REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND

Relevanta dokument
REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Din rätt till rehabilitering

Neuroteam

Rehabiliteringsmedicinska mottagningen

Guide till rehabilitering

MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen!

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

Välkommen till Rehabcentrum!

Multimodal smärtrehabilitering

Innehållsförteckning

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård

Rehabilitering för personer med ryggmärgsskada (Spinal Cord specialty program)

Guide för rehabiliteringskliniken

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa

Rehabilitering för personer med neurologiska tillstånd och sjukdomar

Kurators psykosociala arbete inom strokevården vid SÄS

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD)

Information till patienter

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin avdelning 623

Information om rehabilitering av patienter med ryggmärgsskada på Neurorehab NUS

Riktlinjer för rehabiliteringsansvar i Norrbotten

Personcentrerad rehabilitering. Jesper Poucette Distriktsläkare Rehabläkare Hemsjukvårdsläkare

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning

Utskottet för funktionshinder och samverkan. Funktionshinder Nationella minoriteter

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Ställningstagande om rehabilitering inom kommunal verksamhet

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Gemensam IT samordningsfunktion 49 kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen

REMEO Stockholm. Klinik för patienter med behov av andningsstöd och rehabilitering. Linde: Living healthcare

Norrbotten. Rehab-rapporten 2018

Sydöstra sjukvårdsregionen

Välkommen till Rehabcentrum!

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

VÄLKOMMEN TILL psykiatriska avdelningen

BERÄTTELSESERIE LARS VÄG FÖR EN GOD OCH JÄMLIK REHABILITERING FÖR ÄLDRE I HALLAND KAPITE

OFVSPPPTIMA. Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada

Habiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet

Rehabilitering av personer med stroke eller medicinskt komplexa tillstånd

Regionalt cancercentrum Norr ATT ARBETA I TEAM

Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng

Rehabilitering vägen tillbaka. Rehabilitering vägen tillbaka

Pensionärsrådet. Plats: Rehabiliteringskliniken, JF Liedholmsväg 14, Sigfridsområdet. Ordförande... Justerare. Datum: Tid: 13:30-15:30

En hög ålder är inte synonymt med dålig återhämtningsförmåga men däremot kan tempot behöva vara lägre och rehabiliteringsperioden längre.

Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig

Information om benproteser

Rehabilitering i samverkan för södra länsdelen

Habilitering och rehabilitering

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Svar på motion från Carin Malm (KO) med flera: Inför ett "FUNKsam" för samordning av funktionsuppehållande insatser för gravt hjärnskadade personer

Beroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom.

Vårdprogram Diarienr: Ej tillämpligt 1(8)

Kommunens Rehabiliteringsavdelning

Habiliteringen i Dalarna

Rehabilitering för personer. med flerfunktionshinder

Välkommen till Lärandeseminarium 1

PSYKIATRISKA KLINIKEN Psykiatriska avdelningen 02/2016

Kommunrehab 70 medarbetare

Kvalitetsbokslut 2013

Vårdprocessen Rehabiliteringsmedicin i Region Norrbotten

Rehabiliteringsmedicinskt slutenvårdsprogram - Avd 41 N

Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

Habiliteringen i Dalarna

Sektor Stöd och omsorg

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Rehabilitering av personer med spinal skada

Allmänt om strokerehabilitering på Medicinkliniken ViN och inom Rehab Öst

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Trygghetsteam i Linköpings kommun. En biståndsbedömd insats

Rutiner för uppföljning efter ny stroke i primärvården - Kvalitets- och förbättringsarbete Vårdcentralen Delfinen

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

KOMPETENSBESKRIVNING

Habiliterings- och rehabiliteringsenheten (HabRehab) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Vuxenhabiliteringsprogram för personer med Multipel skleros

Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus

Årsrapport Uppföljning 2012

Sammanställning av svar angående aktiviteter runt osteoporos och fallprevention, Äldres Hälsa170915

Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid stroke

Prioriteringsordning för AT/SG inom kommunens hemteam

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Vuxenhabiliteringens program för personer med förvärvad hjärnskada i vuxen ålder

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet

Transkript:

REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND Verksamhetsbeskrivning för dagrehabilitering LÄTTLÄST

Värdegrund Vi KAN (Region Hallands värdegrund). För oss innebär Vi KAN: Vi att samarbeta och lära av varandra. Teamet är vårt viktigaste arbetsredskap och patientens delaktighet står i centrum. Kompetens allas kompetenser tas till vara. Ansvar vi strävar efter att alla medarbetare och ledning tar ansvar för att utveckla och förbättra verksamheten. Nytänkande vi arbetar regelbundet med att förbättra verksamheten. Synpunkter från patienter, närstående och andra intressenter är mycket viktiga för oss. Vision Rehabiliteringsmedicin Halland bästa vägen framåt. Med kompetens, ansvar och nytänkande arbetar VI för att skapa den bästa vägen framåt. Verksamhetsidé Med fokus på livskvalitet och helhetssyn ger rehabiliteringsmedicin Halland individanpassade specialistinsatser. Målsättning Ökad aktivitetsförmåga och delaktighet i samhället Lära sig leva i en förändrad livssituation Målgrupp Personer över 18 år som innan skadan/insjuknandet varit aktiv i samhället (ej enbart i hemmet) och på grund av sjukdom eller skada fått betydande svårigheter att delta i samhällsliv, familj, fritidsaktiviteter och arbete. Vanligt förekommande diagnosgrupper Stroke Annan hjärnskada Ryggmärgsskada Andra neurologiska sjukdomar Benamputation Rehabiliteringsmedicin Sida 1 av 6 Senast uppdaterad: 2018-01-16

Inskrivningskriterier Att tillhöra målgruppen enligt ovan och uppfylla ett eller flera av nedanstående kriterier: Behov av specialiserat rehabiliteringsteam för att kunna öka sin aktivitetsförmåga och delaktighet i samhället Behov av upprättande eller förändring av stödjande omgivning (t.ex. avancerad hjälpmedelsutprovning, utbildning av personliga assistenter) Behov av hela eller delar av specialiserat rehabiliteringsteam för hjälp vid komplikationer (t.ex. trycksår, spasticitet) Kunna tillgodogöra sig rehabilitering Behov av rehabiliteringsbedömning Utskrivningskriterier Uppsatta mål för vårdtiden har uppnåtts. Följande faktorer kan påverka vårdtidens längd: Inte längre i behov av dagrehabilitering Avbrytande av behandling på egen begäran Avstannad rehabiliteringsprocess Inte längre i behov av flertalet teammedlemmar Rehabiliteringsmedicinska dagrehabilitering är lokaliserad på Hallands sjukhus Halmstad och är en resurs för hela Halland. Integrerad slutenvård och dagrehabilitering Rehabiliteringsmedicin Halland har 12 sängplatser för slutenvård och ca 12 platser för dagrehabilitering. Personalen arbetar både inom slutenvårds- och dagrehabilitering. Den största delen av träningen bedrivs på rehabiliteringsmottagning 19. Här finns bland annat träningslägenhet, gymnastiksal och bassäng. Patienterna har tillgång till lokalerna på avdelning 51 för måltider och vila. Det finns också möjlighet att äta i sjukhusets cafeteria och restaurang. På sjukhuset finns även apotek, bankomat och bibliotek. Rehabiliteringsmedicin Sida 2 av 6

Teamarbete Det viktigaste arbetsredskapet inom rehabiliteringsmedicin är teamarbetet, det vill säga ett nära samarbete mellan varandra och med patientens rehabiliteringsmål som ledstjärna. Individuell rehabiliteringsplan Till varje patient utses en samordnare från rehabiliteringsteamet som ansvarar för att en individuell rehabiliteringsplan sammanställs tillsammans med patienten. Rehabiliteringsplanen beskriver funktionsnedsättningar, patientens mål, åtgärder och en tidsplan. Hela eller delar av teamet samlas regelbundet med patienten och vid behov dennes närstående till möten för att gå igenom mål/delmål, tidsplan och planering inför utskrivning. Utredning Under patientens första tid på dagrehabiliteringen gör samtliga teammedlemmar en grundläggande bedömning av patientens situation. Rehabilitering Rehabiliteringen är individuellt utformad. Rehabiliteringens längd bestäms utifrån de mål som sätts tillsammans med patienten. Det som patienten tränar på vid behandlingstillfällen skall sedan kunna omsättas i vardagliga aktiviteter. Individuella rehabiliteringsåtgärder kan vara aktiviteter i det dagliga livet, sjukgymnastik inklusive bassängträning, tal/språkträning, schemalagd vila, hembesök/träning, arbets- och studieinriktade åtgärder, hjälpmedelsutprovning, krisbearbetning, samtal mm. Gruppträning kan ske i form av exempelvis balansgrupp, bollgrupp, rörelsegrupp, kommunikationsgrupp och köksgrupp. Fritidsaktiviteter ansvarar aktivitetssamordnare för och kan vara utflykter, föreläsningar, spel/tävlingar mm. Utskrivning Uppföljning och fortsatt rehabilitering planeras efter individens behov. Det kan antingen ske inom rehabiliteringsmedicins mottagningsverksamhet eller inom primärvård (närsjukvård, kommun, företagshälsovård). Rehabiliteringsmedicin Sida 3 av 6

Vid behov finns möjlighet att initiera insatser enligt Lagen om Stöd och Service till vissa funktionsnedsatta (LSS). Patientens rättigheter Patienten är delaktig i sin rehabilitering och ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Den skall ges på lika villkor oavsett ålder, kön, social ställning, religion, etnisk tillhörighet och sexuell läggning. All information är individuellt anpassad utifrån patientens förutsättningar, behov och kognitiva förmåga. Tolkservice anlitas när behov finns och patienten önskar. Patienter och närstående uppmuntras att framföra sina synpunkter direkt till berörd personal. Det finns möjlighet att lämna synpunkter via mail på klinikens hemsida eller i uppsatta förslagslådor som finns på avdelning 51 och mottagning 19. Patienterna kan även lämna synpunkter via en patientenkät som genomförs vartannat år. Närstående Närstående är en viktig del i rehabiliteringen och är välkomna att följa patienten i träningen. Yrkeskategorier Arbetsterapeuten bedömer och tränar patientens aktivitetsförmåga. Vid behov sker anpassning av aktiviteten och/eller miljön samt utprovning av hjälpmedel. Träningen utförs på sjukhuset, i hemmet och/eller i patientens närmiljö. Fysioterapeuten/sjukgymnasten bedömer och tränar exempelvis patientens motorik, muskelstyrka, balans, koordination men även patientens gång- och förflyttningsförmåga samt provar vid behov ut förflyttningshjälpmedel. Träningen utförs på sjukhuset, i hemmet och/eller i patientens närmiljö. Kuratorn kartlägger och bedömer patientens och/eller närståendes psykosociala behov och resurser. Kuratorn erbjuder stöd- och motivationssamtal samt hjälp och vägledning med socialrättsliga frågor och kontakter med olika myndigheter. Rehabiliteringsmedicin Sida 4 av 6

Logopeden utreder och behandlar personer som har svårigheter med kommunikation och/eller sväljning. Logopeden provar ut och ordinerar kommunikationshjälpmedel. Läkaren har det medicinska och övergripande ansvaret för patientens rehabilitering. Läkaren bedömer och tar ställning till läkemedelsbehandling, diagnosticerar och behandlar eventuella medicinska komplikationer som har betydelse för rehabiliteringen. Det medicinska ansvaret i övrigt har patientens läkare i närsjukvården. Medicinsk sekreterare arbetar för en samordnad och effektiv administration. Mottagningssjuksköterskan kopplas in vid problem gällande blåsa och tarm samt arbetar hälsoförebyggande med utbildning och rådgivning. Neuropsykologen bedömer patientens kognitiva funktioner, det vill säga funktioner som uppmärksamhet och koncentration, logiskt tänkande, problemlösning, minne, rumsuppfattning och språkuppfattning. Även patientens psykiska mående bedöms. Psykologen kan erbjuda terapeutiska samtal för att underlätta anpassningen till en förändrad livssituation. Ortopedingenjören analyserar patientens behov av ortopediska hjälpmedel. Övriga personalfunktioner Aktivitetssamordnaren går igenom patientens aktiviteter och fritidsintressen som sedan knyts till rehabiliteringsplanerna. Dagsamordnaren är spindeln i nätet för patienterna på dagrehabiliteringen och håller hälsosamtal. Dagsamornaren tar emot när du kommer, är behjälplig vid måltid, toalettbesök, gruppaktiviteter, transporter mm. Rehabassistenterna hjälper till att träna patienterna. Rehabcoachen ansvarar för att genomföra olika träningsaktiviteter. Rehabcoachen anordnar kvällsverksamhet 1 kväll/vecka, introducerar handikappidrotter och andra fritidsaktiviteter samt ger synpunkter på praktiska lösningar vid exempelvis förflyttningsträning, personlig vård och rullstolskörning. Rehabiliteringsmedicin Sida 5 av 6

Rehabsamordnare utses till alla patienter, se under Individuell rehabiliteringsplan Utbildning/utveckling All personal som arbetar i den rehabiliteringsmedicinska verksamheten har genomgått grundläggande utbildning inom interdisciplinärt teamarbete, rehabiliteringsmetodik och att arbeta med rehabiliteringsplaner. Personalen har även genomgått utbildning inom strokerehabilitering och är strokerehabcertifierade enligt STROKE- Riksförbundets fordringar. Utvärdering Verksamheten deltar i det nationella kvalitetsregistret WebRehab. Rehabiliteringsmedicin Sida 6 av 6