Utbyggnadsprogram för Lunds kommun 2008-2013 med utblickar mot 2025

Utbyggnadsprogram för Lunds kommun 2008-2013 med utblickar mot 2025

1/26 Utbyggnadsprogram för Lunds kommun 2008-2013 med utblickar mot 2025 augusti 2007 ------------------------------------------------------------------------------------------ Innehåll 1. Inledning sidan 2 2. Direktiv sidan 3 3. Disposition sidan 3 4. Uppföljning sidan 4 5. Mål sidan 5 6. Ansvars- och rollfördelning inom kommunen sidan 6 7. Planeringsförutsättningar sidan 7 8. Utbyggnadsstrategi sidan 16 9. Kartor sidan 21 10. Uppföljning sidan 26 Investeringsbehov bilaga

2/26 1. Inledning Utbyggnadsprogram för Lunds kommun 2008-2013 med utblickar mot 2025 baseras på kommunens översiktsplan (ÖPL 98) som antogs av kommunfullmäktige den 28 maj 1998. ÖPL 98 aktualiserades år 2001 och 2006 och vid båda tillfällena beslutade kommunfullmäktige att den fortfarande ansågs aktuell. Programmet anger kommunens utbyggnadsstrategi i kortare och längre perspektiv. Utbyggnadsprogrammet anger i vilken takt och ordning som översiktsplanens markreservat ska tas i anspråk, med hänsyn till kommunens övergripande mål samt behovet av kommunala investeringar i form av infrastruktur, skola, fritidsanläggningar med mera. bild ur översiktsplanen Kommunstyrelsens beslutade den 7 april 2005 att revidera utbyggnadsprogram (UBP) för Lunds kommun 2003 2007 med utblickar mot 2017 för förnyat ställningstagande. Programrevideringen har letts av en styrgrupp som inledningsvis bestod av Gunnar Jönsson (s) sammankallande, Solveig Ekström-Persson (s), Nita Lorimer (v), Peter Björling (mp), Jörgen Jörgensen (fp), Göran Brinck (m), och Kjell Asmundsson (c). Torsten Czernyson (kd) adjungerades till styrgruppen. Kommunstyrelsen utsåg i mars 2007 Tomas Avenborg (m) sammankallande, Göran Brinck (m), Jörgen Jörgensen (fp), Bernt Bertilsson (c) och Torsten Czernyson (kd), Gunnar Jönsson (s), Mikael Thunberg (s), Peter Björling (mp), Nita Lorimer (v), till nya ledamöter i styrgruppen. Kommunkontoret har utgjort sekretariat under ledning av kommundirektören. Arbetsgrupper med representanter från övriga förvaltningar har bildats för avgränsade delprojekt. Förslaget till utbyggnadsprogram har varit utsänt för yttrande till samtliga nämnder, styrelser och kommunala råd i Lunds kommun, Region Skåne, Nämnden för kollektivtrafik, SSSV - kommunerna, Lunds Universitet, Länsstyrelsen, Banverket, Vägverket med flera.

3/26 2. Direktiv Med utgångspunkt från de direktiv som gavs inför utarbetandet av det föregående Utbyggnadsprogrammet har styrgruppen arbetat efter följande direktiv för revideringen. Det övergripande målet för utbyggnadsprogrammet är att det ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling ur ekologisk, social och ekonomisk synpunkt. Utbyggnadsprogrammet ska baseras på kommunens översiktsplan, inklusive av kommunfullmäktige antagna fördjupningar, samt bedömningar av den långsiktiga efterfrågan på mark för bostäder och verksamheter i kommunens olika delar. Utbyggnadsprogrammet ska vara ett program för utbyggnadsstrategi, mark- och bostadspolitik till grund för planläggning. Utbyggnadsprogrammet ska ange principer och riktlinjer för hur samhällsbyggandet för olika ändamål ska genomföras samt var och när detta ska ske. En bedömning av kostnaderna för erforderliga åtgärder ska redovisas. Utbyggnadsprogrammet ska vara strategiskt och ligga till grund för det årliga mark- och bostadsförsörjningsprogrammet och motsvarande planering samt innehålla utblickar över olika handlingsalternativ för de närmaste 12 åren. Hinder och andra omständigheter, som kan försvåra att de långsiktiga målen för kommunens utveckling uppnås, ska särskilt anges samt förslag till hur sådana svårigheter ska hanteras. Det reviderade utbyggnadsprogrammet ska omfatta 2008-2013 med utblickar mot 2025. 3. Disposition Inledningsvis presenteras en uppföljning av det tidigare utbyggnadsprogrammet. Därefter beskrivs utbyggnadsprogrammets mål för bostadsbyggande och verksamhetsområden. En beskrivning av omvärldsfaktorer, befolkningsstatistik och prognos samt nuvarande bostadsbestånd redovisas under rubriken planeringsförutsättningar. Ungdomars och äldres ökande behov av bostäder uppmärksammas. Utbyggnadsstrategin och en översikt av takt och ordning för utbyggnaden följer därefter. En beskrivning av strukturen för hur programmet ska följas upp avslutar programmet. Utbyggnadens investeringsbehov presenteras i bilaga.

4/26 4. Uppföljning av tidigare utbyggnadsprogram Revideringen vilar på en uppföljning av i vilken mån programmets mål och strategier uppfyllts. Programmets styrande funktion och effekter har bedömts. Resultat måluppfyllelse Utbyggnadsprogrammets mål har gett stöd för kommunens agerande i bostadsbyggandet. En högre måluppfyllelse i utbyggnaden ses för verksamhet än för bostäder och för staden Lund än övriga tätorter. Markberedskapen är lägre i de östra tätorterna för bostäder och verksamheter än i staden. Målet att tomter för fri bebyggelse ska finnas tillgängliga i samtliga större tätorter har fått mindre genomslag. Markköp har genomförts i god tid. Planberedskapen har förbättrats. Utöver Brunnshög har kommunen få exploateringsområden för verksamhet tillgängliga, läget är särskilt ansträngt i Lund. Särskilda markanvisningar har gjorts för att få billiga studentbostäder, kommunen har dock svårt att styra hyresnivåerna. Utbyggnaden följer befintliga och planerade kollektivtrafikstråk som Lundalänken och Simrishamnsbanan. Stads- och Regionbussarnas linjedragningar utvecklas i takt med bebyggelseutvecklingen. Utbyggnadsområdena har generellt god tillgänglighet till kollektivtrafik och rekreation. Att få till stånd etablering av dagligvaruhandel i nya bostadsområden har däremot visat sig vara svårt. Resultat utbyggnadsstrategi Utbyggnadsstrategin som angavs i UBP för bostäder har följts. Avvikelser ligger framförallt i tid, exempel på detta är Margretedal som enligt UBP skulle påbörjas före 2002 men som kom igång först under 2005. Ytterligare exempel är Östra Torn/Mårtens Fälad där byggande endast har påbörjats inom 2 delområden, de första lägenheterna blir färdiga först under 2006. På Råbylund norr har detaljplanen nyligen blivit antagen. Ett stort antal bostäder har tillkommit genom förtätningsprojekt under perioden. Nybyggnadstakten har ökat under den senare delen av UBPs tidsperiod. Områden angivna i UBP för tätorterna utanför staden är oftast mindre och tidpunkten för byggstart är beroende av byggherrarnas planering. Antalet påbörjade bostäder för perioden 2003-2005 överensstämmer tämligen väl med det antal som planerats. Detta beror till stor del på att bostadsprojekt som förväntades vara klara före UBP - perioden istället påbörjats och färdigställts under 2003-2005. Antalet påbörjade bostäder förväntas följa planeringen för tidsperioden fram till 2007. Bedömning Utbyggnadsprogrammets mål har haft effekt för kommunens utveckling. Måluppfyllelsen varierar dock mellan olika mål samt mellan staden och övriga tätorter. Planeringsprocessen för bostadsbyggande är lång, varför en satsning på bostadsbyggande får effekt först efter en ganska lång tid. Bostadsprojekten har, i förhållande till planen försenats, cirka två år. Åtgärder Det reviderade programmet bör ha en mer realistisk tidsplan. Planarbete bör påbörjas tidigare. Mål som sammanfaller kan sammanföras. Variationen i måluppfyllelse mellan staden och övriga orter bör uppmärksammas. Kommunen bör fortsatt ha en god markreserv och en hög planberedskap. Dialogen med byggherrarna bör starta tidigt. Enklare bostadsalternativ för att öka andelen billiga bostäder kan övervägas. Det bör prövas om fri bebyggelse kan ingå i fler områden. De åtgärder som är nödvändiga för att nå målen i utbyggnadsprogrammet ska årligen redovisas i mark- och bostadsförsörjningsprogrammet.

5/26 5. Mål Utbyggnadsprogrammet ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling ur ekologisk, social och ekonomisk synpunkt. Översiktsplanens mål och ställningstagande ligger till grund för utbyggnadsprogrammets målformuleringar. Mål och strategier ska stödja en god utveckling av bostäder, kommunikation och verksamheter i kommunens alla delar i syfte att bibehålla och utveckla servicen. Utbyggnadsstrategin skall 1. Ge Lund en ledande position i regionen vad avser utveckling av attraktiva bostäder och bostadsmiljöer, såväl som attraktiva miljöer för företag och offentlig sektor. I denna utveckling är gröna och rekreativa stråk och vistelseytor ett viktigt inslag. 2. Ägna de sociala frågorna stor uppmärksamhet vid planeringen av bostadsområden. Beakta inverkan på befolkningens åldersfördelning i kommunens olika delar och ge boendemiljöns betydelse hög prioritet. Tillämpa basanpassning av bostäder. 3. Prioritera utbyggnad i anslutning till befintliga och planerade kollektivtrafikstråk. 4. I all utbyggnad aktivt söka miljömässigt hållbara och resurssnåla lösningar. Med hänsyn till klimatfrågan skall särskilt energihushållning och energieffektivitet uppmärksammas. Mark- och planpolicy 5. Behov av mark för bostäder och övrig samhällsutbyggnad ska tillgodoses genom hög planberedskap och i huvudsak kommunal markreserv. 6. Kommunen skall förvärva sådan mark som i utbyggnadsprogrammets perspektiv kan antas bli ianspråktagen för att stödja de mål som programmet ger uttryck för och som stödjer en planering i enlighet med programmets intentioner. 7. Kommunen skall vid markupplåtelser och i dialog med byggherrar särskilt uppmärksamma äldres behov av bostäder och service samt kommunens behov av särskilda boendeformer för äldre och funktionshindrade. 8. Kommunen skall genomföra exploatering med god markhushållning och utan att miljön påverkas negativt. 9. Kommunal mark som planläggs för bostäder skall företrädesvis erbjudas dem som bygger resurssnålt, sunt, tillgängligt och boendeekonomiskt optimalt. 10. Kommunen skall ha en beredskap för att kunna tillhandahålla byggklar tomtmark för små och medelstora företag och institutioner i de sex största tätorterna. Beredskapen ska även omfatta tomter om minst ett hektar. 11. Kommunen skall tillhandahålla byggklar mark för bostäder i en sådan takt och omfattning att efterfrågan tillgodoses inom en för bostadskonsumenterna rimlig tid. 12. Kommunen skall sträva efter att tomter för fri bebyggelse finns tillgängliga i samtliga tätorter.

6/26 Bostadspolitiska mål 13. Bostadsområden skall planeras så att det finns goda möjligheter till mötesplatser och rekreation samt tillgänglighet till dagligvaruhandel och kollektivtrafik, barns behov ska särskilt uppmärksammas. 14. Mångsidig sammansättning av hustyper, upplåtelseformer och lägenhetsstorlekar skall eftersträvas såväl inom Lunds olika delar som övriga tätorter. Det är särskilt viktigt att tillhandahålla fribyggartomter och att även fortsättningsvis satsa på hyresrätter. 15. Kommunen skall stimulera energi- och kostnadseffektiva lösningar. Kraven bör anpassas till vad som långsiktigt bedöms vara ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart och som tillgodoser kraven på hälsa, tillgänglighet, trygghet och säkerhet i bostaden och närmiljön. 16. Kommunen skall i dialog med byggherrarna särskilt uppmärksamma äldres, ungdomars och studenters behov av bostäder till rimliga kostnader. 6. Ansvars- och rollfördelning inom kommunen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har övergripande ansvar för utvecklingen av hela den kommunala verksamheten och för kommunens ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen ska främja en långsiktigt hållbar utveckling samt leda och samordna den översiktliga planeringen av användning av kommunens mark- och vattenområden. Kommunstyrelsen ska främja bostadsförsörjning och samhällsbyggande och ansvarar för att kommunen har en tillfredsställande markoch planberedskap. Kommunstyrelsen utarbetar kommunens långsiktiga utbyggnadsprogram. Byggnadsnämnden Byggnadsnämnden upprättar fördjupningar av översiktsplanen (tätorts/stadsdelsprogram) och förslag till detaljplaner, områdesbestämmelser och fastighetsplaner. Byggnadsnämnden upprättar, på uppdrag av kommunstyrelsen, förslag till översiktsplan samt fullgör övriga uppgifter som hör samman med planarbetet. Tekniska nämnden Tekniska nämnden ansvarar för kommunens markförsörjning och exploateringsverksamhet. Nämnden följer upp kommunens mark- och bostadspolitik med exploateringsåtgärder av områden för bostäder och andra ändamål. Tekniska nämnden upprättar årligen förslag till mark- och bostadsförsörjningsprogram. Lunds Kommunala Fastighets AB, LKF Bolaget förvärvar, äger, bebygger och förvaltar fastigheter eller tomträtter med bostäder, affärslägenheter och kollektiva anordningar. Ändamålet med bolagets verksamhet är att i samarbete med Lunds kommun främja bostadsförsörjningen i kommunen.

7/26 Servicenämnden Servicenämnden förvaltar och hyr ut kommunens byggnadsbestånd. Nämnden svarar för lokalförsörjningen till de kommunala verksamheterna genom att efter beställning och i konkurrens tillhandahålla lokaler genom byggnation, inhyrning eller köp. Servicenämnden får genom förvärv eller nyproduktion, efter beställning av socialnämnden eller vård- och omsorgsnämnden, tillhandahålla bostäder. 7. Planeringsförutsättningar Programområden som ansetts vara särskilt angelägna för en god bostadsförsörjning beskrivs kortfattat här. Utbyggnadsprogrammets förhållande till övriga styrdokument Utbyggnadsprogrammet baseras på: kommunens översiktsplan inklusive av kommunfullmäktige antagna fördjupningar, bedömningar av den långsiktiga efterfrågan på mark för bostäder och verksamheter i kommunens olika delar. Hänsyn tas dessutom till de målformuleringar och strategier som kommunfullmäktige formulerat i andra program och planer. I utbyggnadsprogrammet anger kommunen vilka utbyggnadsområden som är aktuella för den kommande 10- årsperioden. I mark- och bostadsförsörjningsprogrammet konkretiseras därefter planeringen för den kommande tre åren. Översiktsplan LundaEKO U tbildningspolitiskt program med skolplan Plan för stöd och service Första steget mot Lund som Europas Kulturhuvudstad 2014 Utbyggnads - program 2008-2013 med utblickar till 2025 Grönstruktur och naturvårds - program LundaMaTs LundaBoU Mark- och bostads - försörjnings - program Åtgärds - program för grönstruktur och naturvård Figur: Schematisk bild över hur utvalda exempel på planer och program antagna av kommunfullmäktige samverkar LundaEko= Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling antaget av fullmäktige 2006 LundaMats II= Program för miljöanpassat trafiksystem antaget av fullmäktige 2006 LundaBou= strategi och handlingsplan för bostadsförsörjningen i Lund antaget av fullmäktige 2006

8/26 Omvärld Konjunkturen har stärkts i Sverige under senare tid. Den svenska tillväxten är god och sysselsättningen förbättras successivt. Öresundsregionen Öresundsregionen, som omfattar Skåne, Själland och Bornholm har 3,5 miljoner invånare och är nordens mest tätbefolkade region. Här finns: 25 % av Danmark och Sveriges samlade befolkning, 25 % de båda ländernas befolkning i yrkesverksam ålder (20-64 år), 26 % av ländernas samlade BNP. Regionen har haft en stark konjunkturutveckling sedan bron öppnades (Öresundsbarometern nr 12 2005). Uppgången är bred och berör samtliga branscher även om byggsektorn är drivande tillsammans med konsultsektorn. Andra branscher där konjunkturen anses vara stark är upplevelse, IT samt detaljhandel. Sedan Öresundbron öppnades har befolkningen i Skåne ökat med i genomsnitt 0,58 % årligen. Skåne har sedan 1999 haft en av Sveriges högsta procentuella befolkningsökningar. På den danska sidan har befolkningsökningen under samma period varit betydligt lägre. Detta beror till största del på det låga antalet inflyttningar till den danska sidan av Öresundsregionen och en ökad utflyttning bland annat till Skåne. Antalet personer som flyttat över sundet har tredubblats sedan bron öppnades, i huvudsak danskar som flyttat till den svenska sidan. Detta har även lett till en ökad pendling över sundet. Befolkningsstrukturen ser olika ut på de båda sidorna av sundet, den danska sidan har en äldre befolkning. Av de 3,5 miljoner människorna i Öresundsregionen är ca 2,2 miljoner i yrkesverksam ålder, denna andel ökar snabbare på den svenska sidan (sedan 1993 +16,1 %) än på den danska sidan (sedan 1993 +9,5 %). Sysselsättningsnivån är lägre på den svenska sidan än på den danska vilket innebär till att det finns en arbetskraftsreserv på den svenska sidan. Flera danska arbetsmarknads- och befolkningsprognoser pekar på att befolkningen i arbetsför ålder i Danmark kommer att minska ytterligare, speciellt efter 2010, medan prognoserna för den svenska sidan pekar i motsatt riktning. (Öresundsprognos Folkmängd 2004-2025, Fakta Öresund nr 2 2994) Lunds kommun Befolkningen i Lunds kommun ökade under åren 2000-2005 med i genomsnitt cirka 650 personer per år, under samma period färdigställdes i genomsnitt cirka 330 bostäder per år. I Lunds kommuns befolkningsprognos 2006-2015 antas befolkningen öka till cirka 111 000 personer år 2010 och ytterligare till cirka 117 000 år 2015. Störst ökning blir 2007-2008 på grund av att bostadsbyggandet beräknas öka till cirka 800 bostäder per år. Kommunens skatteintäkter är beroende av befolkningsutvecklingen vilket gör att prognosen måste skrivas ner om inte utbyggnadsprogrammen genomförs som planerat. Antalet personer i åldersgruppen 55 + kommer att öka under planeringsperioden. De stora årskullarna födda kring år 1990 har nått högstadiet och når gymnasieskolan 2008. Därefter minskar eleverna i skolan. I början av 2000 ökade antalet födda barn återigen.

9/26 Befolkningsprognos Antal 3 500 Befolkningsprognos för Lunds kommun år 2015 Folkmängden i 1-årsklasser 3 000 2015 2 500 2 000 1 500 1 000 2005 500 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95+ Ålder Figur: Befolkningsprognos för åren fram till 2015 Befolkningsprognosen för åren fram till 2015 visar på en stor ökning i åldersgrupperna 25-35 år samt 65-75 år. Särskilda insatser behöver därför påbörjas för att möta dessa gruppers behov. Arbetsmarknad och sysselsättning Lunds näringsliv har genomgått en framgångsrik omställning under åren 1993-2004. Forsknings- och kunskapsintensiva näringsgrenar har växt och stabiliserat sig medan arbetsintensiva näringsgrenar avstannat eller avvecklats (Näringsliv och sysselsättning i Lunds kommun 1993-2004). Vad gäller antalet arbetsplatser så är Lunds kommun idag den tionde största kommunen i Sverige. Sysselsättningen i kommunen ökade med 24 procent under perioden 1993-2004, en ökning med ca 17 000 personer. Omräknat i årlig tillväxt blir det 2 %, vilket motsvarar en årlig ökning på i genomsnitt 1 000 personer per år. Riksgenomsnittet var under samma tidsperiod 11,5 procent, vilket motsvarar en årlig ökning med 1 %. En mer långsiktig prognos, (Regional utveckling, utsikter till 2020), visar att MalmöLunds lokala arbetsmarknadsregion står väl rustad inför framtiden vad gäller tillgång på arbetskraft. Den fortsatt förväntade stora inflyttningen av unga till MalmöLund är en av förklaringarna, en annan är den relativt stora andelen utlandsfödda som idag har en lägre sysselsättningsgrad än svenskfödda. Av de ca 60 000 människor som varje dag arbetar i Lunds kommun är ungefär hälften inpendlare, framförallt från våra grannkommuner. Antalet inpendlare har ökat med 9 000 personer sedan 1993. Samtidigt pendlar idag ca 15 000 eller 34 % av de förvärvsarbetande i Lunds kommun ut för att arbeta i andra kommuner, framförallt Malmö. Inom hela sydvästra Skåne finns ett stort utbyte av arbetskraft mellan kommunerna. De stora inpendlingskommunerna är Malmö och Lund. Lunds arbetsmarknadsområde kommer efter öppnandet av Citytunneln att omfatta även Köpenhamnsområdet.

10/26 Ungdomar/studenter Inom ungdomspolitiken definieras begreppet ungdom både som social kategori och som livsfas. I boendefrågan sträcker sig ungdomstiden till 30 år. Gruppen unga i Lund består av lika många ungdomar som inte studerar som studenter. Se nedanstående tabell. Cirka 25 000 ungdomar (19-30 år) bor i Lunds kommun. Av dessa bor cirka 22 500 ungdomar i staden. Cirka 14 000 ungdomar studerar vid Universitet/högskola. Av dessa är cirka 1 500, inte folkbokförda, internationella studenter. Drygt 11 000 ungdomar studerar inte. Regeringen tillsatte 2005 en nationell bostadssamordnare för att ta fram konkreta åtgärder i syfte att underlätta ungdomars inträde på bostadsmarknaden. Den första rapporten identifierar fem problemområden: Brist på bostäder som unga kan efterfråga Ungas inkomst och anställningsförhållanden ger inte tillgång till förstahandsmarknaden. Höga hyresnivåer i nyproduktion gör att många unga inte klarar att finansiera dessa. Ungas heterogenitet Bakgrund, livssituation och stöd från omgivningen ger olika förutsättningar för att komma in på bostadsmarknaden. Stora skillnader finns mellan ungdomsgrupper. Bristande fakta skapar myter och föreställningar blir sanningar Bristande kunskap om bostadsmarknadens aktörer och mekanismer skapar felaktiga föreställningar hos unga och marknadens aktörer. En splittrad bostadsmarknad kräver stor kunskap och drivkraft av individen Det finns inget överskådligt eller enhetligt system för bostadssökande, varken nationellt, regionalt eller lokalt. Ungas begränsade kunskap och erfarenhet gör det svårare att hitta och förstå systemet. Bostadsmarknadens regler sätts ur spel Bristen på bostäder skapar grogrund för illegal handel med bostäder. Bostäder för äldre Bostadsbehovet förändras i livets olika skeenden. Grupper som bott i småhus när barnen växt upp har behov av att förändra sitt boende. Behovet av att byta bostad flera gånger under livet ökar. Möjligheterna till förändrat boende i tätorterna är begränsade. Bostadsbyggande för denna grupp bidrar till en ökad rörlighet på bostadsmarknaden. I Lund finns idag två varianter av boende anpassat för äldre: Seniorbostäder (f.d. pensionärslägenheter) med viss service, som förmedlas av vårdoch omsorgsnämnden utifrån specifika krav. Särskilt boende som riktar sig till personer med stora vårdbehov och som beviljas detta i enlighet med socialtjänstlagen. Programmet Bättre för alla som byggherrar som bygger på kommunal mark ska följa innebär att alla nybyggda bostäder ska vara anpassade för funktionshinder. Trygghetsboende Begreppet 55 + lanserades för ett antal år sedan som ett samlingsnamn för bostäder med god tillgänglighet och tillgång till viss service i form av restaurang, servicevärd och gemensamhetslokaler men fick inte förväntat genomslag. Idag ser vi att den enskildes hälsoläge i större utsträckning än den biologiska åldern styr behoven i boendet.

11/26 Behovet av bostäder med tillgång till service, gemenskap, aktiviteter och trygghet har det senaste året återigen aktualiserats. Målgruppen är företrädesvis personer kring de lägre pensionsåldrarna. Gruppen har oftast inte rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen men efterfrågar större trygghet än den som upplevs i den nuvarande bostaden. Kommunen bör i dialog med byggherrarna stimulera till att utveckla bostäder och boenden som är anpassade till äldre personers behov. Bostadsbeståndet i kommunen Det totala bostadsbeståndet i Lunds kommun uppgick 2006 till cirka 48 000 bostäder i lägenheter och småhus samt ytterligare ca 4 800 studentbostäder i form av korridorrum. Cirka 36 % av bostäderna är småhus, utanför Lunds stad är denna andel 86 %. En stor andel av kommunens bostäder är hyresrätter, 42 %. Fördelningen mellan bostadsrätter (27 %) och äganderätt (30 %) är däremot ganska jämn, 38 % har 4 rum eller fler, 23 % har 3 rum, 27 % har 2 rum, 16 % har 1 rum. Av dagens bostadsbestånd i Lunds kommun uppfördes 25 % under 1960-talet och 17 % under 1970-talet, 22 % har uppförts efter år 1980. Under 2000-talet har det hittills färdigställts i genomsnitt 472 bostäder per år. Tabeller Här presenteras tabeller över bostadsbeståndet i hela kommunen och fördelat per tätort. De första tabellerna avser lägenhetsstorlek, därefter följer en redovisning utifrån upplåtelseform. Avslutningsvis redovisas nyproduktion av bostäder de senaste fem åren. Lunds kommun 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% <1 2 3 4 5 6+ Figur: andel bostäder utifrån lägenhetsstorlek i hela kommunen och uppdelat per tätort

12/26 Lunds stad Dalby 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% <1 2 3 4 5 6+ 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% <1 2 3 4 5 6+ Stångby Torna Hällestad 40,0% 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% <1 2 3 4 5 6+ 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% <1 2 3 4 5 6+ Södra Sandby Veberöd 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% <1 2 3 4 5 6+ 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% <1 2 3 4 5 6+ Revingeby Genarp 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% <1 2 3 4 5 6+ 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% <1 2 3 4 5 6+

Lunds kommun 13/26 100% 80% 60% 40% 20% 0% Äganderätt Bostadsrätt Hyresrätt Lunds stad Dalby 100% 100% 80% 80% 60% 60% 40% 40% 20% 20% 0% Äganderätt Bostadsrätt Hyresrätt 0% Äganderätt Bostadsrätt Hyresrätt Stångby Torna-Hällestad 100% 100% 80% 80% 60% 60% 40% 40% 20% 20% 0% Äganderätt Bostadsrätt Hyresrätt 0% Äganderätt Bostadsrätt Hyresrätt Södra Sandby Veberöd 100% 100% 80% 80% 60% 60% 40% 40% 20% 20% 0% Äganderätt Bostadsrätt Hyresrätt 0% Äganderätt Bostadsrätt Hyresrätt

14/26 Revingeby Genarp 100% 100% 80% 80% 60% 60% 40% 40% 20% 20% 0% Äganderätt Bostadsrätt Hyresrätt 0% Äganderätt Bostadsrätt Hyresrätt Färdigställda lägenheter efter upplåtelseform i Lunds kommun 2000-2006 1200 1000 800 Hyresrätt Borätt Äganderätt Antal 600 400 200 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Lunds kommun, Kommunkontoret, Staben År Figur: antalet färdigställda bostäder de senaste fem åren utifrån upplåtelseform Andel uppförda bostäder 2001-2006 efter storlek 6 rok el mer 11% 5 rok 8% 1 rok 26% 4 rok 16% 3 rok 20% 2 rok 19% Figur: Färdigställda bostäder de senaste fem åren utifrån storlek

15/26 Aktuellt bostadsbyggande Antalet nyproducerade bostäder var under åren 1995-2004 betydligt lägre än de 500 bostäder per år som översiktsplanen har planberedskap för. Under de senaste åren har antalet färdigställda bostäder ökat. Alla bedömningar tyder på en fortsatt hög efterfrågan på bostäder, vilket ställer krav på en hög utbyggnadstakt särskilt under programmets första sexårsperiod. Antalet färdigställda bostäder i Lunds kommun 1995-2006 År 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Lund 1 268 360 385 399 260 260 207 251 146 318 508 941 S Sandby 1-19 2 7 16 59 38 50 67 77 17 Dalby 2 45 17 4 2 11 17 7 70 9 3 4 Veberöd 2 11 3 2 5 4 3 7 9 38 23 55 Genarp - 11-1 4 8 7 10 15 30 5 13 Totalt 273 427 424 408 278 299 293 313 290 462 616 1 030 1, Innehåller även Stångby, Vallkärra och Torns glesbygd Markpolicy En markpolicy har antagits av kommunstyrelsen 2006-06-01 som tydliggör kommunens ambitioner och syn på sitt markinnehav. Den behandlar markfrågor, från anskaffande och förvaltning av råmark till förädling och överlåtelse av färdig tomtmark, för såväl bostäder som verksamheter (företag, institutioner m m). Policyn redovisar kommunens hållning gentemot privata exploatörer. Den omfattar även markfrågor som rör kommunens egna verksamheter - skola, omsorg, fritid, natur etc. - liksom hanteringen av tillfälliga markupplåtelser. Policyn är ett beslutsunderlag för berörda nämnder, styrelser och kommunfullmäktige men vänder sig också till bygg- och förvaltningsbolag som är intresserade av att delta i utvecklingen av Lund. Såld kommunägd verksamhetsmark, ha, 1995-2006 År 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Lunds stad 2,2 6,09 7,12 9,48 1,9 3,94 4,51 0,25 1,22 1,3 2,8 1,5 Övriga kommunen 0,5 0,4 3,0 0,8 1,5 2,3 1,6 0,5 0,2 1,4 2,5 1,1 Totalt 2,66 6,49 10,08 10,3 3,44 6,25 6,06 0,72 1,37 2,7 5,3 2,6

16/26 Hållbar stadsutveckling Lunds kommun ska, i samspel med alla de aktörer som är involverade i Lunds samhällsbyggande, vara föregångare i arbetet med att inom alla bostadsområden åstadkomma lösningar som minimerar energianvändningen och användningen av fossila bränslen. Lunds strategier för hållbar stadsutveckling har formulerats i promemorian Hållbar stadsutveckling april 2006. Inom ramen för denna har arbetet påbörjats främst inom transportområdet. I utbyggnadsprogrammet uppmärksammas klimatfrågan, delaktighet och social mångfald enligt följande; Klimatanpassad samhällsplanering Lunds kommun ska uppmuntra aktörer inom samhällsbyggnadsområdet att aktivt välja lösningar som minimerar energianvändningen och användningen av fossila bränslen. Ett sådant arbete bidrar till genomförandet av det lokala klimatmiljömålet fastställt av kommunfullmäktige, vid antagandet av LundaEko, att: Utsläppen av koldioxid per invånare inom Lunds kommun ska, som medelvärdet för perioden 2008-2012 ha minskat med 6 procent jämfört med basåret 1990. Delaktighet och social mångfald I arbetet med Hållbar stadsutveckling ska Lunds kommun uppmuntra till dialog i planeringskedet, byggnadsskedet och förvaltning med aktörer utanför bygg- och förvaltningssektorn (boende, verksamhetsutövare etc.). En blandning av människor med till exempel olika etnisk bakgrund, inkomstlägen och ålder bidrar till en dynamisk, attraktiv och levande social miljö. En hållbar stadsutveckling förutsätter att medborgarna har reella möjligheter att påverka på alla nivåer. Det kan gälla utformningen av bostaden, tillgängligheten för offentlig service, dialog med förtroendevalda och kommunala tjänstemän. Detaljhandel En kartläggning av detaljhandelsutbudet i kommunens största tätorter genomfördes 2001 och 2004. Lunds kommun har i fördjupningen av översiktsplanen för Lunds stad Värna och Vinna Staden antagit en detaljhandelspolicy som innehåller kommunens riktlinjer för handelsetableringar.

17/26 8. Utbyggnadsstrategi I följande kapitel anges kommunens utbyggnadsstrategi, denna uttrycker kommunens syn på i vilken ordning olika områden lämpligast bör bebyggas. Strategin talar om för aktörerna såväl inom som utanför den kommunala organisationen vad kommunen vill. Den är vägledande för kommunens ekonomiska planering, verksamhetsplanering, mark- och exploateringsplanering samt fysiska planering. För aktörerna inom byggsektor och övrigt näringsliv uttrycker strategin kommunens ambitioner. Den kan liknas vid kommunens riktningsgivare och hastighetsregulator för utbyggnadsprocessen. Strategin ger en grov tidplan för kommunens bostadsbyggande. Det är naturligtvis i den fortsatta planeringen speciellt mark- och bostadsförsörjningsprogrammet (MBP), som aktuell bedömning av efterfrågan och andra förutsättningar läggs till grund för mer detaljerade signaler om tid för påbörjande. Det är även här en uppföljning av effekten av strategin görs. Strategin är långsiktig. Oavsett om efterfrågetrycket förändras skall den ge kommunen en handlingsberedskap, möjlighet till mark- och planberedskap. Utbyggnadsområden Bostadsförsörjning är en viktig strategisk fråga för kommunens tillväxt och utveckling. Utifrån de förutsättningar som Lunds kommun har är kommunens ambition en befolkningsökning om i genomsnitt 1 % per år. Den pågående högkonjunkturen samt det relativt låga bostadsbyggandet fram till 2003, som bland annat visat sig i ett starkt efterfrågetryck, kompenseras i utbyggnadsprogrammet av en ökning av antalet planerade bostäder till 1 200 per år under den första sexårsperioden 2008-2013. I de två efterkommande sexårsperioderna planeras för drygt 600 bostäder per år. Totalt innebär detta att 14 600 bostäder kan uppföras under UBP perioden 2008 till 2025 i Lunds kommun, av dessa ligger ca 63 % i staden Lund. Stora utbyggnadsområden är Stångby, Dalby, Brunnshög och Linero/Norränga, de tre sistnämnda ligger utmed den planerade Lundalänken och Stångby längs med södra stambanan. Plan för Lundalänken måste därför fastställas snarast. Under den första sexårsperioden finns flera förtätningsprojekt i Lunds stad vilket bland annat leder till en övervikt av utbyggnad i Lunds stad. I de två sista sexårsperioderna är fördelningen jämnare mellan Lunds stad och de övriga tätorterna. För övriga tätorter har en jämn utbyggnadstakt prioriterats. I enlighet med översiktsplanen prioriteras utbyggnaden av befintliga tätorter. Det är viktigt att ett område färdigställs inom rimlig tidsperiod för att kommunal service skall utvecklas på ett effektivt sätt. Inom de olika tidsperioderna finns en ospecificerad förtätningspost. Möjlighet att förtäta skiftar mellan olika kommundelar. Det fordrar ofta en överenskommelse med privata fastighetsägare. De områden som anges i utbyggnadsprogrammet har en genomsnittlig boendetäthet på 20,6 bostäder per hektar, vilket motsvarar villa/radhusbebyggelse med friliggande villor och radhus i två plan. Exempel på detta är stadsdelen Gunnesbo som har 18 bostäder per hektar. Detta genomsnittstal kan naturligtvis ändra sig exempelvis om ett område planerat för villabebyggelse förändras till studentbostäder eller tvärtom.

Tabell: översikt över utbyggnaden i olika orter under UBP - perioden 18/26 Ort 2008-2013 2014-2019 2020-2025 Lund Brunnshög Östra Torn/Mårtens Fälad Norränga/Linero Råbylund söder Margaretedal Väster Sockerbruksområdet Övrigt/ förtätning 1 000 430 420 680 400 330 745 1 390 900-500 - - - 650 1 100-400 - - 200-600 Stångby 515 600 350 Dalby 520 450 450 Torna Hällestad 25 25 25 Södra Sandby 185 300 250 Revingeby 15 15 20 Veberöd 240 300 200 Genarp 80 70 85 Förtätning samtliga orter utanför staden 100 100 100 SUMMA 7 075 3910 3 780

19/26 Tabellerna Tabell 1 visar för varje tätort och område vilken tidsperiod områden för bostäder påbörjas. Redovisningen anger möjlig igångsättning av mark- och byggnadsarbeten, d v s när planläggning och andra förberedelser skall vara slutförda. För företag (verksamheter) i tabell 2 anges endast period för ianspråktagande, inte omfattning, till skillnad från bostadsområdena. Bostäder Tabell 1 Lund Utbyggnadstakt och ordning för bostäder Klara el. påbörjade innan 08 2008-2013 2014-2019 2020-2025 Totalt Efter bostäder i 2025 området Brunnshög 1000 900 1100 3000 Antal bost. per år 167 150 183 Brunnshög II 400 100 500 Övriga Brunnshög 600 800 1100 2500 Östra Torn/Mårtens Fälad 430 430 MårtensFälad 150 150 Östra Torn IV 280 280 Norränga/Linero 80 420 500 400 700 1650 Antal bost. per år 70 83 67 Norränga I 100 100 Övriga Norränga 400 400 700 1500 Förtätning Linero C 30 120 100 250 Solhällan 50 200 250 Råbylund söder 680 680 I 130 130 II 550 550 Margretedal 480 400 880 Harlösabanan 380 380 Karhögstorg 100 100 Lundssödra 200 200 Kv Margretedal 200 200 Väster 330 200 530 Värpinge gård 80 80 Väster 4:13 50 50 Måsen 200 200 Värpinge norr 200 200 Sockerbruksområdet 55 745 800 Öresund 55 90 145 0 Övriga projekt i Lunds stad 265 790 50 100 1105 Väduren 1 och 9 50 50 100 Annehem II 165 35 200 Häradsrätten 55 55 Klostergårdens IP 300 100 400 S:t Lars 350 350 Nöbbelöv C 80 80 Käranden 270 270 Förtätning Lunds stad 600 600 600 1800 Totalt Lunds stad 995 5395 2050 2300 800 10875 Antal bostäder per år 899 342 383

Klara el. påbörjade innan 08 2008-2013 2014-2019 2020-2025 Totalt Efter bostäder i 2025 området 20/26 Stångby 85 515 600 350 1400 Antal bost. per år 86 100 58 Stångby väster I 160 160 Stångby väster II 100 100 200 Stångby väster III 150 150 Haraldsfält 95 105 200 Övrigt Stångby 500 350 850 Dalby 80 520 450 450 180 1600 Antal bost. per år 87 75 75 Galgabacken 220 180 400 Påskagänget I 90 90 Påskagänget II 130 130 Påskagänget III 100 100 Övriga Påskagänget 50 230 280 Stationsområdet I 150 50 200 Övriga stationsområdet 50 350 400 Torna -Hällestad 25 25 25 75 T - Hällestad Byvägen 25 25 T - Hällestad ospecificerat 25 25 50 Södra Sandby 185 300 250 735 Antal bost. per år 31 50 42 Hällestadsvägen 300 250 550 Norreholm 180 180 Hemvärnsgården 5 5 Revingeby 15 15 20 50 Revingeby ospecificerat 20 20 Revingeby norr 15 15 30 Veberöd 80 240 300 200 180 995 Antal bost. per år 40 50 33 Veberöd Vestra 70 25 95 Tegelbruksområdet 50 100 180 330 Annelund 95 95 Hasslemölla 50 200 250 Raggeborg 100 100 Veberöd station 50 50 100 Trulsbo väster 5 20 25 Genarp 40 80 70 85 275 Antal bost. per år 13 12 14 Ekesvång + del av Kryddvången II 20 70 85 175 Vid Kyrkan 40 60 100 Förtätning övriga tätorter 100 100 100 300 Totalt övriga kommunen 285 1680 1860 1480 360 5430 Antal bostäder. per år 280 310 247 TOTALT LUNDS KOMMUN 1280 7075 3910 3780 Antal bostäder. per år 1179 652 630 1160 16305

Verksamhetsområden 21/26 Antalet områden och ytor för verksamheter som finns kvar att erbjuda intressenter är betydligt mer begränsad än för bostäder. Brunnshög erbjuder dock rikliga förutsättningar för etablering av FoU-relaterad verksamhet. Det är därför viktigt att utvecklingen av Brunnshög och Hasslanda sker som planerat. Under åren 1980-89 och 1990-1999 avyttrades i genomsnitt drygt sex ha kommunägd verksamhetsmark per år. Under perioden 2001-2006 var genomsnittstalet 3,12 ha. Fördelningen under de sex senaste åren ser ut enligt följande: År 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Lunds stad 4,51 0,25 1,22 1,3 2,8 1,5 Övriga kommunen 1,6 0,5 0,2 1,4 2,5 1,1 Totalt 6,06 0,72 1,37 2,7 5,3 2,6 Tabell 2 Utbyggnadstakt och ordning för verksamhetsområden Före 2008 2008-2013 2014-2019 2020-2025 Lund Hasslanda x x x Brunnshög x x x x Gastelyckan x x S:t Lars söder x Pilsåker x Norra Gunnesbo x Jöns Petter Borg x x Stångby Stångby x x Västratornsvägen x Stångby öster x Södra Sandby Sandby Norr x x Östra Mölla x x Dalby Dalby sydost x x x Horsabjer x x x Dalby station x x Veberöd Veberöd NV x x Truckvägen x x x Genarp Kärrvallen x x x

22/26 9. Kartor På kartorna på sidorna 23-25 beskrivs de olika utbyggnadsområdena, de för bostäder har en orange avskärmning och de för verksamheter en lila. För områden med bostäder anges antalet bostäder som planeras samt hur många som skall byggas inom respektive tidsperiod. För verksamhetsområdena anges det i tabellen på sidan 18 om området redan är under exploatering eller inom vilken tidsperiod området skall börja exploateras. För de verksamhetsområden som är under exploatering så anges det under konsekvensbeskrivningarna hur många hektar som återstår för försäljning. Inom områdena Dalby station och Brunnshög blandas bostäder och verksamheter. På Brunnshög ska fördelningen vara 70 % verksamheter och 30 % bostäder. För Dalby station finns inget beslut om fördelning.

26/26 10. Uppföljning För att kommunens mål och ambitioner ska ha den styrande funktion som avses är det viktigt att planer och program följs upp och att nödvändiga åtgärder utifrån uppföljningen vidtas. I översiktsplanen formulerar kommunen sin strategi för den långsiktiga fysiska planeringen. I utbyggnadsprogrammet läggs kommunens långsiktiga målsättning och utbyggnadsstrategi för bostäder och verksamheter fast. Utbyggnadsprogrammet ska ligga till grund för det årliga mark- och bostadsförsörjningsprogrammet. Tekniska nämnden ansvarar för att i detta årligen följa, konkretisera, korrigera och genomföra utbyggnadsprogrammets mål och utbyggnadsstrategier.

Utbyggnadsprogram för Lunds kommun 2008-2013 med utblickar mot 2025 Bilaga Investeringsbehov Följande sammanställning innehåller uppgifter om de områden som ingår i utbyggnadsstrategin. Visa uppgifter sammanfattas för ett större utbyggnadsområde, andra presenteras för varje delområde. Vid redovisningen av investeringsbehoven har inte lokalgator, gång och cykelvägar, utbyggnad av busslinjer, grönplanteringar tagits med. Vad avser trafikmängder och vilka konsekvenser som de olika utbyggnadsområdena får för trafiksituationen så pågår det ett stort prognosarbete, Sydkap, som drivs av vägverket där Region Skåne och flera kommuner är inblandade. Arbetet förväntas vara färdigt under andra halvan av 2007. Den stora utbyggnaden av Brunnshög kommer i vilket fall som helst att få stora konsekvenser på trafiken.

Område Skola/förskola Park/Natur Vägar/Tekniska infrastruktur Brunnshög Utbyggnaden av Brunnshögsområdets områden för bostäder och verksamheter ska ske i balans och samtidigt. Av ytan ska 70% avsättas för verksamheter och 30% för bostäder. Brunnshög II Övriga Brunnshög Östra Torn/Mårtens Fälad Mårtens Fälad ÖstraTorn IV Tillsammans med Brunnshög I och övr. Brunnshög et.1 nedan behövs 20-24 förskoleavdelningar samt 20-22 kl år F-9 Idrottshall kombinerad med skola, näridrott, bibliotek, fritidslokaler Successiv utbyggnad till totalt 43-45 förskoleavdelningar samt 52-55 kl år F-9 Kombiskola med 6 avd. Skolbarn år F-9 fyller upp i befintliga skolor Anläggning av stadsdelspark, närparker, gröna stråk, ridspår. Öppen dagvattenhantering Anläggning av närparker, grönstråk, läplantering, anslutning mot Tusenårslunden Ny vägförbindelse mot N Fäladen

Område Skola/förskola Park/Natur Vägar/Tekniska infrastruktur Norränga/Linero Anläggning av stadsdelspark, närparker, gröna stråk, ridspår. Öppen dagvattenhantering Norränga I Dubbel Kombiskola med 12 avd förskola alt. 8 kl F- 3. Skolbarn i övrigt år F-9 fyller upp i befintliga skolor. I kombination med skola, idrottshall, Övriga Norränga Exploatering av området kräver att kraftledningen grävs ned Idrottspark/näridrott Successiv utbyggnad till totalt 21-24 förskoleavdelning samt 34-36 klasser år F-9 Stadsdelspark, närparker, grönstråk (bl a gamla sockengränsen), öppen dagvattenhantering Anslutning mot Tre Högars park, Runaparken och Kungsmarken/Skrylle Förtätning Linero C se Solhällan Anslutningar mot Tre Högars park. Ny korsning med Rv 16, bussgata/spårväg Sandbyv-Dalbyv, buss/spårterminal Ombyggnad Vikingavägen Solhällan Inkl Linero III (325 lgh) behövs en kombiskola med 6 avd. (på Linero III) + en dubbel kombiskola med 6 avd förskola och 4 kl F-3. Skolbarn i övrigt år F-9 fyller upp i befintliga skolor. Råbylund söder Tillsammans med ca 90 lgh. på Råbylund Norr behövs en enkel och en dubbel kombiskola med s:a 18 förskoleavd. alt. 12 kl år F-3. Skolbarn i övrigt år F-9 fyller upp i bef skolor på Linero. Idrottshall, näridrott I II Närpark, grönstråk bl a, öppen dagvattenhantering Stadsdelspark inkl Råbysjön, grönstråk bl a mot Råby by, öppen dagvattenhantering, Anslutning mot Vikingaparken, Runparken och Höje å samt läplantering Gc-tunnel under Dalbyvägen Planskilda gcpassager under Sydöstra vägen och E 22

Område Skola/förskola Park/Natur Vägar/Tekniska infrastruktur Margretedal Kombiskola med 6 avd förskola alt 4 kl F3 plus ca 6 avd i mindre enheter. Skolbarn i övrigt år F-9 fyller upp i befintliga skolor som byggs om för behov. Lundssödra Kv Margretedal Väster Riksdagen Måsen Värpinge norr Kräver flyttning av kraftledning Två dubbelkombiskolor med s:a 12 avd förskola plus 8 kl F-3. Skolbarn i övrigt år F-9 fyller upp i befintliga skolor. Se Väster Anslutningar till Per Johans park Utredningsområde för del av dagvattenmagasin enl GSNVP, närpark, grönstråk Planskild gc-passage mot Nova Lund Sockerbruksområdet Öresund Kombiskola med 6 avd förskola alt. 4 kl F-3 plus ca 6 avd i mindre enheter. Skolbarn i övrigt år F-9 fyller upp i befintliga skolor som byggs om för behovet. Idrottshall/näridrott Förnyelse av Bjerredsparken. Ombyggnad av närliggande gator

Område Skola/förskola Park/Natur Vägar/Tekniska infrastruktur Övriga projekt i Lunds stad Två dubbelkombiskolor med s:a 12 avd förskola plus 8 kl F-3. Skolbarn i övrigt år F-9 fyller upp i befintliga skolor. Väduren 1 och 9 till befintliga Järnåkra Annehem Häradsrätten Klostergårdens IP En dubbel eller 2 enkla kombiskolor med s:a 12 förskoleavd. alt. 8 kl år F- 3. Skolbarn i övrigt år F-9 fyller upp i bef. skolor. Grönstråk, ridväg Närpark, grönstråk, bl a Stadsparken - Höjeå Gc-vägar genom området och längs Ringvägen, St Lars se Klostergårdens IP Närpark, grönstråk mot Höjeå, upprustning av bef. park Ombyggnad av närliggande gator Nöbbelöv C Käranden Stångby Stångby väster I Stångby väster II Stångby väster III Haraldsfält Övriga Stångby En enkel och två dubbla kombiskolor med s:a 12 förskoleavd. plus 10-12 kl år F-3. Ny skola för s:a 15-18 kl år 4-9 inkl år 7-9 från Vallkärra/Håstad/Odarslöv Bibliotek, fritidsgård, fotbollsplan En förskola med 3 avd. Skolbarn därifrån fyller upp i befintliga skolor Stadsdelspark, närparker, gröna stråk, ridväg, läplanteringar mot landskapet, öppen dagvattenhantering Se Stångby väster I Se Stångby väster I Nya gc-vägar mot stationen och Vallkärra Planskild gc-passage mot Nova Lund Cirkulationsplats Svenshögsvägen, ny gc-väg mot Lund Ombyggnad Pågatågsstation, planskild passage över/under stambanan

Område Skola/förskola Park/Natur Vägar/Tekniska infrastruktur Dalby Galgabacken Påskagänget I En dubbel kombiskola med 6 avd förskola plus 8 kl skola F-3. Elever i år 4-9 hänvisas till nya skolan på Påskagänget som får kompletteras med 3-4 kl. Kombiskola med 6 avd förskola alt 4 kl år F-3 Stadsdelspark, närparker, grönstråk, ridväg. Bro över spårvallen, Cirkulationsplats Veberödsvägen Påskagänget II Successivt behövs s:a 15-18 förskoleavd. plus 8-10 kl år F-3 i ett antal kombiskolor och 12-14 kl år 4-9 samt idrottshall och näridrott som inkluderar fotbollsplan Påskagänget III Se påskagänget II Stadsdelspark, närparker, grönstråk, öppen dagvattenhantering Övriga Påskagänget se påskagänget III Anslutning av Pinnmöllevägen mot Genarpsvägen Cirkulationsplats Svenshögsvägen, ny gc-väg mot Lund Stationsområdet I se påskagänget III Ny pågatågsstation och bussterminal Övriga Stationsområdet Torna Hällestad Befintliga nya enheter förskola och skola har kapacitet till ökningen T Hällestad Byvägen T Hällestad ospecificerat

Område Skola/förskola Park/Natur Vägar/Tekniska infrastruktur Södra Sandby 2 enkla och en dubbel kombiskola med s:a 12 förskoleavd. plus 6-8 kl år F-3. Skolbarn i övrigt år F- 9 fyller upp i befintliga skolor - inledningsvis. Stora delar av exploateringen i S Sandby är beroende av en flyttning av kraftledningen Hällestadsvägen Norreholm Hemvärnsgården Stadsdelspark, närparker, grönstråk, läplantering mot öster, anslutning mot Skytteskogen, öppen dagvattenhantering Planskild passage över/under Skattebergavägen, cirkulationsplats Skattebergav/Flyingev Revingeby Revingeby ospecificerat Revingeby norr Befintliga enheter förskola och skola har kapacitet till ökningen

Område Skola/förskola Park/Natur Vägar/Tekniska infrastruktur Veberöd Veberöd Vestra S:a 5-6 avd förskola plus 2-3 kl år F-3. Svalebo börjar med detta tillskott få trångt för elever i år 4-9 Tegelbruksområdet Dubbel kombiskola med 6 avd förskola plus 4 kl år F- 3. Utbyggnad av år 4-9 med 6-8 kl. Annelund Se Veberöd vestra Hasslemölla Tillsammans med de 110 lgh Idalagård söder behövs 3-4 förskoleavd samt 2-3 kl år F-3. Elever år 4-9 fyller upp i bef. kl. på Svalebo Raggeborg Se Tegelbruksområdet Högt naturvärde enl GSNVP. Exploatering inom bef. rekreationsområde och delvis parkmark Veberöd station Se Veberöd Vestra Utredningsområde, Grönstråk utmed Veberödsbäcken Trulsbo väster Genarp Ekesvång + del av Kryddvången II Vid Kyrkan Se Tegelbruksområdet Inkl Kryddv. I (60 lgh) behövs s:a 3-4 avd förskola + 2 kl år F-3. Genarp skola kan med detta tillskott börja få trångt för elever i år 4-9 Förskola och år F-3 i Häckebergas utökning. Elever år 4-9 fyller upp i bef. kl. i Genarp skola Närpark, grönstråk, öppet dagvattensystem Utbyggnad av Kamrersgatan och nya cirkulationsplatser på väg 790 och väg 798. Genarp Ekesvång + del av Kryddvången II Vid Kyrkan Inkl Kryddv. I (60 lgh) behövs s:a 3-4 avd förskola + 2 kl år F-3. Genarp skola kan med detta tillskott börja få trångt för elever i år 4-9 Förskola och år F-3 i Häckebergas utökning. Elever år 4-9 fyller upp i bef. kl. i Genarp skola Närpark, grönstråk, öppet dagvattensystem Utbyggnad av Kamrersgatan och nya cirkulationsplatser på väg 790 och väg 798.

Utbyggnadsprogrammet för Lunds kommun antogs av kommunfullmäktige den 25 september 2007. För mer information kontakta: Kommunkontoret, planeringschef Matts Hansson tel 046-35 59 61 Tryck: Serviceförvaltningen, Tryckericentralen, November 2007. Foto: Kommunkontoret Staben