1 Socialombudsmannens redogörelse för år 2013 till kommunstyrelserna i Hangö, Ingå, Kyrkslätt och Raseborg Socialombudsmannens arbete grundar sig på lagen om klientens ställning och rättigheter (812/2000). Syftet med denna socialvårdens klientlag är att trygga klientens ställning och rättigheter som brukare av socialvårdens tjänster samt bra samarbete och växelverkan mellan klienten och personalen inom socialvården. Socialombudsmannen har sina egna uppgifter i fråga om klientlagen och de är definierade i lagen: 1) ge klienten råd i frågor som gäller tillämpningen av klientlagen 2) bistå klienten i frågor som rör anmärkning 3) informera om klientens rättigheter 4) också i övrigt arbeta för att främja klientens rättigheter och för att de skall bli tillgodosedda 5) följa hur klienternas rättigheter och ställning utvecklas i kommunen och årligen till kommunstyrelsen avge en redogörelse för detta Hur väl klientens ställning och rättigheter tryggas i kommunen beror i huvudsak på hur väl personalen i allmänhet känner till klientens rättigheter och hur mycket man fäster uppmärksamhet vid dem i det praktiska arbetet. Socialombudsmannens klientärenden Socialombudsmannen hade 2013 ungefär lika många ärenden att behandla som året före. Ärendenas antal var 414. År 2012 var ärendena 417 till antalet och 2011 var de 346. Kommunvis fördelade sig ärendena på följande sätt (inom parentes antalet år 2012): Hangö 61 (90) Ingå 14 (9) Kyrkslätt 126 (121) Raseborg 213 (197) Totalt 414 (417)
2 Ärendenas fördelning enligt uppgiftsområde (inom parentes antalet år 2012): Utkomststöd 172 (183) Vuxensocialarbete 121 (94) Handikappservice 34 (31) Äldreomsorg 28 (37) Barnskydd 30 (28) Vårdnads- och umgängesärenden 17 (21) Dagvård 3 (4) Specialomsorg - (2) Hemservice 6 (11) Stöd för närståendevård 1 (4) Missbrukarvård 2 (2) Totalt 414 (417) Klientkontakterna statistikförs som ärenden. I ett och samma ärende ingår alla åtgärder som vidtagits i anslutning till ärendet, bl.a. samtal, träffar, utredningar, förhandlingar och hjälp med att söka ändring. Ärendenas karaktär har under årens lopp förändrats på ett avgörande sätt. För tio år sedan blev många saker skötta med ett eller två telefonsamtal. Nuförtiden är klienternas situation ofta mera invecklad och hjälpsystemen mera byråkratiska, vilket innebär långa processer för att få saker skötta. Utöver socialombudsmannens uppgifter skötte socialombudsmannen också patientombudsmannens uppgifter för hälsovårdscentralerna i Hangö, Ingå och Raseborg. Patientärendena var år 2013 totalt 112. Noteringar enligt uppgiftsområde Utkomststöd och vuxensocialarbete Utkomststödet är den förmån som kommer i sista hand i det finländska socialskyddet. På grund av arbetslöshet och de primära förmånernas otillräcklighet är många dock tvungna att ty sig till utkomststödet också långa tider. De som söker utkomststöd ligger ofta mycket illa till också på annat sätt än i ekonomiskt avseende.
3 Eftersom klientmängderna är stora, och de flesta sökandens behov av utkomststödet beror uttryckligen på bristerna i det primära socialskyddet, sköts en mycket stor del av utkomststödsärendena genom förmånshandläggning. I situationer där det förutom grundläggande utkomststöd behövs kompletterande eller förebyggande utkomststöd eller socialarbetsinsatser av annat slag, verkar länken mellan förmånshandläggningen och utkomststödet ofta fungera slumpmässigt eller inte alls. I själva verket förefaller det som om socialarbetet delvis försvunnit och blivit till förmånshandläggning. I stället för yrkesmässig prövning tyr man sig i allmänhet till kommunens interna anvisningar och aktar sig för att bevilja för mycket, vilket uppenbarligen anses som en mycket värre sak än att bevilja för litet. Att det finns de som helt och hållet blir utan den hjälp som behövs, när deras situation inte passar in i organisationens mallar eller de inte klarar av ansökningsprocessen, verkar inte upplevas som något problem. Den nutida servicelogiken, dvs. det att man själv måste kunna skaffa fram sin service, har i de större kommunerna kommit in också i utkomststödet och vuxensocialarbetet, där den passar sällsynt illa, när man bland klienterna har de grupper som ligger sämst till i samhället. Det är mycket svårt för klienterna att slippa till att samtala med någon som lyssnar och ger råd. I stället hamnar man att fylla i blanketter och skaffa bilagor, som ofta måste kompletteras. Den här processen kan ta mycket tid och kraft av många, som från förut har slut på orken. Det går lätt så, att de som behöver mest hjälp blir utan den. Just på grund av att mänskor har så svårt att få dryfta sin situation tillsammans med en socialarbetare, blir socialombudsmannen så ofta kontaktad i frågor i anslutning till vuxensocialarbetet. Kvaliteten på utkomststödsbesluten förefaller under de senaste åren ha blivit sämre. Avslagen motiveras ofta dåligt. Det är heller inte ovanligt att det klienten anhåller om inte nämns överhuvudtaget, ifall han/hon ansökt om något mera speciellt, som inte nämns i byråns interna direktiv. Däremot kan besluten innehålla allehanda allmänna anvisningar, vilket gör besluten ännu svårare att läsa. I fråga om utkomststödsbesluten kan jag inte låta bli att nämna, att det förefaller som om utkomststödslagens 11 2 mom. 1 p. tagits ur bruk i dagens praxis. Enligt den punkten beaktas inte förvärvsinkomster som skall anses ringa och understöd som inkomster. Enligt socialombudsmannens erfarenhet kan ändå till exempel en arbetslös inte ha en så liten lön från ett tillfälligt arbete, att den skulle lämnas obeaktad i utkomststödsberäkningen. I stället tillämpas 11 3 mom. att minst 20 procent av förvärvsinkomsterna lämnas obeaktade.
4 Behandlingen av rättelseyrkanden lämnar mycket övrigt att önska. Det är sällsynt, att man efter en rättelseyrkan faktiskt på riktigt prövar klientens ärende på nytt, utan i allmänhet upprepas det tidigare beslutet schablonmässigt. Handikappservicen Så småningom har socialombudsmannen oftare börjat bli kontaktad om boende- och annan service för klienter med mentala problem. Många av dem som på grund av sina mentala problem har svårt att klar av ett självständigt boende, har på kommunens försorg placerats på något vård- eller rehabiliteringshem, som ofta är beläget i en annan kommun. Ifall man inte från kommunens sida håller regelbunden kontakt med klienten och deltar i serviceplaneringen, kan klienten i värsta fall ha det verkligt illa ställt. Det finns en hel del skillnader i fråga om nivå och verksamhetskultur mellan de här hemmen, och alla fungerar inte nödvändigtvis i enlighet med klientlagen. En stor del av handikappserviceärendena kom från en och samma kommun, och många av dem gällde ordnandet av personlig assistans. Äldreomsorg De anhörigas stora betydelse blev tydlig i samband med många äldreomsorgsärenden. Ifall de anhöriga är med i planeringen av servicen från början, löper många saker vanligen lättare. Om den äldre inte har anhöriga och närstående, som kan vara med i planeringen av servicen och i vardagen, ökar det myndigheternas ansvar för att den äldre får den hjälp han/hon behöver. Vård- och serviceavgifterna inom äldreomsorgen är ett ständigt återkommande tema. Avgifterna för serviceboende är fortfarande problematiska. Lagstiftningen låter ännu vänta på sig, och i praktiken blir det ofta för litet kvar för klientens eget bruk. Barnskydd När socialombudsmannen kontaktas om barnskydd, är det i allmänhet fråga om att föräldrar, som är klienter i barnskyddet, eller som det gjorts barnskyddsanmälan om, känner behov av mera kunskap om barnskyddsprocessen och förfaringssätt. De har ofta också behov av att diskutera om sina erfarenheter av barnskyddet med någon utomstående sakkunnig. Dokumentationen har en avgörande betydelse i barnskyddet. Speciellt om det finns för litet socialarbetare med tanke på arbetsmängden, har dokumentationen varit den
5 del av arbetet som har fått bli väntande. Den anses ibland som något nödvändigt ont och som mindre viktig än klientmötena. Dokumentationen kan dock också göras tillsammans med klienterna som en del av klientarbetet och blir då till ett viktigt redskap i arbetet. I nuläget är många av barnskyddets klienter till och med omedvetna om sin rätt att få del av de handlingar som gäller dem själva. Fungerande barnskydd - utredningsgruppen har lyft fram bl.a. att det är viktigt att barnet självt kan göra sin röst hörd i sitt eget barnskyddsärende. Också inom den här regionen har det börjat arbetas mera tillsammans med barnen, men det finns ännu utvecklingsbehov härvidlag. Föräldrar som är klienter i barnskyddet uttrycker ofta en förhoppning om att deras barn verkligen skulle höras. Vårdnads- och umgängesärenden Socialombudsmannen blir inte längre lika ofta kontaktad om vårdnads- och umgängesärenden som ännu för att par år sedan. Också annars verkar det som att kommunerna har satsat mera på familjerådgivning och bättrat på sin beredskap att tillsammans med föräldrarna finna lösningar som med tanke på barnen är så fungerande som möjligt i skilsmässo- och andra konfliktsituationer. Däremot har umgänget med barnen börjat bli ett problem i samband med utkomststödet. Om kostnaderna för resorna och barnets uppehälle i anslutning till umgänget beaktas i utkomststödet först efter att man till byrån har lämnat biljetterna och/eller den andra förälderns intyg över att barnen verkligen varit på besök, kan det hända att umgänget inte blir av på grund av penningbristen. Kommunvisa noteringar Hangö Från Hangö kom det mindre antal ärenden än året före. Då var ärendena 90 till antalet, år 2013 var de 61. Enligt uppgiftsområde fördelade sig ärendena på följande sätt: utkomststöd 22, vuxensocialarbete 15, handikappservice 4, äldreomsorg 9, barnskydd 3, vårdnadsoch umgängesärenden 2, hemservice 5 och missbrukarvård 1. Utkomststödsärendena var färre än år 2012. När det togs kontakt om dem, var det för det mesta frågan om att utkomststödet inte behandlats inom den stadgade tiden.
6 I fråga om avgifterna för serviceboendet kom det en hel del frågor. Beslut om sänkning av socialvårdsavgifter i enlighet med 11 i avgiftslagen (en avgift ska efterskänkas eller nedsättas till den del förutsättningarna för familjens försörjning äventyras av att avgiften tas ut) har av någon orsak varit sällsynt svåra att få igenom i Hangö. Ingå Från Ingå togs det kontakt om 14 ärenden. År 2012 var ärendena 9 till antalet. Ärendena gällde mest utkomststöd, 5, och vuxensocialarbete, 5. Barnskyddsärendena var 2 och vårdnads- och umgängesärendena 2. Också i Ingå drog behandlingstiderna inom utkomststödet mera ut på tiden än vad lagen tillåter i början av året, då det gällde att få hela verksamheten att fungera i egen regi efter LOST-samarbetet. Rätt snart fick man det i alla fall att löpa. I Ingå görs integrerat socialt arbete, som omfattar också utkomststödet. Klienterna har goda möjligheter att få träffa en socialarbetare. Kyrkslätt I Kyrkslätt var ärendenas antal på samma nivå som föregående år, 126 ärenden år 2013 och året före 121. Ärendena enligt uppgiftsområde: utkomststöd 66, vuxensocialarbete 39, handikappservice 4, äldreomsorg 9, barnskydd 6 och vårdnads- och umgängesärenden 2. Jag har verkat som regionens socialombudsman sedan år 2002. Aldrig tidigare har jag fått så mycket negativ feedback som den som i fjol kom i fråga om skötseln av ärenden i anknytning till utkomststöd och vuxensocialarbete i Kyrkslätt. Kritiken gällde speciellt teamen för medelålders och äldre, där det varit knappt med personal och socialarbetarna har växlat. Rådgivningen, som tidigare fungerade rätt bra i Kyrkslätt, har avslutats, och klienterna har svårt att få tag i socialarbetaren under telefontiden. Förmånshandläggarna har telefontid bara två gånger i veckan. Många klienter upplever, att man inte alls bryr sig om hur de klarar sig, och att socialbyrån blivit en papperscirkus, där det viktigaste är att kunna snurra pappren rätt.
7 Också i Kyrkslätt har klienterna ofta hamnat att vänta på sina beslut över den lagstadgade tiden. När de sedan har varit tvungna att låna pengar i väntan på utkomststödet, har lånet räknats som inkomst och i värsta fall skuffats fram som inkomst också för följande månad. De så kallade inkomstöverskotten har i Kyrkslätt flitigt vältrats över till följande månad som inkomst, även om det av kontoutdraget klart framgår att pengarna inte längre är disponibla, och fast det inte är fråga om några större summor, som borde perioderas över en tid på flera månader. I slutet av november beslöt grundtrygghetsnämnden, att de boendekostnader som beaktas i utkomststödet sänks år 2014, även om hyrorna i själva verket höjs. Ett meddelande om det här beslutet sändes till klienterna i december och gav upphov till mycket ångest, eftersom billigare bostäder inte just finns att få. Socialombudsmannen kontaktades mycket om detta redan på fjolårssidan. Raseborg Från Raseborg kom litet flera ärenden än under 2012. Nu var ärendenas antal 213, ett år tidigare 197. Enligt uppgiftsområde fördelade sig ärendena på följande sätt: utkomststöd 79, vuxensocialarbete 62, handikappservice 26, äldreomsorg 10, barnskydd 19, vårdnads- och umgängesärenden 11, dagvård 3, hemservice 1, stöd för närståendevård 1 och missbrukarvård 1. Kontakterna i fråga om utkomststöd och vuxensocialarbete handlade till stor del om att utkomststödets behandlingstider i långa tider överskred det lagen tillåter och att det var brist på socialarberresurser. Raseborgs gällande anvisningar för beviljande av utkomststöd godkändes i september 2010. Inte heller maximibeloppen för de boendekostnader som kan beaktas i utkomststödet har höjts sedan dess, även om hyror och andra boendekostnader i verkligheten har stigit. Den här klyftan mellan teori och praktik har redan länge åsamkat klienterna svårigheter. Socialombudsmannen har tagit upp saken på många olika sätt med olika tjänsteinnehavare, och har redan för länge sedan fått löfte om att man vid behov tar till prövning i enskilda ärenden, så att resultatet inte skall bli oskäligt för klienten, även om anvisningarna inte är uppdaterade. Trots det här kontaktades socialombudsmannen också i fjol många gånger om dylika situationer, och problemet har ännu inte lösts. I fråga om handikappservicen var det ordnandet av den personliga assistansen efter de förändringar som upphandlingen innebar som föranledde mest frågor och missnöje.
8 Också färdtjänsten upplevs som problematisk. Väldigt besvärligt är det för dem, som bor på landsbygden och är i för dåligt skick för att köra bil, men inte kan få färdtjänst enligt handikappservicelagen och inte heller i enlighet med socialvårdslagen på grund av de låga inkomstgränserna, och inkomsterna ändå inte räcker till att åka taxi på egen bekostnad. I fråga om barnskyddsärendena kom det i flera fall fram, att föräldrarna till omhändertagna barn upplevde sig ha blivit mer eller mindre utan stöd efter omhändertagningen. Till slut De största problemen i anslutning till klientens ställning och rättigheter inom socialvården finns inom vuxensocialarbetet och utkomststödet. Den samhälleliga utvecklingen har fört med sig större klientmängder och samtidigt har klienternas livssituationer och problem blivit mera invecklade än tidigare. Den här situationen kan inte lösas enbart genom rationalisering av arbetet, utan det torde finnas orsak att stanna upp och fundera över vilken socialbyråns främsta uppgift egentligen är och hur man bäst hjälper sina klienter. I det här utvecklingsarbetet kan man säkert få hjälp också av klienterna. På vissa orter har man goda erfarenheter av klientråd. Ekenäs, den 8 maj 2014 Socialombudsman Birgitta Gran