Jag var konstant nervös, en ihållande rädsla. Och så analyserande jag hela tiden. Jag kunde aldrig riktigt slappna av. Från början förstod jag inte

Relevanta dokument
Om självskadebeteende och ätstörningar. Rikstäckande intresseförening som arbetar med självskadebeteende och ätstörningar.

Problemformulering och frågor

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

För alla En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd :01:53

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom

Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer

Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering

Oktober Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma

Kursmaterial. ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16

Dagverksamhet för äldre

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet

Enkätsvar Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm

Till dig som inte ammar

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer

Tänk om det handlar om dina försök att undvika smärtan? - Lektion 5. Kärlek Glädje Nyfikenhet Ilska Rädsla Sorg Skuld/skam Chock Avsmak

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem

SafeSelfie.se. (Chattlogg hämtad från polisförhör)

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

Namn: Det här är jag (Här kan du rita eller skriva)

Föräldraträffar Viktigt för våra barn och ungdomar

LÄNKTIPS. Vart kan jag få kontakt med andra i samma situation? Vart hittar jag kunskap?

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

Lyssna, stötta och slå larm!

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Ge upp all tanke på nåd, så kommer den till dig obemärkt.

Samtal om tobak i skolan



Finansierad av: Tell-Us

Några råd om hur man kommunicerar i relationen

Pressinformation ANDELSÄGARMETODEN December 2011

>>HANDLEDNINGSMATERIAL >>SYSTRAR FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA. Affischbild: Pia Nilsson Grotherus

Svara på frågorna/diskutera med dina klasskamrater när du har läst kapitlet!

RUTINER VID OLYCKSFALL...

En liten guide till kvinnohälsa

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén

Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly Alla rättigheter förbehålls.

Mitt liv som mobbad. Wiveca Wendin

Naturen ger nya chanser

FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes

Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost

Din lilla rosa bok om bröst

Shakedown inför rallycross EM och SM.

Utvärdering Filmkollo målsman

Tobaksfri graviditet. ge ditt barn en uppväxt utan tobak

En vanlig dag på jobbet

Sociala berättelser 1

LÄNKTIPS. om demenssjukdomar och att vara anhörig

Valet 2010 på facebook!

jenny svensson Svedjestråket12 lgh 517, Uddevalla

Hej. Niklas heter jag, och detta är min oberoendeförklaring från Scientologikyrkan.

Berättelsen om Tugummi von Bubbelgum

Barn och ungdomar med fibromyalgi

Åsiktsutbyte om Hjältarna i vardagen = Skolmåltidspersonalen!

Fråga, lyssna, var intresserad

Våldsutsatta, hemlösa kvinnor med missbruk

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

Innehållsförteckning

Äntligen har jag fått livskraften tillbaka!

Konsten att hitta balans i tillvaron

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

kapitel 4 en annan värld

Jag ska tala om: Varför ska vi vara goda medmänniskor? Konsten att vara snäll Träningspass Snällhet en väg till framgång

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

När Lisa skulle sövas.

KARTLÄGGNING AV UNGA OMSORGSGIVARE

Kommunal budget- och skuldrådgivning med en omarbetad. skuldsaneringslag

Det handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv.

> > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling

Vad är bra mat, egentligen? När forskningsrönen utvecklas till konkreta verktyg för hela familjen.

Studiehandledning beredskap i kris STUDIEHANDLEDNING. Beredskap i kris. Om livsmededelsstrategi och försörjning GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG

Övning: Dilemmafrågor

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

När du behöver frysa in dina ägg. Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in.

Lev utan Stress & Oro

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman

Stina Inga. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN Intervju: Andreas B Nuottaniemi

Multidimensional Assessment of Interoceptive Awareness (MAIA) (Multidimensionell Bedömning av Interoceptiv Medvetenhet)

Jag går till jobbet nu. Hon försvann igen, ville inte vakna. Där inne var smärtan mjuk. Där inne i sömnens dimma var han kvar

Samtalsstöd för elevhälsan

DRÖMTYDNING AV ROBERT NILSSON

NATIONELLT LÄGER FÖR UNGA ANHÖRIGA MED EN DEMENSSJUK FÖRÄLDER

Scen 1. Personer är Emma 38 och. emma jerry robert en servitör

Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Mellan dig och mig Mårten Melin

Bättre Självförtroende NU!

Det är lätt att glömma bort sig själv - det mesta kretsar runt barnet

Utbildning Club Frågor & svar

Tarzan & fotboll!! L"en

Jag har läst er bok. Ni står mig nära liksom

Transkript:

Jag var konstant nervös, en ihållande rädsla. Och så analyserande jag hela tiden. Jag kunde aldrig riktigt slappna av. Från början förstod jag inte funktionen, varför hon skadade sig. Hampus, Pojkvän, 30

Anhörigperspektivet på självskadebeteende Conny Allaskog Föreningen SHEDO

Innehåll - Bakgrund (Vad är självskadebeteende, hur kan man förstå det, och hur vanligt är det?) - Att vara anhörig till någon med självskadebeteende - Om föreningen SHEDO - Stöd som erbjuds genom föreningen SHEDO

Vad är självskadebeteende? Självskadebeteende innebär att medvetet skada den egna kroppen. Till indirekt självskadebeteende räknar man exempelvis att utsätta sig för risktagande.

Hur kan man förstå beteendet? Det finns lika många svar på varför som det finns personer som har självskadebeteende, men några förklaringar som ofta förekommer är: - Ångestlindring - Känsla av kontroll - Självhat Finns dock INGA generella svar utan anledningen/funktionen skiljer sig från person till person!

Hur vanligt är självskadebeteende? Självskadebeteende är vanligt förekommande. Vid mätningar varierar förekomsten mycket men nyligen har svenska undersökningar genomförts hos ungdomar i högstadiet och gymnasiet. 35-42% svarade att de vid åtminstone ett tillfälle avsiktligt skadat sig under det senaste halvåret eller året (Jutegren et al., 2011, Lundh, Wångby- Lundh & Bjärehed, 2011, Zetterqvist et al., 2013 ).

Anhörigas situation Medlemmar i vår förening som är anhöriga beskriver att: - Att det är svårt att hantera anhörigrollen, saknar verktyg - Att det var en chock att få beskedet att den man är anhörig till skadar sig själv - Att mer måste göras för anhöriga/närstående - Att det är svårt att få information och bra information om självskadebeteende - Att man har ett stort behov av att träffa andra som är i samma situation

Några röster om att vara anhörig

Oron Jag var väldigt rädd för att hon av misstag, eller med vilje, skulle ta sitt liv. Efterhand förstod jag att det var en överlevnadsstrategi för Jenny att skada sig. Att hon gjorde det för att dämpa sin ångest. Monica, mamma, 49

Oron Jag var konstant nervös, en ihållande rädsla. Och så analyserande jag hela tiden. Jag kunde aldrig riktigt slappna av. Från början förstod jag inte funktionen, varför hon skadade sig. Hampus, Pojkvän, 30

Oron Att oron finns där är för mig en konsekvens av det här. Att vara anhörig. För att koppla tillbaka är jag fortfarande orolig och tycker det är obehagligt att få SMS. Om hon ringer kan jag ibland tänka: Hon är intagen igen. Det finns en oro kvar och jag vet inte när den ska försvinna. Ulf säger att oron är som sol och vind, undantryckt någonstans långt bort och kommer fram först när man blir påmind. Ulf, styvpappa, 43

Skuld och skam Jag har en kopp i mitt skafferi som har ett Världens bästa mamma-tryck. En period kunde jag inte dricka ur den koppen för jag tyckte inte att jag var värd det. Min skuld hade liksom förskjutits till en kopp. Monica, Mamma

Skuld och skam Det var ju mycket skam också. Det är svårt också att förklara för sina kompisar att du kan inte komma hem till mig idag för min mamma har skadat sig. Det man kan man inte säga. Man blir väldigt ensam. Ronja, dotter

Strategier för att klara anhörigrollen Jag fick tipset av en psykolog med kbt-inriktning att börja skriva orosdagbok. Metoden innebar att jag fick ställa en äggklocka på 50 minuter varje dag och under den tiden skulle jag koncentrera mig på min oro. Om jag tänkte på något annat skulle jag fokusera på min oro igen, tänka på allt som oroade mig och skriva ner det och löpa tanken ut. Vad var det värsta som kunde hända? Monica, Mamma

Strategier för att klara anhörigrollen Jag märkte ju att hon ville dra sig undan och skada sig, men jag försökte diskutera och få henne att låta bli att göra det och första gången jag lyckades med det kändes det som ett stort framsteg. Hampus, pojkvän

Rikstäckande intresseförening som arbetar med självskadebeteende och ätstörningar. Riktar sig till: - Drabbade - Anhöriga - Professionella

-Föreläsningar -Hemsida -Trycksaker -Jourmail -Stödforum -Anhörigutbildning -Brukarråd -Samverkan -Opinion

Stödforum - Diskussionforum för den som är drabbad eller mår dåligt. - Finns också ett s.k anhörigforum på sidan för närstående och vänner till någon som är drabbad. - SHEDO:s stödforum har en konstruktiv inriktning. Fokuserar på friskhetsfaktorer.

Jourmailen - En jourmail dit anhöriga kan maila för att få stöd. - Jourmailen ett komplement till andra stödinsatser. jour@shedo.se

SHEDO:s Anhörigutbildningar Syfte: Att ge anhöriga till personer med självskadebeteende hjälpmedel och stöd. Kunskap. Hur bemöta/stötta. Den egna hälsan(?!?). Träffa andra i samma situation.

Anhörigutbildningen 8 träffar, innehåll: - Kunskap: vad det innebär att vara anhörig. - Fakta om självskadebeteende. - Fakta om anhörigas hälsa. - Tips och råd kring samtal och förhållningssätt. - Hur anhöriga kan hitta energin i vardagen. - Känslor. - Vägar vidare och lagstiftningar.

Anhörigutbildningar: - Pilotcirkeln startade 27/8 2014. - Cirklar har därefter hållits i Malmö, Göteborg och Stockholm. Fortsättning Genom att sätta ingång fler anhörigutbildningar och utbilda fler cirkelledare på olika orter.

Sammanfattningsvis, de anhöriga är friskfaktorer!! - Stöd i hjälpsökande - Motivera till behandling - Stanna i behandling - Bättre prognos - När vården inte finns där - Stöd i vardagen - Etc, etc. Men för det behöver de anhöriga stöd. Då blir de också bättre på ovan.

Kontakt SHEDO:s hemsida: www.shedo.se SHEDO:s mail: info@shedo.se www.facebook.com/foreningenshedo www.twitter.com/foreningenshedo www.instagram.com/foreningenshedo