Föredragningslista Flygsektionens Sektionsmöte 2 2014 Carl-Anders Carlsson Ordförande Sida 1( 2) TEKNISKA HÖGSKOLANS STUDENTKÅR FÖREDRAGNINGSLISTA - SEKTIONSMÖTE 2 2014 1. Formalia 1.1 Mötets öppnande 1.2 Mötets behöriga utlysande 1.3 Adjungeringar 1.4 Val av två justerare och tillika rösträknare 1.5 Fastställande av föredragningslistan 1.6 Föregående sektionsmötesprotokoll 1.7 Anmälan av övriga frågor 2. Rapporter 2.1 Styrelsen rapporterar 2.2 Revisorerna rapporterar 2.3 Mottagningsansvariga 2.4 KF-representanterna rapporterar 2.5 Jublet rapporterar 2.6 Övriga rapporter 3. Beslutande om ansvarsfrihet för föregående års styrelse Kongliga Flygsektionen. Fack vid THS. SE-100 44 Stockholm. www.flygsektionen.se
Föredragningslista Flygsektionens Sektionsmöte 2 2014 Carl-Anders Carlsson Ordförande Sida 2( 2) 4. Motioner TEKNISKA HÖGSKOLANS STUDENTKÅR 4.1 Förslag på scen till TC Föredragande: Alexander Magnusson m.fl. 4.2 Införande av en organisationsutredningsgrupp Föredragande: Oskar Hektor 5. Val av funktionärer 5.1 Alumnikontakt 5.2 Ph.D 5.3 Skyddsombud 5.4 Stress 5.5 TFNR 5.6 Valfångare 5.7 Vpl. Johannesson 6. Val av Kjölswyn 7. Val av mottagare av Flygsektionens pris för bästa lärarinsats 8. Presentation av årets Pheustema 9. Övriga frågor 10. Skål för Järnet och Kolfibret 10.35 Öl och mackor till minne av Vpl Johannesson 11. Mötets högtidliga avslutande med omedelbar avmarsch till Tennstopet Kongliga Flygsektionen. Fack vid THS. SE-100 44 Stockholm. www.flygsektionen.se
Sida 1(43) FLYGSEKTIONENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 APRILSKÄMTET
Sida 2(43) Styrelsen Sammansättning Ordförande Joakim Trobeck T-09 Vice ordförande Jennifer Idman T-11 Cash Fredrik Unell T-10 Sekreterare Carl-Anders Carlsson T-11 Studienämndsordförande Matilda Eriksson T-12 Klubbmästare Josefine Severholt T-11 Petra Hesselmar T-11 Studiesocial UtskottsRepresentant Johanna Söderlund T-10 Arbetsmarknadsansvarig Sebastian Quiroga T-11 Informatör Emil Grunden T-12 Styrelsemotto Multo nix, non sinum dimandavi lucerna. Styrelseregalia En piggelin i en kondom i en ficklampa Löpande styrelsearbete Redan inför verksamhetsåret började styrelsemedlemmarna lära känna varandra genom flera sociala evenemang, där vi fick tillfälle att svetsa samman gruppen och bolla idéer inför vårt styrelseår. Under året har styrelsen varvat ordinarie styrelsesammanträden, månadsmöten och styrelsemiddagar med rent sociala tillställningar. Styrelsesammanträden har behandlat det löpande arbetet och hållits en till två gånger vecka. Månadsmötena har fokuserat på våra mål och verksamhetsplanen, samt större frågor som kräver mycket diskussion. Styrelsemiddagar, som innebär att en styrelsemedlem bjuder hem de övriga på middag, har varit ett bra forum att under mer avslappnade former behandla mer eller mindre viktiga diskussionsämnen. Under året har styrelsen kontinuerligt utvärderat arbetet och strävat efter att hitta ett så bra arbetssätt som möjligt. Detta har skett genom att varje månadsmöte använda oss av olika feedback-övningar för att belysa vad vi uppskattar och vad vi önskar förbättra. En genomgående önskan i början av året var att effektivisera styrelsearbetet och göra våra möten mer effektiva, vilket vi uppnådde genom att förbereda mötesdagordningar som skickades ut minst 24 h före varje möte och se till så att alla kom förberedda till mötena. Vi strävade hårt efter att minska upprepningar på möten och hålla debattinlägg korta och koncisa. Ytterligare en genomgående önskan var att ses för sociala aktiviteter utanför styrelsearbetet, vilket genomfördes och bidrog till en mycket bra sammanhållning, vilket i sin tur var till stor hjälp under styrelsearbetet. Styrelsemål I början av verksamhetsåret satte styrelsen upp gemensamma mål att jobba mot utöver styrelsens verksamhetsplan, dessa var: Göra det roligt att sitta i styrelsen och visa för medlemmarna att det är kul. Detta mål anser styrelsen ha uppfyllt genom att hålla en god stämning, genomföra roliga aktiviteter och se till att
Sida 3(43) styrelsearbetet i sig själv var intressant. Under året har styrelsemedlemmarna vid månadsmötena anonymt fått besvara frågan Hur kul är det, på en skala från 1 till 5, att sitta i styrelsen just nu? Snittet på detta tal har aldrig varit under fyra, och året avslutades med en ny toppnotering på 4,71, vilket visar att känslan för att sitta i styrelsen överlag varit god. Huruvida styrelsen har lyckats visa för medlemmarna att vi har haft roligt är svårt att säga säkert, men vi har jobbat aktivt för att synas som styrelse under året. Verka för att så många som möjligt, nya som gamla, engagerar sig i sektionen. Detta anser styrelsen ha uppnått, dels genom det som beskrivs under nästa mål och dels genom att genomgående ha uppmuntrat engagemang och stöttat valfångarna i den mån styrelsen kunnat. Under mottagningen hölls även en presentation där sektionens verksamhet presenterades och gjordes reklam för, vilket förhoppningsvis bidrog till Verka för att alla studenter vid programmen ska känna till möjligheten att engagera sig i sektionen. Detta anser styrelsen ha uppfyllt genom att inför de sektionsmöten som behandlat val till funktionärs- och styrelseposter marknadsföra möjligheten till engagemang genom inspring på föreläsningar och TC, nyheter på hemsidan och via sociala medier samt en broschyr som delades ut på föreläsningar. Upprätthålla ordning och reda i styrelserummet. Detta mål är svårt att utvärdera objektivt, men klart är att ordningen i styrelserummet varit varierande, men överlag acceptabel. Ett veckovis städschema upprättades för att se till så att grundstädning utfördes med jämna mellanrum. Vara en proffsig och sammansvetsad grupp. För att uppnå detta har styrelsen strävat efter att framträda så förberedd som möjligt till möten och andra tillställningar där styrelsen synts utåt. Styrelsen har tack vare en god sammanhållning och god stämning varit sammansvetsad. Följa Flygsektionens styrdokument och verksamhetsplanen för 2013. Styrelsen anser att det som krävs för att uppfylla styrdokument och verksamhetsplan 2013 är uppfyllt. Se till att Flygsektionen, som varumärke, ska ha en gemensam och sammanhängande grafisk profil. En grafisk profil har under året utarbetats och implementerats i sektionens officiella dokument genom att mötesdokument, många interna arbetsdokument och styrdokumenten konverterats till den grafiska profilen. Arbeta aktivt under hela verksamhetsåret för att ge nya och gamla studenter en korrekt, positiv och seriös bild av sektionen och det arbete som bedrivs. Detta har styrelsen jobbat mot genom att förbereda rapporter till möten, skriva i nyhetsbrevet och se till så att sektionens
Sida 4(43) verksamhet har synts genom sociala medier. Här har styrelsen varit väldigt behjälpt av det seriösa arbete som bedrivits av sektionens funktionärer, som naturligtvis direkt bidrar till en positiv och seriös bild av sektionen. Detta arbete har skett kontinuerligt under verksamhetsåret och styrelsen anser därför att målet är uppfyllt. Ordna den bästa nøllegasquen någonsin. Huruvida årets nøllegasque var den bästa någonsin är naturligtvis helt subjektivt, men styrelsen mottog efter årets nøllegasque genomgående positiv feedback och konstaterar att årets nøllegasque av många var mycket uppskattad och får anses som lyckad. Arbetet med årets nøllegasque blev en stor utmaning i och med att den till skillnad från tidigare år inte kunde hållas i Nymble. Detta ledde till att styrelsen fick se sig om efter möjliga alternativ och valet föll slutligen på restaurang Q, där årets nøllegasque genomfördes. Styrelsen vill rikta ett stort tack till de som hjälpte oss inför, under och efter gasquen med allt från ljud och ljus till bordsplacering, er hjälp var ovärderlig För att underlätta för kommande styrelser sammanställdes erfarenheter från arrangemanget till ett dokument, vilket är tänkt att hjälpa framtida styrelser då de arrangerar nøllegasque. Se till att antalet medlemmar ökar. Detta har styrelsen arbetat för genom den marknadsföring som beskrivs i ovanstående mål, med speciellt fokus på mottagningen, där styrelsen under 2013 satsade på att ses som en styrelse och finnas tillgängliga för att berätta om och svara på frågor kring sektionens verksamhet. Uppdatera styrdokumenten kontinuerligt. Styrelsen tillsatte en SRP-kommitté (Stadgar, Reglemente och Praxis), med uppgift att uppdatera styrdokumenten. Denna grupp har utfört ändringar allt eftersom beslut fattats på sektionsmöten. Inte lämna något arbete som ska utföras av styrelsen 2013 kvar till kommande styrelser. Styrelsen har stämt av de åtaganden som vi tagit på oss och anser oss ha utfört det arbete som hörde till vårt verksamhetsår. Ha koll på ekonomin, så vi kan ta välgrundade beslut. För att hålla koll på ekonomin har Cash rapporterad under möten under hela året. För att ytterligare förbättra kollen på sektionens ekonomi utökades detta till att sektionens ekonomi på resultatenhetsnivå gicks igenom på varje månadsmöte. Styrelsen anser att detta fungerade väl och att alla beslut som togs hade god ekonomisk grund. Vara ännu mer närvarande än tidigare år. Detta mål är som vissa tidigare svårt att bedöma. Styrelsen har under året försökt synas tillsammans som en styrelse och detta gällde särskilt under mottagningen, där styrelsen helt fokuserade på att vara styrelse och synas som styrelseledamöter.
Sida 5(43) Ta ansvar för att uppnå dessa mål och de individuella målen. Styrelsen har följt upp dessa mål och verksamhetsplanen vid våra månadsmöten en gång i månaden. Detta anser styrelsen vara tillräckligt för att detta sista mål ska vara uppfyllt. Uppfyllande av verksamhetsplanen Styrelsen har följt upp verksamhetsplanen varje månad och även efter verksamhetsåret. Det är styrelsens uppfattning efter denna uppföljning att verksamhetsplanen för 2013 är uppfylld i sin helhet. För att hålla denna verksamhetsberättelse så koncis som möjligt har styrelsen i samråd med revisorerna valt att ytterligare kommentera några punkter i verksamhetsplanen:. Som en del i arbetet med att informera om möjligheten att påverka sektionens arbete genomfördes en övning under mottagningen där nøllan fick föreslå vad de tyckte att sektionen borde göra. Dessa förslag användes sedan av styrelsen som underlag när verksamhetsplanen för 2014 skrevs och bland förslagen fanns införskaffandet av en kaffemaskin till TC, som skrevs in i verksamhetsplanen för 2014. För att informera om mötesteknik hölls korta informationsmöten i mötesteknik innan sektionsmöten. Under året erbjöds sektionens medlemmar förmåner, bland annat i form av lägre pris till nøllegasquen och Funkisgasquen. Ytterligare en påtaglig förmån med medlemskapet är tillträde till våra pubar och tentapubar, samt möjligheten att ta med en personlig gäst till dessa evenemang. Möjligheten till donation till sektionen marknadsfördes genom möjligheten att donera i samband med anmälan till nøllegasquen och vid Kjölswynsmiddagen, då dricksen gick oavkortat till sektionen. Båda tillfällena genererade bidrag till sektionen. Sektionens ekonomiska intressen diskuterades ingående inför den rambudget som lades på sektionsmöte 4, där resurser fördelades mellan olika verlsamhetsområden. Övrig verksamhet Under året har styrelsen arrangerat ett antal gasquer, som kick-off-gasquen, funkisgasquen, sektionsaftonsgasquen och naturligtvis nøllegasquen. Styrelsen har också arrangerat en middag för att förbättra relationen med institutioner och andra instanser på KTH, där även rektorn medverkade. Dessutom har styrelsen anordnat två evenemang för våra köra Kjölswyn, både för att visa vår uppskattning för vad de gjort för vår sektion och för att kunna lära av deras erfarenheter.
Sida 6(43) Ordförande: Joakim Trobeck T-09 Mål I början av året satte jag upp följande mål för mitt år som ordförande: Se till att Styrelsearbetet är kul och givande. Se till att Styrelsemedlemmarna känner att allt arbete är strukturerat. Se till att de som engagerar sig inom sektionen ska få mer tillbaka och ha roligt. Se till att representera sektionen på ett bra sätt internt och externt. Vara styrelsemedlemmarna behjälpliga. Se till att en projektorbalk monteras på TC. Att se till så att styrelsearbetet är kul och givande jobbade jag mot genom att regelbundet arrangera sociala aktiviteter där vi i styrelsen kunde träffas under avslappnade former och helt enkelt ha kul. För att se till så att styrelsearbetet var givande strävade jag under hela året efter att styrelsen skulle utvecklas och lära av varandra och de utmaningar vi ställdes inför. För att få en bild av läget i styrelsen fick varje styrelseledamot vid våra styrelsemöten anonymt svara på hur bra de trivdes med styrelsearbetet just då, på en skala mellan 1-5. När detta snitt sjönk försökte vi i styrelsen åtgärda det genom att lägga in någon social aktivitet eller se om någonting kan planeras om för att få en jämnare arbetsbelastning. Detta snitt låg alltid över fyra och avslutade på topp med 4,71, vilket ger en god indikation om att styrelsearbetet har varit just kul och givande, varför jag anser detta mål avklarat. För att strukturera upp arbetet skapades tidigt ett fildelningssystem i form av Dropbox och en slags att-göra-lista via Google Docs, för att enkelt kunna hålla koll på vad som ska göras och följa upp beslut. Arbetet koordinerades via en gemensam kalender och maillistor. Dessa system integrerades under årets andra halvår i projektorganisationssystemet Podio, som sponsrade Flygsektionen med användare. Podio har fungerat mycket bra och varit ett stort stöd. Under de feedbackövningar som vi använt oss av har det ofta framkommit positiv feedback på organisation, varför jag anser att detta mål är uppfyllt. Målet att ge mer tillbaka till de som engagerar sig har jag jobbat på genom att genomgående uttrycka min tacksamhet för det fantastiska jobb som sektionens funktionärer utför. Jag har sett till så att funktionärerna fick en personlig inbjudan till THS cocktailparty och jag har tillsammans med Styrelsen anordnat en Funkis-gasque där jag hoppas att alla kände sig uppskattade. Det är svårt att objektivt avgöra om detta mål är helt uppfyllt, men jag är nöjd med min arbetsinsats på området. För att representera sektionen väl har jag internt sett till att vara väl förberedd till de tillfällen då jag har rapporterat eller på annat sätt framträtt i egenskap av ordförande. Under mottagningen höll jag en presentation om sektionens verksamhet för de nyantagna. Vad det gäller extern representation har jag strävat efter att i möjligaste mån delta i de ordföranderåd som THS anordnar och de övriga aktiviteter där jag i egenskap av ordförande har blivit inbjuden. Även detta mål är svårt att bedöma objektivt, men jag är nöjd med min arbetsinsats och anser att jag nått mitt mål. För att vara styrelsemedlemmarna behjälpliga har jag sett till att finnas till hands och erbjuda min hjälp i de fall jag har uppmärksammat att den kan underlätta. Jag har ofta agerat bollplank till styrelseledamöterna och hjälpt till med vad jag har kunnat. Precis som de tidigare målen är detta något vagt, men jag anser att jag har lyckats vara styrelsemedlemmarna behjälpliga under året. Mitt sista mål, att montera upp en projektorbalk på TC, har jag inte hunnit med. Då jag under mitt år som ordförande
Sida 7(43) har haft mycket att göra har jag varit tvungen att prioritera och jag har då valt att fokusera på mina övriga åtaganden. Mitt mål är emellertid att kunna montera upp projektorbalken efter mitt år som ordförande och verkställa de planer som jag har tagit fram under året, men inte hunnit genomföra. Styrelsearbetet Det arbete som jag har utfört inom styrelsen återfinns under styrelsens verksamhetsberättelse. För att undvika upprepningar hänvisar jag istället till dit och nöjer mig med att här konstatera att jag är nöjd med hur arbetet har fortlöpt och vad vi som styrelse har presterat under året. Slutord Jag vill tacka samtliga styrelsemedlemmar för det gångna året, det har varit ett sant nöje att sitta i styrelsen tillsammans med er Personligen känner jag att året som ordförande har gett mig många nya erfarenheter och jag är tacksam att jag fick sektionens förtroende att vara ordförande under 2013. Avslutningsvis vill jag önska min efterträdare Carl-Anders lycka till med ordförandeskapet under det kommande året
Sida 8(43) Vice Ordförande: Jennifer Idman T-11 Mål Ha ett fungerande Qurlinglandslag som utan tvång bidrar till att TC blir en fräschare och trevligare plats att vistas på. Genom öppen dialog med medlemmarna ta fram tydliga anvisningar för vilka regler som gäller på TC (framförallt köket) så att dessa följs. Tillämpa ett fungerande schema för städning, dels för veckorutiner men även för storstädning, och se till att alltid ligga i fas med beställningar/inköp. Utforma en checklista för städning efter event på TC. Se till att projektet Arlandatavlan genomförs om budget och teknik tillåter, annars se över andra alternativ och om möjligt finna en annan lösning. Ha ett gott samarbete med Ordförande och ta ansvar för de uppgifter som följer därefter. Qurlinglandslaget I början av året valdes tio personer att ingå i Qurlinglandslaget. Det var personer som redan tidigare visat intresse för liknande aktiviteter och antalet stämde väl överens med min egen vision. Det beslutades av gruppen att Qurlinglandslagets uppgifter skulle vara att fixa saker på TC, assistera Vice med diverse uppgifter och fungera som bollplank för nya idéer. På första sektionsmötet slogs det igenom att Qurlinglandslaget budgeterades ett underskott på 3000 kr och därefter hölls en diskussion inom gruppen vad pengarna skulle gå till. Slutsatsen var att större aktiviteter liknande de KFK och FARMEN har var bättre än till exempel fika varje fredag. Vid vårterminens slut hölls den första storstädningen av TC, som då ställdes i ordning inför sommaren. Deltagarna vid storstädningen var framför allt Qurlinglandslaget, men det var även några andra som hjälpte till. Som tack för hjälpen bjöds det på riktigt kalasfika. Strax dessförinnan arrangerades också den första kick-outen, vilken var mycket lyckad och medlemmarna i Qurlinglandslaget verkade nöjda. Dock blev det ingen slutstädning och tack-evenemang vid höstterminens slut eftersom lektionerna pågick så tätt inpå jul. Efter årsskiftet anordnades en middag som tack till årets medlemmar i Qurlinglandslaget. Veckostädning Under årets fortsättning jobbades det vidare på att hålla rent och snyggt. Det gjordes ett försök att städa TC varje fredag men uppslutningen var oviss och behovet av städning tveksam. Därefter städades TC varannan vecka istället, med några enstaka fixar-dagar där större projekt fick tid. Bland annat ordnades en rullbar ställning till ugnen och de sista köksluckorna sattes upp. Vad gäller kontroll av toapapper, sopsäckar och liknande fanns inget optimalt sätt att inrätta en rutin. Därför åtog jag mig ansvaret att helt enkelt titta efter lite nu och då, vilket i princip har fungerat flefritt och inga större katastrofer har inträffat. Allmän ordning på TC (Regler) Efter konsultation med Qurlinglandslaget sattes laminerade lappar upp vid kylskåpen med regler för dessa. Även en omstrukturering av köksskåpen tilläts några av dessa att vara öppna för allmänheten medan resten var stängda. Principen var att i de allmänna skåpen skulle det finnas redskap för enkel matlagning, stekpannor, tallrikar, osv. I de låsta skåpen
Sida 9(43) fanns qasqueset, mer avancerade redskap som t.ex. elvisp och annat som ansågs onödigt att ha framme på vardagarna. Detta var nytt för sektionens medlemmar och en del kritik uttrycktes, men likaså viktigt. Komplettering till befintligt gasqueset införskaffades under sommaren, däribland ett stort antal vinglas, tallrikar och bestick. En checklista som var ämnad att användas efter alla typer av evenemang på TC. Den testades under våren med tanken att verka underlättande vid städning efter t.ex. arbetsmarknadsdagar och fredagspubar. Dock fick den inte riktigt fäste och för det mesta sköttes städningen bra ändå. Arlandatavlan Eftersom jag själv inte hade tillräckliga kunskaper för att göra någon undersökning kring denna välkomnade jag varmt engagemang från andra medlemmar. En felsökning inleddes och det konstaterades att projektet Arlandatavlan inte var något som gjordes på en eftermiddag. Det var dessvärre problem med både hård- och mjukvara, särskilt eftersom hemsidan byttes samtidigt och de servrar som tidigare jobbat mot tavlan inte längre var operativa. Under hösten låg projektet till största del på is, men när tid fanns engagerade sig Jonas Barrskog och Tobias Bolin. Dock kom ingen lösning före årets slut. Ansvar Till rollen som Vice Ordförande hör ju också ansvar för uppgifter relaterat till Ordförande. Under det gångna året har jag försökt att assisterat och avlastat Ordförande med diverse uppgifter med bästa förmåga. Samarbetet har fungerat väl och förhoppningsvis har detta varit hjälpsamt för Ordförande. Lokalråd Tillsammans med några andra lokalansvariga på THS sektioner togs initiativ att återinföra Lokalrådet, som sedan länge legat på is. Där diskuterades frågor som lokalflytt, utrymningsplan, bidrag från KTH för renovering av sektionslokal och mycket annat. Fokus var för THS att lyssna på sektionernas åsikter och även fungera som bollplank sektioner emellan.
Sida 10(43) Cash: Fredrik Unell T-10 Mål Jag satt i början av året och funderade på vad jag vill åstadkomma som Cash, jag kom fram till att jag framförallt ville fokusera på bokföringen då vi precis bytt bokföringssystem och ett nytt system för hur bokföringen inom sektionen sköts var nödvändigt. Jag ställde upp några få, men viktiga mål som jag behövde följa för att kunna uppnå den kvalité på bokföring och översyn som jag tycker kan förväntas av Cash. Dessa mål var: Att hålla en kontinuerlig bokföring. Att sköta en snygg och lättföljd bokföring. Att ändra och lägga till projekt så att dessa bättre kan relateras till budgeten. Att lägga fram en budget som ska återspegla sektionens intressen. Jag tycker att jag har lyckats följa alla dessa mål ganska bra. Att hålla en kontinuerlig bokföring, som var mitt första mål, hölls inte alltid då skolarbetet ibland fick ta prioritet. Det andra målet, att sköta en snygg och lättföljd bokföring tycker jag att jag har följt bra. Jag har jobbat med att få bort så mycket manuella verifikat som möjligt vilket har gjort att bokföringsarbetet går snabbare, blir snyggare och minskar risker för mänskliga fel då man inte längre behöver skriva av det man precis gjort i bokföringssystemet på ett manuellt verifikat. Jag anser även att jag lyckats få fram en budget som återspeglar sektionens intressen då budgeten röstades igenom med enbart några mindre ändringar. I och med det nya budgetformatet som Christian Svensson tog fram så är det nu även mycket lättare att jämföra budget och resultat då man lägger budgeten efter bokföringsprojekten. Verksamhet Jag har utöver bokföringsarbetet jobbat med att ta in nya nollans nålar samt införskaffat nya Kjölswynsmedaljer. Dessa har inte gått som en direkt kostnad då de är tänkta att användas över flera års tid och har därmed lagts som en lagervara för att skrivas av under flera års tid. Ekonomisk berättelse I denna ekonomiska berättelse tas utfallet för perioden 1 januari 2013 till 31 december 2013 upp och jämförs med det budgeterade för 2013. Jag nämner även några saker som skiljer sig mot det budgeterade och lite varför dessa skillnader har uppstått. Se resultatrapport, balansrapport och mer detaljerad jämförelse av resultatet i bilagorna nedan. Kostnadsställe 1 Flygsektionen administration Under Flygsektionen administration så finns det två projekt som inte gick som budget, dels så gick vi miste om 10 000 kr i intäkter från samhällsbyggnad då vi i och med nollegasquen på Restaurant Q inte hade serveringspersonal utbyte vilket låg med i budgeten. Ett annat projekt som inte gick som budgeterat var skiftes projektet. När budgeten las så var den tänkt för ett normalt år med ett styrelseskifte och ett pheusskifte, i och med att vår styrelse valde att ha skiftet under hösten istället för under våren som det tidigare har varit samt att jublet hade ett skifte så var det tvunget at gå över budget. Kostnadsställe 2 Klubbmästeriet
Sida 11(43) Se Klubbmästeriets verksamhetsberättelse för kommentarer angående detta kostnadsställe. Kostnadsställe 3 Mottagningen Se Mottagningens verksamhetsberättelse för mer kommentarer angående detta kostnadsställe. Kostnadsställe 4 Nollegasquen Nollegasquen gick extremt bra, resultatet slutade så pass nära det budgeterade som man kan komma då det är olika prisklasser beroende på om man är sektionsmedlem, utomstående eller annan student. Kostnadsställe 5 T-Centralen Kostnadsstället som täcker T-Centralen gick ganska mycket underbudget vilket kan bero på flera saker, men framförallt så har vi sparat in mycket pengar på att byta från pappershanddukar till Airfury samt att T-Centralen är nyligen renoverad, och därmed så har inte så mycket oväntade kostnader uppstått. Kostnadsställe 6 Övrig funktionärsverksamhet Under kostnadsstället Övrig funktionärsverksamhet ligger ett antal funktionärsposter som har ekonomiska utgifter. Resultatet slutade på det förväntade då alla funktionärer följde sina budgetar väldigt bra. Kostnadsställe 7 Bookie Bookie har under året sålt väldigt mycket vilket har medfört att han fick har fått omsätta mer, utan att gå ifrån det budgeterade nollresultatet. Kostnadsställe 8 Farmen Se ARMAs verksamhetsberättelse för mer kommentarer angående detta kostnadsställe. Kostnadsställe 9 Åre Anledningen till att resultatet för Åre inte speglar budget är för att Åreresan 2014 flyttades till efter första tentaperioden på våren istället för efter den andra, vilket har medfört att alla intäkter registrerades under 2013 utan att få med kostnaderna. Det är alltså intäkter för två Åreresor och kostnader för en Åreresa. Resultatet på 90 000 kr är rimligt då det budgeterade intäkterna för 2014 ligger på 87 000 kr. Kostnadsställe 10 Jubileumskommitté Jubelkommittén hade inte så mycket verksamhet under 2013. Kostnadsställe 11 Kjölswyn Resultatet för kjölswynen slutade på lite under budgeterat då vi inte fick iväg ett kjölswynsblad. Kostnadsställe 12 Amidala Amidala höll sin budget väldigt bra och slutade så pass nära det budgeterade som man kan önska sig. Kostnadsställe 13 HQ HQ höll sin budget väldigt bra och slutade så pass nära det budgeterade som man kan önska sig. Kostnadsställe 14 Sångbok Försäljningen av sångböcker blev lite lägre än förväntat, dessutom insåg jag att sångböckerna var upplagda som en lagervara och därmed behövdes skrivas av. Därmed blev det ett nollresultat.
Sida 12(43) Kostnadsställe 15 Ombyggnad 2012 Anledningen till att det ligger intäkter under detta kostnadsställe är att vi under våren fakturerade doktorandsektionen för det som under 2012 bestämts att dom skulle bidra med. Kostnadsställe 16 Kute Kute höll sig ganska bra till sin budget, det blev ett lite större negativt resultat än budgeterat men det är fortfarande inom rimlighetens gränser på vad man kan förvänta sig av ett kostnadsställe som beror helt på hur många som deltar under de evenemang som hålls.
Utfall mot Budget 2013 Fredrik Unell Reslutat 2013 2014-03-31 Sida 1(1) Utfall mot Budget 2013 Resultat 2013 Utfall # Resultatenhet Intäkter 2013 Kostnader 2013 Resultat 2013 Budgeterade Intäkter 2013 Budgeterat Budgeterade Kostnader 2013 Budgeterade Resultat 2013 1 Flygsektionen Administration 57 910,09 kr -78 814,45 kr -20 904,36 kr 72 000,00 kr -74 900,00 kr -2 900,00 kr 2 KBM 847 685,65 kr -680 717,19 kr 166 968,46 kr 931 700,00 kr -795 100,00 kr 136 600,00 kr 3 Mottagningen 118 495,16 kr -150 390,62 kr -31 895,46 kr 75 000,00 kr -125 000,00 kr -50 000,00 kr 4 Nollegasque 139 400,00 kr -201 639,53 kr -62 239,53 kr 70 000,00 kr -133 500,00 kr -63 500,00 kr 5 TC -0,86 kr -16 143,88 kr -16 144,74 kr 2 700,00 kr -38 000,00 kr -35 300,00 kr 6 Övrig Funktionärsverksamhet 6 399,84 kr -71 035,16 kr -64 635,32 kr 0,00 kr -66 000,00 kr -66 000,00 kr 7 Bookie 14 353,75 kr -14 351,75 kr 2,00 kr 5 000,00 kr -5 000,00 kr 0,00 kr 8 FARM 173 375,61 kr -64 036,90 kr 109 338,71 kr 269 000,00 kr -92 860,00 kr 176 140,00 kr 9 Åre 165 850,08 kr -75 387,11 kr 90 462,97 kr 86 400,00 kr -85 500,00 kr 900,00 kr 10 Jubileumskommitte 0,00 kr -2 744,00 kr -2 744,00 kr 0,00 kr -15 000,00 kr -15 000,00 kr 11 Kjölswyn 1 060,00 kr -7 113,69 kr -6 053,69 kr 0,00 kr -8 000,00 kr -8 000,00 kr 12 Amidal 2 185,00 kr -4 856,80 kr -2 671,80 kr 1 400,00 kr -4 400,00 kr -3 000,00 kr 13 HQ 0,04 kr -4 168,84 kr -4 168,80 kr 1 000,00 kr -6 000,00 kr -5 000,00 kr 14 Sångbok 5 050,00 kr -5 050,00 kr 0,00 kr 10 000,00 kr 0,00 kr 10 000,00 kr 15 Ombyggnad 2012 11 000,00 kr 0,00 kr 11 000,00 kr 0,00 kr 0,00 kr 0,00 kr 16 Kute 1 745,54 kr -4 650,04 kr -2 904,50 kr 5 000,00 kr -7 000,00 kr -2 000,00 kr Totalt 1 544 509,90 kr -1 302 285,51 kr 163 409,94 kr 1 529 200,00 kr -1 456 260,00 kr 72 940,00 kr Kongliga Flygsektionen, Drottning Kristinas Väg 29, 100 44 Stockholm, www.flygsektionen.se
Sida 13(43) Sekreterare: Carl-Anders Carlsson T-11 Mål I början av verksamhetsåret satte jag upp följande mål för mitt år som sekreterare och styrelseledamot: Se till att protokoll och andra utskick är tillgängliga enligt anvisningar i styrdokumenten. Ta fram en grafisk profil och implementera denna. Protokoll, kallelser, dylikt Att följa föreskrifterna som anges i våra styrdokument borde inte vara något som skulle vara ett enskilt mål, men eftersom det tidigare år kunnat vara svårt att följa dessa tyckte jag att det var lika väl att sätta upp ett mål om det. Genom att vara klar med kallelser, protokoll och dylikt, ges inte bara medlemmarna möjlighet att delta i den demokratiska processen, genom insyn i verksamheten och möjlighet påverka denna. Utan gör det även lättare för oss som styrelse och funktionärer att verkställa det som beslutats på mötet, inom rimlig tid. Innan ett protokoll är justerat kan styrelsen inte agera. Dessutom ger ett tydligt skrivet protokoll mindre osäkerheter kring beslut. Jag anser mig ha lyckats bra med detta mål. Protokollen för ÖSM och SM har varit justerade och funnits att beskåda på styrelserummet, inom den tiden som föreskrivs. Dock har jag inte lyckats lika väl med att få upp dem på hemsidan. Protokollen kom ibland upp några dagar sent. En förbättring som kan göras till kommande verksamhetsår är att ge sekreteraren möjlighet att publicera dessa dokument själv. Grafisk profil Mitt mål om en grafisk profil rör skapandet och implementeringen av en grafisk profil. En grafisk profil ger ett enhetligt och professionellt intryck. När någon ser ett dokument från Flygsektionen ska hen direkt se och tänka "Flygsektionen". Med mallar för olika dokumenttyper kan vi på ett enkelt sätt ge medlemmarna möjligheterna att använda den grafiska profilen, utan att behöva läsa igenom den. Målet är självklart att ha det i flera olika format, eftersom många använder olika program. Jag och resten av Grafisk profil-gruppen (beståendes av Sebastian Quiroga och Emil Grundén) hade flera möten under sommaren och hösten. Vi utgick från THS grafiska profil och valde typsnitt som skulle ge stilrena dokument. Den grafiska profilen sammanställdes i ett dokument och presenterades för styrelsen som godkände den profilen på ett sammanträde innan SM3. Den grafiska profilen presenterades för sektionen på SM3. Profildokumentet, mallar, logotyper och typsnittsfiler publicerades sedan på Flygsektionens hemsida. Det har i efterhand framkommit att vissa mallar behöver kompletteras och detta ska göras. Gruppen har dock inte haft tid med detta innan denna verksamhetsberättelse skrivits.
Sida 14(43) Studiesocial utskottsrepresentant: Johanna Söderlund T-10 Mål 2013 Nedan följer mina mål som jag hade för verksamhetsåret 2013. Skaffa en utrymningsplan till TC Göra en krisplan Låta flygsektionens medlemmar gå på internutbildningar som KTH, Studenthälsan, THS eller Funka anordnar för att förbättra medlemmarnas studenthälsa. Studenterna på sektionens båda program ska trivas Uppmuntra hälsomedvetenhet Informera om funka och studenthälsan Uppföljning av mål 2013. Skaffa en utrymningsplan till TC Tidigt under 2013 uppmärksammades det att sektionslokalen saknar en utrymningsplan, d.v.s. en skylt där utrymningsvägar finns markerade, brandsläckare finns utmärkta samt en återsamlingsplats finns. Dåvarande säkerhetschef Lena Edvardsson kontaktades som hänvisade till Akademiska hus, som då kontaktades. Efter detta uppstod en envägskommunikation i ett halvår med Akademiska hus, utan resultat. När detta ämne kom upp från andra sektioner på lokalråd togs det kontakt med THS Studiesocial (via Jennifer Idman) som sa att bollen också låg på hennes bord och att hon skulle jobba med detta, även detta utan resultat. Resultat Tyvärr finns det ännu ingen utrymningsplan på TC, något som är tråkigt. Det verkar vara många parter(kth, Akademiska hus, THS) inblandade, där ingen känner att detta faller helt på någons bord, utan denna fråga mest går runt bland alla parter. Framtidsaspekter TC behöver en utrymningsplan, det är otroligt viktigt att det finns en återsamlingsplats som är densamma varje pub och framförallt att den existerar då ingen alkoholrelaterad aktivitet är inblandad. Detta är något som Styrelsen 2014 skulle kunna jobba vidare med tillsammans med THS. Informera om Funka och studenthälsan För att studenternas studiehälsa ska vara så god som möjligt är det viktigt att studenterna känner till den hjälpen som finns att få om någon student mår dåligt. Det är även viktigt att studenterna vet om att det finns studiestöd att få om förutsättningarna för bra studieresultat är annorlunda, såsom exempelvis dyslexi eller hörselnedsättning. Resultat Information om Studenthälsan och Funka fanns på Flygsektionens hemsida, under StURe, hela året, det informerades om dessa i många nyhetsbrev och även i Flygbladet. Det gjordes även ett inspring i början av året där det informerades om att Studenthälsan och Funka existerar och under mottagningen informerades de nyantagna ett antal gånger, bland annat under Sektionens dag. Framtidsaspekter Som nämnt innan är det viktigt att studenterna vet om vilket stöd och vilken hjälp som finns att få om man behöver. Därför tror jag att det är viktigt att nuvarande StURe och framtida StURe har som kontinuerligt mål att informera studenterna om detta. Uppmuntra hälsomedvetenhet
Sida 15(43) Det är allmänt känt att god fysisk hälsa har påverkan på den psykiska hälsan. Min tanke var att om man kan uppmuntra studenterna till att ha en god fysisk hälsa så kommer det påverka den psykiska hälsan positivt och också då den studiesociala hälsan. Resultat Det togs kontakt med KTH-Hallen då de har ett program som heter Aktiva studenter som går ut på att motivera och inspirera studenter till att leva ett mer hälsosamt liv. Jag fick en informationsaffisch från dem som sattes upp på anslagstavlan i sektionslokalen. Det informerades även genom nyhetsbrev och genom pling i klockan under en lunch på TC. Framtidsaspekter Det vore intressant att kontakta någon som kan informera om hur man lever ett hälsosamt liv och hur det påverkar studierna och studieresultaten. Låta flygsektionens medlemmar gå på internutbildningar Här var målet att medlemmar inom Flygsektionen skulle erbjudas att gå på internutbildningar som KTH, Studenthälsan, THS eller Funka anordnar för att förbättra medlemmarnas studenthälsa och säkerhet. Resultat Under våren fick alla studenter som ville gå på KTHs brandutbildning möjlighet att gå. Vanligtvis är det medlemmar i KFK, Pheus och Ahn-phaddrar som får gå men här erbjöds alla studenter plats. Kontakt togs med dåvarande säkerhetschef Lena Edvardsson, en anmälningslista sattes upp på anslagstavlan och sju medlemmar deltog i utbildningen. Under hösten sattes en ny lista upp, men då var intresset svalt och noll medlemmar deltog. Även information om Studenthälsans utbildning Tala inför människor sattes upp på anslagstavlan. Framtidsaspekter Det vore intressant om medlemmar också kunde få tillgång till hjärt-och lungräddningskurserna som KTH anordnar. Jag tror att det kan vara bra att vara lite mer aktiv än vad jag var när det gällde att få ut information om dessa utbildningar till medlemmarna. Studenterna på sektionens båda program ska trivas Målet var att aktivt undersöka hur studenterna på sektionens program mår, hur de trivs inom sektionen och skolan samt inom vilka områden det finns förbättringspotential. Resultat 1 Under varje studienämndsmöte ställdes frågan angående hur studenterna mår. Intrycket man fick var att alla mår bra, förutom stress, men inga tecken på dålig behandling eller dylikt mellan studenterna, eller inom sektionen och skolan fanns. Dock ställdes denna fråga till en grupp studenter och jag misstänker att även om det skulle vara så att någon student mår dåligt över något eller något inte fungerar som det ska, så är risken stor att man inte lyfter det inför en hel grupp. Resultat 2 En enkät om studenternas studiesociala hälsa skickades ut till alla studenter inom Simuleringsteknik och virtuell design samt Farkostteknik. 196 studenter besvarade enkäten varav 88 % gick programmet Farkostteknik och 12 % Simuleringsteknik och virtuell design. 146 stycken av de som svarade var män, 46 stycken var kvinnor och övriga ville inte uppge kön.
Sida 16(43) Figur 1, har du betalat din medlemsavgift till kåren samt är du engagerad inom Flygsektionen? I figur 1 ser man hur många av de som svarade på enkäten som har betalat sin medlemsavgift till kåren samt om man är engagerad i Flygsektionen eller inte. Av de som inte är engagerade inom sektionen är den främsta anledningen brist på intresse och tid, se figur 2. Känner mig inte välkommen 6 5% Är inte intresserad av aktiviteterna 31 26% Vet inte vad sektionen gör 10 8% Tycker inte det verkar roligt 14 12% Other 57 48% Figur 2, om du inte är engagerad inom Flygsektionen, varför? Många av de som svarade på enkäten brukar inte gå på studienämndsmötena som hålls av sektionen, och även här var brist på intresse en vanlig anledning samt tidsbrist, som var det vanligaste svaret under kategorin other, se figur 3.
Sida 17(43) Känner mig inte välkommen 3 2% Är inte intresserad 56 37% Visste inte om att det fanns studienämndsmöten 21 14% Tycker inte det verkar roligt 21 14% Other 49 33% Figur 3, brukar du delta i studienämndsmötena som hålls av sektionen? Om inte, varför? 70 % av de svarande tyckte att sektionen bidrog positivt till studierna, jämfört med endast 1 % som tyckte att den bidrog negativt. Studenterna blev även tillfrågade angående hur de trivs med sina studiekamrater och generellt sett trivs studenterna mycket bra med sina studiekamrater, se figur 4. Figur 4, hur trivs du med dina studiekamrater? 1=mycket dåligt, 2=dåligt, 3=bra, 4=mycket bra. Figur 5, känner du dig ensam? 1=mycket ofta, 2=ofta, 3=sällan, 4=mycket sällan. Även känslan av att vara ensam är liten, dock känner sig 15 % av studenterna ensamma ofta eller mycket ofta. Det ställdes ingen fråga som kunde förklara i vilka situationer dessa känslor uppstod, så ingen slutsats kan dras angående vad som kan förändras för att minska denna känsla. Detta kan vara intressant att undersöka i en enkät någon gång i framtiden.
Sida 18(43) Figur 6a, har du någon gång, i samband med din utbildning, upplevt att du blivit diskriminerad, trakasserad eller orättvist behandlad? 9 % av de som besvarade enkäten upplever att de har blivit diskriminerade, trakasserade eller orättvist behandlade i samband med utbildningen. Denna siffra är i samband med sektionsengagemang 7 %, se figur 6b och 2 % för i samband med mottagningen, se figur 6c. Figur 6b, har du någon gång, i samband med sektionsevenemang, upplevt att du blivit diskriminerad, trakasserad eller orättvist behandlad? Figur 6c, kände du någon gång, i samband med mottagningen, att du blev diskriminerad, trakasserad eller kränkt? Det är intressant att känslan av att bli diskriminerad, trakasserad eller kränkt är så mycket mindre än för utbildningen och sektionsevenemang, eftersom miljön är mycket längre ifrån vardagen i mottagningen. Självklart är det så att det är förklarligt om man ser till den ansträngning som görs i samband med mottagningen för att de nyantagna ska känna sig välkomna och inte diskriminerade, trakasserade eller kränkta, och det är oklart hur stor ansträngning som skulle behövas för att minska upplevelsen av att bli trakasserad, diskriminerad eller kränkt i samband med vardagen.
Sida 19(43) Figur 7, har du en funktionsnedsättning som påverkar din utbildningssituation? 7 % av de som svarat på enkäten har en funktionsnedsättning, se figur 7, och 71 % av dem anser att de får de stödet de behöver både från KTH och från sektionen. 13 % anser att de får de stödet de behöver av KTH men inte av sektionen. Även här undersöktes det inte varför man känner att man inte får det stödet man behöver av sektionen, och i efterhand ser man att det skulle behövas för att göra en skillnad. 55% brukar delta i arbetsmarknadseventen som anordnas av sektionen och av de som inte deltar är den främsta anledningen ej intresse, se figur 8. Känner mig inte välkommen 0 0% Är inte intresserad 36 38% Vet inte om när de är 28 29% Tycker inte det verkar roligt 20 21% Other 11 12% Figur 8, om du inte deltar i sektionens arbetsmarknadsevent, varför? Det är intressant här att 29 % inte vet om när arbetsmarknadseventen äger rum, dock är jag medveten om att det alltid är svårt att nå ut till alla studenter. 16 % engagerar sig inom arbetsmarknadsgruppen och även här är den främsta anledning till att man inte engagerar sig intressebrist, se figur 9. Känner mig inte välkommen 4 2% Är inte intresserad 66 40% Vet inte hur jag blir medlem 13 8% Visste inte om att det fanns en arbetsmarknadsgrupp 9 5% Tycker inte det verkar roligt 25 15% Other 50 30% Figur 9, om du inte är engagerad i sektionens arbetsmarknadsgrupp, varför? Inom klubbmästeriet engagerar sig 21 % av studenterna som besvarat på enkäten, och även här är intressebrist och tidsbrist den största anledningen att man inte engagerar sig. 60 % anser att de besöker fredagspubar, tentapubar, gasquer och dylikt ofta eller mycket ofta, se figur 10.
Sida 20(43) Känner mig inte välkommen 6 8% Är inte intresserad 23 32% Vet inte när de är 6 8% Tycker inte det verkar roligt 12 16% Other 26 36% Figur 10, brukar du gå på fredagspubar, tentapubar, gasquer och dylikt? Om inte, varför? 1=mycket sällan, 2=sällan, 3=ofta, 4=mycket ofta. Figur 11, har du någon gång känt dig pressad att dricka, samt har du någon gång kommit i kontakt med narkotika, i samband med sektionsevenemang? Enligt figur 11, har 14 % någon gång känt sig pressade att dricka i samband med sektionsevenemang, däremot finns det inga resultat som förklarar om någon av dessa sker i samband med mottagningen eller i samband med det övriga sektionsåret. 2 % uppger att de har kommit i kontakt med narkotika i samband med sektionsevenemang, och 2 % vill ej uppge. Kände mig inte välkommen 0 0% Var inte intresserad 2 15% Visste inte om att det fanns en mottagning 2 15% Hade inte tid 5 38% Other 4 31% Figur 12, var du med i mottagningen året du började? Om inte, varför? 94 % var med under mottagningen året de började, se figur 12, och här svarar 38 % av de som inte deltog att tidsbrist var den främsta anledningen. Värt att notera är dock att 15 % svarar att de inte visste om att det fanns en mottagning.
Sida 21(43) Framtidsaspekter Nu när det finns mycket information om hur våra medlemmar mår så är det viktigt att också ha en plan för att förbättra där det finns förbättringspotential. När man har gjort denna förbättring och det gått en tid(kanske ett-två år) vore det intressant att göra en liknande enkät för att kunna jämföra svaren med dessa. Min förhoppning är att sektionen ska fortsätta att arbeta för att ingen ska känna sig diskriminerad i utbildningssamband eller sektionssamband, och att man inte approximerar 7 % som 0 %, eftersom 7 % representerar 13 stycken studenter som har känt sig diskriminerade i sektionssamband. Jag önskar också att när denna enkät görs om i framtiden, att ingen ska svara att de inte känner sig välkomna till event anordnade av sektionen eller till grupper inom sektionen. Vår målsättning måste vara att alla studenter ska känna sig välkomna, att ingen ska känna sig diskriminerade, och att alltid arbeta för att den studiesociala miljön ska vara så bra som möjligt. Göra en krisplan Eftersom Flygsektionen inte har en plan för hur man ska agera om sektionen skulle drabbas av en kris, exempelvis en student avlider, så ansåg jag att detta behövdes för att kunna underlätta för den Styrelse som ska hantera detta. Resultat THS Studiesociala ansvarig kontaktades då jag kände att jag behövde hjälp för att förstå hur jag skulle gå tillväga, och där fick jag många bra tips. Resultatet blev ett tiotal sidor lång krisplan där händelser som avliden student, våld mot student, brand, större kris(ex. Estonia), större olycka som berör många studenter med mera behandlas. Krisplanen är enkel att läsa och är tydlig så att man enkelt ska förstå vad ens uppgifter är. Krisplanen finns inte att hämta på någon officiell kommunikationskanal, såsom hemsidan, då tanken är att styrelsen ska vara de som ska leda krisarbetet i de situationer där det krävs. Däremot ska krisplanen alltid finnas tillgänglig på styrelserummet för alla styrelsemedlemmar, samt andra som har tillgång till styrelserumet. Framtidsaspekter StURe 2014(Emma Johansson) fick ta över att slå igenom krisplanen då detta inte hanns med innan mitt verksamhetsår tog slut. Framtida och nuvarande StURe har även som ansvar att uppdatera krisplanen med nummer till aktuella styrelsemedlemmar samt utvärdera och ändra krisplanen om nödvändigt. Detta är av högsta grad att det görs då en krisplan som inte är uppdaterad inte är av något värde.
Sida 22(43) Studienämndsordförande: Matilda Eriksson T-12 Målsättning Verksamhetsåret 2013 drog igång med målsättningen för året. Förutom den kontinuerliga verksamheten och de punkter som fanns i verksamhetsplanen satte jag upp personliga mål på vad jag ville åstadkomma under mitt år som studienämndsordförande. Bland dessa fanns att samla in kursutvärderingar i god tid, strukturera studiebevakningen som helhet och även öka intresset för den på sektionen. Jag ville även fokusera på att förbättra studiebevakningen för Simuleringsteknik och virtuell design, då den ännu inte kommit igång riktigt för programmet som startat bara ett halvår tidigare. Dessutom var jag intresserad av att ta vid där min företrädare slutat och vidare undersöka möjligheterna för studiebevakning på masternivå. Med den utgångspunkten började jag mitt verksamhetsår. Studiebevakning Under året har 9 stycken studienämndsmöten hållits, där alla aktuella kurser har diskuterats och deltagarna har bjudits på fika. Under vårterminen hölls 3 möten som var gemensamma för sektionens båda program; Farkostteknik och Simuleringsteknik och virtuell design. Ett av dessa låg direkt efter tentaperiod 3, och de andra två låg mitt i perioderna, veckan innan respektive Studentkaizenmöte (för Farkostteknik). Jag upplevde att det var ett bra upplägg som gjorde att jag alltid kunde föra åsikterna vidare direkt till kansliet och lärarna, även om det var få studenter närvarande på Studentkaizenmötena. Deltagarantalet varierade mellan ca 20-40 personer och åsikterna protokollfördes och skickades vidare till respektive kansli och PA. Under hösten behölls samma upplägg tidsmässigt, men jag valde att införa enskilda möten för Simtek och Farkost. Detta medförde ett ökat deltagarantal från Simteks sida, från båda årskurserna, vilket jag tycker var mycket positivt. Reklam för mötena gjordes genom affischering på TC, inlägg och evenemang på Facebook, nyheter på sektionens hemsida och inspring på föreläsningar. En tydlig trend kunde ses i ett ökat deltagarantal till de möten jag hunnit göra inspring inför. Kursutvärderingar Under året har totalt 23 kursutvärderingar skrivits (19 för Farkostteknik och 4 för Simtek), på de kurser som lästs HT 2012 och VT 2013. Dessa har alla samlats in i god tid före den med respektive kansli överrenskomna deadlinen. Sektionen har även fått betalt för dessa och presentkort har delats ut till alla ansvariga utvärderare. Under året har samma system som Farkostteknik tidigare haft införts även för Simtek. I och med detta har även utvärderingar skrivits för alla kurser på grundnivå från och med början av 2013. Under hösten rekryterade jag tillsammans med SNO och vice SNO 2014 nya kursutvärderare.
Sida 23(43) UKÄ och THS I början av året sökte THS och KTH efter studenter i slutet av sin utbildning som kunde ställa upp på att vara med i den omfattande utvärdering Universitetskanslersämbetet (UKÄ, tidigare Högskoleverket) gjorde, och bad då sektionernas ansvariga om hjälp. Detta var för mig, som fortfarande gick i ettan, en utmaning. Med hjälp av övriga styrelsemedlemmar och reklam gick det bra. Resultatet på utvärderingen kom i september och Farkostteknik fick omdömet hög kvalité, vilket betyder att utbildningen inte har några akuta brister, men att det finns utrymme för förbättring för att nå det högsta omdömet. Någon utvärdering av Simuleringsteknik och virtuell design gjordes inte, då utbildningen precis startat och ingen hunnit examineras ännu. Under hela året har jag deltagit i Utbildningsråd på THS, ledda av THS Chefer för Utbildningsinflytande. Där har bland annat diskuterats upplägg och utveckling av kursutvärderingar, hur man ökar intresset och förmedlar betydelsen av studiebevakning ute på sektionerna, samt hur nominering till THS pris Årets lärare sker på sektionerna. Mötena har varit lärorika och inspirerande, speciellt att höra hur andra sektioner gör. Övrigt För att sektionens medlemmar enklare skulle kunna hitta information och ta reda på hur studiebevakningen på sektionen fungerar har jag på Flygsektionens hemsida infört en flik under Verksamhet. Där finns även möjlighet att skicka anonyma mail till SNO om sina studier. Jag tycker det är viktigt att det finns en kanal att samla in åsikter där inte avsändaren behöver säga vem denne är, då det kan komma upp känsliga frågor. Under året hade jag två möten med Programansvarig student (PAS), där vi diskuterade hur läget såg ut för programmen, bollade idéer, och jag informerade om vad som hände på studiebevakningsfronten. Jag bjöd även in till Studienämndsmöten och Studentkaizenmöten, då jag tycker det är viktigt med ett bra samarbete och kommunikation inom sektionen. Studiebevakning på masternivå var ett ämne som diskuterades under våren på Utbildningsråden. Då de flesta masterprogram har studenter från flera olika sektioner, drogs slutsatsen att det krävs ett bra samarbete mellan flera sektioner för att utbildningsbevakning ska kunna göras på ett sätt som håller i längden. Samtidigt satsas det på utvärderingssystem och utbildningspåverkan från KTH:s sida, vilket gjorde att jag tog beslut om att prioritera andra mål före detta. I slutet av verksamhetsåret sammanställde jag det överlämningsdokument jag under året skrivit, innehållande grundläggande information om hur studiebevakningen fungerar idag, tips och råd, förslag på förberedelser och en övergripande planering av hur ett år som SNO kan se ut. Detta presenterades för nyvalda SNO, vice SNO och PAS, och jag hoppas att de har fått användning för det. I början av januari lämnade jag över till nästa års SNO genom en överlämning tillsammans med både SNO, vice SNO och PAS för 2014. Vi diskuterade bl.a. hur studiebevakningen kan utvecklas och vikten av att jobba tillsammans. Mitt mål var att de skulle få en bra start och bra möjligheter att samarbeta redan från dag ett, vilket jag tror jag lyckats med.