Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen skall anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte. Arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete, som varje arbetsgivare enligt lagen måste bedriva, innebär att arbetsmiljöfrågor ska finnas med i den vardagliga verksamheten för att förebygga ohälsa och olyckor och skapa en bra arbetsmiljö. Dessutom är ett bra arbetsmiljöarbete en förutsättning för en fungerande och kvalitetsmedveten verksamhet. Som stöd för arbetsmiljöarbetet finns verktyg och checklistor. Arbetsgivaren måste till exempel ha en arbetsmiljöpolicy och rutiner som beskriver det systematiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen, göra arbetsmiljöundersökningar, skyddsronder och riskbedömningar med handlingsplaner och följa upp arbetsmiljön varje år. Det systematiska arbetsmiljöarbetet regleras i Arbetsmiljölagen och i föreskriften AFS 2001:01. Riskbedömningar i det vardagliga arbetet Riskbedömningar ska göras kontinuerligt som en naturlig del av verksamheten. Ansvaret för att de genomförs och följs upp ligger alltid hos arbetsgivaren. Riskbedömningar handlar om att åtgärda risker för skador och ohälsa som finns i det vardagliga arbetet. Det kan till exempel vara vilka åtgärder som krävs på arbetsplatsen om arbetsstyrkan blir tillfälligt mindre på grund av sjukdom, kopplat till rutiner angående rehabilitering och arbetsanpassning för individen. Gränsvärden för vad som är tillåtet, främst när det gäller den fysiska arbetsmiljön, finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter, men bedömningar måste även göras utifrån varje arbetsplats unika förutsättningar. Bedömningarna ska göras i samverkan med medarbetarna, till exempel på arbetsplatsträffen. Handlingsplaner ska upprättas där det bestäms vad som ska göras, inom vilken tid, och det ska finnas en tydlig ansvarsfördelning om vem som ska göra det. Riskbedömningar före förändringar Vid en förändring i verksamheten ändras förutsättningarna och därför måste det göras en särskild riskbedömning utifrån förslaget till förändring, för att sedan kunna ta ett välgrundat beslut vid MBLförhandlingen. Riskbedömningen ska beskriva hur det kommer att bli när förändringen är genomförd och precisera vad den innebär vilken är förändringen? Var? Vilka berörs av den? Finns det risk att omorganisationen i sig kan leda till ohälsa? Det ska göras en analys av den planerade verksamhetens konsekvenser och vad man kan göra för att förebygga eventuell ohälsa. Analysen kan också medföra att själva förslaget behöver ändras. Friskfaktorer I Vision vill vi fokusera på det som gör att det är bra på jobbet, och främja det. Vi brukar prata om friskfaktorer. Att arbeta med friskfaktorer i samband med riskbedömningar är att höja nivån ytterligare jämfört med den mer traditionella riskbedömningen, där man enbart fokuserar på att åtgärda riskerna. Arbetsgruppens friskfaktorer handlar i många fall om att diskutera gruppens värderingar och de informella vardagsrutinerna. Exempel på friskfaktorer kan vara en regelbunden gemensam fikapaus, att det ges tid för reflektion och utvärdering eller att de tekniska hjälpmedlen fungerar som de ska. Att få uppmärksamhet och uppmuntran av chef och kolleger kan också höra till friskfrämjande faktorer som man kan hjälpas åt att värna om. I slutet av det här dokumentet finns en lista med friskfaktorer, som kan användas vid riskbedömningar. Sida 2
4. Protokoll Riskbedömning hur går det till? Riskbedömning med hjälp av friskfaktorerna Ett sätt att göra riskbedömning är att titta på friskfaktorerna och se i vilken utsträckning de fungerar på arbetsplatsen. En friskfaktor som inte finns eller fungerar dåligt är en riskfaktor, och den måste åtgärdas. Att titta på friskfaktorerna är att gå ett steg längre än att bara titta på det som inte fungerar på arbetsplatsen. Gör så här! 1. Bestäm vilken/vilka aspekter av arbetsmiljön som riskbedömningen avser, och vilka olika friskfaktorer som ni ska bedöma. 2. Gå igenom friskfaktorerna och bedöm dem en i taget. a. Uppfylls friskfaktorn? Bra. Fundera över på vilket sätt ni kan främja friskfaktorn så att den fortsätter att främja hälsan på arbetsplatsen b. Uppfylls friskfaktorn nu, men finns det en risk att den inte kommer att uppfyllas framöver? Det kan till exempel vara vid en omorganisation eller en flytt. För att det inte ska bli en risk, måste ni förebygga. c. Uppfylls inte friskfaktorn? Då är det istället en riskfaktor, som måste åtgärdas. 3. Gör en handlingsplan om ni behöver förebygga eller åtgärda. Handlingsplanen ska innehålla hur det ska förebyggas/åtgärdas, vem som är ansvarig för vad och när det ska vara åtgärdat. 4. Var noga med protokoll för de friskfaktorer som bedömts och att det godkänns och skrivs under av både chef och skyddsombud/fackligt förtroendevald. Protokollet visar att riskbedömningen skett i samverkan. 5. Utvärdera efter en bestämd tid. Bedöm friskfaktorn på nytt. a. Uppfylls friskfaktorn? Bra. Bestäm en tid då en ny bedömning ska göras i samverkan. b. Uppfylls friskfaktorn inte? Då behövs en ny åtgärd och handlingsplan. Riskbedömning 2. Bedömning Åtgärd 5. Utvärdering 1. Friskfaktor - - - - Uppfylls Uppfylls, men riskerar att inte uppfyllas, t ex vid förändring Uppfylls inte = risk 2a Främja 2b Förebygg 2c Åtgärda 3. Handlingsplan - Hur? - Vem? - När? Bedömning av resultat OK! Inte OK Sida 3
Tips! Gör en arbetsmiljöundersökning som utgår från friskfaktorerna (se nedanstående tabell). Resultatet är bra att utgå ifrån under riskbedömningen. Man måste inte gå igenom alla friskfaktorer på en gång. Börja gärna med den fysiska arbetsmiljön, titta sedan på de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna för organisation och arbetsgrupp. När det gäller de individuella faktorerna behöver varje medarbetare tänka igenom friskfaktorerna själv. Samma lösning gäller inte för alla. Friskfaktorer Vid en del friskfaktorer finns lagar och Arbetsmiljöverkets föreskrifter nämnda. Där finns gränsvärden och föreskrifter om hur arbetsgivaren ska lösa specifika arbetsmiljöfrågor, och det är till stor hjälp vid riskbedömningen. Några av föreskrifterna gäller alla arbetsplatser medan andra enbart gäller specifika branscher eller arbetsuppgifter (tandvård, omsorg i hemmet med mera). Ta reda på om det finns specifika föreskrifter som gäller er arbetsplats! Fysisk arbetsmiljö Lagar och föreskrifter Bra ventilation AFS 2005:17 AFS 1997:7 Ändamålsenligt utformad arbetsplats Vi förebygger hot och våld genom arbetsplatsens utformning AFS 1993:2 Arbetsmiljön anpassas efter individuella behov AmL kap 2 1 AFS 1994:32 AFS 1994:1 Säker förvaring och hantering av farliga ämnen AFS 1995:1 AFS 1997:7 AFS 1998:6 AFS 2000:4 AFS 2001:04 AFS 2001:10 Alla anställda har en god arbetsställning AFS 1998:1 AFS 1998:5 Bra belysning AFS 1998:1 AFS 1998:5 Bra ljudnivå AFS 1998:5 AFS 2005:16 Bra temperatur AFS 1998:5 Fungerande och ändamålsenlig utrustning (IT-stöd, verktyg, mätinstrument m.m.) Sida 4
Psykosocial arbetsmiljö Organisationen Lagar och föreskrifter Chefen har resurser, kompetens och befogenhet för sitt arbetsmiljöansvar Korta beslutsvägar Tydliga riktlinjer och budskap kring verksamheten Tydlig struktur med tydliga mål för verksamheten Tydlig kommunikation av personalpolitiken till alla Balans mellan krav och resurser (tid, ekonomiska och kompetens) Chefen har förutsättningar att se anställdas behov Möjlighet till utbildning och utveckling enligt gällande avtal Friskvård i arbetet Gemensam kommunicerad värdegrund Tydlig delegationsordning för arbetsgivaransvaret Tillgång till behovsanpassad företagshälsovård AFS 2001:01 Skyddsombudet får uppdaterad arbetsmiljöutbildning Chefen får uppdaterad arbetsmiljöutbildning Tydliga rutiner för att förebygga kränkande särbehandling AFS 1993:17 Vid kris och behov av första hjälpen vet alla vad de ska göra AFS 1999:7 Tydliga rutiner för arbetsanpassning och rehabilitering AFS1994:1 Tydlig och kommunicerad arbetsmiljöpolicy, som används AFS?? De policys och handlingsplaner som diskrimineringslagarna föreskriver Lagarna finns och används Arbetsgruppen Vi tillgodoser föreskriften om allmänna råd om psykiska och sociala aspekter Närvarande chef i det dagliga arbetet Konstruktiv feedback från chefen Konstruktiv feedback från kollegerna Tillåtande atmosfär: Man kan säga sin åsikt, olika åsikter tas tillvara. Alla hjälps åt mot gemensamt mål Trivsel, regelbundna fikapauser med mera. Alla bidrar till verksamheten efter bästa förmåga Social empati: Arbetskamraterna bryr sig om varandra Solidaritet och gemenskap: arbetskamrater ställer upp för varandra Gemensam värdegrund i hur vi bemöter varandra. Individen Inflytande: möjlighet till delaktighet och påverkan Varierande arbetsuppgifter Meningsfulla arbetsuppgifter Tydliga arbetsuppgifter Kontinuerlig utveckling Rimlig arbetsmängd Balans mellan krav och tillgängliga resurser Tillräcklig kompetens för uppgiften Arbetstider följer lagar och avtal Inflytande över arbetstidens förläggning, t ex schema och flextid Lagar och föreskrifter AFS 1980:14 Lagar och föreskrifter Arbetstidslagen, Arbetstidslagen, Sida 5
AFS 1982:17 Undvikande av ensamarbete AFS 1982:3, AFS 1990:18 Låg risk för hot och våld AFS 1993:2 Läs mer: Arbetsmiljöverkets broschyr Undersökning och riksbedömning i det systematiska arbetsmiljöarbetet (Publikationsnummer H375, kan beställas och laddas ned på www.av.se) Om ingen riskbedömning görs? Om arbetsgivaren inte tar sitt ansvar och gör en riskbedömning i samverkan bryter arbetsgivaren mot Arbetsmiljölagen. Då måste skyddsombudet träda in och genom framställan kräva att lagen följs och att riskbedömning ska göras och att den ska göras i samverkan med arbetstagarna/skyddsombudet. Arbetsgivaren ska då snabbt lämna besked i frågan. Görs inte det inom skälig tid får skyddsombudet vända sig till Arbetsmiljöverket och lägga ett föreläggande om åtgärd enligt kap. 6 6a AmL, vilket medför att Arbetsmiljöverket kopplas in i ärendet och gör en särskild bedömning med skriftligt beslut som kan leda till tillsyn med skadestånd eller förbud. Framställan lämnas för underskrift till närmaste chef innan en kopia skickas till Arbetsmiljöverket. Framställan ska innehålla följande: Tydlig rubrik; Det ska framgå att det är en framställan enligt kap 6 6a AML Beskriv händelseförlopp och varför du kräver denna åtgärd ev protokoll från skyddsronder Vad är bristen? Är till exempel ventilationen i rum xx är under de värden som anses acceptabla på en arbetsplats? Är arbetsytan för liten, vilket orsakar felaktiga rörelser för arbetstagaren? Beskriv rörelsen samt frekvens. Personalneddragning innebär att färre ska göra mer en arbetstagare sjukskriven Beskriv riskerna om inget görs eller om bristen redan orsakar huvudvärk, onormal trötthet, andningsbesvär med mera. Belastningsskador i nacke och axlar visar sig Psykisk påfrestning av för stor arbetsmängd Vad vill du ska ske? Vision kräver att arbetsgivaren omedelbart utreder eller åtgärdar ovanstående brist. Skyddsombudet vill ha en handlingsplan på när det ska vara åtgärdat, hur detta ska ske och vem som är ansvarig för att det sker. Kopia skickas till Arbetsmiljöverket samt eventuellt högre upp i hierarkin kommunstyrelse, miljökontor eller andra. Sida 6
Riskbedömning och handlingsplan med åtgärder Arbetsplats: Tidsperiod: Riskbedömning och handlingsplan har gjorts i samverkan med arbetstagare och deras skyddsombud: Ja / Nej Händelse/orsak Konsekvens Allvarlighetsgrad Frekvens Risknivå Åtgärd /ansvarig Hög Låg Ofta Sällan LS LO HS HO
Friskbedömning och handlingsplan med åtgärder Arbetsplats: Tidsperiod: Riskbedömning och handlingsplan har gjorts i samverkan med arbetstagare och deras skyddsombud: Ja / Nej Klassifikation (tema, t ex gemensam fikarast, eller delaktiga arbetsplatsträffar): Förbättringsbehov Konsekvens Förbättringsgrad Frekvens Friskeffekt Förbättringsinsats /ansvarig Hög Låg Ofta Sällan LS LO HS HO