2014/2015 Rålambshovsskolans handlingsplan för kriser, katastrofer och akuta händelser Kriser Katastrofer - Akuta händelser 2014-08-06 1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 INLEDNING 3 TELEFONNUMMER VID AKUTÅTGÄRDER 4 INTERN TELEFONLISTA 5 RÅLAMBSHOVSSKOLANS KRISLEDNINGSGRUPP 6 ORGANISATIONSSTRUKTUR 7 AKUT KRISGRUPPSARBETE EN CHECKLISTA GÖRS 8 RELATIONER TILL MASSMEDIA Presskonferens och intervju 10 KRISHANTERING I SKOLAN 11 Emotionell första hjälpen till drabbade 12 KRISSITUATIONER 13 Bombhot i skolan 13 Brand i skolan 13 Gas 13 Våld och hot om våld 14 Våld mot personal 14 Obehöriga besök 14 SKOLANS ÅTGÄRDER VID: 15 DROGPÅVERKAN 15 SORG 15 Plötsligt dödsfall 15 Dödsfall vid sjukdom 16 MOBBNING/KRÄNKANDE BEHANDLING/DISKRIMINERING 16 OMHÄNDERTAGANDE VID OLYCKSFALL 17 Lättare olycksfall 17 Svårare olycksfall och akut sjukdom 17 L ABC FÖRSTA HJÄLPEN 18 L Lägesbedömning/Livsfarligt läge 18 A Andning 18 B Blödning 18 C Chock 18 SVÅRARE OLYCKSFALL OCH AKUT SJUKDOM 19 Allergisk/anafylaktisk chock 19 Astma-anfall 19 Avskuret finger 19 Benbrott 19 Blödning, stora sår 19 Brännskada 20 Diabetes 20 El-olyckor 20 Epilepsi/krampanfall 20 Förgiftning 20 Hjärnskakning 20 Köldskada 20 Näsblod 21 Stukning, vrickning, muskelskador 21 Svimning/medvetslöshet 21 Sätta i halsen Främmande föremål i luftvägarna 21 Tandskada 21 Ögonskada 22 STRESSREAKTIONER (kopieringsunderlag) 23 KRISER OCH DERAS FÖRLOPP (kopieringsunderlag) 24 KLASSRUMSSAMTAL AVLASTANDE SAMTAL 25 Information till samtalsledaren inför klassrumssamtal 25 Viktigt att tänka på för samtalsledaren (kopieringsunderlag) 26 Mall/planering för klassrumssamtal (kopieringsunderlag) 27 CHECKLISTA (kopieringsunderlag) 28 KARTA UTRYMNINGSPLAN 30 KARTA ÖVER SKOLAN MED UPPSAMLINGSPLATSER 30 Kriser Katastrofer - Akuta händelser 2014-08-06 2
INLEDNING Detta är en handlingsplan för kris-, katastrof- och akutsituationer på Rålambshovsskolan Stockholm. Planen innehåller konkreta råd och anvisningar för hantering av de oväntade händelser som kan inträffa på en skola. Syftet med planen är att skapa en ram för hur skolan hanterar oväntade, plötsliga händelser. Den ska ge en trygghet både i akuta och lugna situationer. Det är viktigt att den läses av all personal med jämna mellanrum så att innehållet och handlingsalternativen är väl kända. Målet är att nöta in ett förhållningssätt om en oväntad händelse skulle inträffa. Det är brukligt att skilja på kris och katastrof. Med kris avses händelser som kan inträffa i vardagen på en skola såsom olyckor och motsättningar av olika slag. Katastrof anger att händelsen är omfattande och orsakar stort mänskligt lidande och där sedvanliga insatser inte räcker till. Vi har även valt att skriva om akuta sjukdomstillstånd i denna plan. Arbetet i akuta situationer och arbetet med revideringen av planen leds av Krisledningsgruppen. På sida 6 anges vilka som ingår i denna grupp. Se även Organisationsstruktur, sida 7. Det finns ett exemplar av krisberedskapsplanen hos rektor, skolkurator och skolsköterska och på skolans expedition. Dessutom finns handlingsplanen på skolans intranät. Synpunkter på förbättringar av handlingsplanen lämnas till någon i Krisledningsgruppen. Rektor ansvarar för att handlingsplanen utvärderas och revideras varje läsår Gunilla Olsson Rektor Kriser Katastrofer - Akuta händelser 2014-08-06 3
TELEFONNUMMER VID AKUTÅTGÄRDER SOS Alarm 112 Ambulans, Brandkår och Polis Polisens larmcentral 114 14 Sjukvård Astrid Lindgrens barnsjukhus Solna 08-517 700 00 Huddinge 08-585 800 00 S:t Eriks Vårdcentral 08-519 860 60 Fleminggatan 24 Kvartersakuten Serafen, Vårdcentral 08-672 11 00 Hantverkargatan 2 D S:t Eriks ögonsjukhus 08-672 31 00 Polhemsgatan 50 Folktandvården, akutmottagning 08-123 156 80 Akuttandvården S:t Eriks sjukhus, Polhemsgatan 48 Folktandvården, dagtid, Fridhemsplan 08-123 17 650 S:t Eriksgatan 24 Sjukvårdsrådgivningen 08-320 100 Vårdguiden 1177 Giftinformationen akut 112, övrigt 08-33 12 31 Övriga telefonnummer Socialtjänsten, Kungsholmen vxl.08-508 08 000 Familjeenheten - mottagningen Socialjouren, ingripande utanför kontorstid 08-508 40 000 Maria Ungdom, Missbruksrådgivning 08-672 45 00 Finsensv. 1 BUP Kungsholmen, Akutmottagning 8.00-16.00 08-514 525 00 S:t Göransgatan 106 BUP Akutmottagning helger, kvällar och nätter 08-616 69 00 Sachsgatan 10, vid Södersjukhuset. Ungdomsmottagningen 08-508 10 355 Norrtullsgatan 10 S:t Görans församling 08-545 709 50 Taxi Taxi Stockholm 08-15 00 00 Taxi Kurir 08-30 00 00 Arbetsmiljöverket 010-730 90 00 Kriser Katastrofer - Akuta händelser 2014-08-06 4
INTERN TELEFONLISTA PÅ RÅLAMBSHOVSSKOLAN Rektorsexpedition 508 08 700 Musiksal 508 08 735 Rektor 508 08 701 Gymnastikexpedition 508 08 718 Bitr.rektor 508 08 708 Arbetslag 6 C300 508 08 713 Skolintendent 508 08 702 Arbetslag 7 C200 508 08 725 Sjukanmälan elever 508 08 709 Arbetslag 8 B100 508 08 720 Fax 508 08 730 Arbetslag 9 B400 508 08 728 Personalrum 508 08 711 Speciallärare 508 08 715 Studie- och yrkesvalsv. 508 08 707 NO-inst. 508 08 712 Skolsköterska 508 08 716 Fysik-inst. 508 08 729 Kurator 508 08 703 Vaktmästarexpedition 508 08 719 Uppehållsrum 508 08 723 IT administration 508 08 706 Skolmåltid 508 08 721 Trä- och metallslöjd 508 08 724 Textilslöjd 508 08 717 Hemkunskap 508 08 714 Bild-inst. 508 08 734 Kriser Katastrofer - Akuta händelser 2014-08-06 5
RÅLAMBSHOVSSKOLANS KRISLEDNINGSGRUPP Sammanträder i rektors rum. Sammankallande är rektor eller i ordning enligt nedan. Namn Tel. arbete Mobiltel. Rektor Gunilla Olsson 508 08 701 076-1208701 Bitr.rektor Jenny Johansson 508 08 708 076-1208708 Bitr.rektor Eva Andersson 076-1249983 Skolintendent Ritva Olofsson 508 08 702 076-1208702 Kurator Susanne Eklund 508 08 703 076-1208703 Vaktmästare Carl Palfelt 508 08 719 070-4425349 Skolsekreterare Anna Hultberg 508 08 700 076-8254004 Skolsköterska Lena Liljeroth 508 08 716 076-1208716 IT administratör Lennart Engstrand 508 08 706 070-203 0048 Skyddsombud Vakant 508 08 712 Vid eventuell kraftig brand eller bombhot träffas krisgruppen på skolgården eller i andra hand på Socialstyrelsen, Rålambsvägen 3. Skolan meddelar stadsdelens växel och förvaltningsledning om så behövs. Tel. 50808000 resp. 50833000. Arbetslagsledare Kim Pettersson åk 6 076-237 98 44 Karin Cesar åk 7 076-644 04 51 Joakim Carlberg åk 8 076-120 87 26 Anna Porsmyr åk 9 076-124 99 81 Kriser Katastrofer - Akuta händelser 2014-08-06 6
ORGANISATIONSSTRUKTUR Ledning och operativ verksamhet: Rektor Gunilla Olsson och biträdande rektorer Jenny Johansson och Eva Andersson Kontakt med massmedia: Rektor Gunilla Olsson Vid brandlarm samlas följande ansvariga vid brandskåpet: Gunilla Olsson Rektor, Jenny Johansson Bitr.rektor, Eva Andersson Bitr.rektor, vaktmästare och korridoransvariga enligt nedan: Fritidsassistenter Uppehåll / Matsalen Susanne E B100 / C100 Musik / Teknik Monika S B200 Ritva O Träslöjd / Idrott Lennart E B300 / B400 Desirée Aulan Erica L C200 / C300 Anders CSI D200 Återsamlas vid trappan utanför bilden för att vänta på klartecken för att gå in. Expeditionspersonal går till vaktmästeriet för utdelning av skyltar och klasslistor. Frånvaroregistreringen (om klar vid brandalarmet) på elever och lärare tas med till vaktmästeriet. Vaktmästare går till det ställe varifrån larmet gått. Vaktmästare ringer Bevakningstjänst, tel. 08-619 50 00. Vaktmästare ringer 112 för att kalla Brandkåren vid brand. Kriser Katastrofer - Akuta händelser 2014-08-06 7
AKUT KRISGRUPPSARBETE REKTOR sammankallar krisledningsgruppen och leder krisarbetet. KRISGRUPPEN SAMLAS EN CHECKLISTA GÖRS En checklista finns som kopieringsunderlag på sidan 28. 1. VAD HAR HÄNT? SAKLIG INFORMATION FAKTA Krisledningsgruppen skapar sig en bild över vad som hänt, fakta. 2. VILKA ÄR DRABBADE? Krisledningsgruppen gör en lista över vilka som är drabbade, dvs på olika sätt berörda av det som hänt (elever, personal, föräldrar) Eventuella riskelever identifieras. 3. VAD SKA VI GÖRA? INSATSER Krisledningsgruppen planerar vilka insatser som ska göras. Personal information Personal avlastande samtal, debriefing Elever information Elever klassrumssamtal (avlastande samtal) Manifestation i skolan Bedömning av behov av extra resurser Personligt informationsbrev från rektor till skolans föräldrar Planering av klassrumssamtal Kriser Katastrofer - Akuta händelser 2014-08-06 8
4. VAD HAR VI GJORT? VAD KOMMER ATT SKE HÄRNÄST? Dessa frågor ställer sig krisledningsgruppen löpande, för att ha läget under kontroll, under hela tiden det akuta krisarbetet pågår. 5. MASSMEDIA Se nedan Relationer till massmedia. Kriser Katastrofer - Akuta händelser 2014-08-06 9
RELATIONER MED MASSMEDIA 1. Om massmedia kontaktar skolan vid en krissituation hänvisas till rektor. 2. Vid rektors frånvaro skall biträdande rektor uttala sig eller den som fått delegation i dennes ställe. Presskonferens Bjud in berörda media och de kontakter som redan är etablerade. Presskonferensen måste vara öppen även för andra media. Uttalandet från skolan ska vara väl förberett genom underhandskontakter med de närmast berörda. Kopia på uttalandet kan lämnas som pressrelease. Intervju Intervju genomförs enbart av rektor eller biträdande rektor. Begär alltid besked om vad intervjun avser. Avböj att svara om inte helt klara fakta föreligger. Avstå från antaganden. Besvara aldrig frågor om upplevelser eller känslor utan återge enbart vad som faktiskt hänt. Det är viktigt att erkänna begångna fel. Behåll lugnet - undvik att bli provocerad. Var noga med att peka på vilka åtgärder som ska vidtas med anledning av händelsen. Be att få kontrollera sakinnehållet efter intervjun. Kriser Katastrofer - Akuta händelser 2014-08-06 10
KRISHANTERING I SKOLAN Alla skolor drabbas någon gång av en plötslig och oväntad händelse när någon elev eller vuxen på skolan dör eller skadas allvarligt. Ibland berörs hela skolan av en krishändelse. Händelser kan inträffa på skoltid eller på elevernas fritid. Det kan vara stora olyckor med många inblandade. Vanligare är förstås att endast en eller ett par elever drabbas. En förälder kan bli svårt sjuk, ett syskon kan omkomma, en olycka kan inträffa eller en elev kan ta sitt liv. I en krissituation är det nödvändigt att snabbt skapa ordning. Därför ska skolorna ha en krisplan där det står hur personalen ska agera vid olika händelser. Krisgruppen ska också ha beredskap att möta de frågor och reaktioner som uppstår. VAD ÄR EN KRIS? En kris är en situation där våra tidigare erfarenheter och reaktionssätt inte är tillräckliga för att vi ska bemästra situationen. En krissituation Uppkommer plötsligt och oväntat Är en fara för liv och hälsa Riskerar materiella värden Riskerar ideologiska värden Utvecklar starka känslor hos de berörda Kriser Katastrofer - Akuta händelser 2014-08-06 11
EMOTIONELL FÖRSTA HJÄLP TILL DRABBADE Ge och visa trygghet och säkerhet Acceptera de drabbades reaktioner Var lyhörd, lyssna och låt de drabbade prata utan att du själv kommenterar Ge saklig och äkta information Avsätt rejält med tid och välj noga ut plats för samtal Informera om vad som kommer att ske inom den närmsta framtiden Information Informationen ska vara korrekt och saklig Ge informationen tidigt Var taktfull Skydda mot ytterligare stress Skydda drabbade mot massmedia Skydda drabbade mot publik Skydda mot ytterligare starka intryck Håll om, håll tyst, håll ut. Kriser Katastrofer - Akuta händelser 2014-08-06 12
KRISSITUATIONER BOMBHOT Vid telefonsamtal med bombhot försök att förlänga samtalet genom att ställa upprepade frågor. Försök avgöra åldern på rösten. Bedöm allvaret eller sannolikheten i hotet. Underrätta rektor. Utrym lokalerna om allvar bedöms föreligga, rektor gör bedömningen. Ring polisen, telefon 112 Mottagaren noterar skriftligt det hot som framförts samt dokumenterar handläggningen. Dokumentera händelsen (plats, datum, klockslag, inblandade personer). BRAND I SKOLAN När branden upptäcks: Varna övriga i närheten. Larma 112 Rädda de i omedelbar fara. Släck om möjligt elden, lämna annars lokalen. Följ utrymningsplanen som finns på varje våningsplan - bege dig omedelbart till uppsamlingsplatsen. Möt räddningstjänsten och visa vägen. Dokumentera händelsen (plats, datum, klockslag, inblandade personer). GAS Om gas upptäcks: Larma 112 Utrym utan att komma i kontakt med gasen. Dokumentera händelsen (plats, datum, klockslag, inblandade personer). Kriser Katastrofer - Akuta händelser 2014-08-06 13
VÅLD OCH HOT OM VÅLD Våld, hot och slagsmål skall avvärjas. Försök tala personerna till rätta. Begär hjälp om det inte går att stoppa. Underrätta rektor. Kontakta skolsköterskan om skada uppstått. Underrätta föräldrar. Kontakta de inblandades mentorer. Våld och hot om våld ska polisanmälas. Dokumentera händelsen (plats, datum, klockslag, inblandade personer). Se stegen i Likabehandlingsplanen VÅLD MOT PERSONAL Enligt Arbetsmiljöverkets regler om Våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2) ska arbetet anordnas så att risk för hot eller våld förebyggs. Tillbud och våldshändelser skall dokumenteras och utredas. Exempel på hot, våld, trakasserier eller mobbning är knuffar och slag, stryk eller hot om stryk, stöld eller saboterande av personlig egendom som böcker, väskor och kläder, sabotage vid skolmåltider, tillmälen osanna beskyllningar och sexuella trakasserier. Grovt våld och allvarliga hot ska anmälas till Arbetsmiljöverket. Den drabbade avgör i första hand om polisanmälan ska ske. Hot, våld eller ofredande av en person är kriminella handlingar, även om eleven inte har fyllt 15 år och blivit straffmyndig. Dokumentera händelsen (plats, datum, klockslag, inblandade personer). OBEHÖRIGA BESÖK Obehöriga som saknar ärende på skolan ombeds lämna lokalerna. Massmedier skall ha rektors tillstånd att vistas i lokalerna. Kriser Katastrofer - Akuta händelser 2014-08-06 14
SKOLANS ÅTGÄRDER VID: Elev: DROGPÅVERKAN Kontakta rektor. Kontakta skolsköterska och/eller kurator. Samtal med eleven (rektor och skolsköterska, kurator). Kontakta elevens vårdnadshavare. Besök på Maria Ungdom i samråd med elevens vårdnadshavare. Elev uppvisar intyg på att kontakten med Maria Ungdom är avslutad. Skolkurator gör anmälan till Socialtjänsten. Dokumentera händelsen (plats, datum, klockslag). Personal: Kontakta rektor. SORG Plötsligt dödsfall Krisledningsgruppen sammankallas. Krisledningsgruppen/rektor: En checklista görs. Berörda på skolan samlas och informeras. Kontakta diakon / församlingspräst Fördela arbetsuppgifterna. Kontakta anhöriga. Den sörjande familjens önskemål om vidare information respekteras. Minnesstund arrangeras. Kontakt med polisen vid behov. Massmediakontakt vid behov. Dokumentera händelsen (plats, datum, klockslag). Skolkurator: Akut psykosocial hjälp till drabbade och anhöriga. Stödsamtal. Kontakt med kyrkan, socialtjänsten vid behov. Skolsköterska: Akut medicinsk hjälp till drabbade och anhöriga. Medicinskt ledningsansvar tills ev läkare anländer. Stödsamtal. Kriser Katastrofer - Akuta händelser 2014-08-06 15
Dödsfall vid sjukdom Kontakta rektor. Rektor/mentor: Informera berörda på skolan. Kontakta diakon / församlingspräst Kontakta anhöriga. Den sörjande familjens önskemål om vidare information respekteras. Skolkurator och skolsköterska: Finns tillgängliga som stöd för elever, personal och anhöriga. Insatser: Beroende på hur nära den avlidne stod eleverna, avsätts tid för att tala om dödsfallet i klassen. Rektor ansvarar för kondoleanser. Möjlighet för de elever och personal som önskar delta i begravningen i samråd med den sörjande familjen. Skolsköterska och skolkurator ansvarar för fortlöpande stöd och kontakt med berörda elever. DISKRIMINERING/MOBBNING/KRÄNKANDE BEHANDLING Skolan har en handlingsplan för att motverka diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling Likabehandlingsplan. Där definieras vid vilka situationer den handlingsplanen ska gälla. Kriser Katastrofer - Akuta händelser 2014-08-06 16
OMHÄNDERTAGANDE VID OLYCKSFALL Förbandsmaterial finns i skolsköterskans skåp samt i speciella förbandslådor och -väggar/tavlor. Lättare olycksfall Kontakta skolsköterskan på plats eller via telefon. Ring vid behov närmaste vårdcentral eller vårdguiden för rådgivning För tel.nr se telefonlista sid 4 och 5 L-ABC - Första hjälpen se sid 18 Vid behov av sjukvård följer personal med. Överväg taxiresa om tillståndet kan försämras. Kontakta Ta kontakt med närmast anhörig. Svårare olycksfall och akut sjukdom Kontakta skolsköterskan om hon finns på plats. Åk med taxi till närmaste akutsjukhus. Personal medföljer. Ta med namn och personuppgifter på den skadade. För rådgivning kan akutmottagning på närmaste akutsjukhus eller Vårdguiden kontaktas. Vid behov tillkallas ambulans och eventuell förstärkning. För tel.nr se telefonlista sid 4 och 5 Följ med till sjukhuset och stanna kvar tills anhörig anlänt. Se ytterligare instruktioner på sid 19-22 L-ABC - Första hjälpen se sid 18 Informera Meddela rektor och/eller krisledningsgruppen vad som hänt. Kontakta Krisledningsgruppen kontaktar närmast anhörig. Larm av ambulans Slå 112 och tala om vad som hänt och vad du heter och varifrån du ringer. Lägg inte på luren direkt utan var beredd på frågor från larmoperatören. Taxi 08-15 00 00, 08-30 00 00 Begär kvitto vid taxiresa. OBS! Alla olycksfall meddelas i efterhand skolsköterskan som bevakar att anmälan till försäkringsbolag och Försäkringskassa (skadeanmälan) sker. Svårare olycksfall ska anmälas till Arbetsmiljöverket (skyddsombud/skolledning). Kriser Katastrofer - Akuta händelser 2014-08-06 17
L-ABC - FÖRSTA HJÄLPEN L - Lägesbedömning/Livsfarligt läge Ropa på hjälp ropa högt! Överblicka. Bedöm om risk finns för ytterligare skada (brand, gas, trafik eller annat). Varna andra. Hindra ytterligare skada genom att föra den eller de skadade ut ur riskzonen. Tillkalla hjälp. Ring 112. Ge första hjälpen. A - Andning Undersök först! Försök få kontakt genom att ropa högt och skaka försiktigt axlarna på den skadade. Se - Lyssna - Känn! En medvetslös reagerar inte och ser livlös ut - Följ hjärt- lungräddningsprogrammet (HLR)! B - Blödning Stanna en stor blödning genom högläge och fingertryck. Gör sedan ett tryckförband. Använd helst handskar! C - Chock Förebygg skadechock vid alla olycksfall genom vila, varsamhet och värme. Ge aldrig dryck! Kännetecken på skadechock: svag, snabb puls gråblek, kallsvett, fryser hastig, ytlig andning oro, matthet törst Kriser Katastrofer - Akuta händelser 2014-08-06 18
SVÅRARE OLYCKSFALL OCH AKUT SJUKDOM ALLMÄNT Ibland inträffar svårare olycksfall och akut sjukdom i ens närhet. Följande råd är enkla och kortfattade. De bör ses som korta anvisningar om vad en medmänniska kan göra i en akut situation. Försök uppträda lugnt! Det är det första rådet som är både det enklaste och det svåraste. Panik hos den drabbade eller i omgivningen kan leda till skadechock. Kallsvettig, blek hud, oro och förvirring kan vara de första tecknen. Situationen kan ibland förhindras genom ett lugnt uppträdande och värme (en filt, jacka eller dyl). Lämna aldrig en skadad/chockad person ensam. TILLSTÅND Allergisk/anafylaktisk chock En allergisk/anafylaktisk chock uppstår när vissa allergiker utsätts för en massiv exposition av det som man är allergisk emot. Det kan t ex ske när en fiskallergiker äter fisk eller när en penicillinallergiker får penicillin. Det kan också inträffa av getingstick. De första symptomen är klåda i handflator, på fotsulorna och i svalget. Därefter kan eventuellt nässelutslag, ögonklåda, astma, illamående, kallsvett och i värsta fall medvetslöshet uppstå. Lägg personen med fotändan högt. Larma ambulans. Ge akt på andningen. Var beredd på att starta hjärt- lungräddning (HLR). Astma-anfall Sätt den drabbade med armarna vilande högt på t ex en stolsrygg eller en fönsterkarm för att vidga bröstkorgen. Öppna eventuellt ett fönster. Om den egna medicinen saknas eller ej hjälper inom kort, uppsök närmaste vårdcentral/akutsjukhus. Avskuret finger Lägg personen ner med den skadade handen i högläge. Lägg tryckförband. Lägg fingret i plastpåse som tillsluts väl. Förvara påsen i en ytterpåse med isvatten. Till handkirurg med ambulans. Benbrott Vid benbrott bör man undvika att ändra läget av den skadade kroppsdelen. Misstänks brott på ryggraden bör den skadade inte flyttas alls. Om det är nödvändigt, släpa undan den skadade med hjälp av en filt eller jacka. Larma ambulans och låt ambulanspersonalen ta ansvar för hur flyttning ska ske. Blödning, stora sår Lägg den skadade ner. Håll blödningen högt och försök stoppa den med tryckförband. Larma ambulans. Var observant på om medvetandegraden förändras. Var beredd att starta hjärtlungräddning (HLR). Vid kraftigt våld mot buken kan inre blödningar uppstå. Symptom: blekhet, kallsvett, oro. Lägg den skadade ner. Benen högt. Larma ambulans. OBS! Dra inte ut en eventuell kniv på en skadad person. Blödningen kan då öka. Kriser Katastrofer - Akuta händelser 2014-08-06 19
Brännskada Skölj omedelbart med svalt vatten. Håll den skadade kroppsdelen i svalt vatten i minst 20 min, helst tills det inte gör ont längre. Lägg på torrt och luftigt förband. Rör ej blåsorna. Om brännskadan är större än den skadades handflata eller verkar vara djup - till sjukhus. Diabetes En diabetiker som behandlas med insulin kan i vissa fall få s k känning. Det beror på att blodsockret har blivit för lågt. Personen blir blek, kallsvettig, verkar okoncentrerad och orolig. Ge snabbt något att äta eller dricka t ex mjölk och smörgås, juice, druvsocker eller något annat. Skicka aldrig hem en person med känning utan tillsyn. Situationen kan bli värre. Vid medvetslöshet får ej mat eller vätska ges. Larma ambulans vid medvetslöshet. El-olyckor Ta aldrig direkt i en människa som är i kontakt med något strömförande. Kan du inte omedelbart bryta strömmen så ta ett torrt, icke ledande föremål till hjälp för att snabbt rycka bort den skadade från strömkällan. Skicka till sjukhus för kontroll. Om medvetslöshet inträffar starta hjärt- lungräddning (HLR). Epilepsi/krampanfall Ett större krampanfall medför vanligen medvetslöshet och ryckningar i kroppen. Oftast är anfallet självbegränsande och upphör inom några minuter. Lägg den skadade på sidan och framåtlutad på plant underlag på sådant sätt att personen inte skadas av sina ryckningar. Lossa ev. åtsittande kläder. Stoppa inte in något i munnen. Bett i tungan är helt ofarligt och läker snabbt. Någon som veterligen har sitt första anfall ska föras till sjukhus. Ta tid - om anfallet pågår mer än fem minuter ska ambulans larmas. Förgiftning Vid misstanke om förgiftning ge dryck, gärna mjölk annars vatten, saft eller det du snabbast kan nå. Ring Giftinformationscentralen för instruktioner. Tel dagtid: 33 12 31, jourtid 112. Framkalla aldrig kräkning om det nedsvalda är lut, syra eller petroliumprodukter (t ex dilutin, lacknafta, varnolen, tändvätska eller liknande). Försök alltid få tag i det preparat eller ämne som har orsakat förgiftningen för information till Giftinformationscentralen eller läkare. Hjärnskakning Om någon får ett slag mot huvudet kan detta leda till hjärnskakning. Inträffar en stunds medvetslöshet, minnesförlust, kräkningar, svår huvudvärk, yrsel, dubbelseende, stickningar i händer och/eller fötter ska personen föras till sjukhus. Konferera ev med sjukhusets akutmottagning eller sjukvårdsupplysningen om transportsätt. Vid endast lättare huvudvärk kan man avvakta och observera den skadade någon timme. Skicka ej hem utan tillsyn. Informera om vad som har hänt och att vidare observation bör ske ett antal timmar framöver. Köldskada Värm den frusna kroppsdelen långsamt. Använd ljummet vatten eller den egna kroppen. OBS! Det är helt fel att gnida med snö. Massera aldrig. Ge gärna varm dryck om den drabbade är vid medvetande. Vid allmän förfrysning måste man snabbt till sjukhus. Kriser Katastrofer - Akuta händelser 2014-08-06 20
Näsblod Nyp om näsans mjuka delar, håll kvar i 5-10 minuter. Sitt upprätt, gärna lätt framåtböjd. Om det inte slutar att blöda så rulla ihop en kompress, lite bomull eller liknande till ett lillfingers tjocklek. Smörj om möjligt in rullens spets med någon salva så att den inte fastnar i såret. För upp rullen i den blödande näsborren. Nyp sedan om näsan i fem minuter igen. Proceduren kan ev upprepas en gång till. Om blödningen fortfarande inte har stannat så uppsök sjukhus. Stukning, vrickning, muskelskador Symptomen är smärta, svullnad och nedsatt rörlighet. Håll kroppsdelen högt och linda med elastisk binda alt. tryck med händerna i 20 min. Linda sedan om lösare. Vid svåra smärtor till läkare. Svimning/medvetslöshet Svimning beror vanligen på blodtrycksfall. Blodtillförseln till hjärnan minskar, den drabbade blir blek, ibland kallsvettig och faller ihop. Vid horisontalläge regleras blodtrycket snabbt och personen kvicknar till. Höj gärna fotändan. Vila 10-20 minuter. Om personen därefter känner sig bra behövs inga ytterligare åtgärder om inte svimningsattackerna återkommer. Då bör en läkarundersökning genomföras. Kvarstår en viss omtöckning efter svimningen ska sjukhus uppsökas. Om personen inte ganska omedelbart kvicknar till har medvetslöshet inträtt. Den medvetslöse är helt slapp och reagerar inte för ljud- och synintryck eller vid beröring. Starta hjärt- lungräddning (HLR). Larma ambulans. Sätta i halsen - Främmande föremål i luftvägarna Främmande föremål eller en matbit kan råka fastna i luftvägarna, vanligen vid stämbanden. Då uppstår ofta en kramp kring föremålet. Krampen släpper efter någon minut, men under tiden kan den drabbade bli blå i ansiktet genom andningshindret. Om personen ej hostar: Luta hans överkropp framåt. Dunka kraftigt, upp till fem gånger, i ryggen mellan skulderbladen eller ställ dig bakom personen med dina armar runt hans midja och tryck hårt inåt-uppåt så att en snabb sammanpressning av bröstkorgen sker (Heimlich manöver). Till sjukhus för kontroll. Om hindret ej lossnar - starta hjärt- lungräddning (HLR). Tandskada Utslagna permanenta tänder sätts på plats. Är tanden smutsig håll i kronan (ej roten) och skölj i ljummet vatten. Om tanden ej kan sättas på plats så förvara den i lite mjölk eller ännu hellre i munnen t ex innanför underläppen eller under tungan. Till tandläkare inom en timme. När tänder har lossnat lite men fortfarande sitter kvar är det viktigt att inte bita ihop, till tandläkare. Varje större våld mot munnen kan medföra tandskada och tandläkare bör uppsökas. Kriser Katastrofer - Akuta händelser 2014-08-06 21
Ögonskada Skräp i ögat - skölj rikligt med ljummet vatten. Om besvären kvarstår, till sjukhus. Vid skräp i ögat vid metallarbete som svarvning, fräsning eller liknande, åk omedelbart till sjukhus. När någon fått syra eller lut i ögat gäller det att handla sekundsnabbt! Spola omedelbart med en mjuk, ljummen vattenstråle (alt. använd speciell ögonduschflaska). Håll isär ögonlocken. Spola i minst 15 minuter. Till sjukhus. Ett slag mot ögat kan medföra skador. Om dimsyn eller suddig syn, om ögat är rött eller om det skaver och/eller värker ska sjukhus uppsökas. Ingrid Comstad Smith 2006 (Omarbetad version delvis baserad på riktlinjer utarbetade av Skolhälsan, Stockholm) Kriser Katastrofer - Akuta händelser 2014-08-06 22
STRESSREAKTIONER De vanligaste omedelbara reaktionerna: chock och misstro rädsla och protester apati och förlamning fortsättande av aktiviteter Kopieringsunderlag Dessa reaktioner innebär att eleven (liksom vuxna) håller sanningen en bit på avstånd det behövs lite tid för att riktigt orka ta in vad som hänt. De vanligaste efterreaktionerna: ångest och sårbarhet påträngande minnesbilder sömnsvårigheter sorg och saknad irritabilitet och vrede skuldkänslor, självförebråelser och skam svårigheter att koncentrera sig på skolarbetet kroppsliga symptom annorlunda reaktion i förhållande till kamrater (drar sig undan, aggressivt beteende) Ungdomar har vanligen många kortare perioder av sorg eller reaktioner på en krishändelse till skillnad från vuxna som har en längre sammanhängande period. Kriser Katastrofer - Akuta händelser 2014-08-06 23
KRISER OCH DERAS FÖRLOPP Kriser är ett naturligt inslag i det mänskliga livet. De kriser som vår krispärm handlar om, är kriser orsakade av yttre händelser som kan komma att påverka oss som människor. Det är viktigt att känna till de olika faser en människa går igenom för att lättare kunna förstå våra egna reaktioner inför det skedda. Det underlättar också bearbetningen av krishändelsen samt ökar förståelse för andras reaktioner. Krisreaktionerna delas in i 4 faser: chockfasen, reaktionsfasen, reparationsfasen och nyorienteringsfasen. Nedan följer en kort översikt. Chockfasen: Den varar från ett kort ögonblick upp till 2-3 dygn. Det som händer kan vara en känsla av overklighet. Det här händer inte mig, bara andra. Det är också möjligt att frysa sina känslor för att senare börja känna. Det kan ge en känsla av att vara en iakttagare. Dessutom kan vi reagera med panik och förvirring. Det förekommer också fysiska reaktioner såsom hjärtklappning, yrsel, illamående, svettningar, muskelspänningar eller matthetskänsla. Vad vi än känner är det helt normalt, eftersom vi ännu inte kan förstå det som skett. Reaktionsfasen: Den här fasen pågår under en till några månader. Nu börjar vi kunna förstå det som har hänt och då kan även sorgearbetet komma igång. Vanliga reaktioner är att vi återupplever det som inträffade. Ångest är också vanligt. Vi blir mer sårbara. Det kan göra att vi blir okoncentrerade i arbetet och kan ha svårt att komma ihåg saker. Sömnsvårigheter kan uppstå. Det kan vara svårt att somna och mardrömmar är vanligt. Andra känslor kan vara skuld, skam och självförebråelser. Det är lätt att känna aggressivitet och ilska. Dessutom kan frågor av existentiell natur komma. Vi kan börja fråga oss vad meningen med livet är o s v. Reparationsfasen: Den pågår från någon månad fram till ett halvt - ett år efter det inträffade. Vi kan då börja acceptera det som inträffade och se framåt. Det är dock viktigt att inte skönmåla tiden före det inträffade utan minnas att den tiden också hade sina bekymmer. Nyorienteringsfasen: På den här fasen finns det ingen avslutning. Vi lever vidare med ett ärr och kan minnas det skedda under kortare perioder av sorgsenhet. Litteratur: Cullberg, Kris och utveckling Kriser Katastrofer - Akuta händelser 2014-08-06 24
KLASSRUMSSAMTAL AVLASTANDE SAMTAL Erfarenheten visar att tidiga insatser i den naturliga miljön gör att de drabbade snabbare kan återgå till det normala, till att fungera som vanligt igen, efter en krisartad händelse. När man får möjlighet att prata igenom det som hänt i detalj och få tillgång till fakta om det inträffade, samt får berätta om sina egna tankar och känslor inför händelsen, påskyndas processen under krisens chock- och reaktionsfas och återgången till det normala blir snabbare. För att kunna genomföra ett sådant samtal så behöver samtalsledaren ha tillgång till följande information innan samtalet påbörjas: Information till samtalsledaren inför samtalet med klassen/ gruppen FAKTA Fakta om händelsen. Vad har hänt? Var? När? Hur? Fakta om drabbade. Vilka är drabbade? På vilket sätt? Vad har de fått för hjälp/omhändertagande? INFORMATION Praktisk information som kan lämnas till de aktuella eleverna (vad händer efter samtalet? nästa dag lektioner som vanligt?, m m) GENOMFÖRANDE Var, när, hur? lokal, datum, tid, vilka elever Uppföljande samtal? Kopieringsunderlag Kriser Katastrofer - Akuta händelser 2014-08-06 25
Viktigt att tänka på för samtalsledaren Den eller de som samtalar med eleverna bör, om möjligt, vara kända för dem. Att ge ett lugnt och tryggt intryck är mycket viktigt. Om du känner att du inte klarar av det är det bättre att lämna över till någon annan vuxen. Normala reaktioner är; rädsla, ångest, ilska, vrede, skuldkänslor, sorg, koncentrations- och sömnsvårigheter Bekräfta de reaktioner som eleven visar (t ex, jag ser att du är ledsen, arg...) Tänk på att ungdomar reagerar mycket olika. Uppmuntra eleverna att lägga armen om någon som gråter. Uppmuntra eleverna att stötta varandra den närmaste tiden. Uppmuntra eleverna att prata hemma med sina föräldrar, kamrater. Uppmuntra till att skriva och rita de tankar och känslor som kommer upp. Uppmuntra eleverna att fortsätta med sina vardagliga bestyr och fritidssysselsättningar. De sörjer inte mindre för att de någon gång får tänka på annat! Försök att bedöma om det är någon elev som behöver mer hjälp. Ta i så fall kontakt med rektor, skolkurator eller skolsköterska som ser till att omyndig elevs vårdnadshavare kontaktas. Mall för avlastande samtal klassrumssamtal finns på nästa sida Kopieringsunderlag Kriser Katastrofer - Akuta händelser 2014-08-06 26
MALL/ PLANERING KLASSRUMSSAMTAL AVLASTANDE SAMTAL Innan samtalet: Information om händelsen Anteckna fakta! I klassrummet: 1. Presentation av dig och varför du är där. 2. Informera om vad som hänt. Berätta för eleverna de fakta du känner till. Var mycket konkret, det sätter stopp för ryktesspridning. Om du inte kan svara på deras frågor, säg att du inte vet, spekulera inte. 3. Gå igenom de regler som gäller för samtalet och samvaron i gruppen. Ingen är tvingad att prata (men det är genom att prata som det så småningom kan kännas lättare). Det som sägs ska stanna inom gruppen. Betona rätten till egna känslor, åsikter och reaktioner. 4. Be eleverna berätta om hur de fick veta om händelsen: - När fick du höra om händelsen? - Var var du då? - Vad gjorde du då? - Vilken var din första tanke? - Hur tänkte du sedan? - Hur är det nu? 5. Manifestation/ symbolhandling beroende på händelsens art (t ex tända ett ljus, tyst minut) 6. Avsluta med att informera om vad som kommer att hända under resten av dagen: Program för resten av dagen Personal tillgängliga, var de finns Vad händer i morgon? Lektioner som vanligt? Gör upp planer för den närmsta tiden. Vad ska de göra när de kommer hem? På sin fritid? Uppmuntra till kreativa manifestationer för att uttrycka medkänsla med de drabbade. 7. Meddela tid för uppföljande samtal! (vid behov) Kopieringsunderlag (2 sidor) Kriser Katastrofer - Akuta händelser 2014-08-06 27
CHECKLISTA Använd loggbok! VAD HAR HÄNT? SAKLIG INFORMATION FAKTA Skriv ner händelsen Plats Datum Klockslag Inblandade personer VILKA ÄR DRABBADE? Gör en förteckning över drabbade Elever Personal Föräldrar Ev. riskelever Kriser Katastrofer - Akuta händelser 2014-08-06 28
Överväg vad som behöver göras (se krisplanen) ange datum och ansvarig Kontakta polisen Polisanmälan Kontakta socialtjänsten Anmälan till socialtjänsten Anmälan arbetsmiljöverket VAD SKA VI GÖRA? INSATSER (ange var, när, hur, ansvarig) Personal information Personal avlastande samtal, debriefing Elever information Elever klassrumssamtal (avlastande samtal) Manifestation i skolan Personligt informationsbrev från rektor till skolans föräldrar Planering av klassrumssamtal Bedömning av behov av extra resurser MASSMEDIA Skriftlig information om händelsen pressrelease VAD HAR VI GJORT? VAD KOMMER ATT SKE HÄRNÄST? Frågor som krisledningsgruppen ställer sig löpande Kriser Katastrofer - Akuta händelser 2014-08-06 29
NÄR LARMET GÅR Personal och elever 1. Vuxna kontrollerar att alla elever följer med ut till uppsamlingsplatsen. Vid häftig brand samlas alla i Rålambshovsparken. 2. Dörrar och fönster ska stängas där man befinner sig. Hissar används ej. 3. Varje mentor ansvarar för sin klass. Klasskylt med klasslista hämtas av mentor på vaktmästarexpeditionen. Övriga lärare går till vaktmästarexpeditionen för att få instruktioner från expeditionspersonalen för de klasser som saknar mentor. Eleverna ställer sig på skolgården klassvis i bokstavsordning enligt skissen nedan. Kontrollera med hjälp av klasslistan att alla är med. Håll skylten högt med gröna sidan vänd mot utrymningsledningen när du vet var alla elever är. Om inte röda sidan. Lärarna för besökande skolor ansvarar för avprickning av sina elever. 4. Övrig personal samlas vid brandskåpet och kontrollerar skollokalerna enligt schema. 5. Skolmåltidspersonal hjälper till att utrymma matsalen. 6. CSI, gäster och elever från andra skolor samlas vid bollplanen. 7. Eleverna går in årskursvis efter klarsignal från skolledningen. Vaktmästare 1. Vaktmästare går till det ställe varifrån larmet gått. 2. Vaktmästare ringer Bevakningstjänst, tel. 08-619 50 00. 3. Vaktmästare ringer 112 för att tillkalla Brandkåren vid brand. A-huset Entrén mot Gjörwellsg. Brandskåp B-huset D-huset 6 7 8 6 7 8 6 7 8 C-huset 6 7 8 6 7 8 Gröna huset Gäster CSI + Gäster Bollplan Trappan utanför bildsalen 9 9 9 9 9 9 Kriser Katastrofer - Akuta händelser 2014-08-06 30