Delrapportering RE-PATH 2010 Projektstatus Insamlade data Framtid

Relevanta dokument
PFAS ämnens spridning och effekt i Arlandaområdet. Tomas Viktor,

PFAS och PFOS - problem i vatten. Karin Norström

Årsrapport 2009 för projektet RE-PATH

PFOS och andra PFC-ämnen, - spridningsvägar, -förekomst i dricksvatten, -humanexponering samt -hälsoriskbedömning.

Årsrapport 2010 för projektet RE-PATH

Årsrapport 2011 för projektet RE-PATH

PFOS i den svenska miljön

Grundvattenrening av perfluoroktansulfonat (PFOS) med aktivt kol - en pilotstudie för Luftfartsverket

Studie av halter av perfluorerade alkylsufonater (PFAS) i fisk och vatten från Västra Ingsjön

Biologisk och kemisk karakterisering av framtida muddermassor i Västerås hamn

Resultat från uppföljande undersökningar av PFAS I Kalmar län 2014

Bilaga 1. Analysdata Dag och ytvatten Go teborg Landvetter Airport Dokumenttyp Datum Ver.rev Dokumentnummer Sida

Perfluorerade ämnen (PFAS) i fisk och ytvatten i sjöar nedströms Malmö Airport Lägesrapport november 2011

Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Kävlingeåns- Löddeåns fvo

Nora träsk. Nätprovfiske Huskvarna Ekologi. En rapport av:

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

PCB i Oxundaåns vattensystem 2017

AVDELNINGEN FÖR MILJÖ. Nätprovfiske Övertjärn och Märrsjön. Författare: Viktoria Karlsson 2017:09

Årsrapport 2012 för projektet RE-PATH

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 9 BILAGA 9

Övervakning av miljögifter i marin och limnisk biota

Perfluorerade ämnen (PFAS) i fisk och ytvatten i sjöar nedströms Malmö Airport lägesrapport juli Bakgrund

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

PFAS SYF ÅRSMÖTE, JÖNKÖPING 9-10 MARS 2017

Undersökning av metaller och organiska ämnen i abborre från Anten och Mjörn

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Uppföljande undersökningar av PFASs

Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB

Västra Solsjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Utläckage av PFOS ifrån f.d. F18 Nuläge och möjliga åtgärder

Storröding i Vättern

Kompletterande vattenprovtagning i Väsbyån och Oxundasjöns övriga tillflöden och utlopp

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde

DVVF Provfiske sammanfattning

Alvesta kommun Sjöparken/Sjön Salen, Alvesta

Rädsjön. Bakgrund. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Projektarbete. Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk. Handledare: Björn Nelehag

Översiktlig utvärdering av provfiskeresultat 2009

Sjöbeskrivning. Fisksamhället

DAG- OCH YTVATTENKONTROLL 2017 GÖTEBORG LANDVETTER AIRPORT

PFOS-kontaminerad mark och vatten Nuläge och möjliga åtgärder

Miljögifter och vattenkvalitet: Mälaren. En sammanställning av studier om metaller och organiska ämnen

Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2003

Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008

PFAS (PERFLUORERADE ALKYLSUBSTANSER)

Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Lars Collvin

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter

Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten

Förskrivs i relativt stora mängder i Stockholmsområdet. Representerande flera olika typer av behandlingar

Resultatrapport - Provtagning av ytvatten och sediment i Styrstad dike

Biologiska undersökningar vad säger de egentligen?

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige

Abborre i Runn Metaller i vävnader 2013

Sammanställning av provfisket 2009 Vänerns grunda vikar och Hjälmaren

Fisksamhället 11% Abborre Braxen Gers Mört Övriga arter

Swedavia Malmö Airport- löpande uppdrag PFOS UPPDRAGSNUMMER

Miljögifter i odlingslandskapet

Provfiske med översiktsnät i Södra och Norra Bergundasjön, Växjö 2018

Käll-identifiering med hjälp av PFASprofiler; var står vi idag och vilken forskning behövs?

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Provfiske i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. sommaren 2011

Screening av bekämpningsmedel 2015 & 2016

Provfiske i Järlasjön 2008

Miljögiftsövervakning i Stockholms vattenområden

MALENS (SILURIS GLANIS L.) TILLVÄXT OCH ÅLDER VID KÖNSMOGNAD I MÖCKELNOMRÅDET, HELGEÅNS VATTENSYSTEM, KRONOBERGS LÄN

Metaller och stabila organiska ämnen i Oxundaåsystemet

Provfiske i. Vissvassfjärden och Åvaviken Jämförelse mellan 2004, 2007, 2010 & Sammanställt av Nils-Olof Ahlén

Provfiske i Långsjön. Resultat från ett standardiserat nätprovfiske 2010

Dagvattenföroreningar Airport City

Kunskapsunderlag för delområde

Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng

PFOS i fisk ifrån sjöarna nedströms f.d. Flygflottiljen F18 - en riskbedömning

PFOS och klorerade. lösningsmedel

Detta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av

Östra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar

PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER FEMTONÅRSPERIODEN , SAMMANFATTNING

Kunskapsunderlag för delområde

BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT

Retrospektiva studier av perfluoralkylsulfonsyror i den svenska miljön Andra och avslutande året av screeningundersökningen.

KORT RAPPORT PROVFISKE FISK,

Årsrapport 1 (4) POWER/REN/BD/Environment/Fisheries Marco Blixt FORSHAGA AVELSFISKE VERKSAMHETEN 2012

SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN

Analys av imposex hos nätsnäckor (och slamsnäckor) utanför Halmstad hamn. Utförd av Marina Magnusson

5: Kort sammanställning av kräftprovfisken i samband med harrleken i Vättern och dess tillflöden våren 2009 och 2010

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2010 Utveckling

SEPTEMBER 2013 ALE KOMMUN, MARK- OCH EXPLOATERINGSAVDELNINGEN EFTERKONTROLL SURTE 2:38

Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2004

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter

Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och kalkavslutssjöar år 2008

MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat!

Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011

Naturvårdsverkets författningssamling

Kunskapsunderlag för delområde

Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2007

Miljöteknisk provtagning av grund och ytvatten samt jord vid brandövningsområde i Vallentuna

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN Meddelande 2006:16

Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund & Vattenråd

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

Transkript:

Delrapportering RE-PATH 2010 Projektstatus Insamlade data ramtid A. Woldegiorgis, Tekn. Dr. K. Norström, il. Dr. T. Viktor, fisktoxikolog LANDVETTER 100611

1 "RE-PATH" - Risks and Effects of the dispersion of PPAS on Aquatic, Terrestrial and Human populations in the vicinity of International Airports - Samfinansierat projekt för LV och IVL

Agenda 2 Årsrapporten 2009 Provtagning våren 2010 Halter av andra PC-ämnen i vatten Halter av andra PC-ämnen i fisk Alternativa brandskum Nationell referensgrupp Immobilisering av yngel av åkergroda Ägg-yngeltest på zebrafisk Kläckningsförsök m a p abborre Sammanfattning

Projektets webplats; http://repath.ivl.se/ 3 Sidan har varit i bruk sedan i maj, men ej uppdaterats. Nu när mer resultat föreligger finns skäl att mer frekvent uppdatera sidan. Kontakter och propåer ifrån universitet, högskolor och massmedia visar på att webplatsen hittats!

Projektrapport 2009 4 Rapporten har gåtts igenom av LV Swedavia för faktakoll kring bakgrund och fysisk beskrivning av respektive flygplats. Rapporten inlämnad för kvalitetssäkring internt på IVL. Omfattande rapport på ca 100 sidor. Kommer gissningsvis att väcka genklang i media. Enormt mycket nya data kring PC-ämnens spridning och förekomst.

Landvetter; 5 Vattenprover insamlade april 2010 (från brandövningsplatsen, via Issjöbäcken, lilla Issjön, P4, Inseros, Lindome C, bron vid Hede, samt mynningen ut i Kungsbackafjorden, se kartbild). Vidare också ett par sedimentprover längs Issjöbäcken och Kungsbackaån. Lyckat provfiske i Västa Ingsjön och Sandsjön. Lyckad insamling av nybefruktad abborre-rom.

Ytvattenprover i närområdet, men utanför flygplatsområdet 6 1 3 Område sydost om övningsplatsen föremål för stora markingrepp. Kan innebära att flödesförhållandena i Issjöbäckens tillrinning förändras 2 6 4 5 Halter i vårproverna kan vara påverkade av markarbetet. Halter i höstprover kommer med största säkerhet vara det!

7

8 Utförda provfisken Runt Landvetter samt i referenssjön Sandsjön.' isket har utförts med översiktsnät som ger en bild av vilka storlekar och arter som finns i sjön.

Landvetter; forts fiskprover 9 Överlag en god fångst ifrån vårens provfiske 2010, dock inga gäddor. V:a Ingsjön Abborre "1+", "2+" och "3+" (flera individer i varje klass) Mört "stor", "mellan" och "liten" (osäkrare åldersbestämning), flera individer i varje klass. Sandsjön Abborre "2+" och "3+" Mört "mellan" flera individer i varje klass I de största abborrarna ifrån resp. sjö har försiktig dissikerats så att 5-6 intakta organ frilagts och preparerats för kemisk analys (muskel, gonad, lever, hjärta+blod gälar och ev. gallblåsa). I förekommande fall finns även organ preparerade och fixerade i glutaraldehyd för vävnadspatologisk undersökning (beroende på haltmönster). Dessutom har fällor utplacerats för att infånga gnagare, dock ingen fångst denna säsong. Med hjälp av jägare från LV Landvetter har en ung räv insamlats och en trafikdödad kattuggla har omhändertagits (kommer att analyseras under 2010).

Sammanfattning provtagning våren 2010 10 Av den stora mängd prover som insamlats kommer följande prepareras för kemisk analys; Ytvattenprover 10 st (enl. samma provlokalsfördelning som tidigare för maximal jämförbarhet). iskprover 17 analyser fördelat på 7-8 individer (organspecifik anlys i 2 fall). Sedimentprover 2-3 st. Samt analys av kattuggla (hjärta+blod, lever och muskel) Dessa prover beräknas vara färdiganalyserade till slutet på september 2010.

Ekologisk status i sjöarna? 11 På basis av antal infångade fiskar per nät och fiskeförsök, samt antal arter och årsklasser/art kan en ekologisk status för sjön beräknas (kan användas för att en generell klassning på basis av den allmäna föroreningssituationen). På basis av olika fysiologiska index för infångad fisk kan ytterligare statusklassning göras; t ex konditionsfaktor, leversomatiskt index mm. Denna Detta tabell kommer kommer att beräknas nu att för uppdateras de arter och med årsklasser mer individer som för att återfinns säkerställa i alla att sjöar. eventuella ekologiska effekter ej förblir oidentifierade!!! ECR8-klassning V:a Ingsjön Lilla Issjön Sandsjön Halmsjön Valloxen Antal inhemska arter 2 1 3 4 6 Relativ biomassa inhemska arter 1394 n/a 4001 6797 2614 Relativt antal inhemska arter 1 n/a 3 2 3 Medelvikt i totala fångsten 22,1 n/a 105,3 23,1 35,3 Andel potentiellt fiskätande 0.435 n/a 0.818 0.294 0.423 abborrfiskar vikt Kvot Abborre/karpfiskar vikt 0.77 n/a 4.503 0.57 0.678 Konditionsfaktor (1,0-1,1) 0,88 1,19 0,93 1,2 1,06 Leversomatiskt index (1,1-1,2) 1,15 0,78 1,25 1,31 1,10

12 Kemisk Analysmetodik 3 g fiskmuskel Extraktion med acetonitril Upprening med aktivt kol Analys HPLC-MS/MS 300 ml vatten

Tidigare rapporterade ämnen inom RE-PATH 13 POS = Perfluorinerad Oktylsulfonat (C8-kedja), den vanligaste varianten av PAS POA = Som POS med en karboxylsyra i "änden" istället för en sulfonsyra O S O O POS De vanligast förekommande kongenerna O O POA Nu rapporteras dessutom halterna av ett antal andra PAS-kongener i 2009 års prover; PBS (C4), PHxS (C6), PDS (C10), PHxA (C6), PHA (C7), PNA (C9), PDA (C10) och PUnA (C11).

Varför bör även andra PC-ämnen mätas i proverna? 14 Kom ihåg brandskummet A!!! [mg/l] 180 160 140 Perfluoroinnehåll, C-203A Light Water A Perfluoroinnehåll, C-203A Light Water A 120 100 80 60 40 20 0 6:2 TS PBS PHxS POS PDcS PHxA PHpA POA PNA PDcA PUnA POSA

Hur såg det ut i ytvatten m a p POS/POA? 15 POA-profil nedströms branddammen-mynningen Kungsbackaån POS-profil nedströms branddammen-mynningen Kungsbackaån 40 450 35 400 30 350 300 25 250 200 Vårprov POS [ng/l] höstprov POS [ng/l] 20 15 150 100 10 50 5 Nedströms brandammen Inlopp från södra delen D-B14 Utlopp sedimenteringsbassäng D-A14 Issjöbäcken P 4 Inseros Lindome C Hede bron Mynningen Sandsjön 0 0 Nedströms brandammen Inlopp från södra D-B14 Utlopp sed. bassäng D-A14 Issjöbäcken P 4 Inseros Lindome C Hede bron Mynningen Sandsjön ng/l ng/l vårprov POA [ng/l] höstprov POA [ng/l]

Andra PC-kongener i ytvatten ifrån Landvettersområdet (2009 års prover) 16 [ng/l] 25 20 15 C 6 - och C 7 -perfluorerade karboxylsyror i ytvatten ifrån Landvetter PHxA (vår) PHxA (höst) PHpA (vår) PHpA (höst) 10 5 0 Diket ned till nedre dammarna Inlopp från södra delen D-B14 Utlopp sedimenteringsbassäng D-A14 Issjöbäcken P 4 Inseros Lindome C Hede bron Mynningen Bakgrundshalt PHpA (höst) =0,14 ng/l Sandsjön Oxsjön Halterna av PHxA (C6-karboxylat) i ytvatten är i princip likvärdiga med de korresponderande halterna av POA i motsvarande prov.

Andra PC-kongener i ytvatten ifrån Landvettersområdet (2009 års prover), forts. 17 [ng/l] C 4 - och C 6 -perfluorerade sulfonsyror i ytvatten ifrån Landvetter 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 PBS (vår) PBS (höst) PHxS (vår) PHxS (höst) Bakgrundshalt PHxS(vår-höst)=1,4-0,13 ng/l Diket ned till nedre dammarna Inlopp från södra delen D-B14 Utlopp sedimenteringsbassäng D-A14 Issjöbäcken P 4 Inseros Lindome C Hede bron Mynningen Sandsjön Oxsjön Halterna av PHxS (C6-sulfonat) är högre i ytvattten än de korresponderande halterna av POA i motsvarande prov!

Andra PC-kongener i ytvatten ifrån Landvettersområdet (2009 års prover), forts. 18 [ng/l] 2.5 2 1.5 C 9 -och C 10 -perfluorerade karboxylsyror i ytvatten ifrån Landvetter PNA (vår) PNA (höst) PDA (vår) PDA (höst) 1 0.5 Bakgrundshalt PNA (vår) =0,15 ng/l 0 Diket ned till nedre dammarna Inlopp från södra delen D-B14 Utlopp sedimenteringsbassäng D-A14 Issjöbäcken P 4 Inseros Lindome C Hede bron Mynningen Sandsjön Oxsjön Låga halter av längre karboxylater, jmf med bakgrundshalterna i Sandsjön.

Andra PC-kongener i ytvatten ifrån Landvettersområdet (2009 års prover), forts. 19 [ng/l] 4 3.5 3 2.5 2 1.5 1 0.5 0 Diket ned till nedre dammarna Inlopp från södra delen D-B14 Utlopp sedimenteringsbassäng D-A14 Halter av POSA (C 8 -sulfonsyaamid) i ytvatten ifrån Landvetter Issjöbäcken P 4 Inseros Lindome C Hede bron Mynningen POSA (vår) POSA (höst) Bakgrundshalt POSA (vår) = 0.10 ng/l Sandsjön Oxsjön Låga halter av längre POSA, jmf med bakgrundshalterna i Sandsjön.

20 Reflektioner Ytvattenanalys 1) Halterna av PHxS (C6-sulfonat) är högre i ytvattten än de korresponderande halterna av POA i motsvarande prov. 2) Halterna av PHxA (C6-karboxylat) i ytvatten är i princip likvärdiga med de korresponderande halterna av POA i motsvarande prov. 3) Halterna klingar av ju längre ifrån den förmodade källan proven är tagna (utspädning), 4) Halterna är genomgående högre på hösten än på våren (ibland 5-10 ggr högre). 5) I höjd med utflödet vid Inseros är halterna nästan i paritet med bakgrundshalterna. 6) PHxS (C6-sulfonat) och PHxA (C6-karboxylat) bör fortsättningsvis mätas i ytvatten tillsammans med POS och POA.

Andra PC-kongener i sedimentprover ifrån Landvettersområdet (2009 års prover). [ng/g dw] 5 Andra PC:er i sediment ifrån Landvetter 21 4.5 4 3.5 3 PHxA PUnDA PHxS POSA PDS 2.5 2 1.5 1 0.5 0 <0.04 PUnDA <0.06 PDS <0.04 PUnDA <0.06 PDS L:a Issjön A L:a Issjön B L:a Issjön C Syd P4 V:a Ingsjön Låga halter men PHxA och PHxS överstiger motsvarande halter av POA med en faktor 5-10. <0.04 PUnDA

Andra PC-kongener i fiskprover ifrån Landvettersområdet (2009 års prover). 1 Mört 22 [ng/g ww] Perfluoro-fingerprint Mörtmuskelvävnad, Västra Ingsjön resp. Sandsjön (ref) POS-halt; 20.1-24 ng/g ww 4 2 V:a ingsjön mört höstfiske V:a ingsjön mört höstfiske Sandsjön mört liten 09:6 Sandsjön mört mellan 09:7 Sandsjön mört stor 09:8 0 PBS PHxS POS PDS PHxA PHpA POA PNA PDA PUnDA POSA

Andra PC-kongener i fiskprover ifrån Landvettersområdet (2009 års prover). 2 Abborre 23 [ng/g ww] Perfluoro-fingerprint, Abborre ifrån Västra Ingsjön och Sandsjön (ref ) POS-halten 30.2-39 ng/g ww 4 V:a Ingsjön Abborre 09:1 V:a Ingsjön Abborre 09:3 V:a Ingsjön Abborre 09:5 Sandsjön Abborre 09:2 Sandsjön Abborre 09:3 2 0 PBS PHxS POS PDS PHxA PHpA POA PNA PDA PUnDA POSA

Andra PC-kongener i fiskprover ifrån Landvettersområdet (2009 års prover). 2b Abborre 24 [ng/g ww] Perfluoro-fingerprint, Abborre, muskelvävnad, Lilla Issjön 20 15 POS-halten 217-287 ng/g ww Lilla Issjön Abborre 4:5 Lilla issjön Abborre 4:1 Lilla Issjön Abborre 4:2 10 5 0 PBS PHxS POS PDS PHxA PHpA POA PNA PDA PUnDA POSA

Andra PC-kongener i fiskprover ifrån Landvettersområdet (2009 års prover). 3 Gädda 25 [ng/g ww] Västra Ingsjön, Gädda (Esox lucius ) 35 30 25 20 15 10 5 0 PBS PHxS POS PDS PHxA PHpA POA PNA PDA PUnDA POSA

26 Reflektioner fiskanalys Halterna av POSA (som ej detekteras i speciellt höga halter i ytvatten) bioackumuleras i fisken. Halterna ca en tiondel av motsvarande POS-halter. POSA bör tillsammans med POS ingå i mätprogrammet för fisk inom RE-PATH.

Nytt övningsskumm för brandbekämpning? 27 Är förvisso POS-fritt men vad innebär detta? [µg/l] Perfluorerade karboxylater i brandskummet Stahmer-A 3 %, Presto-A (Dr. Stahmer, Hamburg) 450 400 C 10 350 300 250 C 8 200 150 C 6 C 7 100 50 C 9 C 11 0 PHxA PHpA POA PNA PDA PUnDA Innehåller dessutom 850 mg/l av telomeren H H H H O S O O

28 Nationell referensgrupp för PC-ämnen, flygtrafik och fiske Uppdrag; att kritiskt granska vad som sker inom projektet RE-PATH samt komma med förbättringsförslag. Tillfrågade; Ingemar Skarrin Ingsjöarnas och Oxjöns iskevårdsområdesförening Niklas Johansson Naturvårdsverket (expert på riskbedömning av POS) Stefan Gabring Kemikalieinspektionen (expert på riskbedömning av POS) representant LV Landvetter (eller om det heter Swedavia nu?) Lena Wennberg LV Koncernstab representant LV Arlanda Jan ranzén Park och naturvårdsansvarig,sigtuna kommun representant Stockholms läns Länsstyrelse Någon ifrån akademin, typ Anna Kärrman, Bert van Bavel, el. Leif Norrgren? Eftersom ingen ekonomisk ersättning kan utgå för deltagande i den nationella referensgruppen är det rimligt att man själv sätter ambitionsnivån för sitt engagemang, och deltar för att man i sin yrkesroll är intresserad av frågeställningarna som projektet RE-PATH tangerar.

Biologiska effektstudier 1; Immobilisering av yngel av åkergroda 29 IC 50 värden efter 7 dygn A 0,00029% Nya skummet ("A Presto") 0,00015% Nya skummet således dubbelt så toxiskt som gamla klassiska A... örsök med ren POS resp POA; POS IC 50 = 0,31 mg/l POA IC 50 = 0,78 mg/l POS således dubbelt så toxiskt som POA för denna art.

Biologiska effektstudier 2: Yngelöverlevnad för sebrafisk exponerade för brandskum och enskilda substanser 30 Medianöverlevnad under 7 dygn LC 50 A 0,00026% Nya skummet ("A Presto") 0,00030% Nya och gammla skummet ung lika toxiska för sebrafisk 7 dygn LC 50 POS = 0,10 mg/l 7 dygn LC 50 POA = 0,37 mg/l POS mer toxisk än POA (faktor 2-3)

31 Biologiska effektstudier 3; Kläckningsfrekvens för abborrerom ifrån V:a Ingsjön.

32 Insamling av abborrom Leksubstrat i form av 3-5 m långa granar placerades ut under hösten 2009. Leken startar när vattentemperaturen når 8 Cº. Rom insamlades på alla lokaler.

33 Kläckningsstudier Romsträngen delades upp i ca 200 äggssegment. Rom från tre olika honor undersöktes för varje lokal. Undersökta variabler kläckning och deformation av yngel.

örsöksupplägg; 34 öräldragenerationen 0 (hane och hona) ifrån V:a Ingsjön är exponerade för POS, POA och andra PC-ämnen. Vad händer om den nybefruktade rommen får kläckas i rent "lab-vatten"? Påverkas kläckningsfrekvens och hur är morfologin hos de nykläckta ynglen (1-generationen)?

35 Kläckningsutfall för abborrom Kläckbarheten hos abborrom från de olika lokalerna visar på helt normala värden. Medelvärdena skiljer sig ej signifikant vid jämförelse mellan sjöarna. V:a Ingsjön 95,7% Sandsjön 95,6 % 100 95 90 85 80 1 2 3 Halmsjön 90,2 % 75 Valloxen 93,9% 70 Va Ing Sand Halm Vall

36 Uppföljning av ynglen De utkläckta ynglen studeras vidare och ca 100 individer från varje romsträng fixeras i formalin för morfologisk bedömning. (ej färdigt ännu)

RE-PATH i Europa? 37 Dr. Karin Norström kommer inom kort att presentera en rad vetenskapliga resultat ifrån projektet RE-PATH på den stora PC-konferensen i Idstein (Tyskland).

Sammanfattning 38 Projektet fortlöper enligt plan PHxA (C6) och PHxS (C6) bör ingå i alla vattenanalyser. Dessa föreligger i kraftigt förhöjda halter men idag omöjligt att uttala sig exakt om effekter och risker. PHxA (C6) och PHxS (C6) bör även ingå i alla sedimentanalyser. POSA bör ingå i alla fisk- och biotaanalyser, förefaller att bioackumuleras. 6:2 TS-telomeren bör inkluderas i provtagning-analys under 2010 då nya ersättningsskumm innehåller höga halter av denna kongen. POS mer toxiskt än POA när grodyngel och zebrafiskyngel exponeras. Kläckningsfrekvens för abborrerom tycks ej påverkas av PC förekomst i V:a Ingsjön eller Halmsjön.

Sammanfattning 39 Det går klart att skönja en avklingning av halten PAS i vatten (från källan till Kungsbackafjorden). Halterna i vatten är genrellt sett högre på hösten (lågt vattenflöde) än på våren (högt vattenflöde-utspädning) Sker ytterligare läckage av PAS till vattensystemen via dagvattenhårdgjorda ytor? Hur mycket PAS finns ex. i avisningsmedel och hydrauliska oljor? POS/ POA detekteras!!! Lilla Issjön tycks vara påverkad; fiskfysiologiska indextal, försämrad kläckningsfrekvens för åkergroda i sedimenten. Dessutom kraftigt förhöjda halter POS i abborre (>300 ng/g ww). isk ifrån V:a Ingsjön, Halmsjön samt referenssjöarna uppvisar rel. normala fysiologiska indextal. I avvaktan på kemisk analys.