dem med vanor och kunskaper som underlättar ett fortsatt hälsosamt liv. Detta främjar också ett långt och aktivt liv för Huddinges äldre. Invånarnas betyg på tillgången till parker, grönområden och naturen (betyg 0-10) Andelen vuxna respektive ungdomar som skattar sin hälsa som god eller mycket god (Unga: index 1-100) Invånarnas betyg på tillgången till kulturevenemang (betyg 0-10) Andel ungdomar i åk 9 som provat alkohol respektive narkotika 7,5 % 8,0 71 % 61 75 % 75 5,9 8,0 A: 58 % N: 8 % A: 35 % N: 3 % Berörda instanser, inom kommunorganisationen och med andra, samverkar obehindrat för att främja barns och ungdomars livsvillkor. Kommunens drogförebyggande arbete och ökade tillsynsverksamhet bidrar till att konsumtionen av tobak och alkohol är låg och att missbruket av dopningsmedel och narkotika i stort sett är borta. 13

Mål för Huddinge Huddinge kommun har fem övergripande mål: Bra att leva och bo Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans Till dessa fem övergripande mål tillkommer tre strategiska mål: sund ekonomi, attraktiv arbetsgivare och systematisk kvalitetsutveckling. Framgång i arbetet med dessa är avgörande för att de fem övergripande målen ska kunna nås. För att nå de övergripande målen behöver vi en tydlig styrning på kort sikt, den utgörs av uppföljningsbara delmål. Målbilden bryts längre fram i dokumentet ner i delmål med mått och resultatredovisning uppdelat i en tabell för var och ett av målen. Alla mål ska analyseras utifrån ett jämlikhetsperspektiv, det vill säga en analys ska göras vad gäller eventuella skillnader mellan områden, kön och ålder, där barn och unga särskilt står i fokus. Ingen får diskrimineras i mötet med kommunen, alla invånare har rätt till en jämlik service. Barn och unga ska särskilt prioriteras. Delmålen blir i nästa steg nämndmål för de nämnder som är berörda. För att nämnderna ska kunna styra sin verksamhet effektivt har de även möjligheten att lägga till egna nämndmål. Alla nämnder har på motsvarande sätt i sina verksamhetsplaner nämndens mål- och resultattabeller, som tas fram med utgångspunkt i kommunens mål- och resultatbild. I nämndens mål- och resultatbild finns mått och mätresultat för varje delmål. Kommunens och nämndernas mål- och resultattabeller, med mätresultat, finns med i följande dokument: mål och budget, verksamhetsplaner, delårsrapporterna, verksamhetsberättelser och årsredovisning. 14

Bra att leva och bo En förutsättning för att Huddinge ska upplevas som en av de tre mest populära kommunerna i Storstockholm att bo i är att invånarna är nöjda med att leva i kommunen och med den verksamhet som kommunen bedriver. Huddinge ska vara en bra kommun att leva och bo i oavsett geografiskt område. Invånarna ska känna att de lever och bor i ett öppet, tryggt och trivsamt samhälle. Huddinges inriktning är en långsiktigt hållbar utveckling genom att skapa levande stadsmiljöer som underlättar ett bra vardagsliv samtidigt som större grönområden värnas och utsläppen minskas. Kommunens planering av nya bostäder och arbetsplatser ska ske inom de regionala stadskärnorna Flemingsberg och Kungens kurva, i Huddinge centrum-storängen, i Glömstadalen, samt i kommunens lokala centra. I dessa områden finns goda förutsättningar för att skapa levande stadsmiljöer, prioritera gång-, cykel- och kollektivtrafik samt funktionsblandning. Huddinges närhet till såväl natur och storstad är viktiga orsaker till att många trivs i kommunen. När kommunen växer ska det ske på ett ansvarsfullt sätt; utgångspunkten är att kombinera en ekonomisk tillväxt samtidigt som miljön främjas och unika naturvärden bevaras. Det är viktigt att den kommunala och kommersiella servicen byggs ut i takt med bostadsbyggandet. Ett rikt kultur- och fritidsliv är en självklarhet för att Huddinge ska vara en mer attraktiv kommun att leva och bo i och ska finnas med i planeringen av framtidens Huddinge. Kommunens verksamheter ska kännetecknas av en god jämlik service och hög kvalitet oavsett utförare. Servicen ska anpassas till invånarnas olika behov, önskemål och förutsättningar. Kommunens invånare har i alla situationer rätt att förvänta sig ett professionellt och korrekt bemötande från kommunen. En rimlig kommunalskatt är en viktig faktor för att Huddinge ska vara en attraktiv kommun att leva och bo i. Huddinges invånare ska inte beskattas hårdare än övriga länsbor och skatten ska, långsiktigt, ligga i nivå med länssnittet. Kunskapen om de skillnader som finns mellan Huddinges olika geografiska områden, samt mellan kvinnor och män, ska fungera som underlag för kommunens långsiktiga utveckling. Jämlika levnadsvillkor mellan bostadsområdena ska eftersträvas och insatser ska genomföras för att stärka Vårby och Flemingsberg. Barnperspektivet ska användas överallt där det är relevant och folkhälsoperspektivet behöver tydligare föras in i kommunens plan- och byggprocesser. Ökat bostadsbyggande Antal nytillkomna bostäder* 2011 2012 2013 2014 Totalt (antal) 173 66 675 Varav (%) Småhus 100 100 8 Flerbostadshus 0 0 92 Studentbostäder 0 0 0 *Färdigställandet i flerbostadshus 2011 och 2012 ingår i siffran för 2013 Huddinge har en stor potential att bygga fler bostäder. Översiktsplanen som antogs 2014 visar på en potential för upp till 35 000 nya bostäder på sikt. Kommunen kan, fram till 2030, genom förtätning i kollektivtrafiknära områden och med en takt om 770 bostäder per år i enlighet med den regionala utvecklingsplanen (RUFS), bygga drygt 10 000 bostäder för att bidra till att motverka bostadsbristen i länet. I det fall Spårväg syd och Tvärförbindelse Södertörn genomförs på ett sätt som optimerar bostadsbyggandet kan detsamma dubbleras till 20 000 under samma tidsperiod; varav merparten kan byggas längst med Spårväg Syds tilltänkta sträckning. Denna ambitionshöjning skulle i så fall förutsätta att ny infrastruktur är beslutad och finansierad så att kommunens planering kan utgå från denna. En ökad ambition i bostadsbyggandet förutsätter en betydligt bättre planering av offentligt finansierad service, som skolor, förskolor och äldreboenden, som möter behoven. För att finansiera de investeringar i nya lokaler som krävs i och med ett kraftigt ökat bostadsbyggande ska externa aktörer beredas möjlighet att vara med och bygga för framtidens Huddinge. Kommunstyrelsen behöver arbeta mer aktivt med markfrågor och verka för att det som planeras också genomförs. Det ska ske genom bevakning och genomförande av strategiska markförvärv och med tidsbegränsade markanvisningar med krav på återlämnande av mark om exploatering inte genomförs. Huddinge ska erbjuda ett varierat utbud av bostäder med olika upplåtelseformer och bostadstyper i alla delar av kommunen. Vid all nybebyggelse är det viktigt att ta tillvara möjligheterna att förstärka platsens kvaliteter. Nära bostäderna ska finnas en väl utbyggd 15

kommunal service, lättillgänglig kollektivtrafik, grönområden och parker, butiker, varierade mötesplatser och arbetsplatser. Ett förenklingspaket för bygglovshantering med riktiga garantitider, snabba beslut på plats i enklare ärenden och välfungerande e-tjänster ska implementeras. Förbättrad infrastruktur Andel invånare som har max 500 m gångavstånd till kollektivtrafikhållplats med en turtäthet på 20 minuter eller bättre i rusningstid 2011 2012 2013 2014 Totalt (%) 83 83 82 82 Andel invånare som är nöjda med kommunens kommunikationer 2009 2011 2013 2015 Totalt (Index 1-100) 67 69 Kvinnor 68 70 Män 66 68 Ranking i länet 8/17 7/20 Andel tillgänglighetsanpassade busshållsplatser på kommunala gator 2011 2012 2013 2014 Totalt (%) 63 67 71 Andel tillgänglighetsanpassade övergångsställen på kommunala gator Totalt (%) 33 38 40 För att Huddinge kommun ska kunna bidra med en omfattande byggnation av bostäder och arbetsplatser krävs statliga och regionala investeringar. Aktuella och nödvändiga infrastrukturprojekt i Huddinge är: Förbifart Stockholm, Spårväg Syd, Tvärförbindelse Södertörn, Huddingevägen, trafikplats Högskolan, nytt järnvägsspår vid Flemingsbergs station samt ett resecentrum i Flemingsberg. Enligt Huddinge kommuns trafikstrategi ska gång-, cykel- och kollektivtrafik prioriteras och vara utgångspunkt vid all planering och tas i beaktande vid samtliga infrastrukturprojekt. En uppdatering av cykelplanen tas nu fram som en viktig del av ett mer hållbart resande. Att fler regionala cykelstråk planeras och prioriteras i länsplanen är viktigt för att underlätta för cykelpendlandet i regionen. Med tanke på Huddinges centrala läge i regionen bör cykelvägarna genom kommunen prioriteras i ett regionalt perspektiv. Utbudet av kommunikationer i Huddinge ska vara anpassat efter resandebehov och underlätta för personer att välja att åka kollektivt, cykla eller gå samtidigt som det skapar utrymme för dem som är beroende av bilen. I det lokala vägnätet ska fokus ligga på trafiksäkerhet, framkomlighet, tillgänglighet och miljö. Goda kommunikationer och bra infrastruktur är avgörande för kommunens utveckling och en viktig del i all exploatering. Huddinge kommun ska aktivt delta i denna process och bevaka invånarnas intresse av att viktiga satsningar som Spårväg Syd och Tvärförbindelse Södertörn kommer på plats. Parallellt med utvecklingen av de regionala stadskärnorna i Flemingsberg och Kungens kurva/skärholmen pågår det mycket arbete med att utveckla den regionala stadskärnan i Haninge. Området gränsar till Huddinge och innefattar även Länna handelsområde och är viktigt för utvecklingen i östra Huddinge. Kommunen ska bli än mer aktiv i utvecklingen och vara pådrivande i att kommunikationerna med övriga regionala stadskärnor förbättras. Fler ska få sitt förstahandsval till förskola och skola Andelen som fått sitt förstahandsval 2011 2012 2013 2014 Förskolan (kommunala och fristående) - - 50,9 56,0 Kommunala grundskolor 91 86 81 81 Gymnasiet (kommunala och fristående skolor i hela länet) Andelen som fått ett av sina tre val Förskolan (kommunala och fristående) 77 73 76 71 2012 2013 2014 2015 - - - En stor utmaning med en växande kommun är att tillgodose behovet av offentligt finansierad service; främst vad gäller platser i förskola och skola. Genom en mer effektiv planering och ett proaktivt samarbete mellan framförallt kommunstyrelsen och utbildningsnämnderna är kommunens långsiktiga mål att fler föräldrar, barn och elever ska få sitt förstahandsval tillgodosett. Planeringen för behoven av förskole- och skollokaler måste ligga i fas med kommunens prognosticerade befolkningsutveckling och ambitioner för bostadsbyg- 16

gande så att det blir fortsatt attraktivt för barnfamiljer att bo i Huddinge. Kommunen behöver arbeta i syfte att skapa bättre förutsättningar för offentligt finansierad service i privat regi genom ett utökat samarbete med privata utförare. Föräldrar ska känna sig trygga i att deras barn kommer erbjudas plats i förskolan i tid. För att klara av detta måste befolkningsutvecklingen tas i beaktande i ett tidigt skede av samhällsplaneringen och alla berörda delar i organisationen behöver samverka kring planering och genomförande. För att kunna bedöma behovet av tillkommande enheter i skola och förskola är det angeläget att det görs omfattande analyser i samarbete mellan kommunstyrelsen och utbildningsnämnderna. Ambitionen är att yngre barn och elever ska ha nära till sin förskola och skola. Ökad trivsel och trygghet i Huddinges områden Andel vuxna som trivs mycket bra i sitt bostadsområde 2009 2012 2014 2016 Totalt (%) 56 57 58 Kvinnor 60 60 60 Män 52 54 55 Stuvsta-Snättringe 69 73 74 Vårby 19 21 24 Andel vuxna som upplever sitt område som tryggt kvällstid Totalt (%) - 64 65 Kvinnor - 56 55 Män - 74 75 Stuvsta-Snättringe - 78 83 Vårby - 34 39 Andel elever i åk 9 som trivs mycket bra i sitt bostadsområde Totalt (%) - 54 Flickor - 51 Pojkar - 60 Trångsund - 76 Vårby - 29 2010 2012 2014 2016 Andel elever i åk 9 som upplever sitt bostadsområde som tryggt på kvällstid Totalt (%) - 81 Flickor - 71 Pojkar - 91 Ranking i länet - 12/18 Segeltorp - 88 Vårby - 66 2010 2012 2014 2016 För invånarna är en ren, trygg och funktionell utemiljö angelägen. Skadegörelse och nedskräpning ska åtgärdas effektivt med ett särskilt fokus på klotter. Felanmälningsprocessen ska utvecklas så att det blir enkelt för invånarna att anmäla fel och även få återkoppling. Lekplatser, parker och gemensamma grönområden ska vara trygga, attraktiva och funktionsdugliga. Ljusdesign kan användas för att förstärka känslan av trivsel och trygghet i den offentliga miljön. Huddinge behöver en effektiv verksamhet för drift och underhåll av gator, parker och allmänna platser. När exploateringstakten ökar så växer också resursbehovet för till exempel vägunderhåll, parkskötsel och snöröjning. För att Huddinge ska kunna erbjuda en trivsam och trygg utemiljö i hela kommunen behöver denna verksamhet vara kostnadseffektiv oavsett vem som är utförare. Att färre människor känner rädsla för att utsättas för brott och att färre brott begås är viktiga faktorer i trygghetsarbetet. Samarbetet med föräldrar, polisen och andra myndigheter, organisationer och föreningar både strategiskt och lokalt har stor betydelse i detta arbete. Här har kommunstyrelsen ett särskilt ansvar att samordna och utveckla detta arbete i alla kommundelar. Kommunen har låtit göra en klimat- och sårbarhetsanalys, där risker med förändringar i klimatet beskrivs. Analysen ger förslag på åtgärder för att minimera riskerna. En plan för att hantera riskerna ska tas fram. 17

Ökad delaktighet Andel invånare som kan tänka sig att arbeta politiskt i Huddinge kommun 2009 2011 2013 2015 Totalt (%) 15 20 15 Kvinnor 13 17 10 Män 17 23 20 Invånarnas förtroende för kommunen Totalt (index 1-100) 48 50 49 Kvinnor 50 55 49 Män 46 45 48 Ranking i länet 10/17 6/20 Invånarnas möjlighet till påverkan Totalt (index 1-100) 41 41 43 Kvinnor 42 44 45 Män 41 38 40 Ranking i länet 11/17 6/20 De politiska partierna och deras förtroendevalda utgör grunden i den representativa demokratin. De förtroendevalda ska ges goda förutsättningar för sitt arbete så att demokratin kan fungera. När Huddinge växer krävs en god dialog med invånare kring hur detta påverkar dem. Dialogen ska utgå från invånarnas villkor och förläggas till tider och forum, såväl fysiska som digitala i syfte att fler ska få möjlighet att delta. Det nyinrättade rådet för fysisk planering har ett särskilt ansvar för att invånarna har goda möjligheter att tycka till om kommunens utveckling. Huddinge kommun ska utveckla arbetet med att göra invånare och brukare mer delaktiga. Kommunens närvaro i sociala medier och andra digitala fora behöver utvecklas. Särskild vikt ska läggas vid att nå de som i vanliga fall inte deltar samt göra barn och ungdomar mer delaktiga. Alla förvaltningar bidrar till Huddinge demokratidagar som är en viktig årlig mötesplats för att skapa dialog och ökat förtroende för kommunen och mellan invånare i Huddinge. Ökad jämlikhet Andel invånare som under de senaste 12 månaderna har känt sig utsatta för diskriminering, trakasseri eller mobbning 2009 2012 2014 2016 Totalt (%) 7 7 9 Funktionsnedsatta 17 15 18 Ålder 65+ 3 4 3 Andel elever i grundskolan åk 6-9 som upplever sig utsatta utifrån diskrimineringsgrunderna* Totalt (%) Flickor Pojkar Antal anslutna barn och ungdomar 7-20 år i bidrags-berättigade idrottföreningar 2011 2012 2013 2014 Totalt - 15 950 14 916 14 125 Flickor (%) - 45 45 47 Pojkar (%) - 55 55 53 Antal genomförda aktiviteter för barn och ungdomar 7-20 år i bidragsberättigade idrottföreningar 2011 2012 2013 2014 Totalt (tusental) - 560 686 592 Flickor (%) - 40 39 39 Pojkar (%) - 60 61 61 * Mått under framtagande Jämlikhet i Huddinge betyder att alla ska ha likvärdig service och jämlikt bemötande oavsett bostadsort, ålder, kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionsnedsättning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Ingen ska lämnas efter, och ingen ska hållas tillbaka. Kommunen ska vara ett föredöme i arbetet för mänskliga rättigheter och människors lika värde samt i att skapa ett samhälle fritt från diskriminering. Alla anställda inom kommunen ska vara orienterade i jämlikhetsfrågor och utbildas i diskrimineringslagstiftning samt normkritik. För att skapa bäst möjlighet att verka för jämlika levnadsvillkor är kunskap om våra invånares förutsättningar och möjligheter viktigt. I Huddinge ska verksamheter mäta och analysera statistik och resultat utifrån köns-, barn- och områdesperspektiv. Omotiverade skillnader ska redovisas och åtgärdas. Jämställdhet är en självklar del i jämlikhetsarbetet och arbetet med jämställdhetsintegrering ska fortsätta. Kommunens arbete ska utformas så att barns intressen tillvaratas. Att möjliggöra jämlika uppväxtförhållanden för unga är en viktig del i jämlikhetsarbetet. En del i detta är det pågående arbetet med att HBTQ-certifiera samtliga mötesplatser för unga i kommunen. Fokus för detta arbete är att alla kommunens ungdomar ska kunna hitta ett forum där de känner sig sedda och delaktiga. 18

Effektiva och evidensbaserade arbetssätt ska användas i skolorna och förskolorna så att tidig upptäckt och förhindrande av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling kan göras. För att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och inflytande i vardagen krävs att den fysiska miljön är tillgänglig. Personer med funktionsnedsättning ska få förbättrade möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. För dem som inte kan ha ett ordinarie arbete ska meningsfull sysselsättning och utvecklad daglig verksamhet erbjudas. Kommunen ska också verka för att underlätta för sociala företag att ta emot dessa personer. Personer med dolda funktionsnedsättningar ska ges stöd på samma villkor som gäller för andra funktionsnedsättningar. Kommunen har ett särskilt ansvar för att värna om det finska språkets ställning och att erbjuda finsktalande personer information och service på finska och ge möjlighet till inflytande och samråd i de frågor som berör. Kommunen ska även erbjuda möjligheten till finsk förskola och äldreomsorg. Ökad nöjdhet med bemötandet vid kontakt med kommunen Medelbetyg (1-10) för bemötande kontakt med kommunen 2009 2011 2013 2015 Totalt (skala 1-10) 6,6 6,6 6,4 Kvinnor 6,9 6,3 Män 6,2 6,5 Medelbetyg (1-10) på frågan: Hur lätt det är att komma i kontakt med tjänstemän eller annan personal i kommunen Totalt (index 1-10) 6,2 6,1 Kvinnor 6,4 5,9 Män 6,0 6,2 Ranking i länet - 6/12 Medelbetyg (1-10) på frågan: Hur nöjd är du med möjligheten att komma i kontakt med kommunens politiker Totalt (index 1-10) 5,2 5,3 Kvinnor 5,1 5,2 Män 5,3 5,4 Ranking i länet - 8/22 Mätning av bra bemötande och service i växeln (andel som svarat bra och mycket bra) 2012 2013 2014 2015 Totalt (%) 80 74 88 Medborgarnas nöjdhet med samhällsvägledningen vad gäller (andel som svarat bra och mycket bra) Tillgänglighet (%) 85 97 96 Bemötande (%) 96 98 100 Svarets kvalitet (%) 98 89 94 E-postmätning andel där kommunen svarar inom två dygn Totalt (%) 78 78 87 Föreningars och studieförbunds nöjdhet med kommunens lokalbokning (andel som svarat bra eller mycket bra) 2011 2012 2013 2014 Totalt (%) - - 88 - Kommunens webbplats ska ge bra och tydlig målgruppsinriktad information om den kommunala verksamheten och beslutsprocessen samt vart man vänder sig i olika frågor. På webbplatsen ska det finnas möjligheter att lämna synpunkter, förslag och klagomål. I syfte att förbättra servicen till invånare och företag fortsätter arbetet med att utveckla smarta e-tjänster. Servicecentret har en nyckelroll i arbetet med att ge invånare och besökare snabb och korrekt information och tar nu ett helhetsgrepp över kommungemensam service mot våra invånare. Alla medarbetare har ett ansvar att bemöta invånare och brukare enligt gällande värdegrund. Samverkan mellan nämnderna och med myndigheter inom och utom kommunen är avgörande för god kommunal verksamhet och samtliga nämnder har ett ansvar för att samverka med berörda parter, inte minst med användaren som tjänsten är till för. Det nya samlade servicecentret, placerat i Huddinge centrum, kommer att spela en viktig roll i att göra kommunens service och olika avdelningar mer tillgängliga för invånarna. Ökad valfrihet Andelen hos annan utförare 2012 2013 2014 2015 Förskolebarn (%) 29 29 30 30 Grundskoleelever (%) 17 18 20 19 Gymnasieelever (%) 56 59 61 65 Hemtjänsttimmar (%) 51 56 54 - Genom att erbjuda valmöjligheter inom olika områden skapas förutsättningar för alla att påverka sin livssituation. Denna insikt ska prägla kommunens olika verksamheter och invånarnas önskemål ska vara vägledande vid all verksamhetsplanering. Valfrihet med 19

kvalitet ska vara ledord i den kommunala verksamheten. Även rätten för den enskilde att avstå från att välja måste värnas; den som inte kan eller vill göra ett aktivt val ska kunna förlita sig på att all kommunal service håller god kvalitet. Med ett större utbud och ökad valfrihet måste alla utförare kontinuerligt arbeta med kvalitetsförbättring och verksamhetsutveckling. Både som beställare och som utförare har kommunen ett ansvar för att verksamheten håller den kvalitet som invånarna har rätt till. Kommunen avslutar sina avtal med de utförare som inte lever upp till de krav som är formulerade. En viktig förutsättning för att lyckas med detta är att kommunen använder sig av öppna jämförelser, vilket innebär att brukarna själva får möjlighet att jämföra hur olika utförare fullgör sina uppgifter och hur kommunens resultat står sig mot andra kommuner. En viktig del av kvalitetsuppföljningen är det arbete som revisionen utför. Fler är nöjda med natur-, kulturoch fritidsutbudet Andel invånare som ofta promenerar på leder i skogen eller motionerar på elljusspår 2014 Totalt (%) 34,5 Kvinnor 30,9 Män 37,7 Invånarnas bedömning av kulturutbudet 2009 2011 2013 2015 Totalt (Index 1-100) 55* 59 61 Kvinnor 57* 62 62 Män 53* 55 60 Ranking i länet 13/17 5/20 Invånarnas bedömning av idrott- och motionsutbudet Totalt (Index 1-100) 64* 58 61 Kvinnor 66* 62 61 Män 62* 55 62 Ranking i länet 9/17 7/20 Antal besök på biblioteken 2011 2012 2013 2014 Totalt (tusental) 459 473 431** 442** Andel elever i åk 9 som, ibland eller ofta, deltar i ledarledda fritidsaktiviteter (Sport, musik, teater och konst, hobby, kyrkligt, scouter, politik eller annan förening) Totalt (%) 64*** Flickor 63 Pojkar 61 2011 2012 2013 2014 *Resultat för 2009 är inte jämförbart med senare år på grund av förändringar i enkäten. **Ny mätmetod ger trots en positiv trend lägre resultat och är inte jämförbar med 2012. ***Ett flertal svarande har inte uppgett kön, dessa är överreppresenterade vad gäller deltagande i fritidsaktiviteter, därav den märkliga procentfördelningen. Huddinge blev nyligen utsedd till länets bästa friluftskommun. Våra naturskyddsområden, som utgör en tredjedel av kommunens yta, erbjuder många möjligheter för den natur- och fritidsintresserade, till exempel att promenera på leder i skogen eller att motionera på elljusspår. Det rika friluftslivet är en av Huddinges styrkor. För att ge jämlika möjligheter för alla invånare att delta i friluftslivet behövs hög tillgänglighet till naturområden genom tydligt utmarkerade och välskötta entréer, leder och rastplatser, förbättrad kollektivtrafik samt gång- och cykelvägar. Attraktiva parker och lekplatser är en viktig del i Huddinges utemiljö. Olika former av aktivitetsytor är viktiga inslag för till exempel motion och spontanidrott. En viktig faktor i en stor och växande kommun är ett rikt kulturliv. Kulturen bidrar till att stärka invånarnas samhälleliga tillhörighet och identitet. Fullersta gård är ett allt populärare kulturellt centrum vars utställarverksamhet fått nationell uppmärksamhet, och som har potential att utvecklas ytterligare. Runt omkring i hela kommunen verkar flera livaktiga och engagerade kultur- och hembygdsföreningar. Kommunens ansvar för arbete med fornminnen och kulturarv är idag delat. Här bör gränsdragning och ansvar tydliggöras och kompetens säkras för att säkerställa att kommunens kulturvärden bibehålls och görs kända för invånarna. Förutom att svara för en självklar del av de fritidsaktiviteter kommunen kan erbjuda så är förenings- och idrottslivet också en starkt bidragande faktor för känslan av tillhörighet och identitet. I kommunen finns de flesta av specialidrotterna representerade. En viktig uppgift för kommunen är att säkerställa att idrotten har jämställda förhållanden så att flickor och pojkar får likvärdiga möjligheter att utöva sina fritidsintressen. 20

Att i detta sammanhang även arbeta för mångfald och inkludering är en självklarhet: alla ska ha rätt och möjlighet att idrotta utifrån sina egna förutsättningar. Idrott och motion är av stor vikt för att våra medborgare ska må bra, och här spelar naturligtvis kommunens olika idrottsanläggningar både fasta och spontananläggningar en mycket stor roll. Då befolkningstillväxten i vårt län är mycket expansiv, är det viktigt att vi samarbetar med närliggande kommuner kring anläggningar i allmänhet, inte minst när det gäller elitverksamhet och mindre vanliga sporter. Alla kommuner kan inte ha alla anläggningar, men Huddinge måste ha god tillgång till de vanligaste sporternas anläggningar. Vi måste ha ordentligt med konstgräsplaner, ridanläggningar och idrottshallar för att tillgodose vår barn- och ungdomsverksamhet. En översyn av kommunens simhallar ska göras för att utreda behovet av upprustning och eventuell nybyggnation. Förutom idrotts- och sportanläggningar satsar Huddinge på mötesplatser för våra unga; de nya idrottsanläggningarna kombineras till exempel med danslokaler som vi vet efterfrågas. Successivt minskat skatteuttag Kommunal skattesats (öre per skattekrona) 2012 2013 2014 2015 Huddinge kommun 19,95 19,95 19,85 19,85 Länssnitt 19,14 19,12 19,10 19,13 Södertörnssnitt 19,89 19,89 19,88 19,88 Ranking i länet 20/26 21/26 20/26 20/26 En rimlig kommunalskatt är en viktig faktor för att Huddinge ska vara en attraktiv kommun att leva och bo i. Huddinges invånare ska inte beskattas hårdare än övriga länsbor och skatten ska, långsiktigt, ligga i nivå med länssnittet. Anpassningen ska dock ske i en ansvarsfull takt så att verksamheterna samtidigt kan utvecklas och bli bättre. Kommunalskatten ska sänkas genom att verksamheterna blir effektivare. 21

Utbildning med hög kvalitet Kommunens förskolor, grundskolor och gymnasieskolor utgör grunden för det livslånga lärandet. Utbildningsnämnderna ska prioritera samverkan sinsemellan för att uppnå en gemensam syn på kunskap, utveckling och lärande. Utbildningsnämnderna ska arbeta för att öka likvärdigheten mellan kommunens olika förskolor och skolor. All utbildning ska vila på demokratins grund, där barnens och elevernas rätt till delaktighet och inflytande är ett naturligt inslag. Kunskapsresultaten i Huddinges skolor blir allt bättre, en trend som måste fortsätta. Elevernas kunskaper och studieresultat ska följas upp tidigt och kontinuerligt. För att lyckas med att höja kunskapsresultaten krävs det skickliga lärare. Lärare och rektorer ska genom minskade administrativa uppgifter få mer utrymme att fokusera på utveckling av undervisningen. Att hålla nere barngruppernas storlek samt öka andelen förskollärare är nyckelfaktorer för att upprätthålla en god kvalitet och stärka det pedagogiska uppdraget i förskolan. Det fria gymnasievalet inom Stockholms län stödjer ungdomars rätt att utvecklas i en lärmiljö som passar dem. Ett tydligt fokus på kunskap och resultatförbättringar ska finnas i Huddinges gymnasieskolor och andelen behöriga till högskola ska öka. Utvecklingsarbetet med att erbjuda efterfrågade och högkvalitativa program i kommunens gymnasier fortsätter. Kommunen ska fortsätta stimulera lärlingsutbildningar i nära samarbete med företagen så att fler ungdomar får en fot in på arbetsmarknaden redan under gymnasietiden. För att förenkla övergången mellan studier och yrkesliv behöver skolorna fortsätta att utveckla såväl studievägledningen som samverkan med näringslivet och med akademierna. Vuxenutbildningen har ett viktigt uppdrag för att möjliggöra det livslånga lärandet. SFI-undervisningen individualiseras och praktikmöjligheter prioriteras särskilt. Genom ett utökat antal utförare av SFI erbjuds vuxna en utökad möjlighet till att individanpassa och kombinera sina studier med arbete. En professionell pedagog bygger förtroende och respektfulla relationer, har höga förväntningar på barn och elever och arbetar för att alla ska lyckas. Alla barn och elever har rätt till behöriga och kompetenta förskollärare och lärare. Obehöriga lärare som är anställda i kommunen ska ges möjlighet att komplettera sin utbildning genom bland annat lärarlyftet. Karriärvägarna för skickliga förskollärare och lärare i Huddinge kommun ska stärkas. Skolan ska vara en plats där varje elev får möjlighet att hela tiden utvecklas och överträffa sig själv. Alla elever ska ges det stöd de behöver för att nå kunskapsmålen. Skolan ska präglas av trygghet, arbetsro och ordning så att varje elev känner sig sedd. Elever i behov av särskilt stöd ska få det stöd de behöver men också särbegåvade och högpresterande elever ska få tillfälle till utveckling och stimulans. Utbildningsnämnderna ska, tillsammans med socialnämnden, arbeta för att förbättra samarbetet mellan skola, socialtjänst och föräldrar kring elever i behov av särskilt stöd. Huddinge ska ligga i framkant vad gäller användning av digitala verktyg i den pedagogiska processen. Därför bör en vision för verksamheternas digitaliseringsarbete tas fram. Antalet yrkeshögskoleplatser behöver utökas i kommunen. I Huddinge finns en avsevärd koncentration av kunskapsintensiva verksamheter som högskolor, universitet, sjukhus och forskning. Detta är en unik styrka. Samverkan mellan näringsliv, högskola, skola och kommun ska fördjupas. Kommunen ska vara aktiv i utvecklingen av Campus Flemingsberg. Förbättrade kunskapsresultat Meritvärde åk 9, kommunala skolor 2011 2012 2013 2014 Totalt (medel) 210 213 217 221 Flickor 216 221 225 230 Pojkar 204 204 210 211 Ranking i länet 14/26 14/26 11/26 10/26 Andel elever i gymnasieskolan med slutbetyg efter tre år Totalt (%) 84 84 85 - Flickor 86 87 88 - Pojkar 82 81 82 - Förskolan, fritids och skolbiblioteken har tillsammans med skolan en viktig uppgift att stimulera och utveckla 22

läs- och språkutvecklingen. Alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek. Folkbiblioteken ska stödja individens informationsfrihet, kunskapssökande, läslust och språkutveckling genom hela livet. Även fritidshemmen är viktiga för att stimulera elevers utveckling och stärka deras sociala förmåga. Genom goda kunskaper i sitt modersmål förbättras elevers möjlighet att lära sig svenska och andra språk. Elevernas tillgång till modersmål och modersmålsbaserad undervisning behöver utvecklas. Huddinge ska ligga i framkant kring hur fler elever kan få tillgång till modersmålsundervisning med hjälp av digitala verktyg och distansundervisning. Lågstadiet ska prioriteras då det är där elevernas förmåga att läsa, skriva och räkna grundläggs. Ökad lärartäthet, fler speciallärare/specialpedagoger och förbättrade möjligheter att undervisa i grupper utifrån elevernas behov är några av de åtgärder vid sidan av satsningar på skickliga lärare som behövs. En likvärdig skola är grunden för att alla barn ska lyckas väl i livet. Skillnaderna i kunskapsresultat är alltför stora i Huddinge kommun, både mellan och inom skolorna. Språkinlärningen och matematikundervisningen är utvecklingsområden som prioriteras för att fler elever ska nå målen och bli behöriga till gymnasieskolans utbildningar. I ett kunskapssamhälle är digital kompetens och framförallt entreprenörskap några av de färdigheter som förutsätts för att konkurrera på arbetsmarknaden. Detta ska reflekteras i skolans verksamhet. Kommunen ska fortsätta sitt framgångsrika arbete med Ung företagsamhet. Alla elever ska mötas av höga förväntningar i skolan. Elever som har lätt för sig ska utmanas och elever i behov av särskilt stöd ska få det stöd de behöver. När elever inte når kunskapsresultaten har det alltför ofta antagits att det enbart är eleven som ska ändra på sig. Det behövs metoder och kunskap bland lärarna om hur man arbetar inkluderande och möter alla elever. Grundskolenämnden ska utveckla Huddinge knowhow ; ett kunskapscentrum där fokus läggs på hur undervisningen kan förändras så att fler elever når högre kunskapsresultat och fler elever blir behöriga till gymnasiet. Fler behöriga till högskola Andel elever med gymnasieexamen av samtliga med avgångsbetyg, åk 3 nationella program enligt GY11* 2011 2012 2013 2014 Totalt (%) - - - 80,8 Flickor - - - - Pojkar - - - - Ranking i länet - - - 19/23 * Läsåret 2013/2014 var det första där eleverna lämnade gymnasieskolan med enligt den nya läroplanen, GY11. Detta innebär att resultaten fr.o.m. 2014 inte är jämförbara med tidigare års resultat. Skolorna i Huddinge ska arbeta för att elevernas kunskapsresultat förbättras, fler får gymnasieexamen och genomströmningen ökar så att fler elever klarar sina gymnasiestudier på tre år. Gymnasienämnden ska fortsätta arbeta aktivt för att höja kvaliteten i programutbudet. Fler behöriga till gymnasium Elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, kommunala skolor 2011 2012 2013 2014 Totalt (%) 88,6 88,6 88,7 89,7 Flickor 89,3 89,1 87,7 89,3 Pojkar 88,0 88,1 89,5 90,1 Ranking i länet 13/25 12/25 12/26 12/26 Elever i åk. 9 som är behöriga till naturvetar- och teknikprogrammet, kommunala skolor Totalt (%) 84,2 85,2 85,8 86,9 Flickor 85,5 86,4 84,8 87,3 Pojkar 83,0 84,0 86,6 86,5 Ranking i länet 15/26 9/25 10/26-23

Fler nöjda med förskola och skola Föräldrar nöjda med sitt barns förskola (kommunal verksamhet) 2011 2012 2013 2014 Totalt (%) 92 90 88 88 Flickor 92 90 89 88 Pojkar 91 89 88 88 Andel elever nöjda med grundskolan, tidigaredel (kommunal verksamhet) 2012 2013 2014 2015 Totalt (%) 90 89 89 87 Flickor 92 89 90 88 Pojkar 88 89 88 86 Andel elever nöjda med grundskolan, senaredel (kommunal verksamhet) 2012 2013 2014 2015 Totalt (%) 77 74 77 78 Flickor 80 75 78 79 Pojkar 76 74 79 80 Andel elever i årskurs 2 som kan rekommendera sin gymnasieskola till andra elever 2011 2012 2013 2014 Totalt (%) - - - 66,2 Flickor - - - 65,4 Pojkar - - - 67,0 Andel folkbokförda, oavsett utbildningsanordnare, inom vuxenutbildningen som kan rekommendera sin skola till andra 2011 2012 2013 2014 Totalt GrundVux (%) - - - 74,3 Kvinnor - - - 73,9 Män - - - 75,4 Totalt GyVux (%) - - - 74,0 Kvinnor - - - 77,1 Män - - - 65,2 Andel elever nöjda med kulturskolan 2011 2012 2013 2014 Totalt (%) - - - 98 Flickor - - - 99 Pojkar - - - 97 God service och kvalitet ger nöjda invånare. Samtliga verksamheter, kommunal och fristående, har ett ansvar och en strävan att erbjuda god service och kvalitet till vårdnadshavare och barn. Förutom hög kvalitet på verksamheten är även trivsel och trygghet en viktig del för att få nöjda barn och elever. Varje förskola och skola ska arbeta efter en Plan mot diskriminering och kränkande behandling som lever upp till de lagkrav som finns på området. Alla barn och elever ska känna sig trygga i förskolan och skolan. Samtliga skolor ska arbeta aktivt för att förebygga, förhindra och stoppa diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Andelen elever som känner att de har minst en vuxen på skolan som de känner förtroende för ska öka. Kulturskolan har till uppgift att skapa ett livslångt intresse för de estetiska uttrycken genom att ge eleverna verktyg och lust till eget skapande och lärande. Det är därför av vikt att kön minskar så att fler barn och unga ges möjlighet till att utveckla sina konstnärliga färdigheter. Kulturskolans samverkan med andra aktörer breddar utbudet. En ökad samverkan med skolan om tillgång till ändamålsenliga lokaler för dans och teater kan möjliggöra att fler barn och unga får möjlighet att börja på kulturskolan. Det är också viktigt att fortsätta att utveckla samarbeten med till exempel mötesplatserna för unga. 24

Fler i jobb Varje människas vilja och förmåga att arbeta ska tas tillvara. Samtliga nämnder ska inom sitt ansvarsområde prioritera insatser som bidrar till ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet. Insatser som stödjer arbetslinjen ska prioriteras. Satsningen på 100 Huddingejobb är ett exempel på en insats som gett goda resultat. Arbetet med denna reform ska fortsätta utvecklas och det är särskilt viktigt att samtliga förvaltningar bidrar till detta. Arbete är det enskilt viktigaste verktyget för delaktighet i samhället och ger människor möjlighet till egen lön, arbetsgemenskap och att forma den egna vardagen. I Huddinge finns flera expansiva företagsområden med uppbyggda kluster som fortsatt behöver stärkas för att stå sig i konkurrensen i regionen och nå kommersiell bärkraft. Kungens kurva ska fungera som en mötesplats med handel, kontor och upplevelser. I Flemingsberg finns en innovativ miljö med högre utbildning, forskning och företag med inriktning på Life science. Huddinge centrum/storängen förstärks med bostäder och kompletteras med verksamhetslokaler och Länna med handel och lättare industri. Med en växande tjänstesektor finns förutsättningar för att en allt större del av arbetsplatserna kan förläggas integrerat i centrala områden med god kollektivtrafik. I kommunens stadsutvecklingsprojekt ska etableringar av kunskapsintensiva och arbetsplatsintensiva företag främjas. Kommunen ska utveckla metoder för att stödja och tillvarata innovationer och nyföretagande. Kommunen ska vara öppen och positiv till företagande och ska därför aktivt konkurrenspröva sina olika verksamheter. Väl fungerande upphandlingar är ett viktigt instrument för att förvalta kommunens resurser på ett effektivt sätt. Kommunen ska se positivt på att öppna upp för fler utförare inom den kommunala sektorn. Det kan handla om att ta in nya och befintliga företag på det kommunala området men också att uppmuntra anställda att med kreativitet och goda idéer förbättra verksamheter i kommunal regi. På så sätt stimuleras företagande och kreativitet samtidigt som kommunen berikas med ett ökat utbud. Kommunen ska underlätta för invånare att enkelt ta ett jobb eller behålla ett jobb, även när det kräver snabba förändringar i vardagen. Därför fortsätter kommunen att erbjuda barnomsorg på nätter och helger samt har en flexibilitet när det kommer till att snabbt kunna ändra tider i förskolan. Fler arbetstillfällen Förvärvsfrekvens invånare 20-64 år 2011 2012 2013 2014 Totalt (%) 76,7 77,2 77,1 Kvinnor 75,1 75,8 75,6 Män 78,2 78,5 78,6 Ranking i länet 24/26 24/26 24/26 Öppen arbetslöshet (oktober, mars för 2015) 2012 2013 2014 2015 Totalt (%) 3,0 3,2 3,0 2,9 Kvinnor 2,9 3,0 2,9 2,8 Män 3,1 3,3 3,1 3,0 Stuvsta-Snättringe 1,6 1,9 1,6 1,6 Vårby 6,6 6,9 7,2 7,1 Ranking i länet 15/26 17/26 17/26 17/26 Fler arbetstillfällen är en regional fråga då befolkningen i Stockholmsregionen växer. Det kräver nya arbetsplatser och Huddinge kommun tar ett regionalt ansvar genom att ha som målsättning att för varje förvärvsarbetande Huddingebo ska det finnas ett arbetstillfälle, det vill säga en arbetsplatskvot på 1,0. I syfte att stärka och komplettera arbetslinjen behöver kommunen i ökad utsträckning uppmuntra och underlätta entreprenörskap för människor som vill starta nya företag och förverkliga sina idéer. En viktig del i detta arbete är ett fungerande samarbete mellan näringsliv och skola. Ung företagssamhet (UF) ska utvecklas i kommunens skolor och Huddinge ska återta sin plats som länets bästa UF-kommun. Kopplingen mellan gymnasiet, arbetsmarknaden och högskolan ska stärkas. Antalet Huddingebor som tar examen ska motsvara snittet i Stockholms län. Teknikprogrammet (T4) ska utvecklas i kommunens gymnasieverksamhet. Samverkan mellan kommunen, akademierna och näringslivet ska utvecklas. Kommunen ska bidra med särskilda satsningar, exempelvis 100 Huddingejobb, sommarjobbsplatser och lärlingsutbildningar. Kommunstyrelsen ska utreda förutsättningarna för huruvida konceptet Tillsammans för Vårby kan starta i Skogås. Kommunen, Försäkringskassan, Arbetsför- 25

medlingen och andra viktiga aktörer som har betydelse för den enskildes möjligheter att få jobb behöver samordnas liknande Stockholms stads modell med Jobbtorg. Kommunen ska bland annat genom Arena Huddinge ta ett särskilt ansvar för att förbättra kommunens näringslivsklimat samt stödja och initiera lokala projekt som gör Huddinge mer attraktivt som verksamhets-, bostads-, besöks- och studieort. Fler och växande företag Nystartade företag per 1000 invånare 2011 2012 2013 2014 Totalt (antal) 7,5 6,1 6,5 6,2 Ranking i länet 16/26 20/26 20/26 20/26 Antal konkurser Totalt (antal) 52 60 47 63 Företagarnas betyg på kommunens service Totalt (index) 72 68 65 Ranking i länet 4/26-22/26 Placering i Svensk Näringslivs mätning Totalt (plats) 112 110 100 103 Ranking i länet 19/26 21/26 20/26 20/26 Dagbefolkningens procentuella tillväxt Totalt (%) 2,1 1,4 Ranking i länet 10/26 18/26 Det är genom fler företag som arbete skapas, därför vill vi att företagen ska kunna växa och att fler människor ska våga ta steget att starta och driva företag. Fler kvinnor ska få chans att pröva sina idéer som företagare och fler kvinnor måste få möjlighet att utveckla sina företag. God infrastruktur, kvalitativ kommunal service, tillgång till mark och lokaler och ett gott samarbete mellan olika intressenter är grunden för en god företagsmiljö. Kommunen ska vårda och utveckla sitt samarbete med näringslivet, statliga myndigheter och andra berörda aktörer. Kommunens tjänstemän som möter näringslivet ska vara lokala initiativ och entreprenörer behjälpliga. Kommunen ska underlätta för små företag att delta i kommunala upphandlingar. För att stödja företagsamhet lokalt vill vi pröva möjligheten att etablera initiativ liknande Arena 143 i Vårby Gård på fler ställen i kommunen. Kommunstyrelsen ska särskilt utreda förutsättningarna för att en mötes- och arbetsplats för entreprenörer ska kunna starta i Östra Huddinge. God service genom tillgänglighet, korta handläggningstider samt ett professionellt bemötande ska vara utgångspunkten inför mötet med det lokala näringslivet. Organisation och arbetssätt ska utformas efter företagens behov och samtliga nämnder ska vara delaktiga i att implementera detta förhållningssätt. Färre försörjningsstödstagare Försörjningsstöd, hushåll med ekonomiskt bistånd per capita 2011 2012 2013 2014 Totalt (%) 2,3 2,2 1,9 Ranking i länet 20/26 18/23 16/23 Andel barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd Totalt (%) 1,3 1,4 1,2 Ranking i länet 14/25 15/23 12/22 Kommunen ska i nära samarbete med andra aktörer bidra till att personer som behöver försörjningsstöd får möjlighet att bli självförsörjande genom särskilda anställningar som 100 Huddingejobb, korta yrkesutbildningar, coachning, praktikplatser och arbetsförberedande stöd. Individer med behov av samordnade insatser erbjuds detta genom samordningsförbundet. Arbete pågår med att ta fram och implementera en strategi för anställning av personer med funktionsnedsättning. 26

God omsorg för individen Huddinge kommun ska skapa förutsättningar för god hälsa på lika villkor för samtliga invånare. Att utjämna skillnaderna i hälsa ska prioriteras. Ett hälsofrämjande och förebyggande arbete ska prioriteras. Samverkan ska vidareutvecklas med landstinget och andra relevanta aktörer så att förutsättningar ges för ett resurseffektivt och framgångsrikt arbete. Huddinges sociala omsorg ska erbjuda tjänster inom äldre-, individ- och familjeomsorg, arbete och försörjning samt funktionshinderområdet som är individanpassad, lättillgänglig och av en god kvalitet. Alla invånare ska vara säkra på att få en god omsorg. Fler upplever god hälsa Andel vuxna som skattar sin hälsa som bra 2009 2012 2014 2016 Totalt (%) 65 71 71 Kvinnor 63 71 69 Män 68 70 73 Andel ungdomar i åk 9 som skattar sin psykiska hälsa som bra 2010 2012 2014 2016 Totalt (%) 61 60 - Flickor 54 53 - Pojkar 68 68 - Andel ungdomar i åk 9 som avstår från alkohol Totalt (%) 42 47 - Flickor 39 39 - Pojkar 45 55 - Andel ungdomar i åk 9 som avstår från narkotika Totalt (%) 92 93 - Flickor 94 94 - Pojkar 89 91 - Ett rikt och varierat kultur- och fritidsutbud bidrar till en god folkhälsa, dock ökar gapet mellan olika grupper i samhället. Socioekonomiskt svaga grupper har större hälsoproblem än andra grupper i kommunen och skillnaderna i utbildningsbakgrund är fortfarande tydliga. Genom att prioritera förebyggande arbete förbättras livschanserna för många barn och unga samtidigt som samhällets kostnader långsiktigt minskar. Mobila team för barn och unga och barnahuset för barn som varit utsatta för våld är viktiga verksamheter. Föräldrarna har ansvar över sina barns utveckling och välbefinnande; därför vill kommunen erbjuda stöd till föräldrar i syfte att stärka dem i sin föräldraroll. Vårt övergripande samarbete, Samkraft, är en social investering i Huddinges barn och ungdomar. Arbetet ska vara förebyggande mot missbruk, psykisk ohälsa och kriminalitet bland barn och unga i Huddinge. Insatserna ska vända sig till barn och ungdomar som befinner sig i tidig risk samt konkret behandling. Sociala insatsgrupper förbättrar samverkan kring ungdomar för att bryta en kriminell livsstil, och ska permanentas. Utbildningsnämnderna, socialnämnden samt kulturoch fritidsnämnden ska ha ett tydligt uppdrag att samverka i Samkraft tillsammans med lokalt polisområde i Huddinge och barn- och ungdomspsykiatrin i Huddinge. Att begränsa användningen av alkohol, tobak, narkotika och dopning (ANDT) är prioriterat i kommunens folkhälsoarbete. Psykisk ohälsa är ett ökande folkhälsoproblem i samhället både bland barn och vuxna. Gruppen unga kvinnor med psykiska problem ökar. Skolstress och flickors upplevelser av krav från omgivningen har pekats ut som en orsak till psykiska besvär såsom stress och oro. Ett självmordsförebyggande arbete ska utvecklas som ett led i detta arbete och kommunen ska i samverkan med landstinget vidareutveckla uppsökande verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning. Arbetet med att förebygga våld kan ge effekter på en rad olika områden kring jämställdhet, våld i nära relationer och trygghet. Utövandet av våld är ett stort samhällsproblem, både ekonomiskt och för hälsa och välbefinnande. Kommunen ska bli bättre på att samordna de insatser som idag finns och identifiera var det behöver eventuellt ytterligare insatser. Arbetet för de som utsatts för våld och övergrepp i nära relationer kräver fortsatta åtgärder kring stöd och behandling. Ett samordnat stöd till brottsutsatta ska erbjudas och arbetet mot organiserad brottslighet ska fortsätta. Kommunen ska inom ramen för den ordinarie verksamheten erbjuda stöd till avhoppare och livsstilskriminella. En plan för arbetet att motverka våldsbejakande extremism ska tas fram och gälla för hela kommunen och 27

beskriva hur arbetet för att förebygga, upptäcka och hantera radikalisering ska ske. Bra matvanor, i kombination med framförallt fysisk aktivitet, kan förebygga en rad hälsoproblem och även psykisk ohälsa. Huddinge kommun ska erbjuda god, näringsriktig mat med färre tillsatser inom alla verksamheter där måltider serveras. Fler upplever god vård och omsorg Andel brukare nöjda med äldreboendet (alla äldreboenden där det bor en person med biståndsbeslut från Huddinge kommun) 2011 2012 2013 2014 Totalt (%) - 78 76 80 Kvinnor - 76 78 77 Män - 83 71 86 Ranking i länet - 10/26 19/25 12/25 Andel brukare nöjda med hemtjänsten (alla hemtjänstutförare godkända av Huddinge kommun) Totalt (%) - 87 88 86 Kvinnor - 86 88 87 Män - 88 87 84 Ranking i länet - 12/26 14/26 17/26 Andel brukare nöjda med socialnämndens verksamheter* Totalt (index) 78 84 - - Kvinnor 82 83 - - Män 77 83 - - * Arbete och försörjning, individ- och familjeomsorg samt funktionshinderområdet Kommunen ska arbeta vräkningsförebyggande med utgångspunkt i evidensbaserade metoder för att motverka avhysningar och möjliggöra ett hållbart boende för barnfamiljer och individer i socialt utsatta situationer. För äldre i behov av samhällets insatser är en effektiv samverkan mellan kommunen, landstinget, frivilligorganisationer och anhöriga avgörande och kommer att öka i vikt då en allt större andel av befolkningen blir äldre. Den demografiska utvecklingen skapar stora utmaningar för kommunen, inte minst inom äldreomsorgen. Kommunens organisation behöver skapa beredskap för att möta detta. Valfrihet för äldre innebär att det behöver finnas omsorgs- och boendeformer som passar de skiftande behoven. Invånarna kan ta del av tillgänglighetsinventeringen av flerbostadshus för att välja bostad utifrån sina behov. Kommunens äldreboenden ska ge alla äldre invånare som behöver det en individanpassad omsorg som präglas av ett gott bemötande och hög delaktighet, med respekt för den äldres integritet och unika personlighet. Myndighetsutövning ska vara snabb och rättssäker. Nya idéer och tankar ska uppmuntras. Chefsrollerna ska tydliggöras för att förstärka kvalitetsarbetet. Den äldre ska känna sig trygg i att äldreomsorgen präglas av ett tydligt kvalitetsfokus oavsett om han eller hon valt en privat eller kommunal utförare. Anhörigvårdarna är en viktig resurs i omsorgsarbetet och ska ges stöd. För att öka känslan av välbefinnande hos äldre ser vi positivt på en ökad kontakt med djur. 28

Ekosystem i balans Huddinge ska utvecklas på ett varsamt sätt och den negativa miljöbelastningen ska minimeras. Den globala uppvärmningen är otvetydig och kräver fortsatt arbete med reduktion av utsläpp av växthusgaser samt anpassning till rådande och kommande klimatförändringar. Kommunen påverkar vad och hur det byggs men även verksamheternas agerande påverkar miljön. Genom ett strategiskt miljötänkande i samhällsbyggandet och hänsyn till natur- och kulturvärden ska de stora sammanhängande grönområdena och den tätortsnära naturen bevaras. Tätortsnära natur har även en stor betydelse både för att bevara biologisk mångfald samt för rekreation och friluftsliv. Kommunen ska arbeta för att miljökvalitetsnormerna för luft och buller inte överskrids. Åtgärder ska vidtas för att värna Huddinges sjöar, vattendrag och våtmarker så att miljökvalitetsnormerna för sjöarna inte överskrids. Särskilt fokus ska läggas på Trehörningen och Orlången, som är kommunens mest påverkade sjöar. Det strategiska miljöarbetet i kommunen ska utgå från ett nytt övergripande miljöprogram som ersätter Agenda 21 vid dess utgång. Kommunens klimat- och energiplan implementeras i miljöprogrammet. Avfallet från vårt samhälle ska genom att avfallsmängden minskas och källsorteringen ökar undvika att skada naturen och bli en börda för kommande generationer. Huddinge kommun ska arbeta med att minska miljöpåverkan från den egna organisationen. Detta görs systematiskt genom arbete enligt kommunens miljöledningssystem. Arbete ska ske inom följande områden: Inköp och förbrukning av varor och tjänster Avfall Utsläpp från transporter Energianvändning i verksamhetslokaler Det är även viktigt att öka medvetenheten om kommunens miljöpåverkan hos anställda i kommunen. Kunskap om hållbar utveckling är även en naturlig del av förskolans och skolans pedagogiska verksamhet. En utmaning är den nödvändiga omvandlingen av äldre fritidshusområden. För att möjliggöra detta uppdateras utbyggnadsplanen för vatten och avlopp. Kommunen ska även bidra med klimat- och energirådgivning till enskilda. En utredning med uppdrag att se över det befintliga gatukostnadsreglementet ska genomföras. Gifter i vardagen utgör ett hot inte bara mot oss människor utan mot vår livsmiljö. Därför ska ett strategiskt arbete initieras för att eliminera farliga kemikalier i kommunens verksamheter och bättre information ska ges till invånarna om hur en giftfri vardag kan tillskapas. Minska klimatpåverkan och luftföroreningar Utsläpp av växthusgaser per invånare 2011 2012 2013 2014 Totalt (ton CO2/inv) 2,2 2,0 - Kommunens utsläpp av CO2 från arbetspendlingsoch tjänsteresor Totalt (ton CO2) - 3306 - Energianvändningen i kommunens samtliga verksamhetslokaler i Huges bestånd Totalt (kwh/kvm)* 197 194 186 185 *verklig förbrukning, ej normalårskorrigerat Klimatpåverkan från transporter och energianvändning ska minska med målet att nå 1,5 ton koldioxid per invånare år 2030 och ett ton per invånare år 2050. På sikt ska fossila bränslen helt fasas ut. När det gäller skadliga luftföroreningar och partiklar ska miljökvalitetsnormerna uppnås. I Huddinge är det främst höga halter av partiklar (PM10), kväveoxider och marknära ozon som utgör ett problem. Etablering och användning av förnyelsebara energikällor, exempelvis vindkraft vid Sofielund, ska uppmuntras och eftersträvas. I samhälls- och trafikplaneringen ska en så energieffektiv planering som möjligt prioriteras i enlighet med kommunens trafikstrategi. Trafikstrategins olika trafikplaner konkretiserar hur gång-, cykel- och kollektivtrafiken kan utvecklas och prioriteras. Även framställning och distribution av biogas samt utnyttjande av solenergi ska uppmuntras. Utsläppen från transporter från kommunala verksamheter ska minska. Både från persontransporter och från varutransporter. Detta görs genom samordnad varudistribution och fortsatt arbete med åtgärder för att minska utsläpp från tjänste- och arbetspendlingsresor. 29

Effektivisering av energianvändning ska ske i kommunala lokaler. Målet är att energianvändningen i kommunens lokaler ska minska med 30 procent till 2020. Vid nybyggnationer ska kommunen alltid ställa krav på en låg energianvändning då det leder till positiva effekter både för miljön och för ekonomin. För befintliga lokaler ska effektivisering uppnås genom energibesparande investeringar, optimering av system och genom brukarbeteenden. I nybyggnationer ska även miljö- och klimatpåverkan i stort tas i beaktning, såsom materialval, hantering av schaktmassor, omhändertagande av dagvatten med mera. Ett livscykelperspektiv ska eftersträvas för att uppskatta byggprojektens totala påverkan över tid. Ökad andel miljöanpassade inköp Andel ekologiska livsmedel i de kommunala verksamheterna 2011 2012 2013 2014 Totalt (%) 30,1 33,4 33,4 36,2 Ranking i länet 2/16 2/18 2/18 2/18 Insamlat förpackningsmaterial per capita Totalt (kg) 62,3 53,4 50,7 50,1 Andel fordon med förnyelsebart* bränsle i kommunens fordonsflotta Totalt (%) 25 21 * Biogas, etanol och el Vid inköp av varor och tjänster till kommunala verksamheter ska medvetna val ske på alla nivåer. Från upphandling, där relevanta miljökrav ska ställas, till inköp där medvetna val ska ske. Barnperspektivet ska särskilt bevakas så att barn och unga inte exponeras för skadliga ämnen då exponering i unga år kan ge bestående skador. I detta arbete ingår arbete med att fasa ut skadliga kemikalier i förskola och skola. Ekologisk mat ska i ökad utsträckning serveras i kommunens verksamheter med ambitionen att nå en andel om 50 procent. Viktiga faktorer för att nå dit är tillgången på riktiga tillagningskök samt att utbildade kockar eller personal med motsvarande kompetens anställs. Matsvinnet ska minska. Utsortering av förpackningar och matavfall ska ske i samtliga kommunala verksamheter. Återbruk ska uppmuntras i enlighet med tanken om cirkulär ekonomi. Bland annat genom att införa ett returhus för kommunens möbler och övrigt material. En kreativ återbruksverksamhet ska starta inom förskolan. God vattenstatus i sjöar och vattendrag Fosforhalt i sjöarna (µg/l) 2011 2012 2013 2014 Långsjön 28 31 36 52 Trehörningen 114 116 118 111 Orlången (Vidja) 57 49 49 51 Magelungen 24 26 30 32 Drevviken 45 41 38 32 Åtgärder ska vidtas för att värna Huddinges sjöar, vattendrag och våtmarker så att miljökvalitetsnormerna för sjöarna uppnås senast 2021. Situationen för Trehörningen-Sjödalen som är den mest övergödda sjön i Tyresåns sjösystem ska särskilt beaktas. Kommunen ska tillsammans med övriga kommuner i Tyresåns och Mälarens avrinningsområden och med Stockholm Vatten, arbeta med åtgärder för att sjöarna ska uppnå god ekologisk och kemisk status. För sjöarna Orlången och Trehörningen finns nu särskilda åtgärdsplaner, med åtgärder som ska genomföras under åren 2015-2021. Uppkomsten av dagvatten ska minimeras dels genom att undvika att hårdgöra ytor men det kommer också krävas åtgärder i befintliga miljöer för att förbättra nuvarande situation. Det dagvatten som uppkommer ska tas om hand på ett sådant sätt att dess negativa påverkan minskar i enlighet med kommunens dagvattenstrategi. Dagvattnet bör utnyttjas som en resurs genom att synliggöra dagvattnet och på så sätt öka de pedagogiska, rekreativa och estetiska värdena samt gynna den biologiska mångfalden. En annan viktig åtgärd är att avhjälpa brister i befintligt vatten- och avloppsledningssystem. Grundvattnet ska skyddas så att god kvalitet kan bibehållas och kvantiteten avseende dricksvatten bevaras. Bibehållen biologisk mångfald och bevarad grönstruktur Andel invånare som har max 800 meter till större grönyta 2011 2012 2013 2014 Totalt (%) 88 88 88 88 I Huddinge kommun finns höga naturvärden. Våra naturreservat hyser en naturlig och stor biologisk mångfald som utgör viktiga delar av vår regions gröna 30

kilar. Att kunna komma ut i skog och mark höjer livskvaliteten och hälsan. Jordbrukets och odlingslandskapens värden avseende biologisk mångfald, kulturmiljö och friluftsliv ska vårdas. Det är viktigt att verka för en ansvarsfull och effektiv markanvändning. För att bevara grönområden ska exploatering i första hand ske i anslutning till befintliga områden i kollektivtrafiknära lägen och gärna med en hög exploateringsgrad. Ekosystemtjänster är ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande. Exempel på sådana bidrag eller värden är livsmedel, pollinering, klimatreglering, vattenrening och naturupplevelser. Många av dessa ekosystemtjänster hotas dock genom olika typer av miljöförstöringar. Kommunens arbete behöver därför utvecklas så att ekosystemtjänster blir synliggjorda som en del av planerings- och genomförandeprocesserna i kommunen. 31

Attraktiv arbetsgivare Arbetet med Huddinge kommuns attraktivitet som arbetsgivare ska ha fortsatt hög prioritet. Personalpolitiken syftar till att säkerställa kompetensförsörjningen i syfte att uppnå vision och mål. Huddinge kommun ska som arbetsgivare attrahera och behålla engagerade, kompetenta och professionella medarbetare och chefer. För att stärka vår attraktivitet som arbetsgivare behöver kommunen ha ett kommunicerat och tydligt arbetsgivarvarumärke. Att skapa goda ambassadörer bland medarbetare och chefer underlättar framtida kompetensförsörjning. Arbetet fortsätter med våra gemensamma värden, vilka består av etisk kod, kärnvärden och värdegrund, samt att förstärka den interna kontrollen. En vidareutveckling av det systematiska arbetsmiljöarbetet är pågående. En välfungerande IT-infrastruktur är en avgörande förutsättning för arbetets utförande. Huddinge ska vid upphandling av tjänster och byggentreprenader ställa krav på att företagen har kollektivavtal alternativt tillämpar löner och anställningsvillkor på minst samma nivå. Det fortsatta arbetet med att bibehålla och öka Huddinge kommuns attraktivitet som arbetsgivare innebär utveckling i alla delar av den sammantagna personalprocessen attrahera, rekrytera, introducera, utveckla och belöna. Engagerade och professionella chefer Ledarskapsprofil (ledarskap, återkoppling, effektivitet och målkvalitet) 2012 2013 2014 2015 Totalt 68,9 70,2 71,3 71,1 Kvinnor 69,3 70,8 71,8 71,7 Män 67,4 68,9 69,8 69 Hållbart medarbetarengagemang (HME) Ledarskap Totalt - - 77 77 Kvinnor - - 77 77 Män - - 75 75 Ledarskap är att nå resultat och få andra med sig i arbetet. Ledarskapet ska på ett tydligt och engagerande sätt skapa förståelse för uppdraget, klargöra och kommunicera mål och åtaganden samt bidra till välfungerande processer. Chefer ska utgöra goda förebilder utifrån kommunens gemensamma värden och driva ett aktivt förändrings- och utvecklingsarbete. Ledarskapet ska främja ett öppet samarbetsklimat, delaktighet i arbetet och goda idéer ska tas tillvara. I ledarskapet finns också ansvar för att ge medarbetare återkoppling, stöd och möjligheter till utveckling i arbetet. Engagerade och professionella medarbetare Medarbetarprofil (medarbetarskap, delaktighet, socialt klimat och lärande i arbetet) 2012 2013 2014 2015 Totalt 76,3 77,3 77,7 77,8 Kvinnor 76,5 77,5 77,9 78,1 Män 75,8 76,5 77,3 76,9 Hållbart medarbetarengagemang (HME) - Motivation Totalt - - 76 75 Kvinnor - - 77 76 Män - - 73 73 Ett aktivt medarbetarskap är viktigt för att uppnå en god verksamhet. Medarbetarskap handlar om att tillsammans med andra arbeta mot de gemensamma målen. Medarbetarskapet ska kännetecknas av engagemang, ansvarstagande för sitt eget arbete och helheten samt en vilja att utvecklas och bidra till verksamhetens utveckling och kvalitet. Alla medarbetare har ansvar för att bidra till en god arbetsmiljö. Goda förutsättningar Prestationsnivå 2012 2013 2014 2015 Totalt 70,9 72,0 72,8 72,6 Kvinnor 71,2 72,4 73,1 73,1 Män 69,8 70,9 71,7 70,9 Hållbart medarbetarengagemang (HME)- Totalt Totalt - - 77 76 Kvinnor - - 78 77 Män - - 74 74 Sjukfrånvaron (total) Totalt (%) 6,5 7,0 7,5 Kvinnor (%) 7,0 7,5 8,2 Män (%) 4,3 4,9 4,9 Korttidssjukfrånvaron (1-14 dagar) Totalt (%) 2,6 2,7 2,6 Kvinnor (%) 2,7 2,8 2,7 Män (%) 2,2 2,2 2,2 Kommunen ska erbjuda bra arbetsplatser med en god arbetsmiljö och lika villkor. Det ställer krav på ett långsiktigt arbete med insatser för arbetsmiljö, kompetensutveckling, förmåner såväl som arbete för jämställdhet och mångfald och en aktiv lönebildning. Lönebildningen syftar till att uppnå en verksamhet som utvecklas och är effektiv. Lönen ska avspegla befattning, ansvar, kompetens samt uppnådda mål och resultat. Marknadslöneläge ska beaktas. Lönen ska vara individuell och differentierad 32

Sund ekonomi De övergripande skatteprognoserna för innevarande och kommande år präglas av en relativt stabil tillväxt för den kommunala ekonomin. Förändringarna i det kommunala utjämningssystemet har däremot inneburit att Huddinge förlorat 25 mnkr 2014, 50 mnkr 2015 och därefter cirka 70 mnkr årligen. Huddinge har växt kraftigt under flera år och kommer att göra så även framöver med en ökad efterfrågan på kommunal service. Kommunen avsätter drygt 40 mnkr extra under den kommande planeringsperioden för utbyggnad av förskolor, skolor och anläggningar för sport och fritid. Trots en god tillväxt av skatteunderlaget krävs en återhållsamhet för att kommunen ska bibehålla en sund ekonomi. Den generella uppräkningen till nämnderna är budgeterad till en procent för 2016, vilket inte är i nivå med förväntade ökningar av löner och priser. I ett tufft ekonomiskt läge har kärnverksamheten prioriterats i budgeten. Särskilda satsningar riktas till lärare och bristyrkesgrupper inom social- och äldreomsorgsnämndernas verksamheter. Det är av stor vikt att alla nämnder arbetar framgångsrikt med att prioritera och effektivisera så att kärnverksamheten fortsatt kan utvecklas. Kommuner ska enligt kommunallagen ange mål och riktlinjer för ekonomi och verksamhet, vilket är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. De finansiella målen för god ekonomisk hushållning definieras av de mål och delmål som finns för sund ekonomi. Det är konkret två faktorer på ekonomiområdet som måste dominera organisationens arbete och som ska prioriteras under de närmaste åren för att uppnå en sund ekonomi. Det handlar i klartext om att hålla budget och om att utveckla framgångsrika strategier för en ekonomi i balans. Viktiga grundförutsättningar för att uppnå detta är: God kunskap om den ekonomiska situationen. En god framförhållning och regelbunden informativ och tydlig rapportering ger beslutsfattare på olika nivåer en säker grund för att ha kontroll över ekonomin. Tydlig ekonomistyrning. Det ska finnas tydliga former och regler för den ekonomiska dialogen, där beslutsfattare får de styrsignaler och det stöd som krävs för att göra nödvändiga prioriteringar, och där man motiveras att vidta åtgärder som syftar mot en sund ekonomi. Ordning och reda. En säker och effektiv ekonomisk förvaltning understöds av kommunens ekonomimodell, ekonomisystem och ekonomirutiner. När redovisningen är i god ordning, kommunens tillgångar förvaltas väl och kommunen agerar ekonomiskt strukturerat, kan den kommunala organisationen känna trygghet i förvaltningsuppdraget. Ekonomiadministrativ utveckling. Ekonomisk redovisning, rapportering, planering, styrning, förvaltning och utbildning måste utvecklas i takt med förändringar i lagstiftning och omvärld samt med förändrade behov från en organisation i ständig utveckling. Budgethållning Budgethållning Nämndernas resultat (mnkr) 2011 2012 2013 2014-0,2 5,0 2,4 56,4 Huddinge har under ett antal år haft en ekonomi i balans. Ekonomistyrningsprinciperna är tydliga i att nämnderna har ansvar och befogenheter att fatta nödvändiga beslut för att hålla budget. Stor vikt har dessutom lagts vid regelbunden ekonomisk rapportering och vid kommunstyrelsens ansvar att föreslå åtgärder för det fall att nämnderna brister i sitt ansvar. Långsiktig balans Finansiellt årligt mål 2011 2012 2013 2014 Positivt resultat exkl. exploateringsresultat (mnkr) 134 154 159 100 Konsolidering Genomsnittligt resultat exkl. exploateringsresultat, senaste treårsperioden i förhållande till eget kapital (%) 4,1 4,9 4,2 3,7 Investeringsutrymme Investeringar i förhållande till summan av avskrivningar och årets resultat senaste treårsperioden (bör inte överstiga 100 %) 60 77 74 87 Huddinge kommuns finansiella mål är satt med inriktning mot långsiktig hållbar ekonomisk utveckling. Målet för resultatnivån är att resultatet ska vara positivt 33

exklusive exploateringsvinster. De ekonomiska förutsättningarna i omvärlden är osäkra. För att möta svängningar i de ekonomiska förutsättningarna har resultatmålet i ekonomiplanen budgeterats till ett plus på 30-50 mnkr per år. Kostnadsnivåerna för verksamheterna ska analyseras och jämföras med andra som underlag för effektiviseringar och omprioriteringar. Det är viktigt att få ut maximal nytta för invånarnas skattemedel. Investeringarna finansieras över lång tid och påverkar kommunens såväl kortsiktiga som långsiktiga betalningsförmåga. Målet för att följa vilket utrymme som finns för investeringar är att nettoinvesteringarna inte bör överstiga summan av avskrivningar och årets resultat över en treårsperiod. Under 2014 färdigställdes en analys av det långsiktiga (till 2022) finansieringsbehovet inom kommunen och de största bolagen. Kommunen växer med ökad efterfrågan på bostäder, infrastruktur och kommunala tjänster och resultatet av analysen visar på ett omfattande finansieringsbehov framöver. Under 2015 pågår ett arbete för att se vilka eventuella åtgärder som kan genomföras med anledning av resultatet. De åtgärder som ska genomföras kommer att implementeras under den kommande planeringsperioden från och med 2016 och framåt. 34

Systematisk kvalitetsutveckling Huddinge är en utvecklingsinriktad kommun och ska genom ett målmedvetet kvalitetsarbete driva på ständiga förbättringar inom kommunens samtliga verksamhetsområden och därmed bidra till att nå visionen om att bli en av de tre populäraste kommunerna i länet. Huddinge växer snabbt; vi blir både fler invånare och fler som jobbar i någon av kommunens verksamheter. Detta utmanar den kommunala organisationen och sätter press på kommunens ekonomi. Därtill finns en rad kommande utmaningar som ställer stora krav på utveckling och effektivisering av den kommunala organisationen vår alltmer föränderliga omvärld, stora klimatutmaningar samt en åldrande befolkning där allt färre måste försörja allt fler, med vikande skatteunderlag och ökad konkurrens om arbetskraften. Sammantaget blir det allt viktigare att det kommunala uppdraget genomförs på ett så smart sätt som möjligt och att vi får ut mesta möjliga kvalitet av varje skattekrona. Huddinges kvalitetsstrategi pekar ut tio bärande principer för att möta ovan nämnda utmaningar. (Läs mer om kvalitetsstrategin på sidan 94). Det är därför viktigt att samtliga nämnder arbetar strukturerat och systematiskt med att förbättra sina verksamheter, för att därigenom kunna lösa kommunens kärnuppdrag på ett så effektivt sätt som möjligt. Utvecklingsinitiativ ska föregås av värdering av nyttan av, och kostnaden för, förändringen. Rubrikerna nedan utgör de områden och delmål som kommunen fokuserar på den kommande perioden. Systematiskt planera, följa upp och förbättra Huddinges styrmodell beskriver hur organisationen omsätter kommunfullmäktiges styrsignaler och kommunens kvalitetsstrategi till handling. Modellen är uppbyggd runt förbättringshjulet, där vi planerar, utför, följer upp och förbättrar våra verksamheter i en årlig process. En levande dialog mellan olika parter och på olika nivåer tillsammans med den systematiska arbetsprocessen hjälper oss i vår strävan efter ständiga förbättringar. Öppen redovisning av kommunens tjänster, vilken kvalitet och standard invånarna har rätt att förvänta sig och hur nöjda våra brukare är med de tjänster vi levererar samt öppna jämförelser med andra. Mätning och uppföljning av resultat, där vi analyserar, bedömer och kommunicerar verksamhetens resultat och effektivitet. I Huddinge mäter och analyserar vi statistik och resultat utifrån kön-, barn- och områdesperspektiv. Vi jämför våra resultat över tid och jämför med goda exempel. Vi har mod att förändra när analysen visar på behov. Detta driver på kvalitetsutvecklingen och främjar ett ständigt lärande. Ökad processorientering Processindex Totalt (index) Huvudprocesser Ledningsprocesser Stödprocesser 2015 En process definieras som en kedja av aktiviteter som i ett återkommande flöde genomförs för att skapa ett specifikt värde för kunden. Processorientering innebär att vi strävar efter att de kommunalt bedrivna verksamheterna ska präglas av processynsättet och att vi tillämpar den kommungemensamma processutvecklingsmodellen. Vi kartlägger, dokumenterar och utvecklar våra processer i syfte att förbättra kvaliteten på tjänsterna, effektivisera utförandet och stärka styrningen. Detta kommer att mätas genom att nämnderna i ett processindex graderar hur långt de har kommit med utvecklingen av sina olika processer. Mätning införs successivt. Avgörande för att nå framgång vid utveckling av våra processer är att vi utgår från nyttan med processen. Det vill säga att vi har mottagarnas perspektiv när vi formulerar de värden som processen ska leverera och vilka kvalitetskrav som gäller för processen samt när vi mäter hur effektiv den är. Några av de principer som kvalitetsstrategin lyfter som viktiga för den systematiska utvecklingen är: 35

Ökad projektmognad för ett effektivt utvecklingsarbete Projektmognad, femgradig skala Arbetsprocess 2013 2015 Intern styrning 1,96 Nyttorealisering 1,52 Ekonomisk styrning 2,19 Intressenthantering 2,42 Riskhantering 2,35 Strategisk styrning 2,42 Resurshantering 1,77 Delar av kommunens utvecklingsarbete är lämpligt att bedriva i projektform. Att hantera uppdrag i projektform ger en ökad tydlighet både vad gäller, mål, tid och resurser, och behövs för att snabbt nå resultat. Metoden främjar flexibilitet i en modern organisation och möjliggör kraftsamling för att arbeta effektivt med utveckling. Projektmognad handlar om förmågan att genomföra projekt. Måttet projektmognad baseras på Svenskt projektindex, en självskattning inom sju områden som genomförs årligen sedan år 2010 och som flera kommuner och landsting deltar i. Huddinge har nu tagit fram ett kommungemensamt verktyg för systematisk realisering av nytta, och under 2015 och 2016 är nyttorealisering samt resurshantering prioriterat i utvecklingen av projektarbetet. God användning av digitaliseringens möjligheter Ökad användning av e-tjänster 2012 2013 2014 2015 Ansökan om konto i Skola24 382 460 617 Ansökan om modersmålsundervisning 65 82 124 Ansökan om skolskjuts eller terminskort 210 264 359 Beställning av nybyggnadskarta 80 140 210 Underlag till ansökan om ekonomiskt bistånd 4 86 169 Ansökan om tid för borgerlig vigsel 350 424 433 E-blomlådan*, självskattning, tregradig skala 2012 2013 2014 2015 Självskattning 2,04-2,19 2,12 Ranking i länet saknas - 8/22 9/18 *E-blomlådan är ett verktyg för självvärdering av service och verksamhetsutveckling med stöd av IT som Sveriges kommuner och landsting har tagit fram. Efterfrågan på e-tjänster, transparens och flexibilitet samt kommunens satsning på e-förvaltning ställer krav på utveckling av verksamheten med stöd av IT. Ny teknik ger också unika möjligheter till verksamhetsutveckling som vi ska använda med kundens behov i fokus. Grundprincipen i strategin för att ta Huddinge kommun in i e-samhället är därför utveckling med invånarnas fokus. Målet är att skapa en digital kommun där invånare, företagare och besökare på ett effektivt sätt guidas till rätt tjänst vare sig den är elektronisk (etjänst) eller kräver kontakt via telefon eller besök. De digitala tjänsterna ska alltid vara tillgängliga. En strävan i arbetet är att göra invånaren/kunden till en aktiv part i processarbetet samtidigt som processerna i verksamheterna optimeras. Det är denna kombination som kan ge invånarna ökad service och ökad tillgänglighet till kommunen samtidigt som kommunen kan använda den frigjorda arbetskapaciteten till nya eller andra uppgifter i kommunen, alternativt kunna möta en ökad efterfrågan utan att expandera den kommunala organisationen. Ökad användning av e-tjänster gäller både utåt, mot invånare, företag och besökare, och internt för att utveckla kommunens administration och interna processer. Öppna data avser information som är fritt tillgänglig och kan bli en viktig möjlighet för nya innovationer. Ämnet öppna data utgår från PSI-direktivet som beslutats i EU (PSI - public sector information). PSIdirektivet ska göra det lättare för fler att få tag på offentlig data. PSI-direktivet syftar till att: Främja den ekonomiska tillväxten och näringslivets möjligheter att förädla offentlig data i nya informationstjänster. Skapa förenklingar i företagens vardag avseende former för uppgiftslämnande och möjlighet att ta del av data ur offentliga register. Medborgarnytta och intern effektivisering. Vissa datamängder som tas fram av kommunen kan med relativt enkla medel publiceras som öppna, medan andra, vars produktions- och ajourhållningskostnad täcks av intäkter enligt beslutad taxa eller avtal med organisationer och myndigheter, kräver större förändringar på ett lokalt, regionalt och nationellt plan. 36

Viktigt att samarbeta med och lära av andra Ständigt lärande är också en bärande princip för kommunens kvalitetsutveckling. En viktig aspekt i det organisatoriska lärandet är att man dokumenterar lärdomar från tidigare beslut och på ett systematiskt sätt använder sig av dessa nya kunskaper för att förbättra verksamheten. med andra aktörer, både internationellt, på EU-nivå, nationellt och regionalt (till exempel andra kommuner, stat, landsting, näringsliv). Omvärldsbevakning, samverkan i regionen, med högre utbildning och forskning och samverkan på den nationella och den internationella arenan är därför viktiga delar i vår systematiska kvalitetsutveckling. En väg att gå för att inte behöva uppfinna och bekosta hjulet helt själva är att på ett eller annat sätt samverka 37

Ekonomiplan 2016 2018 Budgetförutsättningar Samhällsekonomi 6 Den globala återhämtningen förbättras långsamt. Den amerikanska konjunkturen fortsätter att agera draglok för världsekonomin och väntas fortsätta göra det de kommande åren. Hushållen gynnas av stigande tillgångspriser, lägre oljepris och högre löneökningstakt. En minskad skuldsättning (privat och offentlig) tillsammans med sjunkande arbetslöshet och låga räntor bidrar till en relativt stark ökning av hushållens konsumtion de kommande åren. Mest nytta av amerikansk efterfrågetillväxt och försvagade valutor drar Japan och Euroområdet, vilkas exportindustrier gynnas. Trots att det har gått sex år sedan finanskrisens utbrott finns det ännu många obalanser kvar i världsekonomin och osäkerheten kring vart den globala konjunkturen är på väg är fortfarande stor, i synnerhet vad beträffar euroområdet. En del av dessa osäkerheter skulle kunna komma att påverka det finansiella systemet i Sverige då banksystemet och många företag är starkt kopplade till de globala marknaderna. Sammantaget ökar den globala tillväxten med 3,6 procent år 2015 och med i snitt 3,9 procent per år 2016-2018. Återhämtningen i euroområdet ser nu ut att vara mer stabil bland annat till följd av det lägre oljepriset och den Europeiska Centralbankens mera resoluta penningpolitiska åtgärder. Dessa faktorer tillsammans med växande investeringsbehov och en något mindre åtstramande finanspolitik år 2015 och år 2016, bidrar till en något högre tillväxt i euroområdet framöver. Enligt den senaste tidens inkommande statistik fortsätter även återhämtningen i krisländerna. Det kommer däremot att dröja länge innan man uppnår en konjunkturell balans. Sammantaget väntas BNP-tillväxten i euroområdet uppgå till 1,5 procent år 2015 och till 1,8 procent år 2016 (statistik saknas för åren 2017-2018). 6 Rapport konjunkturläget mars 2015, http://www.konj.se/1182.html. SCB, http://scb.se/sv_/hittastatistik/statistiknyheter/nyckeltal-for-sverige/. Sverige har haft en överraskande god konjunkturutveckling med starkare BNP-tillväxt än väntat sista kvartalet 2014. I synnerhet ökade investeringar och tjänsteexport starkast. Utsikterna för den kommande tiden ser också ljusa ut och prognosen är att den svenska ekonomin når en konjunkturell balans år 2016. Den globala återhämtningen och den relativt svaga kronan stimulerar den svenska exporttillväxten som väntas öka från 3,3 procent år 2014 till omkring 5 procent år 2015 och år 2016. Stigande sysselsättning och reallöner samt skattesänkningar har ökat hushållens reala disponibla inkomster de senaste åren. Åren 2015-2016 beräknas de reala disponibla inkomsterna öka med cirka 3 procent, och läget på arbetsmarknaden förbättras. Sammantaget väntas BNP stiga med i genomsnitt 2,9 procent (kalenderkorrigerat) år 2015 och med i genomsnitt 2,5 procent per år 2016-2018. Sysselsättningen fortsätter att stiga. Både anställningsplaner och antalet nyanmälda lediga platser är på hög nivå. Sysselsättningen väntas därför öka med 1,4 procent år 2015 och fortsätta öka med ungefär samma takt åren 2016-2017. Samtidigt växer befolkningen i arbetsför ålder med cirka 1 procent per år, vilket bidrar till att även arbetskraften ökar snabbt. Arbetslösheten väntas därför falla långsamt tillbaka. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) uppgår sysselsättningsgraden i mars 2015 till 65,8 procent, en ökning med 0,4 procentenheter jämfört med motsvarande period föregående år. Arbetslösheten uppgår samma period till 8,0 procent, en minskning med 0,6 procentenheter jämfört med samma period året innan. Lågkonjunkturen i omvärlden och i Sverige har medfört att inflationen legat på en väldigt låg nivå de senaste åren. Detta tillsammans med låga inflationsförväntningar, ledde till att Riksbanken i mars 2015 sänkte reporäntan till -0,25 procent. En svag växelkurs bidrar till att inflationen stiger. För att undvika att växelkursen stärks år 2015 bedömer Konjunkturinstitutet (KI) att Riksbanken kommer att sänka reporäntan till -0,40 procent i april och sedan lämna den oförändrad fram till december 2016. KI bedömer att inflationsmålet om 2,0 procent inte uppnås förrän år 2017. 38

Kommunernas ekonomi 7 Kommunernas resultat (före extraordinära poster) för 2014 uppgick till 10,6 mdkr. Det motsvarar drygt 2,2 procent av skatter och generella bidrag och är i linje med god ekonomisk hushållning. I resultatet ingår dock ett antal försäljningar till ett sammanlagt värde av cirka 4 mdkr. Bortsett från försäljningarna uppgår kommunernas sammantagna resultat till 1,5 procent av skatter och generella bidrag. Totalt redovisade 59 kommuner underskott år 2014, vilket är det största antalet sedan finanskrisen 2008 då antalet uppgick till 73 kommuner. År 2015 väntas resultatet falla och uppgå till 1,8 procent av skatter och generella statsbidrag, inklusive återbetalning av premier från AFA med 3,5 mdkr. Det finns inga beslut om ytterligare återbetalningar av premier för åren därefter. Enligt SKL kommer det underliggande skatteunderlaget att öka med 4,5 procent och det reala skatteunderlaget med 2,1 procent år 2015. Kommunernas kostnader väntas öka enligt trend med 1,0 procent och enligt demografiskt betingade behov med 1,2 procent. SKL bedömer att det totala resultatet för 2015 landar på 9 mdkr. Året därefter väntas resultatet sjunka ytterligare och uppgå till 6 mdkr, vilket är 1,1 procent av skatter och generella statsbidrag. För kommunerna sammantaget har de demografiska förändringarna tidigare inneburit ökade resursbehov med knappt 0,5 procent per år under 2000-2012. Från år 2013 växlades detta upp och SKL bedömer att behoven kommer att öka med 1,3 procent per år för åren 2015-2020. Detta ställer höga krav på kommunerna att anpassa sina verksamheter efter behoven. Främst är det inom grund- och gymnasieskolan som ökningarna kommer att vara störst. En annan faktor som kommer att ställa krav framöver är ett fortsatt högt tryck på investeringar. Finansiellt utrymme i Huddinge kommun År 2014 innebar ytterligare ett år med mycket bra resultat med ett plus på 100 mnkr (exklusive exploatering). Den främsta orsaken till det positiva resultatet var att nämnderna redovisade ett överskott (+56 mnkr) i förhållande till budget. Mellan åren 2013 och 2014 steg nettokostnaderna (exklusive exploateringsvinster) med 4,7 procent och 7 SKL:s ekonomirapport april 2015. skatteintäkterna med 2,4 procent. Nettokostnaderna har i genomsnitt ökat med 3,7 procent per år under femårsperioden 2010-2014. För skatter och utjämning är genomsnittet 4,2 procent motsvarande period. Utvecklingen av skatteintäkterna år 2014 var således relativt svag. För 2015 visar årets första delårsrapport ett positivt resultat i helårsprognosen med 14,5 mnkr (exklusive exploateringsvinster). Det budgeterade resultatet, som uppgår till 30,6 mnkr, bedöms därmed inte klaras. Den främsta orsaken är att nämnderna prognostiserar ett större underskott (-26,1 mnkr). Verksamhetens nettokostnader (exklusive exploatering) beräknas öka med 5,4 procent och skatter och utjämning med 4,2 procent. För de kommande tre åren (2016-2018) bedömer SKL i april 2015 att tillväxten av skatteunderlaget blir relativt god, i genomsnitt 4,6 procent. Nettokostnadsökningen, exklusive exploateringsvinster, i kommunens ekonomiska plan för perioden uppgår till 4 procent för 2016 och till 5,1 respektive 5 procent för 2017 och 2018. Den budgeterade resultatmarginalen enligt det ekonomiska målet uppgår till 0,6 procent för 2016, 0,9 procent för 2017 och 0,8 procent för 2018. Huddinge kommun kännetecknas av starka kommunala finanser och har de senaste nio åren redovisat stabila positiva resultat. Återhållsamhet och långsiktighet i ekonomiska beslut blir fortsatt av stor vikt för att hålla tillbaka kostnadsökningar och klara en sund ekonomi. Principer för ekonomistyrning Nämnderna ska utifrån sin ram ta ett självständigt ansvar för ekonomin, vilket understryks i ekonomistyrningsprinciperna. Nämndernas fortsatta budgetarbete ska således bygga på den faktiska behovs- och kostnadsutveckling som nämnderna själv beräknar, och de prioriteringar nämnderna själv vill göra, för att utifrån fullmäktiges beslut om mål och budget bedriva en bra och effektiv verksamhet och ha en ekonomi i balans. Nämnderna ska ha en långsiktighet i sina prioriteringar och i grunden se över befintlig verksamhet samtidigt som nödvändig utveckling måste beaktas. Tidplan för planering och uppföljning Nämnd KS KF Verksamhetsplan Nov 2015 Nov 2015 Dec 2015 Månadsuppföljning Feb - Juni Aug Dec Delårsbokslut 1 Maj 2015 Maj 2015 Juni 2016 Delårsbokslut 2 Okt 2016 Okt 2016 Nov 2016 Bokslut 2016 Feb 2017 Mars 2017 April 2017 39

Ekonomiplan Ekonomiplanen utgår från den beslutade budgeten för 2015, befolkningsprognos 2015, skatteprognos och preliminära beräkningar över utjämningssystemen från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i april 2015. Intäkterna (skatt och utjämning) beräknas öka med 4,3 procent för 2016 och därefter med 5,5 procent respektive 4,9 procent för 2017 och 2018. Verksamhetens nettokostnader, exklusive exploateringsverksamheten, ökar med 209 mnkr (4 %) 2016 och totalt med 765 mnkr (15 %) för planeringsperioden. Resultatet enligt kommunens ekonomiska mål, beräknas till 30 mnkr 2016 (0,6 % av skatter och bidrag), 52 mnkr 2017 (0,9 %) och 50 mnkr 2018 (0,8 %). Tabell: Ekonomiplan 2016-2018, mnkr Budget Plan Plan 2016 2017 2018 Verksamheten -5 251,2-5 509,7-5 775,1 Exploatering 110,0 200,0 200,0 Avskrivningar -128,1-144,3-160,5 Verksamheten netto -5 269,3-5 454,0-5 735,6 Skatteintäkter 4 599,2 4 827,2 5 040,7 Kommunal utjämning 761,0 829,5 895,9 Skatt, utjämning 5 360,2 5 656,7 5 936,6 Finansiella intäkter 250,4 250,4 250,4 Finansiella kostnader -201,0-201,2-201,2 Resultat 140,3 251,9 250,2 Ekonomiskt mål 30,3 51,9 50,2 Ekonomiskt mål % av skatt och utjämning 0,6% 0,9% 0,8% Skatt, utjämning och bidrag Skatt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedömer i sin prognos i april att skatteunderlaget växer med i genomsnitt 4,4 procent per år under perioden 2014 2018. Skatteunderlaget för Huddinge antas öka i samma takt som för riket, med hänsyn tagen till kommunens kraftigare befolkningstillväxt. Tabell: Skatteunderlagets utveckling för riket 2013-2018, procentuell förändring enligt prognos från SKL april 2015 Utfall Prognos 2013 2014 2015 2016 2017 2018 3,4 3,2 5,0 5,4 4,3 4,2 Kommunala skattesatsen Kommunalskatten i Huddinge år 2016-2018 är beräknad till 19,87 öre per skattekrona. Skattesatsen inkluderar två öre i skatteväxling som avser viss hälso- och sjukvård inom LSS verksamheterna som kommunen övertar från Stockholms läns landsting. Skatteväxlingen gäller från och med 2016. Resultatutjämningsreserv Huddinge kommun har avsatt 491 mnkr i en resultatutjämningsreserv. Reserven är avsedd att utjämna normala svängningar i intäkterna över konjunkturcyklerna, med syfte att täcka sviktande skatteunderlag vid befarad eller konstaterad konjunkturnedgång. Riktvärdet för när det är tillåtet att disponera medel ur reserven är när den årliga tillväxten i det underliggande skatteunderlaget i riket är lägre än den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Med SKLs aktuella prognos är detta inte aktuellt för planeringsperioden. Kommunalekonomisk utjämning Utjämning mellan kommunerna, kommunalekonomisk utjämning, består av inkomst- och kostnadsutjämning, strukturbidrag och införandebidrag. Staten beslutar om en ram för att finansiera utjämningen. Om utjämningskostnaderna överstiger statens ram betalar kommunerna en regleringsavgift. Om kostnaderna är lägre än ramen får kommunerna istället ett regleringsbidrag. Under kommunal utjämning redovisas även intäkter från kommunala fastighetsavgiften. Sammantaget beräknas Huddinges bidrag till 761 mnkr netto år 2016. Här ingår eftersläpningsersättning för kraftig befolkningsökning med 7 mnkr. I budgeten har utjämningen beräknats utifrån preliminära uppgifter från SKL och SCB. Utjämningen fastställs i slutet av 2015. Regeringen har lämnat ett förslag på höjd avgift för de kommuner som idag betalar en avgift till inkomstutjämningen. Finansdepartementet har skickat två rapporter om förändringar av kostnadsutjämningens delmodeller för individ- och familjeomsorg respektive förskolan på remiss. Förändringarna föreslås träda i kraft 2016. Enligt preliminära bedömningar är utfallet för Huddinge ett minskat bidrag avseende delmodellen individ- och familjeomsorg, ökat bidrag avseende delmodellen förskola och ett ökat bidrag om avgiften till inkomstutjämningen höjs. Sammantaget skulle förändringarna innebära ett ökat bidrag med några 40

miljoner kronor för Huddinge. Föreslagna förändringar är inte inräknade i ekonomiplanen. Inkomstutjämning Kommuner med egen skattekraft, beskattningsbar inkomst per invånare, som understiger den garanterade skattekraften (115 procent av medelskattekraften i riket) får ett inkomstutjämningsbidrag. Övriga kommuner betalar en utjämningsavgift. Huddinges skattekraft enligt beslut om inkomstutjämning 2015 är 103 procent och kommunen beräknas få ett bidrag med 511 mnkr 2016. Kostnadsutjämning Kostnadsutjämningen utjämnar för strukturella kostnadsskillnader mellan kommunerna. Kommuner med en gynnsam struktur betalar en avgift och övriga får ett bidrag. Ett förändrat utjämningssystem gäller från och med 2014. De största förändringarna gjordes inom kostnadsutjämningen till följd av att modellen för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg förändras. Huddinge kommun förlorar cirka 70 mnkr i bidrag vilket främst förklaras av förändringar av modellen för individ- och familjeomsorg. Inkluderat dessa förändringar beräknas Huddinge få ett kostnadsutjämningsbidrag på 216 mnkr för 2016, inklusive ersättning för kraftig befolkningstillväxt. Ersättning för eftersläpning i modellen för befolkningsförändringar Huddinges kraftiga befolkningstillväxt de senaste fem åren (2010 till 2014) gör att kommunen är aktuell för ersättning för eftersläpning i modellen för befolkningsförändringar. För att få ersättning ska befolkningstillväxten under 2015 (nov 2014 till nov 2015) vara minst 1,2 procent. Enligt befolkningsprognosen ökar befolkningen med 1,34 2,08 procent för varje år 2015 2017 vilket ger en beräknad ersättning med 7 mnkr år 2016 och 34 respektive 48 mnkr år 2017 och 2018. Regleringsbidrag/-avgift Regleringsposten är till för att kontrollera statens totala kostnad för utjämningssystemet. Regleringsposten används också för andra förändringar eller tillskott, till exempel i form av statliga bidrag. När statens anslag inte ökar i samma takt som kostnaden för att upprätthålla den garanterade nivån i inkomstutjämningen minskar regleringsposten och blir negativ. För 2016 beräknas bidraget till 238 kronor per invånare. Finansieringsprincipen I regleringsposten ingår också medel för regleringar enligt finansieringsprincipen. Den tidigare satsningen på utökad undervisningstid i matematik utökas totalt för kommunerna med 245 mnkr från 2016 och ytterligare 245 mnkr från 2017. De som inte har grundläggande kunskaper i modersmålet ska få undervisning i de nationella minoritetsspråken. Kostnadsökningen som detta medför kompenseras i anslaget med 4 mnkr 2015 och ytterligare 5 mnkr 2016. De tidigare föreslagna indragningarna för effektiviseringar till följd av propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan GY11 drogs tillbaka för åren 2014 och 2015. Därefter minskas anslaget med 470 mnkr från 2016 och framåt. I vårpropositionen har regeringen föreslagit att den sänkta arbetsgivaravgiften för unga avskaffas i två steg. En första höjning föreslås genomföras från och med augusti 2015 och från och med juli 2016 föreslås sänkningen avskaffas helt. Kommunsektorn kompenseras för förändringen och nämndernas budgetramar har utökats för ökade kostnader. Detta förutsätter att beslut fattas enligt regeringens förslag. Vårpropositionen 2015 I regeringens vårproposition aviseras nya satsningar, främst inom skolans områden. En satsning med 2 mdkr på lågstadiet finns avsatt redan från och med 2015. Satsningen är planerad att bli ett riktat statsbidrag för att öka antalet anställda och minska klasserna i lågstadiet. I budgeten för 2015 avsattes 415 mnkr för att minska barngrupperna och öka personaltätheten i förskolan. Från år 2016 aviseras årligen 830 mnkr för detta ändamål. Regeringen förslår ytterligare platser till yrkesvux. Regeringen satsar 1 mdkr 2015 för att öka bemanningen i äldreomsorgen i syfte att skapa ökad trygghet och kvalitet för den enskilde. För 2016-2018 föreslås 2 mdkr avsättas årligen. Nya riktade satsningar i vårpropositionen har inte räknats med i ekonomiplanen. LSS-utjämning Huddinge har en standardkostnad för LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) som är lägre än genomsnittet för riket och beräknas år 2016 betala en avgift på 1 059 kronor per invånare, 112 mnkr. Kommunal fastighetsavgift Den kommunala fastighetsavgiften år 2016 beräknas preliminärt till 158 mnkr, vilket är en ökning med 2 mnkr jämfört med 2015. Finansiella kostnader och intäkter De finansiella intäkterna består av räntor på främst utlåning och vidareutlåning till kommunala bolag, räntor på banktillgodohavanden eller annan placering av likviditetsöverskott samt borgensavgifter från kommunala bolag. De finansiella kostnaderna består av 41

främst räntor på den upplåning som görs av internbanken för vidareutlåning samt finansiella kostnader för pensionsskulden. Sammantaget har budgeten för finansnettot 2016 beräknats till 49 mnkr. Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader för planeringsperioden är beräknade med utgång från den av kommunfullmäktige beslutade budgeten för 2015. Verksamhetens nettokostnader, förändringar Netto, mnkr 2016 2017 2018 Summa Budget 2015 5 000,5 Riktade satsningar 17,8 0,0 0,0 17,8 Volymer 88,2 110,0 116,4 314,7 Lokaler 25,8 31,8 28,3 86,0 IT 4,0 4,0 4,0 12,0 Generell uppräkning Bidrag, omprioriteringar mm Budget/plan (avrundat) 49,6 107,3 118,4 275,3 83,4-68,4 14,4 29,4 5 269,3 5 454,0 5 735,6 735,1 Sammantaget beräknas verksamhetens nettokostnader öka med 735 mnkr för den kommande treårsperioden. När exploateringsverksamheten exkluderas så är ökningen 765 mnkr, cirka 15 procent. Huddinges kraftiga befolkningstillväxt fortsätter och utrymmet för volymer och lokaler har räknats upp med 401 mnkr för planeringsperioden. För det kommande budgetåret, 2016, är utrymmet för riktade satsningar, volymer och lokaler uppräknat med 132 mnkr. Nämnderna får ett tillskott för löneökningar och övriga prisökningar med 1 procent 2016. Riktade satsningar 17,8 mnkr Kommunen har i budgetarna för 2014 och 2015 genomfört särskilda satsningar på skickliga lärare i syfte att höja kunskapsresultaten och öka likvärdigheten mellan skolorna. I budget för 2016 fortsätter denna satsning på lärarnas löner. Ett extra tillskott på 6,3 mnkr avsätts till förskolenämnden, grundskolenämnden, gymnasienämnden och kultur- och fritidsnämnden. Skickliga, behöriga och legitimerade lärare ska prioriteras. I årets budget avsätts 2 mnkr i riktade medel för att satsa på personal inom bristyrken i social- och äldreomsorgsnämndernas verksamheter. Socialsekreterare som arbetar med barn och unga samt sjuksköterskor ska särskilt prioriteras. Satsningen på reformen 100 Huddingejobb har fortsatt visat på mycket positiva resultat. Personer med försörjningsstöd får en insats som i många fall leder till egen försörjning och minskade försörjningsstödskostnader för kommunen. Socialnämnden får ett tillskott på 5 mnkr årligen för ett fortsatt arbete med 100 Huddingejobb. I syfte att stärka samhällsbyggnadsprocessen och genomförandet av viktiga infrastrukturprojekt som Förbifart Stockholm, Spårväg Syd och Tvärförbindelse Södertörn avsattes 3 mnkr i 2015 års budget. Detta arbete är viktigt och avgörande för att kommunen ska lyckas med att bidra med en omfattande byggnation av bostäder och arbetsplatser. Satsningen på 3 mnkr permanentas därför från och med 2016. Volymer Nämnd 2016 2017 2018 Summa Kommunstyrelsen 0,0 5,0 5,2 10,2 Förskolenämnden 3,1 12,6 16,7 32,4 30,7 34,8 33,2 98,8 Gymnasienämnden 10,6 7,7 9,6 27,9 Socialnämnden 14,4 19,4 20,3 54,1 Natur- och byggnadsnämndens investeringsutrymme för upprustning av gator och vägar utökas med 10 mnkr (avskrivningar 1,5 mnkr för avskrivningar) i syfte att fortsätta arbetet med att beta av underhållsberget. Grundskolenämnden Äldreomsorgsnämnden Kultur- och fritidsnämnden 25,1 24,7 25,3 75,1 2,4 3,2 3,3 8,9 1,7 2,4 2,5 6,6 Tillsynsnämnden 0,1 0,1 0,1 0,3 Revision 0,1 0,1 0,1 0,3 Natur- och byggnadsnämnden Överförmyndarverksamhet Budget/plan (avrundat) 0,1 0,1 0,1 0,3 88,2 110,0 116,4 314,7 Volymökningar är beräknade med kommunens befolkningsprognos och verksamhetsstatistik som grund. För 42

perioden beräknas ökade behov av kommunal service till följd av demografiska förändringar till 315 mnkr. Detta inkluderar ett utrymme för lokaler med 12 mnkr. Störst procentuell ökning har budgeterats för äldreomsorgen och därefter för grundskolan och gymnasieskolan. Kommunstyrelsen får inte något tillskott för ökade volymer år 2016. Lokaler I budgeten för 2016-2018 har medel avsatts för tillkommande lokalhyror för förskolor (11 mnkr), grundskolor (24 mnkr) och gymnasieskolor (6 mnkr), enligt nuvarande modell för resurstilldelning. Därutöver har 31 mnkr avsatts i medelsreserven för om- och nybyggnation av förskolor och skolor, för ytterligare prioritering i arbetet med nämndernas verksamhetsplaner. För övriga nämnder ingår utrymmet för tillkommande lokalhyror i volymtilldelningen med totalt 12 mnkr 2016-2018. Ett utrymme motsvarande 13 mnkr har därutöver avsatts i medelsreserven för nya anläggningar för kultur- och fritid 2016-2018. IT I budgeten avsätts 4 mnkr under kommunstyrelsen för att fortsätta utvecklingen av den kommungemensamma IT-infrastrukturen. Uppräkning för löner, hyror och priser Budget för löneökningar och prisökningar har fördelats till nämnderna med en uppräkning på 1 procent för 2016 och 2 procent årligen för 2017 och 2018. Hyresökningar är räknade utifrån förändringen av KPI och landar på 0,07 procent för 2016. Totalt är uppräkningen för ökade löner, hyror och priser 50 mnkr för 2016 och 275 mnkr för planeringsperioden. Generella statsbidrag, omprioriteringar/tekniska justeringar, m.m. Nationella minoritetsspråkrätten (grundskolenämnden) Ökad undervisningstid i matematik (grundskolenämnden) Mnkr 0,05 2,7 Höjda arbetsgivaravgifter för unga 18,7 Övertagande av viss hälso- och sjukvård LSS (socialnämnden) Pensionärsföreningar, hyror (kommunstyrelsen) Ettåriga satsningar 2015 (kommunstyrelsen, socialnämnden, reserverade medel) 4,7-0,4-9,0 ningsarbete (natur- och byggnadsnämnden) Avskrivningar (finansförvaltningen) 13,4 Kapitaltjänstintäkter, övrigt (finansförvaltningen) Lägre exploateringsintäkter (finansförvaltningen) -9,9 60,0 Budget 2016 (avrundat) 83,4 Generella statsbidrag (finansieringsprincip) De generella statsbidragen i kommunala utjämningssystemet har justerats till följd av utökningar/ändringar i den kommunala verksamheten enligt beslut i budgetpropositionen. I budgeten justeras nämndernas ramar med motsvarande andel som det generella statsbidraget beräknas ge för Huddinge kommun. Huddinge får ett tillskott med 0,05 mnkr för att de som inte har grundläggande kunskaper i modersmålet ska få undervisning i de nationella minoritetsspråken. Huddinge får 2,6 mnkr år 2016 för att utöka undervisningstiden i matematik i årskurs 4-6 och ytterligare 2,6 mnkr från år 2017. Här ingår också kompensation till kommunerna för förslaget att avskaffa den sänkta arbetsgivaravgiften för unga. Övrigt Kommunen övertar utförandet av viss hälso- och sjukvård inom LSS-verksamheterna från landstinget. Socialnämnden får ett tillskott med 4,7 mnkr som är finansierat av en skatteväxling med landstinget. I budgeten för 2015 gjordes särskilt riktades satsningar som var ettåriga. Det avser riktade satsningar till kommunstyrelsen och socialnämnden. De ettåriga tillskotten kvarstår inte för 2016. Utbetalning av pensioner intjänade före år 1998 beräknas till 1 mnkr högre än i budget 2015. Avskrivningarna beräknas öka med 13 mnkr 2016 och kapitaltjänstintäkter med mera har räknats upp med 10 mnkr. Intäkter av exploateringsverksamheten beräknas till 110 mnkr, vilket är 60 mnkr lägre än budgeten för 2015. Kostnadsökning pensioner (finansförvaltning) 1,1 Komponentmetoden för investering i belägg- 2,0 43

Plan 2017 2018 Huddinge fortsätter att växa under hela planeringsperioden med ökade behov av kommunal service. Den totala befolkningsökningen i Huddinge beräknas till 2,08 procent 2017 och 2,09 procent 2018. Volymer och lokaler beräknas i ekonomiplanen öka med totalt 287 mnkr. För kommungemensam IT-infrastruktur har ett utrymme med 4 mnkr per år budgeterats. Ekonomiplanen för år 2017-2018 innehåller en uppräkning för löneökningar och prisökningar med 2 procent per år. Hyresökningarna är beräknade till 0,98 procent 2017 och 2,15 procent 2018. Den föreslagna höjningen av arbetsgivavgifterna för unga får fullt genomslag 2017 och beräknas öka kostnaderna med 4,3 mnkr. Satsningen på ökad undervisningstid i matematik ger ett ytterligare tillskott med 2,7 mnkr 2017. Avskrivningarna ökar med 16 mnkr per år 2017-2108. Exploateringsverksamheten beräknas till 200 mnkr per år 2017 och 2018. Utbetalning av pensioner intjänade före 1998 har beräknats att öka med 1 mnkr per år 2017-2018. Skatt och utjämning beräknas öka med 296 mnkr 2017 och 280 mnkr 2018. Det är skatteintäkter och inkomstutjämning som bidrar till att intäkterna ökar. Den demografiska utvecklingen innebär fortsatt ökade bidrag i kostnadsutjämningen, medan regleringsposten utvecklas negativt. Avgiften till LSSutjämning blir lite större under perioden. Intäkter från den kommunala fastighetsavgiften beräknas öka. Sammantaget är årets resultat, räknat enligt kommunens ekonomiska mål, cirka 50 mnkr per år 2017 och 2018, vilket motsvarar strax under 1 procent av skatt och utjämning. Mnkr 2017 2018 Volymer 110,0 116,4 Lokaler 31,8 28,3 IT 4,0 4,0 Generell uppräkning 107,3 118,4 Ökad undervisningstid i matematik (grundskolenämnden) Avskaffad nedsättning av sociala avgifter för unga (samtliga nämnder) Avskrivningar underhåll gator (naturoch byggnadsnämnden) 2,7 0,0 4,3 0,0 2,0 2,0 Pensionskostnader 1,1 0,9 Intäkter för kapitaltjänst -4,7-4,7 Avskrivningar 16,2 16,2 Exploateringsverksamhet -90,0 0,0 +/- verksamhetens nettokostnader 184,7 281,5 Skatteintäkter 257,2 287,9 Generella statsbidrag/utjämning 39,3-8,0 +/- skatt, utjämning, bidrag 296,5 279,9 Högre finansiella kostnader 0,2 0,0 +/- finansiellt netto 0,2 0,0 +/- resultat 111,6-1,7

Huddinge total Ekonomiplan 2015 2018, mnkr Budget Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 Verksamhetens kostnader/intäkter -5 055,8-5 251,2-5 509,7-5 775,1 Exploateringsverksamhet 170,0 110,0 200,0 200,0 Avskrivningar -114,7-128,1-144,3-160,5 Verksamhetens nettokostnader -5 000,5-5 269,3-5 454,0-5 735,6 Skatteintäkter 4 343,8 4 599,2 4 827,2 5 040,7 Generella statsbidrag och utjämning 797,6 761,0 829,5 895,9 Skatter, utjämning och statsbidrag 5 141,4 5 360,2 5 656,7 5 936,6 Finansiella intäkter 260,4 250,4 250,4 250,4 Finansiella kostnader -200,7-201,0-201,2-201,2 Resultat 200,6 140,3 251,9 250,2 Ekonomiskt mål 30,6 30,3 51,9 50,2 Ekonomiskt mål % av skatt mm 0,6% 0,6% 0,9% 0,8% Verksamhetens nettokostnader 2016 per nämnd, tkr Mnkr Kostnad Intäkt Netto Kommunstyrelsen -478 539 194-478 345 Förskolenämnden -889 695 106 700-782 995 Grundskolenämnden -1 601 258 26 100-1 575 158 Gymnasienämnden -512 229 0-512 229 Socialnämnden -944 326 2 100-942 226 Äldreomsorgsnämnden -701 384 21 200-680 184 Kultur- och fritidsnämnden -204 381 8 900-195 481 Natur- och byggnadsnämnden -154 489 13 200-141 289 Tillsynsnämnden -8 964 1 940-7 024 Revision -3 268 0-3 268 Överförmyndarverksamhet -5 213 0-5 213 Summa nämnder -5 503 746 180 334-5 323 412 Reserverade medel -20 174 0-20 174 Finansförvaltning 92 413 0 92 413 Exploateringsverksamhet 0 110 000 110 000 Avskrivningar -128 100 0-128 100 Summa budget 2014-5 559 608 290 334-5 269 274 45

Verksamhetens nettokostnader 2015-2018 per nämnd, mnkr netto mnkr TOT KS FSN GSN GN SN ÄN KFN NBN TN Budget 2015-5 000,5-466,6-763,3-1 511,2-491,9-911,1-645,6-191,3-134,3-6,9-3,2-5,1-9,1 83,6 170,0-114,7 Bidrag, omprio mm -83,4-0,2-5,8-7,8-0,6-2,7-3,0-0,4-2,2 0,0 0,0 0,0 4,0 8,8-60,0-13,4 Volymer -88,2 0,0-3,1-30,7-10,6-14,4-25,1-2,4-1,7-0,1 0,0-0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Lokaler -25,8 0,0-1,8-8,0-2,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-13,1 0,0 0,0 0,0 IT -4,0-4,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Uppräkning -49,6-4,5-8,1-13,9-4,5-9,0-6,5-1,3-1,6-0,1 0,0-0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Riktad satsning -17,8-3,0-1,0-3,6-1,6-5,0 0,0-0,1-1,5 0,0 0,0 0,0-2,0 0,0 0,0 0,0 Budget 2016-5 269,3-478,3-783,0-1 575,2-512,2-942,2-680,2-195,5-141,3-7,0-3,3-5,2-20,2 92,4 110,0-128,1 Bidrag, omprio mm 68,4-0,1-1,3-3,9-0,1-0,7-0,7-0,1-2,1 0,0 0,0 0,0 0,0 3,6 90,0-16,2 Volymer -110,0-5,0-12,6-34,8-7,7-19,4-24,7-3,2-2,4-0,1-0,1-0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Lokaler -31,8 0,0-4,3-8,0-1,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-18,0 0,0 0,0 0,0 IT -4,0-4,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Uppräkning -107,3-9,5-17,3-30,7-9,8-18,9-14,0-3,3-3,3-0,2-0,1-0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Riktad satsning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Plan 2017-5 454,0-497,0-818,5-1 652,6-531,5-981,3-719,6-202,1-149,0-7,3-3,4-5,4-38,2 96,0 200,0-144,3 Bidrag, omprio mm -14,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-2,0 0,0 0,0 0,0 0,0 3,8 0,0-16,2 Volymer -116,4-5,2-16,7-33,2-9,6-20,3-25,3-3,3-2,5-0,1-0,1-0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Lokaler -28,3 0,0-5,3-8,0-2,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-13,1 0,0 0,0 0,0 IT -4,0-4,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Uppräkning -118,4-10,1-19,1-34,7-10,9-20,1-15,4-4,4-3,3-0,2-0,1-0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Plan 2018-5 735,6-516,2-859,5-1 728,5-554,0-1 021,7-760,3-209,8-156,8-7,6-3,5-5,6-51,3 99,8 200,0-160,5 Rev ÖF Reserv Finansf Exploat Avskrivn. Skatt, utjämning, statsbidrag 2015-2018, mnkr Intäkt/kostnad Budget Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 Allmän kommunalskatt 4 326,9 4 599,2 4 827,2 5 040,7 Prognos slutavräkning 16,9 0,0 0,0 0,0 S:a skatt 4 343,8 4 599,2 4 827,2 5 040,7 Inkomstutjämningsbidrag 493,2 511,0 540,2 614,6 Kostnadsutjämningsbidrag 202,7 216,4 277,4 293,5 Införandebidrag 33,6 1,2 0,0 0,0 Strukturbidrag 10,8 11,0 11,2 11,4 Regleringsbidrag/-avgift 5,4-25,1-46,9-77,0 Avgift till LSS-utjämning -105,1-111,8-113,8-116,2 Kommunal fastighetsavgift 157,0 158,3 161,4 169,6 S:a utjämning och bidrag 797,6 761,0 829,5 895,9 S:a skatt, utjämning och bidrag 5 141,4 5 360,2 5 656,7 5 936,6 46

Mål och budget för kommunens nämnder För varje nämnd redovisas i detta avsnitt nämndens ansvarsområde, budget och ekonomiska förutsättningar i övrigt, samt viss verksamhetsstatistik. Samtliga nämnder ska utifrån kommunfullmäktiges mål och delmål, inom givna ekonomiska ramar och inom sitt ansvarsområde, utarbeta tydliga mål och åtaganden i sin verksamhetsplan för 2016. 47

Kommunstyrelsen Ansvarsområde Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska nämnd med ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen är kommunens centrala arbetsgivarorgan, tillika löne- och pensionsmyndighet. Kommunstyrelsen leder arbetet med att samordna utformningen av övergripande mål och riktlinjer och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten, bevakar att uppföljning sker till fullmäktige från samtliga nämnder om hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret samt håller fortlöpande uppsikt över verksamheten i de kommunalförbund och företag som kommunen äger eller annars har intresse i. Kommunstyrelsens uppdrag regleras i kommunallagen och i reglementet för kommunstyrelsen (HKF 9200). Kommunstyrelsens förvaltning ska stödja kommunstyrelsen i dess uppgift att svara för kommunens ledning, styrning och uppsikt. Arbetet genomförs i nära samarbete med kommunens övriga förvaltningar och bolag. Kommunstyrelsens förvaltning ska stimulera övriga förvaltningar och verksamheter till att bedriva en så bra verksamhet som möjligt utifrån de politiska mål som fastställts av kommunfullmäktige, samordna förvaltningarnas arbete i frågor av kommungemensamt intresse och stödja dem i deras arbete att erbjuda kommunens invånare en så god service som möjligt utifrån givna resurser. Förvaltningen ska driva ett kommungemensamt arbete för en långsiktigt hållbar utveckling. Förvaltningen ska också utifrån politiska mål främja en hållbar samhällsutveckling och ett hållbart samhällsbyggande i Huddinge. Det gäller allt från mark- och exploateringsfrågor till planprogram, detaljplaner och övergripande miljöfrågor. Ekonomiska förutsättningar Budgetramen innehåller tillskott av resurser för kostnadsökningar till följd av höjda löner, hyror och övriga priser. Budget för löneökningar och prisökningar har fördelats till nämnderna med en uppräkning på 1 procent för 2016 och 2 procent årligen för 2017 och 2018. Hyresökningar är räknade utifrån förändringen av KPI och landar på 0,07 procent för 2016. Kommunstyrelsen får inget tillskott för ökade volymer år 2016. I vårpropositionen har regeringen föreslagit att den sänkta arbetsgivaravgiften för unga avskaffas i två steg. En första höjning föreslås genomföras från och med augusti 2015 och från och med juli 2016 föreslås sänkningen avskaffas helt. Kommunsektorn kompenseras för förändringen och nämndernas budgetramar har utökats för ökade kostnader. Detta förutsätter att beslut fattas enligt regeringens förslag. I syfte att stärka samhällsbyggnadsprocessen och genomförandet av viktiga infrastrukturprojekt som Förbifart Stockholm, Spårväg Syd och Tvärförbindelse Södertörn avsattes 3 mnkr i 2015 års budget. Detta arbete är viktigt och avgörande för att kommunen ska lyckas med att bidra med en omfattande byggnation av bostäder och arbetsplatser. Satsningen på 3 mnkr permanentas därför från och med 2016. Detaljer kring hur budgetramen har räknats fram kan utläsas av siffermaterialet som följer. Kommunstyrelsen ska utifrån sin ram ta ett självständigt ansvar för ekonomin, vilket understryks i ekonomistyrningsprinciperna. Kommunstyrelsens fortsatta arbete med verksamhetsplaneringen ska således bygga på den faktiska behovs- och kostnadsutvecklingen som styrelsen själv beräknar och de prioriteringar som styrelsen själv vill göra, för att utifrån fullmäktiges beslut om mål och budget bedriva en bra och effektiv verksamhet och ha en ekonomi i balans. Kommunstyrelsen ska ha en långsiktighet i sina prioriteringar och i grunden se över befintlig verksamhet samtidigt som nödvändig utveckling måste beaktas. 48

Budget 2016, plan 2017-2018 för kommunstyrelsen Kostnad Intäkt Netto Budget 2015-466 783 194-466 589 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. -210 0-210 Volymer 0 0 0 IT -4 000 0-4 000 Uppräkning löner, hyror, priser -4 546 0-4 546 Riktad satsning -3 000 0-3 000 Budget 2016-478 539 194-478 345 Tekniska justeringar, omprioriteringar m.m. -130 0-130 Volymer -4 975 0-4 975 IT -4 000 0-4 000 Uppräkning löner, hyror, priser -9 532 0-9 532 Riktad satsning 0 0 0 Plan 2017-497 176 194-496 982 Tekniska justeringar, omprioriteringar m.m. 0 0 0 Volymer -5 193 0-5 193 IT -4 000 0-4 000 Uppräkning löner, hyror, priser -10 068 0-10 068 Plan 2018-516 437 194-516 243 Förklaringar till budget 2016 Tkr Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Pensionärsföreningar (hyror) 350 Avskaffad nedsättning av sociala avgifter för unga -560 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 0 IT: Gemensam IT-infrastruktur -4 000 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -4 546 Riktad satsning: Stärkt samhällsbyggnadsprocess/prioriterade infrastruktur- -3 000 satsningar Förklaringar till plan 2017 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Avskaffad nedsättning av sociala avgifter för unga -130 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 1,04% -4 975 IT: Gemensam IT-infrastruktur -4 000 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -9 532 Förklaringar till plan 2018 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 1,05% -5 193 IT: Gemensam IT-infrastruktur -4 000 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -10 068 49

Förskolenämnden Ansvarsområde Förskolenämnden ska ansvara för förskola och annan pedagogisk verksamhet i form av pedagogisk omsorg och öppen förskola. Nämndens uppdrag innefattar alla uppgifter som enligt skollagen eller annan författning inom angivna verksamheter ankommer på kommunen. Förskolenämnden är den nämnd inom Huddinge kommun som svarar för vårdnadsbidrag enligt lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag. Förskolenämnden fullgör även kommunens uppgifter när det gäller bidrag till verksamhetsanknutna frivilligorganisationer. Ekonomiska förutsättningar Budgetramen innehåller tillskott av resurser med hänsyn till bedömda volymförändringar och kostnadsökningar till följd av höjda löner, hyror och övriga priser. Budget för löneökningar och prisökningar har fördelats till nämnderna med en uppräkning på 1 procent för 2016 och 2 procent årligen för 2017 och 2018. Hyresökningar är räknade utifrån förändringen av KPI och landar på 0,07 procent för 2016. I vårpropositionen har regeringen föreslagit att den sänkta arbetsgivaravgiften för unga avskaffas i två steg. En första höjning föreslås genomföras från och med augusti 2015 och från och med juli 2016 föreslås sänkningen avskaffas helt. Kommunsektorn kompenseras för förändringen och nämndernas budgetramar har utökats för ökade kostnader. Detta förutsätter att beslut fattas enligt regeringens förslag. I budgeten har medel avsatts för tillkommande lokalhyror för förskolor (11 mnkr), grundskolor (24 mnkr) och gymnasieskolor (6 mnkr), enligt nuvarande modell för resurstilldelning. Därutöver har 31 mnkr avsatts i medelsreserven för om- och nybyggnation av förskolor och skolor, för ytterligare prioritering i arbetet med nämndernas verksamhetsplaner. Kommunen har i budgetarna för 2014 och 2015 genomfört särskilda satsningar på skickliga lärare i syfte att höja kunskapsresultaten och öka likvärdigheten mellan skolorna. I budget för 2016 fortsätter denna satsning på lärarnas löner. Ett extra tillskott på 1,0 mnkr avsätts till förskolenämnden. Skickliga, behöriga och legitimerade lärare ska prioriteras. Detaljer kring hur budgetramen har räknats fram kan utläsas av siffermaterialet som följer. Nämnden ska utifrån sin ram ta ett självständigt ansvar för ekonomin, vilket understryks i ekonomistyrningsprinciperna. Nämndens fortsatta arbete med verksamhetsplaneringen ska således bygga på den faktiska behovs- och kostnadsutvecklingen som nämnden själv beräknar och de prioriteringar som nämnden själv vill göra, för att utifrån fullmäktiges beslut om mål och budget bedriva en bra och effektiv verksamhet och ha en ekonomi i balans. Nämnden ska ha en långsiktighet i sina prioriteringar och i grunden se över befintlig verksamhet samtidigt som nödvändig utveckling måste beaktas. 50

Budget 2016, plan 2017-2018 för förskolenämnden Kostnad Intäkt Netto Budget 2015-869 968 106 700-763 268 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. -5 800 0-5 800 Volymer -3 064 0-3 064 Lokaler -1 800 0-1 800 Uppräkning löner, hyror, priser -8 063 0-8 063 Riktad satsning -1 000 0-1 000 Budget 2016-889 695 106 700-782 995 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. -1 340 0-1 340 Volymer -12 554 0-12 554 Lokaler -4 250 0-4 250 Uppräkning löner, hyror, priser -17 313 0-17 313 Riktad satsning 0 0 0 Plan 2017-925 152 106 700-818 452 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 0 0 Volymer -16 736 0-16 736 Lokaler -5 250 0-5 250 Uppräkning löner, hyror, priser -19 067 0-19 067 Plan 2018-966 206 106 700-859 506 Förskola -882 584 106 700-775 884 Nämnd ledning -7 111 0-7 111 Budget 2016-889 695 106 700-782 995 Volymer Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Förskola - barn inskrivna 7 074 7 106 7 236 7 406 +/- jmf föregående år 32 130 170 51

Förskolenämnden Nämnd och ledning Kostnad Intäkt Netto Budget 2015-6 990 0-6 990 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 0 0 Volymer -56 0-56 Uppräkning löner, hyror, priser -65 0-65 Riktad satsning 0 0 0 Budget 2016-7 111 0-7 111 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 0 0 Volymer -74 0-74 Uppräkning löner, hyror, priser -134 0-134 Riktad satsning 0 0 0 Plan 2017-7 319 0-7 319 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 0 0 Volymer -76 0-76 Uppräkning löner, hyror, priser -149 0-149 Plan 2018-7 544 0-7 544 Förklaringar till budget 2016 Tkr Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 0,80% -56 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -65 Riktads satsning: 0 Förklaringar till plan 2017 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 1,04% -74 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -134 Förklaringar till plan 2018 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 1,05% -76 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -149 52

Förskolenämnden Förskola Kostnad Intäkt Netto Budget 2015-862 978 106 700-756 278 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. -5 800 0-5 800 Volymer -3 008 0-3 008 Lokaler -1 800 0-1 800 Uppräkning löner, hyror, priser -7 998 0-7 998 Riktad satsning -1 000 0-1 000 Budget 2016-882 584 106 700-775 884 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. -1 340 0-1 340 Volymer -12 480 0-12 480 Lokaler -4 250 0-4 250 Uppräkning löner, hyror, priser -17 180 0-17 180 Riktad satsning 0 0 0 Plan 2017-917 834 106 700-811 134 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 0 0 Volymer -16 660 0-16 660 Lokaler -5 250 0-5 250 Uppräkning löner, hyror, priser -18 918 0-18 918 Plan 2018-958 662 106 700-851 962 Förklaringar till budget 2016 Tkr Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Avskaffad nedsättning av sociala avgifter för unga -5 800 Volymer: Fler barn pga befolkningsförändringar (32 platser) -3 008 Lokaler: Ökade lokalkostnader -1 800 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -7 998 Riktad satsning: Lärarasatsning -1 000 Förklaringar till plan 2017 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Avskaffad nedsättning av sociala avgifter för unga -1 340 Volymer: Fler barn pga befolkningsförändringar (130 platser) -12 480 Lokaler: Ökade lokalkostnader -4 250 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -17 180 Förklaringar till plan 2018 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Fler barn pga befolkningsförändringar (170 platser) -16 660 Lokaler: Ökade lokalkostnader -5 250 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -18 918 53

Grundskolenämnden Ansvarsområde Grundskolenämnden ska fullgöra de uppgifter enligt skollagen och annan författning inom utbildningsområdet, som ankommer på kommunen som huvudman för skolväsendet i Huddinge kommun. Detta gäller med undantag för de uppgifter, som ska handhas av förskolenämnden och gymnasienämnden enligt deras respektive reglementen. Grundskolenämnden fullgör även kommunens uppgifter inom följande områden: a) bidrag till verksamhetsanknutna frivilligorganisationer, samt b) förvaltning av Stiftelsen Skolstyrelsens samfond. Grundskolenämnden skall vara anställningsmyndighet både för den egna nämndens personal liksom för förskolenämndens och för gymnasienämndens personal. Ekonomiska förutsättningar Budgetramen innehåller tillskott av resurser med hänsyn till bedömda volymförändringar och kostnadsökningar till följd av höjda löner, hyror och övriga priser. Budget för löneökningar och prisökningar har fördelats till nämnderna med en uppräkning på 1 procent för 2016 och 2 procent årligen för 2017 och 2018. Hyresökningar är räknade utifrån förändringen av KPI och landar på 0,07 procent för 2016. I vårpropositionen har regeringen föreslagit att den sänkta arbetsgivaravgiften för unga avskaffas i två steg. En första höjning föreslås genomföras från och med augusti 2015 och från och med juli 2016 föreslås sänkningen avskaffas helt. Kommunsektorn kompenseras för förändringen och nämndernas budgetramar har utökats för ökade kostnader. Detta förutsätter att beslut fattas enligt regeringens förslag. I budgeten har medel avsatts för tillkommande lokalhyror för förskolor (11 mnkr), grundskolor (24 mnkr) och gymnasieskolor (6 mnkr), enligt nuvarande modell för resurstilldelning. Därutöver har 31 mnkr avsatts i medelsreserven för om- och nybyggnation av förskolor och skolor, för ytterligare prioritering i arbetet med nämndernas verksamhetsplaner. Kommunen har i budgetarna för 2014 och 2015 genomfört särskilda satsningar på skickliga lärare i syfte att höja kunskapsresultaten och öka likvärdigheten mellan skolorna. I budget för 2016 fortsätter denna satsning på lärarnas löner. Ett extra tillskott på 3,6 mnkr avsätts till grundskolenämnden. Skickliga, behöriga och legitimerade lärare ska prioriteras. Detaljer kring hur budgetramen har räknats fram kan utläsas av siffermaterialet som följer. Grundskolenämnden får också 2,7 mnkr av de generella statsbidragen 2016 för utökad tid för matematik i årskurs 4-6. Satsningen utökas med ytterligare 2,7 mnkr 2017. Detaljer kring hur budgetramen har räknats fram kan utläsas av siffermaterialet som följer. Nämnden ska utifrån sin ram ta ett självständigt ansvar för ekonomin, vilket understryks i ekonomistyrningsprinciperna. Nämndens fortsatta arbete med verksamhetsplaneringen ska således bygga på den faktiska behovs- och kostnadsutvecklingen som nämnden själv beräknar och de prioriteringar som nämnden själv vill göra, för att utifrån fullmäktiges beslut om mål och budget bedriva en bra och effektiv verksamhet och ha en ekonomi i balans. Nämnden ska ha en långsiktighet i sina prioriteringar och i grunden se över befintlig verksamhet samtidigt som nödvändig utveckling måste beaktas. 54

Budget 2016, plan 2017-2018 för grundskolenämnden Kostnad Intäkt Netto Budget 2015-1 537 283 26 100-1 511 183 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. -7 801 0-7 801 Volymer -30 703 0-30 703 Lokaler -8 000 0-8 000 Uppräkning löner, hyror, priser -13 870 0-13 870 Riktad satsning -3 600 0-3 600 Budget 2016-1 601 258 26 100-1 575 158 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. -3 854 0-3 854 Volymer -34 847 0-34 847 Lokaler -8 000 0-8 000 Uppräkning löner, hyror, priser -30 715 0-30 715 Riktad satsning 0 0 0 Plan 2017-1 678 673 26 100-1 652 573 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 0 0 Volymer -33 231 0-33 231 Lokaler -8 000 0-8 000 Uppräkning löner, hyror, priser -34 729 0-34 729 Plan 2018-1 754 634 26 100-1 728 534 Grundskola -1 485 997 25 800-1 460 197 Särskola -62 652 300-62 352 Nämnd ledning -52 609 0-52 609 Budget 2016-1 601 258 26 100-1 575 158 Volymer Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Grundskola - elever 14 349 14 736 15 141 15 530 Särskola - elever 114 114 114 114 Skolbarnomsorg åk F-3 - elever 5 604 5 784 5 892 5 942 Skolbarnomsorg åk 4-6 - elever 1 417 1 444 1 481 1 540 55

Grundskolenämnden nämnd och ledning Kostnad Intäkt Netto Budget 2015-51 738 0-51 738 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 0 0 Volymer -414 0-414 Uppräkning löner, hyror, priser -457 0-457 Riktad satsning 0 0 0 Budget 2016-52 609 0-52 609 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 0 0 Volymer -547 0-547 Uppräkning löner, hyror, priser -991 0-991 Riktad satsning 0 0 0 Plan 2017-54 147 0-54 147 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 0 0 Volymer -566 0-566 Uppräkning löner, hyror, priser -1 105 0-1 105 Plan 2018-55 817 0-55 817 Förklaringar till budget 2016 Tkr Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 0,80% -414 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -457 Riktad satsning: 0 Förklaringar till plan 2017 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 1,04% -547 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -991 Förklaringar till plan 2018 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 1,05% -566 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -1 105 56

Grundskola, förskoleklass, skolbarnomsorg Kostnad Intäkt Netto Budget 2015-1 423 437 25 800-1 397 637 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. -7 801 0-7 801 Volymer -30 289 0-30 289 Lokaler -8 000 0-8 000 Uppräkning löner, hyror, priser -12 870 0-12 870 Riktad satsning -3 600 0-3 600 Budget 2016-1 485 997 25 800-1 460 197 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. -3 854 0-3 854 Volymer -34 300 0-34 300 Lokaler -8 000 0-8 000 Uppräkning löner, hyror, priser -28 556 0-28 556 Riktad satsning 0 0 0 Plan 2017-1 560 707 25 800-1 534 907 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 0 0 Volymer -32 665 0-32 665 Lokaler -8 000 0-8 000 Uppräkning löner, hyror, priser -32 336 0-32 336 Plan 2018-1 633 708 25 800-1 607 908 Förklaringar till budget 2016 Tkr Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Ökad undervisningstid i matematik (statsbidrag) -2 637 Nationella minoritetsspråksrätten (statsbidrag) -44 Avskaffad nedsättning av sociala avgifter för unga -5 120 Volymer: Fler elever i grundskola pga befolkningsförändringar (387 elever) -26 663 Fler elever modersmål (41 elever) -210 Fler elever i skolbarnomsorg pga befolkningsförändringar (180 elever) -3 159 Fler i skolbarnomsorg åk 4-6 pga befolkningsförändringar (27 elever) -257 Lokaler: Ökade lokalkostnader -8 000 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -12 870 Riktad satsning: Lärarsatsning -3 600 Förklaringar till plan 2017 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Ökad undervisningstid i matematik (statsbidrag) -2 674 Avskaffad nedsättning av sociala avgifter för unga -1 180 Volymer: Fler elever i grundskola pga befolkningsförändringar (405 elever) -31 749 Fler elever modersmål (50 elever) -263 Fler elever i skolbarnomsorg pga befolkningsförändringar (108 elever) -1 933 Fler i skolbarnomsorg åk 4-6 pga befolkningsförändringar (37 elever) -355 Lokaler: Ökade lokalkostnader -8 000 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -28 556 Förklaringar till plan 2018 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Fler elever i grundskola pga befolkningsförändringar (389 elever) -30 935 Fler elever modersmål (45 elever) -240 Fler elever i skolbarnomsorg pga befolkningsförändringar (50 elever) -913 Fler i skolbarnomsorg åk 4-6 pga befolkningsförändringar (59 elever) -577 Lokaler: Ökade lokalkostnader -8 000 IT: Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -32 336 57

Särskola Kostnad Intäkt Netto Budget 2015-62 108 300-61 808 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 0 0 Volymer 0 0 0 Uppräkning löner, hyror, priser -544 0-544 Riktad satsning 0 0 0 Budget 2016-62 652 300-62 352 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 0 0 Volymer 0 0 0 Uppräkning löner, hyror, priser -1 168 0-1 168 Riktad satsning 0 0 0 Plan 2017-63 819 300-63 519 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 0 0 Volymer 0 0 0 Uppräkning löner, hyror, priser -1 289 0-1 289 Plan 2018-65 108 300-64 808 Förklaringar till budget 2016 Tkr Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: 0 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -544 Riktad satsning: 0 Förklaringar till plan 2017 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: 0 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -1 168 Förklaringar till plan 2018 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: 0 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -1 289 58

Gymnasienämnden Ansvarsområde Gymnasienämnden ska inom Huddinge kommun fullgöra kommunens uppgifter såsom huvudman för 1. gymnasieskolan, 2. gymnasiesärskolan, 3. kommunal vuxenutbildning, 4. särskild utbildning för vuxna, och 5. utbildning i svenska för invandrare. Nämndens uppdrag innefattar alla uppgifter, som, enligt skollagen eller annan författning inom utbildningsområdet, ankommer på kommunen, som huvudman för de skolformer som anges i första stycket. Häri ingår bland annat att handlägga frågor, som ska handläggas av kommunen enligt 15 22 kap. skollagen. Inom ramen för de uppgifter gymnasienämnden ska fullgöra enligt första stycket äger även nämnden handlägga frågor om entreprenad men ej frågor om samverkan i enlighet med bestämmelserna i 23 kap. skollagen. Ekonomiska förutsättningar Budgetramen innehåller tillskott av resurser med hänsyn till bedömda volymförändringar och kostnadsökningar till följd av höjda löner, hyror och övriga priser. Budget för löneökningar och prisökningar har fördelats till nämnderna med en uppräkning på 1 procent för 2016 och 2 procent årligen för 2017 och 2018. Hyresökningar är räknade utifrån förändringen av KPI och landar på 0,07 procent för 2016. I vårpropositionen har regeringen föreslagit att den sänkta arbetsgivaravgiften för unga avskaffas i två steg. En första höjning föreslås genomföras från och med augusti 2015 och från och med juli 2016 föreslås sänkningen avskaffas helt. Kommunsektorn kompenseras för förändringen och nämndernas budgetramar har utökats för ökade kostnader. Detta förutsätter att beslut fattas enligt regeringens förslag. Kommunen har i budgetarna för 2014 och 2015 genomfört särskilda satsningar på skickliga lärare i syfte att höja kunskapsresultaten och öka likvärdigheten mellan skolorna. I budget för 2016 fortsätter denna satsning på lärarnas löner. Ett extra tillskott på 1,6 mnkr avsätts till gymnasienämnden,. Skickliga, behöriga och legitimerade lärare ska prioriteras. Detaljer kring hur budgetramen har räknats fram kan utläsas av siffermaterialet som följer. Nämnden ska utifrån sin ram ta ett självständigt ansvar för ekonomin, vilket understryks i ekonomistyrningsprinciperna. Nämndens fortsatta arbete med verksamhetsplaneringen ska således bygga på den faktiska behovs- och kostnadsutvecklingen som nämnden själv beräknar och de prioriteringar som nämnden själv vill göra, för att utifrån fullmäktiges beslut om mål och budget bedriva en bra och effektiv verksamhet och ha en ekonomi i balans. Nämnden ska ha en långsiktighet i sina prioriteringar och i grunden se över befintlig verksamhet samtidigt som nödvändig utveckling måste beaktas. 59

Budget 2016, plan 2017-2018 för gymnasienämnden Kostnad Intäkt Netto Budget 2015-491 941 0-491 941 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. -640 0-640 Volymer -10 566 0-10 566 Lokaler -2 940 0-2 940 Uppräkning löner, hyror, priser -4 543 0-4 543 Riktad satsning -1 600 0-1 600 Budget 2016-512 229 0-512 229 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. -90 0-90 Volymer -7 733 0-7 733 Lokaler -1 560 0-1 560 Uppräkning löner, hyror, priser -9 847 0-9 847 Riktad satsning 0 0 0 Plan 2017-531 459 0-531 459 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 0 0 Volymer -9 594 0-9 594 Lokaler -1 960 0-1 960 Uppräkning löner, hyror, priser -10 947 0-10 947 Plan 2018-553 959 0-553 959 Ungdomsgymnasium -393 510 0-393 510 Vuxenutbildning -71 364 0-71 364 Gymnasiesärskola -35 423 0-35 423 Nämnd ledning -11 932 0-11 932 Budget 2016-512 229 0-512 229 Volymer Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Ungdomsgymnasiet - elever 3 757 3 879 3 957 4 055 Gymasiesärskola - elever 73 73 73 73 60

Gymnasienämnden nämnd och ledning Kostnad Intäkt Netto Budget 2015-11 732 0-11 732 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 0 0 Volymer -94 0-94 Uppräkning löner, hyror, priser -106 0-106 Riktad satsning 0 0 0 Budget 2016-11 932 0-11 932 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 0 0 Volymer -124 0-124 Uppräkning löner, hyror, priser -228 0-228 Riktad satsning 0 0 0 Plan 2017-12 284 0-12 284 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 0 0 Volymer -128 0-128 Uppräkning löner, hyror, priser -250 0-250 Plan 2018-12 663 0-12 663 Förklaringar till budget 2016 Tkr Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 0,80% -94 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -106 Riktad satsning: 0 Förklaringar till plan 2017 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 1,04% -124 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -228 Förklaringar till plan 2018 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 1,05% -128 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -250 61

Ungdomsgymnasiet Kostnad Intäkt Netto Budget 2015-375 486 0-375 486 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. -640 0-640 Volymer -9 358 0-9 358 Lokaler -2 940 0-2 940 Uppräkning löner, hyror, priser -3 486 0-3 486 Riktad satsning -1 600 0-1 600 Budget 2016-393 510 0-393 510 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. -90 0-90 Volymer -6 125 0-6 125 Lokaler -1 560 0-1 560 Uppräkning löner, hyror, priser -7 575 0-7 575 Riktad satsning 0 0 0 Plan 2017-408 860 0-408 860 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 0 0 Volymer -7 914 0-7 914 Lokaler -1 960 0-1 960 Uppräkning löner, hyror, priser -8 441 0-8 441 Plan 2018-427 176 0-427 176 Förklaringar till plan 2016 Tkr Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Avskaffad nedsättning av sociala avgifter för unga -640 Volymer: Fler elever pga befolkningsförändringar (122 elever) -9 358 Lokaler: Ökade lokalkostnader -2 440 Sågbäcksgymnasiet ombyggnation -500 IT: Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -3 486 Riktad satsning: Lärarsatsning -1 600 Förklaringar till plan 2017 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Avskaffad nedsättning av sociala avgifter för unga -90 Volymer: Fler elever pga befolkningsförändringar (78 elever) -6 125 Lokaler: Ökade lokalkostnader -1 560 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -7 575 Förklaringar till plan 2018 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Fler elever pga befolkningsförändringar (98 elever) -7 914 Lokaler: Ökade lokalkostnader -1 960 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -8 441 62

Vuxenutbildning Kostnad Intäkt Netto Budget 2015-69 615 0-69 615 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 0 0 Volymer -1 114 0-1 114 Uppräkning löner, hyror, priser -635 0-635 Riktad satsning 0 0 0 Budget 2016-71 364 0-71 364 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 0 0 Volymer -1 484 0-1 484 Uppräkning löner, hyror, priser -1 375 0-1 375 Riktad satsning 0 0 0 Plan 2017-74 224 0-74 224 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 0 0 Volymer -1 551 0-1 551 Uppräkning löner, hyror, priser -1 528 0-1 528 Plan 2018-77 302 0-77 302 Förklaringar till budget 2016 Tkr Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 1,60% -1 114 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -635 Riktad satsning: 0 Förklaringar till plan 2017 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 2,08% -1 484 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -1 375 Förklaringar till plan 2018 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 2,09% -1 551 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -1 528 63

Gymnasiesärskola, särvux Kostnad Intäkt Netto Budget 2015-35 108 0-35 108 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 0 0 Volymer 0 0 0 Uppräkning löner, hyror, priser -315 0-315 Riktad satsning 0 0 0 Budget 2016-35 423 0-35 423 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 0 0 Volymer 0 0 0 Uppräkning löner, hyror, priser -669 0-669 Riktad satsning 0 0 0 Plan 2017-36 091 0-36 091 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 0 0 Volymer 0 0 0 Uppräkning löner, hyror, priser -728 0-728 Plan 2018-36 819 0-36 819 Förklaringar till budget 2016 Tkr Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: 0 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -315 Riktad satsning: 0 Förklaringar till plan 2017 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: 0 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -669 Förklaringar till plan 2018 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: 0 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -728 64

Socialnämnden Ansvarsområde Socialnämnden är den nämnd som ska fullgöra Huddinge kommuns uppgifter inom socialtjänsten med undantag för äldreomsorgen. Ansvaret omfattar följande verksamhetsområden: Myndighetsutövning gällande socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Utifrån gällande lagstiftning ansvara för att utreda, besluta om och följa upp insatser och bistånd för personer med fysiska, psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar som är i behov av stöd i sin dagliga livsföring. Ansvara för frågor som rör kommunens betalningsansvar. Utreda behov av färdtjänst samt utreda och fatta beslut om riksfärdtjänst. Vård och behandling Stöd och behandling till familjer och enskilda i livsföringen om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Förebyggande arbete och vid behov stöd, vård och behandling till barn och ungdomar samt vårdoch behandlingsstöd till missbrukare. Stöd till personer med långvarigt psykiskt funktionshinder. Familjerättsliga frågor i form av myndighetsutövning gällande faderskapsutredningar, adoptioner, vårdnad, boende och umgänge. Familjerådgivning med kundval inom kommunen samt enligt avtal familjerådgivning för familjer i kommunerna Botkyrka, Salem och Nynäshamn. Funktionshinderområdet Insatser till personer som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, och personer med funktionshinder yngre än 65 år som får stöd enligt socialtjänstlagen samt vissa fall även hälsooch sjukvårdslagen. Arbetsmarknadsåtgärder och ekonomiskt bistånd Samordningsansvar av kommunens insatser för arbetslösa och beställarnämnd vad gäller arbetsmarknadsrelaterad utbildning. Arbetsmarknadsåtgärder såsom vägledning och coachning, arbetsträning och praktikplatser i nära samverkan med Arbetsförmedlingen. Ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) till enskilda och familjer. Ansvar för ekonomisk komplettering för de flyktingar som har under 25 procent prestationsförmåga och därmed inte kvalificerar sig för etableringsersättning, samt hjälpa till med försörjningen för de flyktingar som befinner sig i övergången mellan ersättning från Migrationsverket och ersättning från Arbetsförmedlingen. Kommungemensamma frågor Socialnämnden ansvarar även för handläggning av ansökningar och beslut gällande alkoholärenden. Vidare ansvarar nämnden för att utöva tillsyn över tobaks- och folkölsförsäljning samt tillsyn av försäljning av receptfria läkemedel utanför apotek. Nämnden är också remissinstans enligt lotterilagen och lagen om anordnande av visst automatspel. Nämnden ansvarar också för bidrag till verksamhetsanknutna frivilligorganisationer, bostadsförtursprövning/hantering avseende förtur av sociala och/eller medicinska skäl i enlighet med de avtal som slutits mellan kommunen och enskilda bostadsföretag, samt det ansvar som ankommer på kommunen enligt begravningslagen. Ekonomiska förutsättningar Budgetramen innehåller tillskott av resurser med hänsyn till bedömda volymförändringar och kostnadsökningar till följd av höjda löner, hyror och övriga priser. Budget för löneökningar och prisökningar har fördelats till nämnderna med en uppräkning på 1 procent för 2016 och 2 procent årligen för 2017 och 2018. Hyresökningar är räknade utifrån förändringen av KPI och landar på 0,07 procent för 2016. I vårpropositionen har regeringen föreslagit att den sänkta arbetsgivaravgiften för unga avskaffas i två steg. En första höjning föreslås genomföras från och med augusti 2015 och från och med juli 2016 föreslås sänkningen avskaffas helt. Kommunsektorn kompenseras för förändringen och nämndernas budgetramar har utökats för ökade kostnader. Detta förutsätter att beslut fattas enligt regeringens förslag. 65

I årets budget avsätts 2 mnkr i riktade medel för att satsa på personal inom bristyrken i social- och äldreomsorgsnämndernas verksamheter. Socialsekreterare som arbetar med barn och unga samt sjuksköterskor ska särskilt prioriteras. Satsningen på reformen 100 Huddingejobb har fortsatt visat på mycket positiva resultat. Personer med försörjningsstöd får en insats som i många fall leder till egen försörjning och minskade försörjningsstödskostnader för kommunen. Socialnämnden får ett tillskott på 5 mnkr årligen för ett fortsatt arbete med 100 Huddingejobb. Kommunen övertar utförandet av viss hälso- och sjukvård inom LSS-verksamheterna från landstinget. Socialnämnden får ett tillskott med 4,7 mnkr som är finansierat av en skatteväxling med landstinget. Detaljer kring hur budgetramen har räknats fram kan utläsas av siffermaterialet som följer. Nämnden ska utifrån sin ram ta ett självständigt ansvar för ekonomin, vilket understryks i ekonomistyrningsprinciperna. Nämndens fortsatta arbete med verksamhetsplaneringen ska således bygga på den faktiska behovs- och kostnadsutvecklingen som nämnden själv beräknar och de prioriteringar som nämnden själv vill göra, för att utifrån fullmäktiges beslut om mål och budget bedriva en bra och effektiv verksamhet och ha en ekonomi i balans. Nämnden ska ha en långsiktighet i sina prioriteringar och i grunden se över befintlig verksamhet samtidigt som nödvändig utveckling måste beaktas. 66

Budget 2016, plan 2017-2018 för socialnämnden Kostnad Intäkt Netto Budget 2015-913 157 2 100-911 057 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. -2 740 0-2 740 Volymer -14 430 0-14 430 Uppräkning löner, hyror, priser -8 999 0-8 999 Riktad satsning -5 000 0-5 000 Budget 2016-944 326 2 100-942 226 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. -700 0-700 Volymer -19 404 0-19 404 Uppräkning löner, hyror, priser -18 943 0-18 943 Riktad satsning 0 0 0 Plan 2017-983 374 2 100-981 274 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 0 0 Volymer -20 308 0-20 308 Uppräkning löner, hyror, priser -20 124 0-20 124 Plan 2018-1 023 806 2 100-1 021 706 Verksamheter -925 663 2 100-923 563 Nämnd ledning -18 664 0-18 664 Budget 2016-944 326 2 100-942 226 67

Socialnämnden nämnd och ledning Kostnad Intäkt Netto Budget 2015-18 338 0-18 338 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 0 0 Volymer -147 0-147 Uppräkning löner, hyror, priser -179 0-179 Riktad satsning 0 0 0 Budget 2016-18 664 0-18 664 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 0 0 Volymer -194 0-194 Uppräkning löner, hyror, priser -370 0-370 Riktad satsning 0 0 0 Plan 2017-19 228 0-19 228 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 0 0 Volymer -201 0-201 Uppräkning löner, hyror, priser -390 0-390 Plan 2018-19 819 0-19 819 Förklaringar till budget 2016 Tkr Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 0,80% -147 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -179 Riktad satsning: 0 Förklaringar till plan 2017 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 1,04% -194 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -370 Förklaringar till plan 2018 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 1,05% -201 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -390 68

Socialnämnden verksamheter Kostnad Intäkt Netto Budget 2015-894 818 2 100-892 718 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. -2 740 0-2 740 Volymer -14 283 0-14 283 Uppräkning löner, hyror, priser -8 821 0-8 821 Riktad satsning -5 000 0-5 000 Budget 2016-925 663 2 100-923 563 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. -700 0-700 Volymer -19 210 0-19 210 Uppräkning löner, hyror, priser -18 573 0-18 573 Riktad satsning 0 0 0 Plan 2017-964 146 2 100-962 046 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 0 0 Volymer -20 107 0-20 107 Uppräkning löner, hyror, priser -19 735 0-19 735 Plan 2018-1 003 987 2 100-1 001 887 Förklaringar till budget 2016 Tkr Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 100 Huddingejobb (ettårigt 2015) 5 000 Avskaffad nedsättning av sociala avgifter för unga -3 040 Övertagande av viss hälso- och sjukvård LSS -4 700 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 1,60% -14 283 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -8 821 Riktad satsning: 100 Huddingejobb -5 000 Förklaringar till plan 2017 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Avskaffad nedsättning av sociala avgifter för unga -700 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 2,08% -19 210 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -18 573 Förklaringar till plan 2018 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 2,09% -20 107 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -19 735 69

Äldreomsorgsnämnden Ansvarsområde Äldreomsorgsnämnden ska inom Huddinge kommun ansvara för följande uppgifter rörande äldre människor samt för personer, som utan att tillhöra gruppen äldre människor har behov av stöd och hjälp och där behovet har sin grund i att personen i fråga har drabbats av en så kallad åldersrelaterad sjukdom: Myndighetsutövning och insatser enligt socialtjänstlagen (2001:453) med undantag för försörjningsstöd samt insatser för missbrukare (5 kap. 9 socialtjänstlagen), ledningen av den hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) som åvilar kommunen, samt Utredning av färdtjänst enligt lagen (1997:736) och beslut enligt lagen (1997:735) om riksfärdtjänst. Äldreomsorgsnämnden ska också svara för följande uppgifter: kost och dietfrågor inom äldreomsorgen, bidrag till verksamhetsanknutna frivilligorganisationer, förvaltningen av Stiftelsen Lars Larssons fond, Stiftelsen Klara Hults fond och Stiftelsen Elin Maria Rataplangs fond, samt frågor enligt lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för hälso- och sjukvård såvitt de rör betalningsansvaret för personer tillhörande den krets som anges i 1. Ekonomiska förutsättningar Budgetramen innehåller tillskott av resurser med hänsyn till bedömda volymförändringar och kostnadsökningar till följd av höjda löner, hyror och övriga priser. Budget för löneökningar och prisökningar har fördelats till nämnderna med en uppräkning på 1 procent för 2016 och 2 procent årligen för 2017 och 2018. Hyresökningar är räknade utifrån förändringen av KPI och landar på 0,07 procent för 2016. I vårpropositionen har regeringen föreslagit att den sänkta arbetsgivaravgiften för unga avskaffas i två steg. En första höjning föreslås genomföras från och med augusti 2015 och från och med juli 2016 föreslås sänkningen avskaffas helt. Kommunsektorn kompenseras för förändringen och nämndernas budgetramar har utökats för ökade kostnader. Detta förutsätter att beslut fattas enligt regeringens förslag. I årets budget avsätts 2 mnkr i riktade medel för att satsa på personal inom bristyrken i social- och äldreomsorgsnämndernas verksamheter. Socialsekreterare som arbetar med barn och unga samt sjuksköterskor ska särskilt prioriteras. Detaljer kring hur budgetramen har räknats fram kan utläsas av siffermaterialet som följer. Nämnden ska utifrån sin ram ta ett självständigt ansvar för ekonomin, vilket understryks i ekonomistyrningsprinciperna. Nämndens fortsatta arbete med verksamhetsplaneringen ska således bygga på den faktiska behovs- och kostnadsutvecklingen som nämnden själv beräknar och de prioriteringar som nämnden själv vill göra, för att utifrån fullmäktiges beslut om mål och budget bedriva en bra och effektiv verksamhet och ha en ekonomi i balans. Nämnden ska ha en långsiktighet i sina prioriteringar och i grunden se över befintlig verksamhet samtidigt som nödvändig utveckling måste beaktas. 70

Budget 2016, plan 2017 2018 för äldreomsorgsnämnden Kostnad Intäkt Netto Budget 2015-666 780 21 200-645 580 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. -2 980 0-2 980 Volymer -25 120 0-25 120 Uppräkning löner, hyror, priser -6 504 0-6 504 Riktad satsning 0 0 0 Budget 2016-701 384 21 200-680 184 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. -690 0-690 Volymer -24 703 0-24 703 Uppräkning löner, hyror, priser -14 025 0-14 025 Riktad satsning 0 0 0 Plan 2017-740 802 21 200-719 602 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 0 0 Volymer -25 298 0-25 298 Uppräkning löner, hyror, priser -15 398 0-15 398 Plan 2018-781 499 21 200-760 299 Förklaringar till budget 2016 Tkr Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Avskaffad nedsättning av sociala avgifter för unga -2 980 Volymer: Ökade kostnader enligt befolkningsprognos/beräkning -25 120 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -6 504 Riktad satsning: 0 Förklaringar till plan 2017 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Avskaffad nedsättning av sociala avgifter för unga -690 Volymer: Ökade kostnader enligt befolkningsprognos/beräkning -24 703 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -14 025 Förklaringar till plan 2018 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Ökade kostnader enligt befolkningsprognos/beräkning -25 298 Lokaler: Lokalkostnader 0 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -15 398 71

Kultur- och fritidsnämnden Ansvarsområde Kultur- och fritidsnämnden ansvarar inom kulturområdet för biblioteksverksamhet, Kulturskolan, bidrag till kulturföreningar och studieförbund, kulturarrangemang och kulturverksamhet för alla åldrar, kulturverksamhet för funktionsnedsatta, internationella barnkonstmuseet, kulturstipendier, inköp och registrering av konst samt bevakning av kulturmiljöoch kulturarvsfrågor. Kultur- och fritidsnämnden ansvarar inom fritidsområdet för öppen barn- och ungdomsverksamhet, stöd och bidrag till föreningar, fritidsverksamhet för funktionshindrade, upplåtelse av lokaler och anläggningar, samverkan med fastighetsägare och andra förvaltningar avseende drift och skötsel av lokaler och anläggningar, genomförande av kommunens områdesdagar samt lotteritillstånd till föreningar. Kultur- och fritidsnämnden ansvarar även för att samordna ungdomspolitiken och stödja utvecklingen av ungdomsdemokratin. Ekonomiska förutsättningar Budgetramen innehåller tillskott av resurser med hänsyn till bedömda volymförändringar och kostnadsökningar till följd av höjda löner, hyror och övriga priser. Budget för löneökningar och prisökningar har fördelats till nämnderna med en uppräkning på 1 procent för 2016 och 2 procent årligen för 2017 och 2018. Hyresökningar är räknade utifrån förändringen av KPI och landar på 0,07 procent för 2016. I vårpropositionen har regeringen föreslagit att den sänkta arbetsgivaravgiften för unga avskaffas i två steg. En första höjning föreslås genomföras från och med augusti 2015 och från och med juli 2016 föreslås sänkningen avskaffas helt. Kommunsektorn kompenseras för förändringen och nämndernas budgetramar har utökats för ökade kostnader. Detta förutsätter att beslut fattas enligt regeringens förslag. För perioden 2016-2018 har ett utrymme motsvarande 13 mnkr har avsatts i medelsreserven för nya anläggningar för kultur- och fritid. I budget för 2016 fortsätter denna satsning på lärarnas löner. Ett extra tillskott på 0,1 mnkr avsätts till kultur- och fritidsnämnden. Detaljer kring hur budgetramen har räknats fram kan utläsas av siffermaterialet som följer. Nämnden ska utifrån sin ram ta ett självständigt ansvar för ekonomin, vilket understryks i ekonomistyrningsprinciperna. Nämndens fortsatta arbete med verksamhetsplaneringen ska således bygga på den faktiska behovs- och kostnadsutvecklingen som nämnden själv beräknar och de prioriteringar som nämnden själv vill göra, för att utifrån fullmäktiges beslut om mål och budget bedriva en bra och effektiv verksamhet och ha en ekonomi i balans. Nämnden ska ha en långsiktighet i sina prioriteringar och i grunden se över befintlig verksamhet samtidigt som nödvändig utveckling måste beaktas. 72

Budget 2016, plan 2017 2018 för kultur- och fritidsnämnden Kostnad Intäkt Netto Budget 2015-200 198 8 900-191 298 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. -370 0-370 Volymer -2 411 0-2 411 Uppräkning löner, hyror, priser -1 301 0-1 301 Riktad satsning -100 0-100 Budget 2016-204 381 8 900-195 481 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. -80 0-80 Volymer -3 204 0-3 204 Uppräkning löner, hyror, priser -3 336 0-3 336 Riktad satsning 0 0 0 Plan 2017-211 001 8 900-202 101 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 0 0 Volymer -3 328 0-3 328 Uppräkning löner, hyror, priser -4 406 0-4 406 Plan 2018-218 735 8 900-209 835 Verksamheter -196 508 8 900-187 608 Nämnd ledning -7 873 0-7 873 Budget 2016-204 381 8 900-195 481 73

Kultur- och fritidsnämnden nämnd och ledning Kostnad Intäkt Netto Budget 2015-7 761 0-7 761 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 0 0 Volymer -62 0-62 Uppräkning löner, hyror, priser -50 0-50 Riktad satsning 0 0 0 Budget 2016-7 873 0-7 873 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 0 0 Volymer -82 0-82 Uppräkning löner, hyror, priser -128 0-128 Riktad satsning 0 0 0 Plan 2017-8 083 0-8 083 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 0 0 Volymer -84 0-84 Uppräkning löner, hyror, priser -168 0-168 Plan 2018-8 335 0-8 335 Förklaringar till budget 2016 Tkr Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 0,80% -62 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -50 Riktad satsning: 0 Förklaringar till plan 2017 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 1,04% -82 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -128 Förklaringar till plan 2018 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 1,05% -84 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -168 74

Kultur- och fritidsnämnden verksamheter Kostnad Intäkt Netto Budget 2015-192 437 8 900-183 537 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. -370 0-370 Volymer -2 349 0-2 349 Uppräkning löner, hyror, priser -1 251 0-1 251 Riktad satsning -100 0-100 Budget 2016-196 508 8 900-187 608 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. -80 0-80 Volymer -3 122 0-3 122 Uppräkning löner, hyror, priser -3 209 0-3 209 Riktad satsning 0 0 0 Plan 2017-202 918 8 900-194 018 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 0 0 Volymer -3 244 0-3 244 Uppräkning löner, hyror, priser -4 238 0-4 238 Plan 2018-210 400 8 900-201 500 Förklaringar till budget 2016 Tkr Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Avskaffad nedsättning av sociala avgifter för unga -370 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 1,28% -2 349 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -1 251 Riktad satsning: Lärarsatsning -100 Förklaringar till plan 2017 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Avskaffad nedsättning av sociala avgifter för unga -80 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 1,66% -3 122 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -3 209 Förklaringar till plan 2018 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 1,67% -3 244 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -4 238 75

Natur- och byggnadsnämnden Ansvarsområde Natur- och byggnadsnämnden fullgör kommunens uppgifter som ankommer på byggnadsnämnd och för uppgifter inom plan- och byggväsendet. Nämnden äger besluta om detaljplaner vilka inte är av principiell beskaffenhet eller av större vikt, med vissa undantag. Kommunstyrelsen har dock ansvaret för översiktsplaneringen och för övriga detaljplaner. Nämnden svarar för drift och underhåll av kommunens gator, vägar, torg och andra allmänna platser. Natur- och byggnadsnämnden svarar för kommunens kartförsörjning och Gis-samordning samt det stomnät som behövs för den mätningstekniska verksamheten i kommunen. Nämnden ansvarar även för naturvårdsfrågor samt skötsel och förvaltning av naturreservaten i kommunen. Nämnden ansvarar för byggnation, drift och underhåll av kommunens jordbruksfastigheter. Ekonomiska förutsättningar Budgetramen innehåller tillskott av resurser med hänsyn till bedömda volymförändringar och kostnadsökningar till följd av höjda löner, hyror och övriga priser. Budget för löneökningar och prisökningar har fördelats till nämnderna med en uppräkning på 1 procent för 2016 och 2 procent årligen för 2017 och 2018. Hyresökningar är räknade utifrån förändringen av KPI och landar på 0,07 procent för 2016. I vårpropositionen har regeringen föreslagit att den sänkta arbetsgivaravgiften för unga avskaffas i två steg. En första höjning föreslås genomföras från och med augusti 2015 och från och med juli 2016 föreslås sänkningen avskaffas helt. Kommunsektorn kompenseras för förändringen och nämndernas budgetramar har utökats för ökade kostnader. Detta förutsätter att beslut fattas enligt regeringens förslag. Natur- och byggnadsnämndens investeringsutrymme för upprustning av gator och vägar utökas med 10 mnkr (avskrivningar 1,5 mnkr för avskrivningar) i syfte att fortsätta arbetet med att beta av underhållsberget. Detaljer kring hur budgetramen har räknats fram kan utläsas av siffermaterialet som följer Nämnden ska utifrån sin ram ta ett självständigt ansvar för ekonomin, vilket understryks i ekonomistyrningsprinciperna. Nämndens fortsatta arbete med verksamhetsplaneringen ska således bygga på den faktiska behovs- och kostnadsutvecklingen som nämnden själv beräknar och de prioriteringar som nämnden själv vill göra, för att utifrån fullmäktiges beslut om mål och budget bedriva en bra och effektiv verksamhet och ha en ekonomi i balans. Nämnden ska ha en långsiktighet i sina prioriteringar och i grunden se över befintlig verksamhet samtidigt som nödvändig utveckling måste beaktas. 76

Budget 2016, plan 2017-2018 för natur- och byggnadsnämnden Kostnad Intäkt Netto Budget 2015-147 463 13 200-134 263 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. -2 230 0-2 230 Volymer -1 719 0-1 719 Uppräkning löner, hyror, priser -1 578 0-1 578 Riktad satsning -1 500 0-1 500 Budget 2016-154 489 13 200-141 289 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. -2 060 0-2 060 Volymer -2 351 0-2 351 Uppräkning löner, hyror, priser -3 251 0-3 251 Riktad satsning 0 0 0 Plan 2017-162 151 13 200-148 951 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. -2 000 0-2 000 Volymer -2 490 0-2 490 Uppräkning löner, hyror, priser -3 322 0-3 322 Plan 2018-169 964 13 200-156 764 Förklaringar till budget 2016 Tkr Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Ökade avskrivningar avseende gatuunderhåll -2 000 Avskaffad nedsättning av sociala avgifter för unga -230 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 1,28% -1 719 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -1 578 Riktad satsning: Renovering av gator och vägar -1 500 Förklaringar till plan 2017 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Ökade avskrivningar avseende gatuunderhåll -2 000 Avskaffad nedsättning av sociala avgifter för unga -60 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 1,66% -2 351 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -3 251 Förklaringar till plan 2018 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Ökade avskrivningar avseende gatuunderhåll -2 000 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 1,67% -2 490 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -3 322 77

Tillsynsnämnden Ansvarsområde Tillsynsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Nämnden fullgör kommunens uppgifter 1. som tillsynsmyndighet enligt miljöbalken och föreskrifter meddelade med stöd av miljöbalken, 2. när det gäller att utöva den omedelbara tillsynen enligt tobakslagen (1993:581) över de miljöer och lokaler för vilka Folkhälsomyndigheten har den centrala tillsynen, 3. vad avser offentlig kontroll av efterlevnaden av livsmedelslagen och andra bestämmelser, vilka anges i 11 livsmedelslagen, 4. tillsyn enligt 16 strålskyddsförordningen (1988:293), 5. svara för prövning av dispenser från föreskrifter i naturreservat, naturminne, biotopskyddsområden och djur- och växtskyddsområden som beslutats av kommunen varvid beslutsbefogenheten dock inte skall gälla ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, samt 6. svara för prövning av ansökningar om strandskyddsdispens enligt reglerna i 7 kap. miljöbalken liksom för tillsynen över efterlevnaden av strandskyddet. Det ankommer på tillsynsnämnden att: 1. följa utvecklingen inom kommunen i miljö- och hälsoskyddshänseende och andra frågor inom nämndens ansvarsområde och därvid utarbeta de förslag som är påkallade, 2. medverka i planering där miljö- och hälsoskyddsfrågor eller andra frågor inom nämndens ansvarsområde berörs. Ekonomiska förutsättningar Budgetramen innehåller tillskott av resurser med hänsyn till bedömda volymförändringar och kostnadsökningar till följd av höjda löner, hyror och övriga priser. Budget för löneökningar och prisökningar har fördelats till nämnderna med en uppräkning på 1 procent för 2016 och 2 procent årligen för 2017 och 2018. Hyresökningar är räknade utifrån förändringen av KPI och landar på 0,07 procent för 2016. I vårpropositionen har regeringen föreslagit att den sänkta arbetsgivaravgiften för unga avskaffas i två steg. En första höjning föreslås genomföras från och med augusti 2015 och från och med juli 2016 föreslås sänkningen avskaffas helt. Kommunsektorn kompenseras för förändringen och nämndernas budgetramar har utökats för ökade kostnader. Detta förutsätter att beslut fattas enligt regeringens förslag. Detaljer kring hur budgetramen har räknats fram kan utläsas av siffermaterialet som följer. Nämnden ska utifrån sin ram ta ett självständigt ansvar för ekonomin, vilket understryks i ekonomistyrningsprinciperna. Nämndens fortsatta arbete med verksamhetsplaneringen ska således bygga på den faktiska behovs- och kostnadsutvecklingen som nämnden själv beräknar och de prioriteringar som nämnden själv vill göra, för att utifrån fullmäktiges beslut om mål och budget bedriva en bra och effektiv verksamhet och ha en ekonomi i balans. Nämnden ska ha en långsiktighet i sina prioriteringar och i grunden se över befintlig verksamhet samtidigt som nödvändig utveckling måste beaktas. 78

Budget 2016, plan 2017-2018 för tillsynsnämnden Kostnad Intäkt Netto Budget 2015-8 793 1 940-6 853 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 0 0 Volymer -88 0-88 Uppräkning löner, hyror, priser -84 0-84 Riktad satsning 0 0 0 Budget 2016-8 964 1 940-7 024 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 0 0 Volymer -117 0-117 Uppräkning löner, hyror, priser -176 0-176 Riktad satsning 0 0 0 Plan 2017-9 258 1 940-7 318 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 0 0 Volymer -122 0-122 Uppräkning löner, hyror, priser -188 0-188 Plan 2018-9 568 1 940-7 628 Förklaringar till budget 2016 Tkr Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 1,28% -88 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -84 Riktad satsning: 0 Förklaringar till plan 2017 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 1,66% -117 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -176 Förklaringar till plan 2018 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 1,67% -122 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -188 79

Överförmyndarverksamhet Kostnad Intäkt Netto Budget 2015-5 098 0-5 098 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 0 0 Volymer -65 0-65 Uppräkning löner, hyror, priser -50 0-50 Riktad satsning 0 0 0 Budget 2016-5 213 0-5 213 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 0 0 Volymer -87 0-87 Uppräkning löner, hyror, priser -104 0-104 Riktad satsning 0 0 0 Plan 2017-5 405 0-5 405 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 0 0 Volymer -90 0-90 Uppräkning löner, hyror, priser -110 0-110 Plan 2018-5 605 0-5 605 Förklaringar till budget 2016 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Tkr Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 1,28% -65 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -50 Riktad satsning: 0 Förklaringar till plan 2017 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 1,66% -87 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -104 Förklaringar till plan 2018 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 1,67% -90 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -110 80

Revision Kostnad Intäkt Netto Budget 2015-3 194 0-3 194 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 0 0 Volymer -41 0-41 Uppräkning löner, hyror, priser -32 0-32 Riktad satsning 0 0 0 Budget 2016-3 268 0-3 268 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 0 0 Volymer -54 0-54 Uppräkning löner, hyror, priser -66 0-66 Riktad satsning 0 0 0 Plan 2017-3 388 0-3 388 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 0 0 Volymer -57 0-57 Uppräkning löner, hyror, priser -69 0-69 Plan 2018-3 514 0-3 514 Förklaringar till budget 2016 Tkr Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 1,28% -41 Uppräkning löner, hyror, priser: Uppräkning löner, hyror, priser -32 Riktad satsning: 0 Förklaringar till plan 2017 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 1,66% -54 Uppräkning löner, hyror, priser Generell uppräkning -66 Förklaringar till plan 2018 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: Ökade kostnader p.g.a. befolkningsförändringar 1,67% -57 Uppräkning löner, hyror, priser Generell uppräkning -69 81

Reserverade medel Kostnad Intäkt Netto Budget 2015-9 074 0-9 074 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 4 000 0 4 000 Volymer 0 0 0 Lokaler -13 100 0-13 100 Uppräkning löner, hyror, priser 0 0 0 Riktad satsning -2 000 0-2 000 Budget 2016-20 174 0-20 174 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 0 0 Volymer 0 0 0 Lokaler -18 000 0-18 000 Uppräkning löner, hyror, priser 0 0 0 Riktad satsning 0 0 0 Plan 2017-38 174 0-38 174 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 0 0 Volymer 0 0 0 Lokaler -13 100 0-13 100 Uppräkning löner, hyror, priser 0 0 0 Plan 2018-51 274 0-51 274 Förklaringar till budget 2016 Tkr Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Ökad takt i bostadsbyggandet / prioriterade infrastruktur- 3 000 satsningar (ettårigt 2015) Förebyggande insatser för barn och unga 1 000 Volymer: 0 Lokaler: Ökade lokalhyror för om- och nybyggnation -13 100 Uppräkning löner, hyror, priser: 0 Riktad satsning: Satsning bristyrken inom socialnämnden och äldreomsorgs- -2 000 nämndernas områden Förklaringar till plan 2017 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: 0 Lokaler: Ökade lokalhyror för om- och nybyggnation -18 000 Uppräkning löner, hyror, priser: 0 Riktad satsning: 0 Förklaringar till plan 2018 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: 0 Lokaler: Ökade lokalhyror för om- och nybyggnation -13 100 Uppräkning löner, hyror, priser: 0 82

Finansförvaltningen Kostnad Intäkt Netto Budget 2015 83 601 0 83 601 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 8 811 0 8 811 Volymer 0 0 0 Uppräkning löner, hyror, priser 0 0 0 Riktad satsning 0 0 0 Budget 2016 92 413 0 92 413 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 3 568 0 3 568 Volymer 0 0 0 Uppräkning löner, hyror, priser 0 0 0 Riktad satsning 0 0 0 Plan 2017 95 981 0 95 981 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 3 776 0 3 776 Volymer 0 0 0 Uppräkning löner, hyror, priser 0 0 0 Plan 2018 99 756 0 99 756 Förklaringar till budget 2016 Tkr Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Kostnadsökning pensioner -1 089 Kapitalkostnader (intern) 5 400 Övrigt 4 500 Volymer: 0 Uppräkning löner, hyror, priser: 0 Förklaringar till plan 2017 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Kostnadsökning pensioner -1 132 Kapitalkostnader (intern) 4 700 Volymer: 0 Uppräkning löner, hyror, priser: 0 Förklaringar till plan 2018 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Kostnadsökning pensioner -924 Kapitalkostnader (intern) 4 700 Volymer: 0 Uppräkning löner, hyror, priser: 0 83

Exploateringsverksamhet Kostnad Intäkt Netto Budget 2015 0 170 000 170 000 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0-60 000-60 000 Volymer 0 0 0 Uppräkning löner, hyror, priser 0 0 0 Riktad satsning 0 0 0 Budget 2016 0 110 000 110 000 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 90 000 90 000 Volymer 0 0 0 Uppräkning löner, hyror, priser 0 0 0 Riktad satsning 0 0 0 Plan 2017 0 200 000 200 000 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 0 0 Volymer 0 0 0 Uppräkning löner, hyror, priser 0 0 0 Plan 2018 0 200 000 200 000 Förklaringar till budget 2016 Tkr Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Lägre intäkter av exploateringsverksamhet -60 000 Volymer: 0 Uppräkning löner, hyror, priser: 0 Förklaringar till plan 2017 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Högre intäkter av exploateringsverksamhet 90 000 Volymer: 0 Uppräkning löner, hyror, priser: 0 Förklaringar till plan 2018 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. 0 Volymer: 0 Uppräkning löner, hyror, priser: 0 84

Avskrivningar Kostnad Intäkt Netto Budget 2015-114 700 0-114 700 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. -13 400 0-13 400 Volymer 0 0 0 Uppräkning löner, hyror, priser 0 0 0 Riktad satsning 0 0 0 Budget 2016-128 100 0-128 100 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. -16 200 0-16 200 Volymer 0 0 0 Uppräkning löner, hyror, priser 0 0 0 Riktad satsning 0 0 0 Plan 2017-144 300 0-144 300 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. -16 200 0-16 200 Volymer 0 0 0 Uppräkning löner, hyror, priser 0 0 0 Plan 2018-160 500 0-160 500 Förklaringar till budget 2016 Tkr Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Ökade kostnader för avskrivningar -13 400 Volymer: 0 Uppräkning löner, hyror, priser: 0 Förklaringar till plan 2017 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Ökade kostnader för avskrivningar -16 200 Volymer: 0 Uppräkning löner, hyror, priser: 0 Förklaringar till plan 2018 Generella statsbidrag, tekniska justeringar m.m. Ökade kostnader för avskrivningar -16 200 Volymer: 0 Uppräkning löner, hyror, priser: 0 85

Investeringsplan 2016-2018 Kommunens investeringsbudget består av följande huvudområden: Nämnders investeringar till följd av nya/förändrade lokaler, löpande re- och nyinvesteringar av inventarier och utrustning, IT-investeringar samt löpande gatuinvesteringar. Samhällsbyggnadsprojekt som består av exploateringsverksamhet med därtill hörande infrastrukturinvesteringar i bland annat gator och vägar. För samhällsbyggnadsprojekt tillämpas en princip som innebär att investeringar som kommunen genomför i exploateringsprojekt i normalfallet tas upp som anläggningstillgång och skrivs av enligt plan. Ett färdigt exploateringsområde består ofta av tomtmark som avyttras, samt mark och markanläggningar som utgör allmän plats vilka kvarstår i kommunens ägo såsom matargator och andra områdesspecifika anläggningar, tillexempel parker. Det förekommer också att tomtmark inte avyttras utan i stället upplåts med tomträtt. Tillgångar som tillhör kommunen ska tas upp som anläggningstillgång och skrivs av enligt plan medan tomtmarken som säljs tas upp som försäljningsintäkt. Investeringsplanen omfattar satsningar på viktiga samhällsbyggnadsprojekt, samt på cykelstråk, lekplatser, parker och upprustning av kommunens gator och vägar. De totala investeringarna för 2016 är budgeterade till 455 mnkr samt till 499 mnkr 2017 och 512 mnkr 2018. Avskrivningarna för 2016 beräknas uppgå till 128 mnkr samt till 144 mnkr respektive 161 mnkr för åren 2017 2018. Finansiering av avskrivningar Samtliga nämnder erhåller en ram för investeringar som man själva får finansiera. Det vill säga kapitalkostnader måste finansieras inom den ram för driftbudgeten som kommunfullmäktige antar. Undantag görs för investeringar i samhällsbyggnadsprojekt, gator och vägar samt lantegendomar där ramen för kapitalkostnader justeras efter faktisk kostnad. Lokaler investeringar I investeringsbudgeten kan nämnder begära ram för ny utrustning i samband med ny- och ombyggnationer enligt lokalförsörjningsplanerna. För 2016 2018 planeras flera större ny- och ombyggnader. Det gäller bland annat förskolor och skolor. Övriga större investeringar Kommunstyrelsens och natur- och byggnadsnämndens löpande investeringar i gator, parker, lekplatser med mera avser bland annat: Tillgänglighetsåtgärder Gatubelysning Trafiksäkerhetsåtgärder Kollektivtrafikåtgärder Åtgärder i 30- zonerna Gång- och cykelvägsutbyggnad Broar/tunnlar Lekplatser och parker Investeringsutrymmet utökades 2014 med 10 mnkr per år som en ökad ambitionsnivå särskilt avsedd för upprustning av regionala cykelstråk samt för att skapa fler attraktiva lekplatser och parker för huddingeborna. I 2015 års budget höjdes den ambitionen ytterligare och utrymmet utökades därför med 4 mnkr 2015 och 5,5 mnkr 2016. Utrymmet för 2017-2018 ligger kvar på en motsvarande nivå. Natur- och byggnadsnämnden får också ytterligare 10 mnkr i investeringsutrymme 2016 för upprustning av gator och vägar i syfte att minska det upparbetade underhållsberget. Under kommunstyrelsen budgeteras investeringar för gemensamma investeringar i IT-infrastruktur, IT-drift och övergripande IT-system. Investeringsramen för övriga nämnder utgår i huvudsak från beskrivningar i nämndernas budgetunderlag. Planen för samhällsbyggnadsprojekt innehåller ett stort antal projekt som leder till omfattande investeringar och en betydande exploateringsvinst. I tabell redovisas en sammanställning av ekonomiska konsekvenser av de samhällsbyggnadsprojekt kommunen arbetar med under 2016-2018 baserat på gällande plan för sam- 86

hällsbyggnadsprojekt. Av sammanställningen framgår att exploateringsvinsten på sikt uppgår till cirka 1 360 mnkr totalt vilket ungefärligen motsvarar de totala nettoinvesteringarna. När man studerar sammanställningen ska man vara medveten om att det är olika förutsättningar för olika typer av projekt. Vissa ger ett ekonomiskt överskott, vissa går jämt ut, vissa ger ett underskott och vissa medför inga exploateringsvinster utan är rena investeringar i transportinfrastruktur. Det är också en blandning av projekt där det finns en god uppfattning om ekonomiskt utfall och projekt som kan ha olika utfall beroende på vägval i planeringen eller som ännu är i så tidigt skede att finns en stor osäkerhet om utfallet. Sammanställningen kan trots dessa brister i tillförlitlighet ändå ge en uppfattning om omfattningen på de ekonomiska konsekvenser samhällsbyggnadsprojekten medför. För perioden utgörs en stor del av nettoinvesteringarna (investeringskostnad minus gatukostnadsersättningar och ersättningar enligt exploateringsavtal) av utbyggnad av gator med anledning av planläggning av fritidshusområden. Dessa projekt ger även totalt sett ett betydande underskott, eftersom exploateringsvinsterna är begränsade. Det bör också noteras att för utvecklingen av Huddinge centrum är endast de pågående projekten med, inte den totala ekonomin och redovisningen av de kommande övergripande infrastruktursatsningarna. I bedömningen av exploateringsvinsten har ingen hänsyn tagits till eventuell försäljning av så kallade exploateringsfastigheter. Eventuell medfinansiering av kommande större infrastruktur har inte kunnat bedömas och ingår därför inte i sammanställningen. Redovisningen bygger på enskilda exploateringskalkyler för projekten och redovisar exploateringsnetton och investeringsnetton för respektive projekt. Beloppen har hämtats direkt från respektive exploateringskalkyl, vilket ger en skenbar exakthet. Med genomförandeprojekt avses projekt som är bundna genom avtal och/eller antagna detaljplaner och genomförandebeslut. För dessa projekt finns det små möjligheter att påverka det ekonomiska utfallet. Med planeringsprojekt avses projekt som är under planering. För dessa finns ännu möjlighet att påverka det ekonomiska utfallet eller avbryta projektet. Under begreppet övrigt ingår framför allt försäljning av industrimark och villatomter, som redovisas årsvis. I tabell redovisas budget för 2016 samt plan för 2017 2018. Beräknad exploateringsvinst är totalt 110 mnkr 2016. Beräknade nettoinvesteringar är 300-350 mnkr per år. Det är svårt att göra årsvisa bedömningar eftersom tidplaner lätt kan förskjutas på grund av projektens komplexitet eller överklagade beslut. Relativt stora belopp kan därför förskjutas över ett årsskifte och påverka den årsvisa planeringen utan att det ekonomiska resultatet som helhet förändras. 87

Samhällsbyggnadsprojekt sammanställning tkr Ekonomiskt totalt resultat för pågående projekt Prognos 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Prognos senare Expl Inv Netto Expl Inv Expl Inv Expl Inv Expl Inv Hageby 1 472-12 334-10 862 0 800 0 800 0 500 0 0 Talldalsvägen 12 938-21 227-8 289 0 4 000 5 950 4 000 0 1 000 0 0 Visättra Ängar II 41 248-18 081 23 167 468 0 468 0 468 0 468 0 Vistabergs allé 1 33 027-26 777 6 249 0 148 0 148 0 0 0 0 Backen Översikt 15 024-20 822-5 798 3 000 1 500 1 500 1 500 5 220 5 000 0 0 Glömsta Kristinavägen 27 259-16 216 11 044 4 800 200 3 600 200 1 200 1 250 0 1 093 Ängarna 11 608-1 949 9 659 0-500 0-500 0 0 0 0 Gladökvarn (förtätn omr) 6 217-92 560-86 343 6 217-68 000 0-68 000 0-20 000 0 123 400 Furuhöjdsområdet 4 192-7 482-3 290 0 1 000 0 1 000 0 500 0 0 Balingsnäs, västra 56 268-14 389 41 879 0 0 0 0 0 0 0 0 Högmora etapp 1-176 -38 472-38 648 0-21 000 0-21 000 0 28 788 0 0 Högmora etapp 2-477 -37 729-38 206 0-30 000 0-30 000 0 6 800 0 0 Sändaren 26 133-280 25 853 0 0 0 0 0 0 0 0 Vidja detaljplan -637-21 305-21 942 0-16 431 0-16 431 0 0 0 43 382 Mellansjö 4 104-11 104-7 000 0-500 0-500 0-2 000 0 0 Västra Vårberget 13 530-12 299 1 231 0 250 4 500 250 4 500 750 4 500 750 Östra Glömsta 223-4 821-4 598 0 2 000 0 2 000 0 1 500 0 0 Sjöängen 2 och Trångsundsvägen 19 152-11 455 7 697 7 700 4 100 0 4 100 0 2 290 0 0 Västra Länna 1 39 910-33 469 6 441 417-29 031 10 252-29 031 21 117 5 000 0 5 000 Gulsparven 1 009-3 364-2 355 0-8 550 1 009-8 550 0 5 066 0 0 Safiren 12 977 4 12 981 0 0 0 0 0 0 0 0 Norr om Vistavägen (1:13 mfl) 260-4 092-3 832 0 7 400 0 7 400 0 260 0 0 Brandstegen 7 344-2 099 5 245 7 344-3 100 0-3 100 0 0 0 0 Klockarbacken 7 51-600 -549-17 -1 200 0-1 200 0 0 0 0 Styrmannen 31 6 727 0 6 727 0 0 0 0 0 0 0 0 Embryot 1 0-6 738-6 738 0-1 400 0-1 400 0-4 000 0 0 Summa bostäder 339 384-419 662-80 278 29 929-158 314 27 279-158 314 32 505 32 704 4 968 173 625 Nytorps Mosse fsk (fd Mörtviksvägen) 5 338 0 5 338 2 000 0 0 0 0 0 0 0 Förskola Smista 3:3 3 050-369 2 681 0 0 0 0 0 0 0 0 Glömsta 2:60 (Enliden fks/sk) 8 190-11 120-2 930 0-9 000 0-9 000 0 0 0 0 Vistaberg 1:16 3 515-4 405-890 0 0 0 0 0 0 0 0 Skola kv Vattumannen och Sågen 4 527-2 053 2 474 0 0 0 0 0 0 0 0 Summa allmänt ändamål - skolor och förskolor 24 621-17 947 6 674 2 000-9 000 0-9 000 0 0 0 0 Flemingsberg 21 087-15 128 5 959 0 0 0 0 0 0 0 0 BanaVäg Flemingsberg 0-443 -443 0 0 0 0 0 0 0 0 Förbifart Stockholm -1 000-18 698-19 698 0-22 200 0-33 600 0-20 600 0 0 Trimningsåtgärder i Kungens kurva 0-10 000-10 000 0-3 000 0-3 000 0-3 000 0 0 Summa allmänt ändamål - gator och vägar 20 087-44 269-24 182 0-25 200 0-36 600 0-23 600 0 0 Mötesplats Stuvsta, Ripan 6 300-1 299 0 0 0 0 0 0 0 0 Kkom etapp 3 0-12 000-12 000 0-3 000 0-3 000 0-3 000 Offentlig miljö Flemingsberg 0-12 000-12 000 0-2 500 Summa allmänt ändamål - övrigt 300-24 001-23 701 0-5 500 0-3 000 0-3 000 0 0 Summa allmänt ändamål 45 008-86 217-41 209 4 000-39 700 0-48 600 0-26 600 0 0 Gladö industriområde *) 64 321-18 027 46 294 0 0 0 0 0 0 0 0 SRV (Sofielund) 71 041-4 232 66 809 2 500-7 000 0-7 000 0 0 0 0 Segmentet 1 7-15 058-15 051 0 0 0 0 0 0 0 0 Statoil del av Kungens kurva 1:1-710 0-710 0 0 0 0 0 0 0 0 Vårdkasen 1) 0-10 516-10 516 0 14 000 0 14 000 0 0 0 0 Vinkeln 7-54 726 672-54 378 0 378 0 0 0 0 Kvadraten 2 1 206 0 1 206 0 0 0 0 0 0 0 0 Lönngården 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Medicinaren 5 (op lokaler HS) -89-378 -467 0 0 0 0-89 0 0 0 Flemingsbergsdalen, dpl 1 17 035-3 248 13 787 0-3 075 0-3 075 17 035-8 000 0 0 Länna Indomr genomf 2) 0-21 995-21 995 0 0 0 0 0 0 0 0 Summa arbetsplatser 152 757-72 727 80 029 2 446 4 303 0 4 303 16 946-8 000 0 0 Summa Genomförandeprojekt 537 148-578 606-41 459 36 375-193 711 27 279-202 611 49 451-1 896 4 968 173 625 Bostäder 224 253-230 098-5 845 Allmänt ändamål - Skolor och förskolor 20 396-13 649 6 747 Allmänt ändamål - gator och vägar -133-273 057-273 190 Allmänt ändamål -övrigt 2 446-26 000-23 554 Arbetsplatser 425 781-216 686 209 094 Summa planeringsprojekt 672 742-759 490-86 747 46 314-104 939 144 221-146 039 146 049-346 829 Övrigt 154 513-20 453 134 059 29 311-1 350 28 500-1 350 4 500-1 275 Summa 1 364 403-1 358 549 5 853 110 000-300 000 200 000-350 000 200 000-350 000 *hänsyn ej tagen till bidrag medfinansiering Anmärkningar 1) Exploateringsresultat redovisas under Övrigt 2) Genomförs löpande. Beloppet avser återstående investering. Exploateringsresultat förs årligen under Övrigt 88

Investeringsplan 2015 2018 Tkr Budget 2015 +/- Bokslut 2014 Justerad budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Lokalplaner Förskolenämnd 4 250 0 4 250 1 250 4 250 4 250 Grundskolenämnd 10 000 0 10 000 18 000 18 000 18 000 Gymnasienämnd 0 0 0 0 0 0 Socialnämnden 0 0 0 1 500 500 300 Äldreomsorgsnämnd 6 000 0 6 000 0 0 11 000 Summa lokalplaner 20 250 0 20 250 20 750 22 750 33 550 Övrigt Kommunstyrelse 66 800 25 887 92 687 63 000 63 000 63 000 Förskolenämnd 2 850 0 2 850 2 850 2 850 2 850 Grundskolenämnd 13 000 0 13 000 13 000 13 000 13 000 Gymnasienämnd 5 700 0 5 700 5 700 5 700 5 700 Socialnämnd 3 550 5 100 8 650 2 510 2 690 2 860 Äldreomsorgsnämnd 5 250 15 800 21 050 4 790 4 670 9 030 Kultur- och fritidsnämnd 500 0 500 400 2 500 0 Natur- och byggnadsnämnd 25 500 18 774 44 274 22 000 22 000 22 000 Natur- och byggnadsnämnd - beläggningsarbeten 25 000 0 25 000 20 000 10 000 10 000 Tillsynsnämnd 500 900 1 400 0 0 0 Summa övrigt 148 650 66 461 215 111 134 250 126 410 128 440 Total (exkl. samhällsbyggnadsprojekt) 168 900 66 461 235 361 155 000 149 160 161 990 Genomförandeprojekt 206 199 0 206 199 193 700 202 600 1 900 Planeringsprojekt 96 151 0 96 151 104 900 146 000 346 800 Övrigt -2 350 0-2 350 1 400 1 400 1 300 Samhällsbyggnadsprojekt 300 000 0 300 000 300 000 350 000 350 000 Totalt investeringar 468 900 66 461 535 361 455 000 499 160 511 990 Påverkan driftbudget Köp och försäljning av fastigheter -170 000 0-170 000-110 000-200 000-200 000 Avskrivningar 114 700 0 114 700 128 100 144 300 160 500 89

Så styrs kommunen Visionen om att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Hållbart Huddinge 2030 - en beskrivning av hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit Fem övergripande mål som visar utåtriktat vad kommunen åstadkommer för invånare, brukare och kunder 1. Bra att leva och bo 2. Utbildning med hög kvalitet 3. Fler i jobb 4. God omsorg om individen 5. Ekosystem i balans Tre strategiska mål - som visar inåtriktat hur och med vilka resurser kommunen genomför sitt uppdrag 1. Attraktiv arbetsgivare 2. Sund ekonomi 3. Systematisk kvalitetsutveckling Program: till exempel kulturpolitiskt program Strategier: till exempel E-strategi, Kvalitetsstrategi Planer: till exempel översiktsplan och plan för samhällsbyggnadsprojekt Kommunen styr och följer upp verksamheten årsvis med: Mål och budget Verksamhetsplaner/arbetsplaner Delårsrapporter/verksamhetsberättelser Årsredovisning Kommunen styr också med: Gemensamma värden Policyer, riktlinjer och instruktioner Grundläggande regler för ansvarfördelning på nämndnivå; - Arbetsordning för kommunfullmäktige - Reglementen för styrelser och nämnder (HKF) - Reglemente för råd - Arkivreglemente Kommunstyrelsens uppsiktsplikt Valet av organisation Chefsutbildning Staten styr den kommunala verksamheten genom: Kommunallagen, speciallagstiftning inom de viktigaste välfärdsområdena och därutöver med mer än 1 500 andra lagar, förordningar och myndighetsregler Nationella handlingsplaner och tidsbegränsade projekt De statliga myndigheternas tillsyn och föreskrifter Statsbidragens utformning och storlek, bestämmelser om en kommunal budget i balans, skatteoch avgiftsregler och tillämpning av finansieringsprincipen 90

Kommunens organisation Högsta beslutande organ i Huddinge kommun är kommunfullmäktige med 61 ledamöter från olika politiska partier. Kommunfullmäktige utser kommunstyrelsen som består av 15 ledamöter. Kommunstyrelsen förbereder de ärenden som ska tas upp i kommunfullmäktige och är också ansvarig för att fullmäktiges beslut verkställs. För varje verksamhet i kommunen finns en politiskt ansvarig nämnd med ledamöter utsedda av kommunfullmäktige. 91

Gemensamma värden Gemensamma värden Huddinge kommuns gemensamma värden i form av kärnvärden och etiska kod hjälper oss att uppnå visionen och kommunens målsättningar. Varje förvaltning har en värdegrund som styr hur vi möter kommuninvånare, kunder och kollegor. Kärnvärden Kärnvärdena är den bas som Huddinge vilar på; både nu och i framtiden. Dessa kärnvärden ska fungera som ledstjärnor för alla verksamheter och individer som verkar i kommunen. Driv betyder att vi kraftfullt driver utvecklingen framåt och att vi tar en ledande roll i regionen. Omtanke betyder att vi bryr oss om människor, besökare, företagarna och natur. Mod betyder att vi vågar ta för oss, ta nya vägar och ta ställning i viktiga frågor. Mångfald betyder att vi tar tillvara på variation och omväxling i miljöer, invånare, medarbetare och utbud. Vi vill utnyttja potentialen i mångfalden och skapa ett rikt och flexibelt samhälle. Värdegrund Med utgångspunkt i den etiska koden och för att stärka våra kärnvärden utformar varje förvaltning en värdegrund som är anpassad efter verksamhetens innehåll och brukarnas behov. Etisk kod Den etiska koden tydliggör de grundläggande utgångspunkterna som varje medarbetare ska ha. Den består av följande: Vi bemöter varandra och våra invånare på ett jämlikt och likvärdigt sätt Vi följer lagar och regler Vi står fria från jäv och andra intressekonflikter Vi värnar om yttrandefrihet och demokrati Vi använder offentliga medel på rätt sätt 92

Styrning av ekonomi och kvalitet Huddinges kvalitetsstrategi för ständiga förbättringar Huddinge kommun är en utvecklingsinriktad kommun och ska genom ett målmedvetet kvalitetsarbete driva på ständiga förbättringar inom kommunens samtliga verksamhetsområden och därmed bidra till att nå visionen om att bli en av de tre populäraste kommunerna i länet. God kvalitet är att nå de av kommunfullmäktige uppsatta målen, samt följa gällande lagar, andra styrdokument och föreskrifter på ett så resurseffektivt sätt som möjligt. Kvalitetsarbetet tar avstamp i såväl mötet med kunden, inklusive service, bemötande, delaktighet och normkritiskt förhållningsätt, som hur vi utövar ledarskap och medarbetarskap samt med vilken systematik vi verkar för ständiga förbättringar. Dessa områden är sammanfattningsvis de 10 bärande principer som Huddinge kommuns kvalitetsstrategi består av. Kvalitetsstrategin ska vara vägledande i arbetet med ständiga förbättringar. Den ska hjälpa oss att fokusera på det viktiga och på att förbättra effektivitet, måluppfyllelse och hållbar utveckling. Arbetet sker genom att vi vid verksamhetens planering, genomförande, uppföljning och utveckling arbetar utifrån följande bärande principer: 1. Med invånarnas fokus 2. Dialog och samarbete 3. Öppenhet och transparens 4. Varierat utbud och valfrihet 5. Engagerat och tydligt ledarskap 6. Professionella och kompetenta medarbetare 7. Fokus på resultat 8. Processorientering 9. Ständigt lärande 10. Integrering av kvalitetsarbetet i planeringsoch uppföljningsprocessen Alla chefer har ansvar för att driva ett systematiskt kvalitetsarbete i vilket alla medarbetare är delaktiga. Förvaltningschefen ansvarar för att kommunens kvalitetsstrategi tillämpas och är ett bra stöd för verksamhetens utveckling. 1. Med invånarnas fokus Vi låter alltid invånarnas behov och önskemål vara vägledande för utvecklingen av kommunen och kommunens tjänster. Vi utgår från alla människors lika värde och ger likvärdig service samt eftersträvar jämlika levnadsvillkor. Vi vågar kritisk granska oss själva och de normer vi bidrar till för att upptäcka eventuella brister i vår verksamhet. 2. Dialog och samarbete Vi har en öppen och tillgänglig organisation, som kännetecknas av tydlig kommunikation och bra service. Vi har ett gott bemötande och agerar snabbt och korrekt. Våra kärnvärden är mod, driv, omtanke och mångfald. Vid planering och utveckling av kommunens tjänster och samhället Huddinge väljer vi medvetet arbetssätt som stödjer dialog och samarbete med de som bor, verkar i eller besöker kommunen. Vi tar systematiskt tillvara invånarnas förslag och synpunkter och återkopplar resultat. Vårt sätt att kommunicera stärker demokratin och ökar delaktigheten. Vi håller oss à jour med nya möjligheter i omvärlden och utnyttjar ny teknik för att anpassa kommunikation och service med hänsyn till olika gruppers förutsättningar, behov och intressen. 3. Öppenhet och transparens Vi eftersträvar transparens. Det innebär att vi öppet redovisar vad kommunen erbjuder för tjänster, vilken kvalitet och standard de som bor, verkar i eller besöker kommunen har rätt att förvänta sig och hur nöjda våra kunder är med de tjänster vi levererar. Det gör vi för att erbjuda insyn och ge alla en bild av vad skattepengarna används till. Öppen redovisning driver på kvalitetsutvecklingen genom att det blir tydligt vad vi ska lyckas med, sikta på, följa upp och förbättra samt jämföra med andra. Det ger också den som vill värdefull information om våra verksamheter och tjänster och bidrar till att skapa realistiska förväntningar. 4. Varierat utbud och valfrihet Vi ser ett varierat utbud tillsammans med valfrihet som medel att förbättra verksamhetens kvalitet och effektivitet och därmed nå ökad nöjdhet hos de som bor, verkar i eller besöker kommunen. 93

5. Engagerat och tydligt ledarskap Vi har engagerade och tydliga ledare, som gör alla medarbetare delaktiga och låter kvalitetsarbetet prägla hela verksamheten. Chefer i Huddinge kommun utgör goda förebilder utifrån kommunens gemensamma värden. Ledarskapet i kommunen präglas av förmåga att omsätta beslutade politiska mål, styrdokument och lagar till god verksamhet med fokus på de som bor, verkar i eller besöker kommunen. 6. Professionella och kompetenta medarbetare Huddinge kommuns medarbetare är professionella, kompetenta och engagerade med fokus på de som bor, verkar i eller besöker kommunen. Ett väl utfört arbete innebär att prestera goda resultat i sitt uppdrag och att agera i enlighet med kommunens etiska kod, kärnvärden samt varje förvaltnings värdegrund för att nå mål och vision. 7. Fokus på resultat Vi mäter, analyserar, bedömer och kommunicerar verksamhetens resultat och effektivitet. Vi jämför våra resultat över tid samt med länet. Vi gör analys utifrån kön, område och ålder där barnen särskilt sätts i fokus. Vi har mod att förändra när analysen visar på behov. 8. Processorientering Vi ser den kommunala verksamheten som flöden av aktiviteter, som skapar värde för de som bor, verkar i eller besöker kommunen, där flödet av aktiviteter ofta löper genom flera verksamheter och ibland även flera huvudmän. Ständiga förbättringar genom processutveckling är avgörande för kvalitetsutvecklingen. Ny teknik ger unika möjligheter till verksamhetsutveckling som vi ska använda med kundens behov i fokus. Utvecklingsinitiativ ska prioriteras baserat på nyttan av förändringen. 9. Ständigt lärande Människor och organisationer lär sig av att reflektera över och analysera framgångar och misslyckanden i sina verksamheter. Det organisatoriska lärandet kräver både målmedvetenhet och en god process som säkerställer att man dels dokumenterar lärdomar från tidigare beslut och dessutom använder sig av dessa nya kunskaper för att ständigt förbättra verksamheten. Vi reflekterar regelbundet över våra resultat - framgångar såväl som misslyckanden - och låter oss inspireras av goda exempel i egna verksamheten och i omvärlden. 10. Integrering av kvalitetsarbetet i planeringsoch uppföljningsprocessen Vi integrerar kvalitetsarbetet i den löpande planerings- och uppföljningsprocessen och arbetar långsiktigt och systematiskt enligt kvalitetshjulets princip: planera, utföra, följa upp och förbättra. Det innebär krav på tydliga styrsignaler i form av mål, prioriteringar och ekonomiska ramar från kommunfullmäktige som ska kombineras med de lagkrav och andra styrdokument som finns. Det krävs även tydliga mål och åtaganden kopplade till resursutnyttjande i nämndernas och enheternas verksamhets- /arbetsplaner. Detta ska systematiskt följas upp analyseras och i delårsrapporter, verksamhetsberättelser samt i kommunens årsredovisning. För att lyckas med detta krävs en väl utvecklad dialog mellan politiker och verksamhetens personal om mål, åtaganden och resultat. 94

Styrmodellen dialog och systematiska förbättringar Följande bilder beskriver den modell med vilken organisationen omsätter kommunfullmäktiges styrsignaler och kommunens kvalitetsstrategi. För Förbättringshjulet och planerings- och uppföljningsprocessen 95