Klubbmästare : Ulf Fjeld, Lilla vägen 48, 342 00 Alvesta Kassör:, G.H uddingev. 417 2 tr.ö.g., 125 42 Älvsjö Redaktör: Jan Ericson, Köpenhamnsgatan 22 Il, 163 42 Spånga Postgiro: 62 90 88-6 Medlemsavgift: 25 kr/år År 1913 bildades Oxelösunds Järnverks AB och 1917 pådrogs masugnen, vilken var den första i Sverige som från början anlagts för användning av koks. Järnverket hade 1917 en 1,5 km lång spåranslutning med OFWJ samt 4 km spår på industriområdet. Vidare fanns ett kort spår högt ovan marknivån, nämligen på masugnskransen. Kalk, koks och malm fördes upp till kransnivån med hjälp av en 10 tons varuhiss. Från denna fram till masugnspipan fördes lastade vagnar med hjälp av tryckluftsloket Atlas 18/1916. Fotot är taget av Dan Samuelsson och tillhör idag Södermanlands Museums bildarkiv.
Sida 2 SmB l/b3 En sammanslutning som SJK Småbaneavdelning, spridda över hela landet som vi är, kan behöva något som skapar lite samhörighetskänsla, tyckte vi. Något som får medlemmen att känna att han verkligen är SmB:are, samtidigt som omgivningen diskret påminns om bärarens intresseområde, En snygg tröja av något slag låg nära till hands. Det vanligaste plagget i så'na här sammanhang är en enkel och billig T-shirt (trots att en sådan efter ett par tvättar krymt till barnstorlek, blekts i färgerna och kanske t.o.m. börjat gå upp i sömmarna). Att användningsområdena dessutom är mycket begränsade tyckte vi inte gjorde saken bättre. Istället valde vi att ta fram en snygg velourtröja med V-ringning och ett diskret SmB-märke på bröstet. Kort sagt, en tröja Du kan använda året om både i hobbysammanhang och på arbetet/i skolan. SmB-tröjan är finsktillverkad i BOio bomull och 2Dio polyester; en kvalitetsprodukt som håller form och färg tvätt efter tvätt. SmB-märket, som i verkligheten är c:a 6 cm brett, föreställer silhuetten av ett Göderbloms-motorlok med bokstäverna "SmB" under. Färgen på märket är, oavsett tröjfärg, vit. Tröjan kan Du få i dessa färger: marinblå, vinröd, beige, klarröd, svart storlekarna Du har att välja bland är: XS, S, M, L, XL Hur Ou gör för att beställa? Det är enkelt! Sätt före l9b3-04-22 in 119:- (inkluderar moms, emb. och porto) på avdelningens postgiro 62 90 BB- 6, så sker leverans under maj månad! Glöm inte att ange önskad tröjfärg och storlek! Ibland går det undan i småbanevärlden. På sidan 2 i förra SmB berättade vi att Östergötland och Västergötland stod på tur att ges ut i landskapsboksserien. Arbetet med dessa bägge delar fortsätter som planerat, men som var och en förstår tar det sin tid; landskapen är stora och har varit/är lokrika. Samtidigt har under vintern Öland- och Gotlandsdelarna från "Industrimotorlok i Sverige, del I" bearbetats och kompletterats med all den information som framkommit sedan denna bok utkom 1974. När detta skrives (påskhelgen) föreligger Öland och Gotland som ett i princip färdigt manus klart att sättas. Produktionen kommer att ske nu under våren, så med lite tur har vi denna bok färdig under sommaren! Det är dock ännu ej för sent för 8mB-medlemmen att bidra med t.ex. bra fotografier från öarna (men det börjar bli bråttom!). Har Du bra bilder från Öland och Gotland ber vi Dig snarast höra av Dig till Björn Waldenström, Lidaleden 70, 603 61 Norrköping! Tack på förhand! Produktionsgruppen J)c~Il St(lr(t ''ltrrc~s(tlt Som Ou ser av bilagan till detta nummer av SmB planerar vi att genomföra en mer omfattande tvådagarsresa i Småland-Halland 19B3-05-28/29! Det var några år sedan vi körde en tvådagarsresa, så vi hoppas och tror att intresset finns ute bland medlemmarna! Som Du ser av pcogrammet blir det en hel del att se (och åka!), så vik den här helgen ~edan nu för en utfärd i gammal god SmB-anda! Ett bra tillfälle att prova Din nya SmB-tröja i "fält", förresten!
SmB l/83 Sida 3 Dahlströms Smedja (SmB 4/82:3) Denna smedja har s kert tillverkat mer J n ett lok. Dessa var av så enkel konstruktion (en Berg-motor på ett tippvagnsunderrede) att man kanske inte betraktade fordonet som lok i egentlig bem rkelse. Minst ett sådant Dahlströms-lok r k nt, n mligen det som anv ndes vid Blekhems Såg & Tegelbruk för transport av linbanekorgarna mellan lertaget och linbanestationen. Loket hade spårvidden 480 mm och uppgavs av tegelbruksarbetarna vara tillverkat år 1952. Skrotning skedde sannolikt i samband med det gamla tegelbrukets nedl ggning 1971. Ringarumsloket skrotades enligt uppgift år 1963. Ulf Fjeld F lhult (SmB 3/82:10) Den person, som köpt AB F lhults Torvströfabriks anl ggningar, har rivit upp 60Dbanan på Idhults mosse, d r Älmhults Lastbilscentral mnar uppta brytning av br nntorv. Vid rivningen anv ndes fabrikens motorlok (EWL 175/1943) för transport av r lsen till F lhult. Nuvarande garen tänker behålla huvudlinjen mellan F lhult och Idhult (2 km) samt motorloket för eventuell museitrafik. Även den gamla torvströfabriken får stå kvar tills vidare. Torvvagnarna har d remot till största delen försålts till en snickerifabrik i Tollarp. Arne Bengtsson Laver (SmB 4/82:6) Gruvan tillhörde Bolidens Gruv AB, varför Deutz-loket kan ha varit något av Bolidens KHD-lok 201-209, tillverkade 1938-43. Gruvan, som låg 14 km SV Vidsels kapell nedlades år 1946. Ulf Fjeld Lesjöfors (SmB 3/82:10} Det lilla Vk-loket (tillverkat av Tjust M.V. 1928) fanns nnu i juni 1980 kvar enligt ett foto jag erhållit från en icke 6mB-medlem. Nianåns Flottningsförening (SmB 4/82:4) Om denna förening fanns i trakten av Nianfors r banan mellan Hålsjön och Kjösen den enda timmerbana, som kan ifrågakomma. Ån, vilken förbinder sjön stora Nien med Bottenviken och som tangerar Hålsjön, kallas visserligen Nianforsån (dock ej enligt KAK-atlas 25 BQ25, red:s anm), men torde v l i så fall vara den å som flottningsföreningen nyttjade. Banan, som numera r utlagd till skogsbilv g, uppgavs dock ha tillhört AB Iggesunds Bruk (vid förfrågan på bruksmuseet). O&K Montania (SmB 3/82:8) Ulf Fjeld En mycket intressant lista~ Tack vare denna uträtas en hel del frågetecken. Jag t nker då närmast på Höganäs-Billesholms AB. I "Industrimotorlok I" står mycket riktigt fyra O&K-lok sålda till HB AB, men dock under orten "Högan s". H r fanns mig veterligen aldrig mer n två O&K (48 hkr), varav det ena fick hytten ombyggd. Vad som är nytt för mig är 22 hkr-loket till Nyvång (h r avses kolgruvan). Banorna under jord var!indragna och lok anv ndes mycket lite. Dock införskaffades ett ASEA/H rnösands elackumulatorlok i mitten av 1950-talet på prov för v xling av gruvvagnar ovan och under jord. Ett 22 hkr-lok omtalas i början av 1950-talet (i personaltidningen Br nnpunkten) i en gruva gd av Högan sbolaget vid Nedre Kilane i Dalsland. Gruvan r nedlagd sedan flera år tillbaka. Kan det vara samma lok? Ekeby-loket spv 500 mm avses Skrombergaverken (tegelbruk). Jag har ett foto från mitten av 1940-talet, som visar ett typiskt O&K-lok i Skromberga. Tegelbruket r fortfarande i drift, men 500-banorna r rivna. Janis Priedits AB Stella Torvindustri (SmB 2/76:2) Bolaget startade sin verksamhet 1943 och verksamheten bedrevs på Grindstugemossen i Halla socken, 8 km från Bettna station. Under 1943 producerades 1.200 ton br nntorv. Uppgifter om senare års tillverkning r ej k nda, men redan 1945 upphörde verksamheten på mossen och 1949 ndras namnet till Patent- & Industri AB Stella. K llor: Patentverket, Statens Br nslekommissions arkiv
Sida 4 SmB l/b3 stockaryd (SmB 2/76:2) Hur framgår tillverkningsnumret på det BB-lok, som överlåtits till BMJ? Jag vill minnas att av de tre BB-lok, som Hasselfors/Stockaryd köpte från Olofströ~s Bränntorv 1968, hade endast 1615 kvar tillverkningsskylten vid ankomsten till Stockaryd. Ulf Fjeld Bro Tegelbruk och O&K 6619 Inom SRJmf arbetas det för närvarande på en minnesbok över de första femton åren. För detta ändamål efterlysec man goda fotografier från tegelbruket i Bro (där det som sedan skulle bli SRJmf tog sina första, stapplande steg) samt på BYCF-ångloket nr 10 (O&K 6619/1913), om vilket man hade vårdnaden den första tiden. I båda fallen gör det inget om bilderna är historiska, men även bruket i nedlagt skick och BYCF lo som museilok i Tomteboda eller Östersund går bra. Om Ou har något att erbjuda kan Ou kontakta Olle Vinberg, Tulegatan 73, 172 32 Sundbyberg (08/298898). Tack på förhand! Nya Murbruksfabriken i Stockholm AB 1930-06-18 offererar rubr. till stockhalms Vattenledningsverk ett bensinmotorlok försett med en bensinmotor "Otto" av Gasmatarenfabrik Oeutz tillverkning, Motorn hade.30-34 hkr. Loket fanns att bese vid företagets varv vid Ragnhildsborg i södertälje. På bolagets brevpapper anges en mängd platser, där man bedrev verksamhet, Sålunda drev man fyra fabriker i storstockhalm samt sandtag i Myra, Träkvista, Rösten, Barudden, Ekebyhof, Masmo, Janslunda, Sandåsen, Hölö, Stafsnäs, Rotsunda och Söderby, Vem vet något om lokets tidigare och senare öden? Sandhem Vem känner till tillverkningsår samt årtal på ploglok vid Torvströ Ryttaren, Sandhem. Loket Vem kan bekräfta/dementera? stora Kopparbergs Bergslags AB Vidstående bild, saxad ur en lärobok från 1960-talet, visar ett gruvtåg i Ramhälls gruvor (troligen). Kan någon identifiera loket? Boken är tryckt 1960, bilden sannolikt tagen några år tidigare. Leif Bergort (Red:s anm: Mer om Ramhälls gruvor och loken där kan den intresserade läsa i resebeskrivningen från höstresan 1982, pris 10:- + porto till vårt postgiro!) Selander-loket som länge gick som tros vara tillverkat på 1940-talet. Roger Jansson Visearia AB I SOS 1983-01-05 står en liten notis om koppargruvan Visearia AB angående arbetstiderna. Notisen kommer från Kiruna-TT, så man kan förmoda att gruvan ligger i kirunatrakten. Är det någon som vet närmare om denna gruva? Finns det småbanor? Är bolaget självständigt eller ingår det i någon koncern (LKAB?)? Åmatsfors Janis Priedi ts Enligt tidskriften Ånghwisslan fanns 755 mm-smalspåret mellan Åmatsfors station och bruket kvar in på 1960-talet, innan det ecsattes av normalspursbanan från Kroppstads lp. Är det någon som närmare känner till banans dregkraft på senare år, då väl knappast det gamla ASEA-loket 177/1929 kan ha överlevt fram till nedläggningen? Ulf l- jn1li
SmB 1/83 Sida 5 Klotgeta 3/1982 Om stora Mons Torvströfabrik & Såg och dess järnväg skriver Lennart Ericson. Även foto och karta. () Klotgeta l/1983 Lennart Ericson skriver om Skölvs Marmorbrott i Glanshammar. Artikeln illustreras med såväl foto som karta. () NST 1982-09-25 I detta nummer berättas om Villans Tegelbruks AB, som låg i centrala Ängelholm och som nedlades redan 1957. Som ett minne av tegelbruksepoken har en gammal tippvagn placerats strax utanför stadshuset, Om vagnen kommer från tegelbruket är osäkert, men den har i alla fall hämtats från skrotfirman KAABS. Det berättas också "hur flera vagnar drogs av ett litet enkelt lok". Två lok är kända här, varav ett sålt 1957 till Vegeå Tegelbruk och det andra till KAABS. (Janis Priedits) Nerikes Allehanda 1983-02-22 "Det var hårt, kallt och fattigt". Historisk artikel om stenbrytningen i Hällabrottet. Interiörbild från stenhuggeriet med 600-spår och vagn. (Lennart Ericson) Nerikes Allehanda 1983-02-23 "Järnvägen alla vill ha, men ingen vill betala för". Aktuell t och historiskt reportage om industrijärnvägen Kumla- Yxhul t Kvarntorp. Två bilder med nuvarande lok, en bild med ångloket YXHULT. Dagen efter beslutet fattar regeringen beslut om banans framtid, (Lennart Ericson) Transport-nytt 12/82 En och en halv sida om den finska loktillverkaren Valmet och produktionen av industrilok. Bild av Move 66-lok samt ritning, Även tekniska beskrivningar, bl.a, av till Sverige levererade lok. (Anders Svensson) Transport & Hantering 1/83 Pressrelease om GIA: s nya normalspårslok, levererat till SSAB/Domnarvet hösten 1982, Loket har en Deutz-diesel på 100 kw, väger 30 ton och förmår förflytta tågsätt om 60B tons vikt med max 4 km/h Såväl manövrering som automatkoppel kan skötas via radio. (A. Svensson).Ångtrycket 4/1982 Ritning i skala HO och foto på HVJ:s lokomotor KVAB 64/1948, tidigare ägd av AB Klippans Finpappersbruk, () ÖSJ-Bladet 1/1983 Innehåller bl.a. en sida om Selanders Mek.Verkstad av Ulf Fjeld samt första delen av en artikel om Karpalunds Sockerbruk i järnvägshistorien av Yngve Holmgren. Flera foton och spårplan från 1938, () örebro-kuriren 1983-01-20 "Vilken mossig anläggning". Artikel om den nya Stockåsfabriken. Bild på torvtågsätt med AGV-loket vid fabriksporten, (Lennart Ericson) örebro-kuriren 1983-Dl-25 "Pershyttan räddas". Artikel om kulturellt bevarande av gruv- och hyttanläggningar. Småbanebilder, bl,a. med ånglok och malmvagnar, spv 600 eller 700 mm. Bilder från Lockgruvan och Storgruvan, (Lennart Ericson) Glöm inte
Sida 6 SmB 1/83 Från fornborgar till flygf lt av F.SchOtz (1978) innehåller en del far den småbaneintresserade. Bild på filterbassängerna vid Eriksdals vattenverk i Stockholm. H r lapte smalspår kors och tvärs över bass3ngerna, bl,a, ser man en öppen vagn. Dessutarn finns en karta över stockhalms Gasverk 1884-1893 (=Klara Gasverk), som förutom industribyggnader ven utvisar spårsystem. Gasverket låg inkl mt mellan M ster Samuelsgatan, Munkl gersgatan och Clara viken. Gasverket flyttades till V rtan 1893. Teckning av Beckholmsdockorna i Stockholm, byggda 1849-51 far att befr mja stadens sjafart, d r bl.a, ett smalspårigt trallspår och en öppen flakvagn, som skjutes för hand, finns återgivna. Månntro stockhalms farsta industribana? Vidare finns ett foto av ett SJ BYCF-ånglok (D&K) vid ett terrasserin~sarbete. Denna bild finns ven i boken "Rallarg rning" av Manne Briandt, Finns det någon bland Sm8:s medlemmar, som vet lite mer om ovann mnda stockholmska smalspår? (Janis Priedits) Litteratur om svenska industriföretag av Inga-Britta Sandqvist (IVA-meddelande 227, stockhalm 1979) är en mycket intressant bok för småbanevännen. Boken upptar c:a 3,000 titlar- både gamla och nya- på olika faretagstidskrifter, minnesskrifter, årsbacker mm. Pris c:a 150:-. (Janis Priedits) ------0 o l~lli.\n IJJ\N()JlNJ\/IlJ\ Askers H radsallm nning Askers H radsallm nning hade två mindre småbanor under 1940-talet. Deras l ge på Närke-bokens småbanekarta blir mitt emellan lof57 och 10F5B, ungef r. I Labbetorps sandtag i Askers socken togs under andra världskriget sand. Sandtaget var bel get drygt l km aster om Labbetorp. Far att kunna lasta sanden i lastbilar på normal marknivå fanns en flyttbar 6DO-bana, som varierade mellan 50 och 200 m i längd. Den lutande delen drogs med vinsch, Fyra tippvagnar fanns. Banan behavdes far att de gengasdrivna lastbilarna ej orkade upp ur gropen med full last. Tippvagnarna gick upp på en flyttbar ramp, varifrån sanden tippades. Banan anlades 1941 och revs 1946. Massbromossen, toj~vt ä kt i AskeTs socken. 1946 flyttade h radsallm nningen spår och vagnar-från sandtagen till mossen. Fyra korta parallella spår utlades, ett mellan varje torvgrav. Samtliga spår var 3D-50 m långa. Brytningen skedde i nordvästra kanten av t äkten. Tippvagnarna skats far hand.l950 såldes vagnar och räls som skrot. Källa: Reidar Granberg, Odensbacken. Lennart Ericson AB Kritbruksbolaget, Kvarnby I början av 1860-talet påbarjades bearbetning av råkritafyndigheten i Kvarnby, c:a B km öster om Malmö. Sedan 1914 drevs verksamheten av AB Kritbruksbolaget i Malma, som också ägde fyndigheten. Företagsnamnet r idag Malmökrita AB. Mellan anläggningen och Kvarnby j rnv gsstation på MGJ fanns en smalspårsbana. År 1940 fanns ett motorlok med Ford-motor för drift med fotogen. Loket användes för transporter mellan kritlador och stationen i Kvarnby. Efter ett avslag på en ansakan om motorfotogen säger sig bolaget i oktober 1940 undersaka möjligheten att inmontera gengas och att motorn i så fall skall bytas mot en Chevrolet-motor. Källa: Korrespondens mellan bolaget och statens Trafikkommission. MANUSSTOPP: 1983-05-27
SmB 1183 Sida 7 -------0---------------------------------- J:;'){J.\.N IJJ\N()llNJ\/NlJ Hagnarp Den nedlagda torvströfabriken i Hagnarp har bytt ägare och kommer att återstartas under 1983. Den nye ägaren kommer att köra in tocven med traktor, varför 6DO-banan mellan fabrik~n och torvmossen revs 1982, Fabrikens motorlok BB 1641/ 1942 (fd Ousby Torvströfabriks AB) står dock kvar i lokstallet. Arne Bengtsson Helsingborg OV 261/1962, som ägs av Boliden Kemi AB och som brukar trafikera internspåren på fabriksområdet, har ej setts till på de senaste månaderna. Istället sköter SJ Z43 213 växlingen. Är OV-loket månntro på reparation? Eller har Z43:an inköpts från SJ? Janis Priedits Kallinge Kockums Järnverk i Kallinge ingår numera i Sonesson-koncernen under namnet Kockums Jernverks AB. Vid besök 1983-02-03 fanns följande motorlok: 11 Oskarshamn 12 Schöma Falun Falun 27811963 200411957 59211952 59311952 Under revision Avställt 1982 1981 köpt NJA 2 1981 köpt NJA 3, reservdelsförråd Schöma-loket, som är krockskadat, kommer sannolikt att skrotas. Loket är numera försett med en SM-motor. Fd NJA2 har helrenoverats och försetts med radiostyrning och ny Volvo-motor. Loket, som är gulmålat, används i den tyngre växlingen med OV-loket som reserv. Fd NJA3 (med Scania-motor) är avställt som reservdelsförråd. U l f F j eld- Bengt Widell Långnäs Vid besök vid SKF steel's gruvor i Långnäs 1983-02-18 gjordes följande noteringar Nyängsgruvan på-området-nedanför laven, som håller på att rivas, fanns några lok och vagnar uppställda bland diverse skrot. En Granby-vagn och ett par små malmvagnar var fortfarande kompletta, medan resterande tiotal vagnar var befriade från sina hjul. Följande lok noterades (spårvidd 600 mm, om ej annat anges): B Nyhammars Bruk 8? 11941 t l 225 1 ) Typ NB-3, reserv. för museiänd. 2 INSEL 4915/1949 dm L 9? Reserverat för museiändamål 2 INSEL l dm L Spv 900 mm, endast underrede 3 > 2 KVAB 2 ) l ea Spv 90[) mm, endast underrede 907 2 Jenbacher Werke 221911959 dm JW 20 Spv 900 mm 915 2 Jenbacher Werke 133911961 dm JW 20 Spv 900 mm 2 Jenbacher Werke 351402511961 dh JW 200 Spv 900 mm, end motor+ vxllåda l) Dragkraft vid 3 atö (kp) 2) Enligt muntlig uppgift från anställd 3) Loket halvskrotat, motorn såld för att användas i en båt. Vingesbacke Ett par Granby-vagnar av 10-tonstyp från banan till Långnäs anrikningsverk hade ännu ej skrotats. Av spårbundna fordon fanns annars endast c några trallor och de sex JW-loken. Tryckkärlet från det första tryckluftsloket i Nyäng (Atlas, troligen av typ L3) lär finnas nere i gruvan för tionärt ändamål, och torde numera idka permanent kallbad. Följande motorlok, samtliga med 900 mm:s spårvidd, fanns till beskådande: sta-
Sida 8 SmB 1/83 908 2 Jenbacher Werke 2165/1956 ' dm JW 20 909 2 Jenbacher Werke l '--1.: dm JW 20 saknar tillverkningsskylt 911 2 Jenbacher Werke 1340/1961 dm JW 15 912 2 Jenbacher Werke 2245/1960 dm JW 20 916 2 Jenbacher Werke 1379/1963 dm JW 15 917 2 Jenbacher Werke 1364/1964 dm JW 15 Anm: Samtliga lok är sålda till Ludvika Schakt för export till Canada. Åke Asph- Olov Kalden~n Nybybruk Båda smalspårsloken var kvar 1983-03-05, men Spoorijzer-loket har sålts till en privatperson. Loket är försett med en motor tillverkad 1956, varför man kan förmoda att även loket är tillverkat detta år (justeras alltså i "Industrilok i Södermanland, sid 32). KVAB-loket är till salu, men torde vara skäligen svårsålt pga den udda spårvidden - 780 mm- och problem att ändra denna. stockaryd Jan Ericson - Hasselfors Garden AB har från fabriken i Stockaryd donerat två lok till BMJ, nämligen JW 1344/1961 och OK 10296/1939, Ett tredje lok följde med av bara farten; en Selander-maskin, som ursprungligen gått vid Ryttaren, Sandhem. Denna originella apparat är endast berövad sina huvar och sin förgasare. Transporten upp till Blixtarboda gick 1983-03-16/17. Roger Jansson Virasjö Motorloket Jung 11826/1953 vid Åtvidabergs Trävaru AB i Viresjö skrotades i Viresjö vecka 309 och 310. Bo Norrgård Västerås På Gränges Metallverkens område växlade 1983-02-21 det nytillverkade motorlok man inköpt från AGV (se även under "Massmedia" i detta nummer av SmB:). l:;wl)f, \\'ic~il - c~ t t sc~itlc~stc~rfijls Från ett soligt och varmt Wien kan meddelas att Feld- und Industriebahnmuseum i stadsclelen Unt.St.Veit fortfarande är väl värt ett besök (anläggningen har tidigare beskrivits i SmB 2/82:11 av ). Efter en behaglig spårvagnstur med linje 58 förbi slottet Schönbrunn till ändhållplatsen Unt.st.Veit når man museet, som ligger på en markremsa längs en ÖBB-banvall. Bebyggelse i båda ändarna av markremsan gör en utbyggnad i det närmaste omöjlig; totalt har man endast c:a 200 m i huvudspår (till stora delar belamrat med materiel i väntan på renovering). Trångboddheten gör att resurserna används till att mycket snyggt återställa loken i originalskick istället för att, som ju är vanligt på andra ställen, bedriva trafik med mer nödtorftigt idriftsatta lok, Resultatet är anslående! Utomhus och i stall och bodar står motorlok i perfekt originalskick, många välkända också för en svensk småbanevän (t.ex. flera O&K, en Austro-Daimler typ SL12A med skinande teakklädsel, en JWB och en "Schienenkuli"). Totalt är det ett tiotal medlemmar, som arbetar med materielen. På lördagseftermiddagarna på sommarhalvåret visas loken för allmänheten. Förutom alla motorlok (totalt c:a 20 st) har man även fyra äldre ellok samt två ånglok (OK 3(j6/1899 och Henschal 15851, båda under revision) oct1 ett stort antal vagnar. Som kuriosum kan nämnas en liten låsbar lådvagn, som övertagits från Österrikiska Riksbanken, där den använts för penningtransporter inomhus~ Enligt uppgift använder banken fortfarande smalspår inomhus för sådana transporter. Redaktör'n
SmB 1/83 Sida 9 I svenska Brandtarifföreningens arkiv finns bl.a. en beskrivning av Eldforsens Träsliperi vid V[isterdalJlven, B km söder om Vansbro, daterad i juni 1932. Industrin anlades ur 1895 av Trävaru AB Dalarne, sedan 1929 ett helägt dotterbolag till Korsnäs sågverks AB (från 1947 Korsnäs AB). Produkten, som framställdes vid träsliperiet, var mekanisk torr trämassa. Vid anläggningen fanns ett motorlok. Beskrivningen från 1932 omtalar ett råoljemotorlokomotiv med eget lokstall. Vidare '1 omnämnes ett spelhus, beläget i vedupplaget. Spårsystemets,., \ utseende vid fabriken är ej ut- ~~ ritat på den till beskrivning- en hörande kartan. Från Tretjärns station på Inlandsbanan utgick en 3 km lång sidabana till Eldforsen. Enligt generalstabsbladet nr 89 slutade denna bana på västra sidan av älvfåran, och man får anta att ovan nämnda spelhus hade någon funktion i förbindelsen mellan träsliperiet och järnvägen. Motorloket skulle därvid kunna användas endast på den ö i älven, där träsliperiet var beläget. Det kan således ha haft annan spårvidd än 1435 mm. I TÅG 5/78:112 finns några (motsägande) uppgifter om sidabanan Tretjärn-Eldforsen på vilken den mekaniska trämassan utfraktades. Ursprungligen (från 1895) skulle banan (spårvidd?) ha trafikerats av hästar. Senare skall SJ ha lagt om banan på 1920-talet i samband med grustäkt vid Inlandsbanans upprustning, samt rivit upp densamma hösten 1958. Träsliperiet nedlades 1935 och på platsen anlades istället ett kraftverk, vars hela produktion försåldes till Hellefors Bruks AB. Ytterligare uppgifter om Eldforsen är välkomna! o \km Mats Freding- Björn Waldenström o L --L- 40m SOm -1 - -- 8 2 6G::J J) s -- 8' l ' a,' l l n l. Träsliperi 2. Elektrisk kraftstation 3. Torkhus 4. Öppet lastningsskjul samt lokstall i särskilt rum 5. Ångpanne- och huggmaskinhus, skorsten 6. Verkstad och kontor 7. Spelhus B. Trämassevedupplag
Sida 10 lli'i"njn(~ssi~ilii~n SmB 1/83 ORENSTEIN & KOPPEL MOTORLOK TYP MD 2 27oo o '~' t= '~' /E-l-_)_tk-~~:~~~0=--~ ~~---~ (Offertritning från Vattenfalls arkiv)