Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Relevanta dokument
Provmoment: Tentamen Ladokkod: A116TG Tentamen ges för: TGKEB16h. Tentamensdatum: Tid: 09:00 13:00

Personnummer:

7,5 högskolepoäng ENERGITEKNIK II. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B. TentamensKod:

Hjälpmedel: Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller(s O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur)

7,5 högskolepoäng. Industriell energihushållning Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: 41N11C En3. TentamensKod:

Personnummer:

Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller (S O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur)

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM090) kl i V

Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller (S O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur) 60p

Hjälpmedel: Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller(s O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur)

Det material Du lämnar in för rättning ska vara väl läsligt och förståeligt.

Repetition F11. Molär Gibbs fri energi, G m, som funktion av P o Vätska/fasta ämne G m G m (oberoende av P) o Ideal gas: P P. G m. + RT ln.

Bestäm brombutans normala kokpunkt samt beräkna förångningsentalpin H vap och förångningsentropin

ENERGIPROCESSER, 15 Hp

Louise Olsson ( ) kommer att besöka tentamenslokalen på förmiddagen.

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Godkänt-del A (uppgift 1 10) Endast svar krävs, svara direkt på provbladet.

Energiteknik I Energiteknik Provmoment: Tentamen Ladokkod: 41K02B/41ET07 Tentamen ges för: En1, Bt1, Pu2, Pu3. 7,5 högskolepoäng

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM (KVM091 och KVM090) kl och lösningsförslag

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 31 augusti 2007 kl 8:30-12:30 i M. Man får svara på svenska eller engelska!

Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, , kl 9-14.

Godkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10

CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för kemi- och bioteknik

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Lördagen den 20 december 2008 kl 8:30-13:30 i V. Examinator: Docent Louise Olsson

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Lördagen den 19 december 2009 kl 8:30-13:30 i Hörsalar på hörsalsvägen

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 13-18

Louise Olsson ( ) kommer att besöka tentamenslokalen på förmiddagen.

PTG 2015 övning 3. Problem 1

Lösningsförslag. Tentamen i KE1160 Termodynamik den 13 januari 2015 kl Ulf Gedde - Magnus Bergström - Per Alvfors

Louise Olsson ( ) kommer att besöka tentamenslokalen på förmiddagen.

Tentamen i KFK080 Termodynamik kl 08-13

Destillationskolonn. kylvatten. magnetventil. 8st Pt100-givare. Enhet för temperaturgivare. Värmemantel

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Repetition F12. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Tentamen KFK080 för B,

Hur förändras den ideala gasens inre energi? Beräkna också q. (3p)

Tentamen, Termodynamik och ytkemi, KFKA01,

a) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt

Bindelinjer gäller för bestämd temp. Hävstångsregeln gäller.

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM091 och KVM090) kl

- Rörfriktionskoefficient d - Diameter (m) g gravitation (9.82 m/s 2 ) 2 (Tryckform - Pa) (Total rörfriktionsförlust (m))

PTG 2015 övning 1. Problem 1

50p. Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Onsdag den 22 augusti 2012 kl 8:30-13:30 i V. Examinator: Bitr. Prof.

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Bränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:

Energi- och processtekniker EPP14

jämvikt (där båda faserna samexisterar)? Härled Clapeyrons ekvation utgående från sambandet

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Tentamen ges för: Årskurs 1. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 13 april 2007 kl 8:30-12:30 i V. Man får svara på svenska eller engelska!

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 5. strömningslära, miniräknare.

Övningsuppgifter termodynamik ,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd.

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik

Lite kinetisk gasteori

Föreläsning i termodynamik 11 oktober 2011 Lars Nilsson

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 22 december 2006 kl 8:30-12:30 i V. Man får svara på svenska eller engelska!

TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) i V-huset

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Fast fas Flytande fas Gasfas

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas

Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta

Lösningsförslag Tentamen i Turbomaskiner 7,5 hp

Tentamen i Termodynamik för K och B kl 8-13

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik

TENTAMEN I KRAFTVÄRMESYSTEM, 5 p RÄKNEDEL

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Tentamen i Termodynamik Q, F, MNP samt Värmelära för kursen Värmelära och Miljöfysik 20/8 2002

Tentamen i Kemisk termodynamik kl 8-13

TENTAMEN. Material- och energibalans, KE1100/KE1120 Inledande kemiteknik, KE1010/KE1050 och 3C kl 08:00 13:00 LYCKA TILL!

Kapitel 5. Gaser. är kompressibel, är helt löslig i andra gaser, upptar jämt fördelat volymen av en behållare, och utövar tryck på sin omgivning.

Övningstentamen i KFK080 för B

Tentamen i kemisk termodynamik den 17 januari 2014, kl

CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA. Institutionen för kemi- och bioteknik

Repetition F4. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Fysikalisk kemi KEM040. Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2)

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM091 och KVM090) förmiddag

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.

Forskningsmetoder i offentlig förvaltning

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Tentamen KFKA05, 26 oktober 2016

Provmoment: Ladok-kod: A133TG Tentamen ges för: TGIEA16h, TGIEL16h, TGIEO16h. Tentamens Kod: Tentamensdatum: Tid: 14-18

2-52: Blodtrycket är övertryck (gage pressure).

Repetition F10. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA. Institutionen för kemi- och bioteknik

Repetition F9. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Tentamenskod: Hjälpmedel: Eget författat formelblad skrivet på A4 papper (båda sidor får användas) och valfri godkänd räknedosa.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 2 IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 2

Om trycket hålls konstant och temperaturen höjs kommer molekylerna till slut att bryta sig ur detta mönster (sublimation eller smältning).

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527)

Farmaceutisk fysikalisk kemi, A6. Föreläsning: Faslära PH

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

Transkript:

Kemitekniska processer Provmoment: adokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 118TG Kemiingenjör tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2017-10-23 Tid: 09:00 13:0 0 Hjälpmedel: Valfri räknare Enkelt lexikon från modersmål till svenska 1 4 med egna anteckningar. Får ej innehålla härledningar eller lösningar på uppgifter lvarez formelsamling Energiteknik, formelsamling i Ma, Fy, Ke Totalt antal poäng på tentamen: För att få respektive betyg krävs: 3 = 20 p, 4 = 26 p, 5 = 32 p 40 p llmänna anvisningar: Fullständiga och läsbara svar krävs på samtliga uppgifter för att få full poäng OBS! Glöm ej bifoga eventuella diagram med lösningarna äs igenom alla uppgifter. Uppgifterna är nödvändigtvis inte ordnade efter svårighetsgrad. Mer data än vad som är nödvändigt kan ges i uppgifterna. Nästkommande tentamenstillfälle: v1 2018 Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, till detta tillkommer upp till 5 arbetsdagar för administration, annars är det detta datum som gäller: Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. ycka till! nsvarig lärare: Telefonnummer:

1. En blandning av etanol och vatten ska separeras i en destillationskolonn. Flödet, som innehåller 5 mol% etanol är underkylt med 30 C, och man önskar ett destillatflöde som innehåller 70 mol % etanol samt ett bottenuttag med 0,5 mol% etanol. Kolonnen är utrustad med återkokare och partialkondensor, och bottnarna har en Murphree-verkningsgrad på 80 %. Bestäm antalet verkliga bottnar och placeringen av tillflödet, förutsatt att R = R min * 2 5,0 mol% etanol har följande termodynamiska egenskaper: c P = 0,077 kj mol -1 K -1 λ = 43,7 kj mol -1 Övrig information: samtliga värden för stegningen behöver inte redovisas så länge det framgår hur stegningen utfördes vid de olika punkterna! (8p) 2. I en tankreaktor skall 6500 ton av produkten P produceras per år genom nedanstående reaktion + B 2P Reaktionen genomförs isotermt i vätskefas och är av andra ordning enligt r = - kccb kmol/m 3 min, där k = 4,3 m 3 /kmol h Densiteten för lösningen kan anses vara konstant under reaktionen. a) Vad menas med en ideal tankreaktor? (1p) b) Beräkna tankreaktorns volym samt det volymsflöde som krävs om koncentrationen av och B i reaktorns tillflöde är 2,5 kmol/m 3 vid omsättningen 85%. (4p) c) Beräkna tankreaktorns volym samt det volymsflöde som krävs om koncentrationen av B i reaktorns tillflöde ändras till 3,2 kmol/m 3. (2p) d) Om reaktionen sker i en tubreaktor och är autokatalytisk, d.v.s har hastighetsuttrycket r = -kc C BC P återcirkulerar man oftast en del av produktflödet ut från reaktorn. Förklara varför. (2p) Data: Molmassa av P: 80 g/mol 3. Till ett 2,0 m högt packat absorptionstorn går ett gasflöde på 0,20 kmol/s som innehåller 2,0 vol% av det miljöfarliga ämnet OOPS. I nuläget tillsätts 0,40 kmol/s vatten som tvättvätska som innehåller 0,010 mol% OOPS, vilket resulterar i att 95 % av det OOPS som finns i gasflödet absorberas. Nya strängare krav från myndigheterna gör att mängden OOPS som ska absorberas måste ökas till 99 %. v företaget i fråga får du i uppgift att bestämma hur mycket absorptionstornet behöver förlängas för att uppfylla kraven, förutsatt att de ingående gas- och vätske-flödet är konstanta. Observera också att kolonnens tvärsnittsarea och tryck är oförändrat. Jämvikten mellan gasfas och vätskefas för OOPS kan beskrivas som (uttryckt i molbråk) y = x (7p) 2

4. I ett kondensorkraftverk, se nedanstående figur, producerar pannan en ånga med trycket 42 bar och temperaturen 480 o C. Ångan leds till en turbin, där en viss del av ångan tappas av till en matarvattenförvärmare (matarvattentank) vid trycket 4 bar. Resten expanderar i turbinen till trycket 0,03 bar. Övriga driftdata ges i nedanstående tabell. 1 Ångpanna 2 3 Kondenso 7 4 6 5 Tabell över driftdata Ström Tryck bar Temp o C Massflöde kg/s Övrigt 1 42 480 25 2 4 220 4,4 3 0,03 0,15kg fuktig ånga/kg ånga. Entalpin är 2178 kj/kg 4 Mättad vätska 5 4 Entalpin är 113 kj/kg 6 Mättad vätska 7 42 150 För turbinen gäller: mekanisk verkningsgrad 0,92 och generatorverkningsgraden 0,95 lla tryckfall i systemet kan försummas. a) Beräkna turbinens inre effekt, samt hur mycket el som turbinen producerar. (4p) b) Visa att ångans entalpi i turbinutloppet är 2178 kj/kg (1p) c) Beräkna den minsta tillförda effekt som pannan måste överföra till vattnet för att producera den överhettade ångan i anläggningen ( =inga förluster). Motivera eventuella approximationer. Dåliga approximationer ger poängavdrag. (2p) d) Varför förvärms matarvattnet? (1p) 3

5. I en process som involverar 3 reaktorer, 2 återcirkulationer och en separator produceras ämnet P från ämnena, B och D enligt nedan: Purge 2,0 kmol/min 2,0 kmol/min B R. 1 R. 2 R. 3 Sep. P 2,0 kmol/min D Reaktor 1: + 2B C Reaktor 2: C + 2D 2E Reaktor 3: 2E + P Totalomsättningen för är 92,5 % Totalomsättningen för B är 95 %, och enkelomsättningen i reaktor 1 är 30 % Totalomsättningen för D är 90 % Separatorn producerar en i princip helt ren produktström av ämnet P. Bestäm mängden produkt P som lämnar processen och storleken på purge-strömmen. (8p) 4

1,00 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Etanol/vatten 101 kpa 0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50 0,60 0,70 0,80 0,90 1,00 x etanol yetanol

Turbin Ångkraftscykel Kondensor (inner arbete för turbin) q bortf = = (i) kondensor Ångpanna q tillf = =(i) ångpanna Total verkningsgrad tot = Pump v 1 * (p 2 p 1 )w p(isentrop) =(i) pump Kondenskraftanläggningar Teoretiska termiska verkningsgrad tt = å tot = tt * s * p * m * g * r * e = Nettoeleffekt, P n = Turbinens isentropiska verkningsgrad Pannverkningsgrad s = p = å Turbinens mekaniska verkningsgrad m = = Effekt vid turbinaxel Elgeneratorverkningsgrad g = = brutto eleffekt vid generatorklämmorna Rörledningsverkningsgrad Egenförbrukningsfaktor r = å nläggningens totala verkningsgrad tot = e = - = Hjälpmaskinerites effektförbrukning Mottrycksanläggningar

Formelsamling i kemiteknik Ånga-vätska jämvikter : ideala system Daltons lag: P y P Raults lag: P x P Definition av relativ flyktighet y x B x B y yb 1 ( B 1) x x B ntoines ekvation B log P i i i ( t Ci ),B och C är ämnesspecifika konstanter t är temperaturen i C för C gäller att Ånga -vätska jämvikter Icke-ideala system: Daltons lag: P y P Raults lag: P x P Wilsons ekvationer: ln - ln( x x ) x B B B ln - ln( x x ) x B B B B B där x xb B xb x B är Ämnesspecifika Wilsonparametrar Symbolförteckning för ånga-vätska jämvikter

2 P = partialtrycket för komponent P= totaltrycket P = ångtrycket för rent y B = molbråket av komponent B i gasfasen x B = molbråket av komponent B i vätskefasen y = molbråket av komponent i gasfasen x = molbråket av komponent i vätskefasen = aktivitetsfaktorn för komponent B = aktivitetsfaktorn för komponent B Destillation Mc- Cabe Thieles metod Förstärkarens arbetslinje = övre driftlinjen: y n n V x D V x 1 n n n R x x R 1 1 R 1 D n D y = x V + D x V = R R+1 x + 1 R+1 x där R n D vdrivarens arbetslinje = undre driftlinjen: y = V x W V x Tillflödeslinjen: y q där q q x x F q 1 1 q H fs H f värme att förånga ett mol tillflöde q Symbolförteckning för destillation: F= tillflödesström, kmol/s

3 D= destillatström, kmol/s W=bottenproduktström, kmol/s R=yttre återflödesförhållandet q=förhållandet mellan värmemängd att förånga 1 mol av tillflödet och molära ångbildningsentalpiteten H fs =entalpin hos en mol kokvarm vätska H f = entalpin hos en mol tillflöde = ångbildningsentalpiteten =vätskeström, kmol/s V=ångström, kmol/s x= molbråk i vätskefasen y= molbråk i gasfasen indexförteckning: D=destillat F=tillflöde W=bottenprodukt m=nummer på botten n=nummer på botten Murphree bottenverkningsgrad E mv y y n e y y n1 n1 y n = ångans sammansättning ut från botten y n-1 =ångans sammansättning in till botten y e = ångans sammansättning då denna är i jämvikt med vätskan, som lämnar botten.

4 bsorption Driftlinje Samband mellan halterna hos varandra passerande strömmar: Y = V X V X +Y där Y n =f (X n ) däry y x och X 1 y 1 x Bindelinje y x i i y x kac k ap G T Tornhöjd Vid låga koncentrationer i faserna och rät jämviktskurva gäller Z Z V 1 yin mxut ln KGaSP mv 1 yut mxin 1 yin mx ln K asct 1 yut mx mv u1 in Sambanden mellan H G, H, H OG, H O samt k G a, k a, K G a, K a då jämviktkurvan är rät mg H H H 1 1 mp K a k a k ac OG G G G T H H mg H O G 1 1 CT K a k a mk ap G

5 Vätninghastigheten G u w a a w w 2 10 2 10 5 5 m m 2 2 / s förringarmellan25och75mmoch" Grids" / s förövriga packningsmaterial radmellanrum 50mm Symbolförteckning för absorption : S = kolonnens tvärsnittsyta, m 2 a = specifik massöverföringsyta, m 2 /m 3 C T = vätskans totalkoncentration, kmol/m 3 V s = inert gasflöde, kmol/m 2 s V = gasflöde, kmol/m2s H G = massöverföringsenhet-gasfilm, m H OG = massgenomgångssenhet-gaskoncentration, m H = massöverföringsenhet-vätskefilm, m H O = massgenomgångssenhet-vätskekoncentration, m k G = massöverföringstal-gasfilm, kmol/m2 s,atm K G = massgenomgångstal-gaskoncentration, kmol/m2 s,atm k = massöverföringstal-vätskefilm, m/s K = massgenomgångstal-vätskekoncentration, m/s = vätskeflöde, kmol/m 2 s s = inert vätskeflöde, kmol/m 2 s G = vätskeflöde, kg/m 2 s m = lutningen på jämviktskurvan (y=mx) N ig = antal massöverföringsenheter-gaskoncentration N i = antal massöverföringsenheter-vätskekoncentration

6 N OG = antal massgenomgångsenheter-gaskoncentration N O = antal massgenomgångsenheter-vätskekoncentration P = totaltryck, atm a= specifik packningsyta, m 2 /m 3 u G = gashastighet (hela kolonnytan), m/s u = vätskehastighet (hela kolonnytan), m/s X= mol absorberbart ämne i vätskefasen/mol inert ämne i vätskefasen, kmol/kmol Y= mol absorberbart ämne i gasfasen/mol inert ämne i gasfasen, kmol/kmol x= molbråk i vätskefasen y=molbråk i gasfasen z= packningshöjd, m =vätskedensitet, kg/m 3 Reaktionsteknik rrheniusekvationen k e E / RT k = hastighetskonstanten E = ktiveringsenergin J/mol = Frekvensfaktorn R= llmänna gaskonstanten=8,314 J/mol,K T = Temperaturen, K Övrigt