Existentiell hälsa. En resurs i vård och omsorg

Existentiell hälsa En resurs i vård och omsorg

Tänk om vi inte stressar ihjäl oss utan att det är värre än så Stress Utanförskap Prestation Ideal Informationsflöde

Cecilia.Melder@teol.uu.se Grunden för en förnyad folkhälsopolitik Människan är både kropp, själ och ande enl. barn- och äldreminister Maria Larsson (fysisk, psykisk och existentiell)

World View Value Chart Survey (www.worldvaluessurvey.org)

Religion / andlighet artiklar per 5-årsperiod (icke-kumulativ) (Koenig 2011) (andlighet-hälsa ökat med 688% på 30 år, Meezenbroek, et al 2010, s.)

Tro som resurs SP8 Existentiell kontakt SP1 Existentiell hälsodimension Hoppfullhet & optimism SP7 WHOQOL-SRPB aspekter av hälsodimensionerna Fysisk Smärta, Energi, Sömn, Fysisk rörlighet, Beroende av medicinsk behandling Meningen med/i livet SP2 Harmoni & inrefrid SP6 Förundran ö omgivning SP3 Existentiell styrka SP5 Helhet & integration SP4 Psykisk Positiv känsla, Kognition, Själv-förtroende, Fysiskt utseende, Negativ känsla, Förmåga till dagliga aktivitet Social Relation, Stöd, Sex, Arbete Livsmiljö Trygghet, Hem, Ekonomi, Vård, Information, Fritid, Fysisk miljö, Transport

Hur utvecklas och vidmakthålls existentiell hälsa

Arbetsdefinitioner - Hälsa är den sammantagna värderingen av självskattat välbefinnande och kliniskt bedömt tillstånd utifrån människans fysiska, psykiska, sociala och existentiella dimensioner. - God hälsa är då det sammantagna välbefinnandet och tillståndet är tillräckligt bra för att vara en förutsättning och resurs för mänskligt liv. (Kostenius, C. & Melder, C. 2013)

Hälsodimensionernas inbördes relation Autonom existentiell hälsosfär Fysisk hälsosfär Interaktiv existentiell hälsosfär Ekologisk hälsosfär Psykisk hälsosfär Möjlighet till interaktion mellan olika hälsosfärer Social hälsosfär

Hälsosfär med existentiell betydelse (FyEx, PsEx, SoEx, EkEx) Fysisk- Psykisk- Social- Ekologiskhälsosfär Yttre existentiellt betydelsefull inverkan (t.ex. livsåskådning) Inre existentiella behov Existentiellt meningsskapande Fysisk- Psykisk- Social- Ekologiskhälsosfär (ExEx +SP1-8) Hälsosfär med existentiell betydelse relaterat till existentiella behov (FyEx +SP1-8, PsEx +SP1-8, SoEx +SP1-8, EkEx +SP1-8)

Vad är existentiell hälsa (Meningsskapande system) Den sammantagna processerna av grundläggande Tankar (Kognitiva uttryck), t.ex. föreställningar om världen; andliga och religiösa livsförutsättningar; livets mål och mening. Handlingar (Aktiviteter och beteenden) som kan utföras enskilt eller i grupp; spontant; organiserat och/eller institutionaliserat. Känslor (affektiva uttryck), individens emotionella behov och reaktioner i relation till existentiella aspekter t.ex. hopp; helhet; förundran och livsmening. när människan förhåller sig till livets olika situationer i relation till sig själv, sin omgivning och högre ideologiskt; filosofiskt; politiskt; vetenskapligt eller religiöst uppfattningar.

Existentiell folk hälsomodell enl. C.Melder 1. Yttre sfär med yttre existentiellt betydelsefull inverkan 3. Fysisk hälsosfär 4. Psykisk hälsosfär Kapitel 5. Redovisning av resultat Kärnan i mitten= Potentiellt existentiellt meningsskapande hälsosfär 5. Social hälsosfär 6. Ekologisk hälsosfär 2. Inre sfär med inre existentiella behov Kontinuum mellan sfärernas integration och desintegration

Existentiell hälsovård på lekens villkor Fakta Förståelse Förtrolighet Inre existentiell verklighet Förnim -melse Yttre existentiell verklighet Melders model Utveklad ifrån Winnicotts teori om övergångsområdet

Melder, C., (2011) Vilsenhetens epidemiologi -en religionspsykologisk studie i existentiell folkhälsa. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-134249 KONTAKTA MIG GÄRNA Cecilia.Melder@teol.uu.se

Må dårligt Subjektiv Frisk O J e k t i v d i a g n o s Sjuk upplevelse Må bra Inspirerat av Katie Erikssons hälsokors

Den existentiella dimensionen och hälsa Substantiell Funktionell Tankar Meningska pande Handlingar SOC Existentiell filosofi Coping

Historisk utveckling under 1900-t Utveckling över approximativ tid Folksjukdomar Vårdperspektiv Folkhälsoperspektiv 1900 1950 2000 1.a vågen folksjukdomar Infektionssjuk domar 2.a vågen folksjukdomar Vällevnadssju kdomar 3.e vågen folksjukdomar Samlevnadssju kdomar Hälsovård Sjukvård Hälso- & sjukvård 1.a folkhälsorevolutionen 2.a folkhälsorevolutionen Bättre levnadsförhållanden Medicinsk behandling 3.e folkhälsorevolutionen Efterforskar komplexa system

Meningskapandesystem Livet = vilse i pannkakan eller vart jag mig i världen vänder...

Begreppens inbördes relation Religion Existentiell hälsosfär Personlig övertygelse Andlighet

Definitioner R/S Religion ett organiserat system av övertygelser, praxis och ritualer för att förbinda en person till det heliga eller trancendenta och främja en relation och ett ansvar till andra inom ramen för ett trossamfund. Andlighet en personlig strävan att förstå svaren på yttersta frågorna om livet, om mening och om sin relation till det heliga, som kanske eller kanske inte leder till religiösa doktrin, ritualer eller ett trossamfund (Koening, H.G. 2005 i min övers.)

Början till en möjlig definition Människor tillstånd utifrån självskattad och/eller klinisk bedömning av de dynamiska förhållande i hela människans utifrån en existentiell grund. Där hen har resurser att göra det som är för hen är meningsfull och hen kan acceptera sin situation och sträva mot sin fulla utvecklings potential. Där hen ingår i ett socialt sammanhang som hon har möjlighet att samverka med och påverka.

Hälsodefinitioner? Hälsa är den sammantagna värderingen av det självskattade välbefinnandet och det kliniskt bedömda tillståndet av människans fysiska, psykiska, sociala och existentiella dimensioner. God hälsa är då det sammantagna välbefinnande och tillstånd är tillräckligt bra för att vara en resurs och förutsättning för mänskligt liv Existentiell hälsodimension Den sammantagna processerna av grundläggande Tankar, Handlingar, Känslor när människan förhåller sig till livets olika situationer i relation till sig själv, sin omgivning och högre uppfattningar

1. Den existentiella hälsosfären är resultatet av en process grundad i introjiceringen av yttre existentiell påverkan och de inre existentiella behoven. Denna hälsodimension har en särställning för självskattande hälsa och välbefinnande.

Hur stärks hälsa Hälsa i vid bemärkelse, förstådd som det sammantagna självskattade och kliniskt bedömda fysiskt, psykiskt, socialt, livsmiljörelaterade och existentiellt tillståndet, kan stärkas genom att främja introjeceringen mellan den inre existentiella och den yttre existentiella sfären.

Mening

Forma en hälsodefinition VAD är hälsa; kategorier, kontinuum, dimensioner eller HUR uppnås/ stärker hälsan; risk-, frisk- och skydsfaktorer.

Studien har genererat följande två hypoteser: 1. Självskattad hälsa och välbefinnande bygger på fem hälsosfärer: den fysiska, psykiska, sociala, livsmiljörelaterad och den existentiella. Samtliga hälsosfärer kan påverka varandra. 2. Den existentiella hälsosfären, som i sig är resultatet av en process grundad i introjiceringen av yttre existentiell påverkan och de inre existentiella behoven, har en särställning för självskattande hälsa och välbefinnande.

Meningen i eller med livet? Meningen på många nivåer macro (alla) messo (vi) micro (jag)

16 basbehov som styr våra handlingar och påverkar vår personlighet Behovet av

Idealism socialrättvisa, ärlighet Makt påverka andra, prestation, ledarskap Heder lojalitet, moral, karaktär Ordning struktur Mat inta föda, middagar, jakt Sparande samla på saker, samling, egendom Lugn känslomässig stillhet, avkoppling, trygghet Fysisk aktivitet muskelträning, kondition Social kontakt kamratskap, vänskap, nöjen Oberoende Självständighet, frihet, personlig integritet Acceptans tillhörighet Status socialställning, förmögenhet, titlar, uppmärksamhet Romantik sex, skönhet Revansch ge igen seger, angrepp Familj barn, fostran Nyfikenhet kunskap, sanning

16 september, dag 1 10 11.30 Praktisk introduktion Presentation och förväntningar Begrepp, definitioner och behov av en existentiell hälsodimension. 13 14.30 Historisk utveckling 15 16.30 Seminarium Vad är hälsa och hur uppkommer? WHOQOL-SRPB, validering

Efter kursen förväntas studenten kunna: redogöra för och kritiskt reflektera över olika definitioner av centrala begrepp inom existentiellt relaterad folkhälsovetenskap, redogöra för hälsoläget i befolkningen och den historiska utvecklingen i ett nationellt perspektiv, utifrån ett existentiellt perspektiv, omsätta den teoretiska kunskapen i planering, genomförande och utvärdering av insatser för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande existentiellt arbete, kritiskt reflektera över sin roll i arbetet med existentiella frågor.

Examination Obligatorisk närvaro vid undervisningstillfällen, det vill säga minst 80 % närvaro. En enskild PM som presenteras vid seminariet den 21 oktober, skriftlig gruppuppgift som presenteras i helgrupp den 13 januari samt opposition på en annan grupps uppgift. Alla moment i undervisningen omfattas av den obligatoriska närvaron. Seminarierna, PM och gruppuppgiften med tillhörande opposition är examinatoriska. Det innebär att samtliga dessa uppgifter ska utföras. Formalia för skriftliga uppgifter ska göras i enlighet med THS: instruktioner, se http://www.ths.se/site/images/stories/studentinformation/om_examinatio n.pdf PM och gruppuppgift (instruktioner ges inför respektive uppgift) Onsdagen den 16 oktober mailas PM till cecilia.melder@ths.se. Måndagen den 8 januari mailas gruppuppgiften till cecilia.melder@ths.se. cecilia.melder@ths.se cecilia.melder@ths.se. Betyg Kursen kan ge betygen Väl godkänd, Godkänd, Underkänd. För att få G krävs att man får G på alla examinatoriska uppgifter och närvarat i minst 80% av undervisningen.

Litteratur Antonovsky, Aaron, 2005: Hälsans mysterium 2 uppl. Stockholm: Natur och kultur. (i urval 170 s) DeMarinis, Valerie, Wikström, Owe, & Cetrez, Önver (red), 2012: Inspiration till religionspsykologin: kultur, hälsa och mening. Stockholm: Natur & Kultur. (160 s i urval) Folkhälsoinstitutet, 2011: Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010. Stockholm: Folkhälsoinstitutet. (71 s) (Elektronisk). PDF format. Tillgänglig:< http://www.fhi.se/pagefiles/13152/r2011-29-halsoframjande-%20halso-%20ochsjukvard-kunskapsunderlag-for-fhpr-2010.pdf> Forsberg, Birger m.fl.: Folkhälsorapport 2011. Folkhälsan i Stockholm I dag och i morgon. Stockholms läns landsting: Utvecklingsavdelningen. (36 s). (Elektronisk). PDF format. Tillgänglig:<http://www.folkhalsoguiden.se/upload/folkh%c3%a4lsoarbete/fhr2011/Folkh%c3%a 4lsorapport%202011.pdf> Medin, Jennie & Alexanderson, Kristina, 2001: Begreppen hälsa och hälsofrämjande en litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur.(180 s) Melder, Cecilia, 2010: Vilsenhetens epidemiologi - en religionspsykologisk studie i existentiell folkhälsa. Doktorsavhandling, Uppsala Universitet, Religionsvetenskapliga institutionen, avdelningen för religionspsykologi. (i urval 180 s). (Elektronisk). PDF format. Tillgänglig: <http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-134249> Pellmer, Kristina, Wramner, Bengt & Wramner, Håkan 2012: Grundläggande folkhälsovetenskap. 3 uppl. Stockholm: Liber AB. (256 s) Strang, Susan, 2002: Spiritual /existential issues in palliative care with special reference to patients with brain tumors and their spouses. Doktorsavhandling: Göteborg University, Institute of Selected Clinical Sciences, Department of Oncology. (i urval 100 s, tillhandahålls vid kursstarten). Artiklar kommer fortlöpande läggas ut på kursens hemsida (ca 100 s). I förekommande fall går senare upplagor bra att använda.

Motsatsen till hälsa Diseases objektiv ohälsa Illness subjektiv ohälsa Sickness sociala ohälsa

Begreppens ursprung Hälsa, (gr. hygieia =leva bra, euexia= bra vanor för kroppen) (NE) Existentiell folkhälsa kan härledas etymologiskt ut sammansättningen av latinets exis tere = träda fram; leva och fornsvenskans folk = mängd, skara samt hälsa bildat av hel = lycka (Wessén, 1995, s. 102, 119, 176).

Begreppens ursprung Folksjukdom, när en sjukdom leder till allvarliga följder för både den enskilda individen och samhället, och mer än en procent av befolkningen är drabbad (Janlert, 2000, s. 100). Epidemiologi, läran om sjukdomar med spridning bland befolkningen, kommer från grekiskans epi = i, på, de mos = folk och logo so = ord, förnuft, vetenskap (Wessén, 1995, s. 98, 260).

Ansatser i hälsodefinitioner Humanistisk ansats Existentiell hälsoansats Biomedicin skansats Ontologisk eller metodologisk reduktionism

Olika utgångspunkter i definitionen av hälsa Hälsa är Humanistisk Biomedicinsk ett kontinuum olika dimensioner motsatsen till sjukdom

Biomedicins inriktning Atomistisk-biologisk/ Mekanistisk ansats Biostatisk ansats

Humanistisk inriktning Holistisk ansats Ekologisk ansats Salutogen ansats Teleologisk ansats

Kombinerad inriktning Psykosomatisk ansats Homeostatisk ansats Behavioristisk ansats

Den existentiell hälsodimension

Hur stärks existentiellhälsa Hälsa i vid bemärkelse, förstådd som det sammantagna självskattade och kliniskt bedömda fysiskt, psykiskt, socialt, livsmiljörelaterade och existentiellt tillståndet, kan stärkas genom att främja introjeceringen mellan den inre existentiella och den yttre existentiella sfären.

Definition: existentiell hälsodimension Existentiell en de sammantagna, mer eller mindre bearbetade, processerna av grundläggande tankar, handlingar och känslor när människan förhåller sig till livets olika situationer i relation till sig själv, sin omgivning och en eventuell transcendent eller immanent kraft. (Melder, C. 2012)

Nytt begrepp för dagen Eubiotrofi, att upprätthålla det goda livet (gr. Eu= gott, bios=liv, tropheia=upprätthållande) Alternativt bara Eubioti, gott liv Som motsats till Euthanasi (gr. Eu=god, thanatos=död)

Arthur Kleinman, psykiatriker och antropolog, presenterar kulturen i olika dimensioner i översättning av Valerie DeMarinis. Fysisk och psykisk dimension Social dimension Ekologisk dimension Kulturell/Existentiell dimension DeMarinis, V. (2003). Pastoral Care, Existential Health, and Existential Epidemiology. A Swedish postmodern case study. Stockholm: Verbum.

Kultur som konst t.ex. musik, dans, måleri, teater, film, fotografi, litteratur etnologisk dimension t.ex vanor, levnadssätt och traditioner meningskapande system t.ex. tankar, känslor och handlingar

Kultur på två nivåer i relation till mental hälsa Externrepresentation; kulturella artefakter (föremål), roller, aktiviteter, institutioner Intern representation; attityder, tro, värderingar, medvetandemönster, epistemologi Marsella, A. & Yamada, A., (2000). Culture and mental health: An introduction and overview of foundations, concepts and issues. I. Cuéllar & F. A. Paniagua (Eds.), Handbook of multicultural mental health: Assessment and treatment of diverse populations. San Diego: Academic Press

Kultur i relation till hälsa 1) alla individer, grupper och institutioner existerar i en kulturell kontext. 2) i alla grupper finns medvetna och omedvetna aspekter av kultur som påverkar synen på hälsa och sjukdom. 3) synen på hälsa och sjukdom är kopplat till politik sociala strukturer som implementerade i sociala institutioners policy och hälsovårds strukturen. 4) det finnas samexisterade paradigm där något synsätt är normerande. DeMarinis, V. (2006). Existential Dysfunction -as a Public Mental Health Issue for Post-Modern Sweden: a cultural challenge and a challenge to culture. Holm, B. (Red.). Tro på teatret -essays om Religion og Teater, Religion i det 21 århundrede nr 3 (pp. 229 243). Köpenhavn: Köpenhavns Universitet.

Hälsodimensionernas inbördes relation Autonom existentiell hälsosfär Fysisk hälsosfär Interaktiv existentiell hälsosfär Ekologisk hälsosfär Psykisk hälsosfär Möjlighet till interaktion mellan olika hälsosfärer Social hälsosfär

WHO:s Hälsa för alla -strategi med relevans för utvecklandet av den existentiella hälsodimensionen 1977 1986 1991 1997 1999 2000 2001 WHO:s Generalförsamling Ottawa Sundsvall We Can Do It Jakarta WHO:s Europakontor Mexico City WHOQOL- SRPB Hälsa för alla - strategin initieras Hälsa en livsresurs Stödjande miljöer Mot 2000- talet Health 21 Helhetsperspektiv på livsstil WHO:s sex hälsodimensioner i nytt mätinstrument Hälsoförebyggande arbete Dynamiska hälsodimensioner Värderingar Community Andlighet, religiositet & personlig tro kopplas till livskvalitet Stödjande miljöer Andlig dimension Kyrka Livskvalitet Lek & kultur

Cecilia.Melder@teol.uu.se Tro som resurs SP8 Kontakt m andlig existens SP1 Hoppfullhet o optimism SP7 WHOQOL-SRPB Meningen med livet SP2 WHOQOL SRPB Existentiella behov Harmoni o inrefrid SP6 Förundran ö omgivning SP3 Andlig styrka SP5 Helhet m kropp, psyke o själ SP4 Fysisk Smärta, Energi, Sömn, Fysisk rörlighet, Beroende av medicinsk behandling Psykisk Positiv känsla, Kognition, Själv-förtroende, Fysiskt utseende, Negativ känsla, Förmåga till dagliga aktivitet Social Relation, Stöd, Sex, Arbete Livsmiljö Trygghet, Hem, Ekonomi, Vård, Information, Fritid, Fysisk miljö, Transport

Forskning och praktik

Förmiddagen 10.00 11.30 1) Forskning varför studera, 2) Forskning och inventering av nuläget, 3) Utifrån ett hälso- och sjukvårdsperspektiv, 4) Utifrån ett existentiellt perspektiv och 5) Forskning om SOC som exempel. Eftermiddagen 13.00 14.30 Genomgång av dagens artiklar 15.00 16.30 Gruppindelningen och grupparbete

Varför ska vi bedriva forskning i ämnet, enligt Koenig (2012, s.463) Upptäcka sjukdomar/ohälsa (risk faktorer) Förebygga sjukdomar/ohälsa (frisk- och skydsfaktorer) Medicinskt resultat. Ger efterfrågad behandling Upplysning för hälso- och sjukvård Således har forskning om religion, andlighet och hälsa många potentiella tillämpningar och är inte så annorlunda från andra vanliga områden av vetenskaplig forskning som undersöker sociala och beteendemässiga påverkan på hälsan. (i min översättning)

Allt är inte av godo Till exempel religiös kamp förknippats med högre - - dödlighet, mer - svår depression, - hopplöshet och - dödslängtan Tillit och hälsa

SOU 1997:119 (delbetänkande till HSU 2000) Begreppet hälsa inbegriper fyra var för sig lika viktiga värdebegrepp, nämligen långt liv, friskt liv, rikt liv och jämlikt liv

Tre strategiska områden för FHI utifrån Folkhälsopolitisk rapport 2010 Hälsofrämjande livsmiljö och levnadsvanor, Goda livsvillkor, samt Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel

MÅL FÖR FOLKHÄLSAN Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Regeringens proposition 2002/03:35 Målområden: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel

Nationella folkhälsokommitténs För att må bra har människor behov av att känna delaktighet och möjlighet att påverka sina egna liv och samhällsutvecklingen. Känsla av sammanhang och meningsfullhet är begrepp som ofta återkommer när det gäller förståelsen av varför vissa människor klarar påfrestningar bättre än andra. En viktig del i att kunna se ett sammanhang och en meningsfullhet är kunskaper om sig själv och omvärlden (SOU, 2000:91, s. 88).

Blir i 11 mål för folkhälsan Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan och skall därför utgöra ett särskilt målområde. För att nå det övergripande nationella folkhälsomålet skall särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt vid barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället (Regeringens proposition, 2002/03:35, s. 47f.).

Ur socialstyrelsens lägesrapport 2012 Svenskarnas medellivslängd fortsätter att öka. Överlevnaden i t.ex. cancer och hjärt- och kärlsjukdom fortsätter att öka. Färre personer röker, men andra ohälsosamma levnadsvanorna minska inte. Vissa grupper löper fortfarande större risk än andra att dö i förtid. Fler barnfamiljer har socialtjänsten som hyresvärd. Vräkningar av barnfamiljer minskar inte längre, utan tycks öka. Äldre med riskfyllt alkoholbruk ökar och det tycks särskilt gälla äldre kvinnor.

Hälso- och sjukvård för barn 0-21 år (Socialstyrelden, 2012) Andelen unga, som vårdas inom psykiatrisk slutenvård fortsätter att öka. Allt fler barn och unga har heldygnsinsatser. I snitt vårdades 305 barn/år efter att ha utsatts för övergrepp, 2005 2009. 1 300 barn, 77 procent flickor, vårdades efter en avsiktlig självdestruktiv handling, 2005 2009. 30 barn/ år begick självmord, 2005 2008 5 barn/ år avled efter att ha utsatts för övergrepp, 2005 2008.

: Cecilia.Melder@teol. uu.se/ 2012-05-23 Psykosomatiska besvär 2009/10 uppdelat på kön för barn 10-18 år i %, (SCB) 70 60 50 40 30 20 10 0 F P F P F P F P en gång i veckan en gång i veckan Har huvudvärk minst en gång i veckan Har ont i magen minst en gång i veckan minst en gång i veckan Har svårt att somna minst en gång i veckan minst en gång i veckan Har känt mig stressad minst en gång i veckan ÅLDER 10-12 år 13-15 år 16-18 år

Artiklarna presenteras utifrån 1) hur det definierat hälsa, 2) vad de studerat och 3) vad de kommit fram till.

Utse inom gruppen 1 ordförande 1 presentatör 1 sekreterare 1 tillsaken och tiden hållare

Teoretiska modeller och dess praktiska tillämpning

19 oktober, dag 3 10 11.30 Viktiga begrepp för den 4.e hälsodimentionen Modeller för hälsa A. Antonovsky; D.W. Winnicott & C. Melder 13 14.30 Föreläsning av Bo Haglund 15 16.30 Seminarium, Vad är hälsa och vad påverkar hälsan, utifrån PM.

Kopplingen mellan begreppen mening, kultur och hälsa

Kultur som konst t.ex. musik, dans, måleri, teater, film, fotografi, litteratur etnologisk dimension t.ex vanor, levnadssätt och traditioner meningskapande system t.ex. tankar, känslor och handlingar

Kultur i relation till hälsa 1) alla individer, grupper och institutioner existerar i en kulturell kontext. 2) i alla grupper finns medvetna och omedvetna aspekter av kultur som påverkar synen på hälsa och sjukdom. 3) synen på hälsa och sjukdom är kopplat till politik sociala strukturer som implementerade i sociala institutioners policy och hälsovårds strukturen. 4) det finnas samexisterade paradigm där något synsätt är normerande. DeMarinis, V. (2006). Existential Dysfunction -as a Public Mental Health Issue for Post-Modern Sweden: a cultural challenge and a challenge to culture. Holm, B. (Red.). Tro på teatret -essays om Religion og Teater, Religion i det 21 århundrede nr 3 (pp. 229 243). Köpenhavn: Köpenhavns Universitet.

Mening skapas i en rituell kontext och praxis, (Stifoss-Hanssen & Danbolt, 2011 s. 34)

Meningsskapande system Processerna av grundläggande Tankar (Kognitiva uttryck), t.ex. föreställningar om; världen, andliga och religiösa livsförutsättningar, livets mål och mening. Stabila över tid Handlingar (Beteendemässiga uttryck), som kan utföras enskilt eller i grupp, spontant, organiserat eller institutionaliserat. Stabila över tid Känslor (affektiva uttryck), individens sammantagna emotionella sfär kopplade till dessa processer. Föränderliga över tid. när människan förhåller sig till livets olika situationer i relation till sig själv, sin omgivning och/eller en transcendent eller immanent kraft.

Aron Antonovsky Salutogenetiskt- eller patogenetiskt synsätt SOC = KDimension eller kontinuum ASAM

Definition av SOC-KASAM Global hållning Genomgripande och varaktig dynamisk tillit Stimuli från inre och yttre världen är strukturerade, förutsägbara och begripliga. Resurser för att möta kraven finns tillgängliga Utmaningar är värda investeringar och engagemang. (Antonovsky, A. 1994, s. 41)

SOC = KASAM 2.begriplighet 3.hanterbarhet 1.meningsfullhet (s.44) SOC har sitt ursprung i de Generella Resistrenta Resurserna (GRR= GMR) GRR är t.ex pengar, socialtstöd, jag-styrka och inteligens) Stressorer hemmar KASAM GRR höjer KASAM Skilda kulturella vägar leder till olika KASAM

SOC Grunden i barnaåren Begriplighet- Biologiska förutsättningar som främjar närhet och kontakt med behov av stabilitet. Genom graden av förutsägbarhet och kontinuitet permanentas känslan av begriplighet. Meningsfullhet- När stimuli och responser är förutsägbara strukturer detta bidrar till känslan av meningsfullhet, erfarenhet av medbestämmande i socialt värdesatt verksamhet Hanterbarhet- belastningsbalansen mellan 1) de sociala kraven på barnet och 2)barnets egna krav.

Senare forskning på SOC Hypotes, att SOC är mer stabil bland hög-soc individer än bland dem med låg SOC, har hittills varit helt utan empiriska bevis, Hakanen, J.J.,Feldt, T. Leskinen, E. 2007 Socioekonomisk bakgrund och framgång i skolan inte direkt relaterat till hög SOC i vuxen ålder. Ingen av barndomens GRR prejudicerade SOC i vuxen ålder, med undantaget ekonomiska svårigheter som ledde till klassposition i vuxen ålder Hög SOC är stabilare än låg SOC som tendrar att bli ännu lägre med tiden.

Utveckling enl. D. W. Winnicott Omvårdare Barn

Utveckling enl. D. W. Winnicott Yttre- Över gångs- Inre- område

Utveckling enl. D. W. Winnicott Barn Omvårdare

Utveckling enl. A-M Rizzuto Barn Omvårdare

Pruysers tre världar Autistisk värld Illusionistisk värld Realistisk värld Privata behov Symtom Dröm Sterilitet Inre objekt (imago) Kulturella behov Symboler Lek Skaparförmåga Transcendenta objekt Behov av fakta Tecken, indicier Arbete Resurstillgång Yttre objekt

Meningen i eller med livet? Diskutera i grupp (ca 20 min) Vad gör att livet känns meningslöst/ meningsfullt? Känner du att livet har ett speciellt syfte? Känner du att det finns ett större gemensamt syfte? Enskilt (ca 20 min) Ta ett folie ark. Gör en skulptur som säger något om meningen i livet. Presentera din skulptur två och två. När presentatione är klar namnger ni varandera sskulpturer och sedan plaserar vi dem på bordet och har venesage, där man presenterar varandras skulpturer med namn.

Meningens kraft var med oss idag och alla dagar. Tack

Att planera och genomföra en insats Utvärdering Mål Genomförande Inventera behov

Grundsyn Hälso- & Sjukvårdssyn Kunskaps- syn Samhälls- syn Fakta Förståelse Färdighet Förtrogenhet Etisk grundsyn Människo- syn Process- syn

Hälsovård på lekens villkor Winnicott (och lite Cecilia) Fakta Förståelse Förtrolighet Inre verklighet Förnim -melse Yttre verklighet

Olika former av samtal Objekt subjekt Brustet helt Jämlikhet Makt Syfte godtyckligt, på måfå Sammanhang Roller

Processen Påverkan Inlärning Kunskaps utveckling Kunskaps användning Individfaktorer Miljöfaktorer

Pass/träff Perspektiv/ item i WHOQOL- Ordning SRPB Field-Test Instrument (fr. p-värde) 1+2 SP7.Hoppfullhet och optimism 2 3+4 SP4.Helhet och integration 5 5+6 SP5.Andlig styrka 7 7+8 SP8.Personlig tro som resurs 3 9+10 SP2.Meningen med livet 8 11+12 SP3.Förundran inför tillvaron 6 13+14 SP1.Andlig kontakt 4 15+16 SP6.Frid och inre harmoni 1

Datum Pass, 3 Tema: 2a Helhet.integration (kropp, psyke, själ) Inledning, 30 min Läsning: Eeva Kilpis nya sång om kärlek. Gestaltning: alla får välja tre saker med hål i t ex pärlor: en för kroppen, psyket och själen. Sakerna läggs sedan i ett kuvert med namn på. Kursupplägget vid 1 av 16 tre-timmars pass Kreativt/ Workshop (förtrolighet), 30 min Gör ett självporträtt på en papptalrik med typ, pärlor, färg m.m. Namnge ditt porträtt. Presentera två och två för varandra varför ni valt de färger, storlekar och former ni gjort. Avslutningsvis presenterar var och en sitt självporträtt och väljer en plats på väggen att sätta upp det. Diskussion/ Vela (förståelse), 30 inklusive fika. Vad betyder kroppen, psyket och själen för oss? Känner du samhörighet mellan kropp, psyke och själ? Är du med din balans mellan kropp, psyke och själ? Hur bemöts vi, bedöms vi? Om du var en kroppsdel, vilken är du vilken skulle du vilja vara Input/ Veta (fakta), 25 min Fysisk, psykisk, social och livsmiljörelaterad hälsa hänger ihop. Den existentiella hälsan utgör en central dimension Andningen har en central roll i våra världsreligioner. Detta har lett till olika typer av andningsövningar. Genom andningen förbinds de fysiska mentala och existentiella och kom främja en balans. WHOQOL- SRPB frågor) SP4. Avslappning / Vila (förnimmelse), 25 min + Avslutning, 15 min Cecilia.Melder@teol.uu.se Anslappning Näsborre-andning, djup andas genom näsborren och ut genom munnen, 15 ggr genom varje näsborre. Avslutning, 5 min Alla i cirkel hållande varandra i händerna en hand upp en ner och läsandes Helhetens kraft var med oss idag och alla dagar. Tack.