Ändringarna i grunderna för läroplanerna för grundexamen inom lantbruksbranschen, utbildningsprogrammen för lantbruksteknologi och djurskötar



Relevanta dokument
Den ändrade föreskriften skall följas fr.o.m

UTVECKLINGSARBETE INOM PERSONLIG TILLÄMPNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM LANTBRUKSBRANSCHEN

Dokumentering av yrkesprov

Föreskrift 26 /011/2003. Grunder för fristående examina YRKESEXAMEN FÖR LANTBRUKSMASKINMONTÖR

FÖRESKRIFT 38/011/2004. Grunder för fristående examen

GRUNDEXAMEN INOM HÄSTHUSHÅLLNING, HÄSTSKÖTARE, RIDINSTRUKTÖR

Bilaga Sid 1 GRUNDERNA FÖR ARBETSLEDARUTBILDNING INOM BILBRANSCHEN, FÖRSÖKSUTBILDNING

FÖRESKRIFT 22/011/2007. Grunder för fristående examen

Vägen till yrkeskunskap inom naturbruk och miljöområdet

Föreskrift 49 /011/99 YRKESEXAMEN FÖR SKOGSMASKINSFÖRARE GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN

Uppgifter som ska antecknas i betyg och bilagor i yrkesutbildning och handledande utbildning

FÖRESKRIFT 60 /011/2002. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 19/011/2007. Grunder för fristående examen

Dokumentering av yrkesprov

Dokumentering av yrkesprov

2 UPPBYGGNADEN AV YRKESEXAMEN FÖR SKÖTSEL AV OCH OMSORG OM PRODUKTIONSDJUR

BILAGA TILL EXAMENSBETYG (*)

MÅLEN FÖR OCH UBBYGGNADEN AV GRUNDEXAMEN I AUDIOVISUELL KOMMUNIKATION, MEDIEASSISTENT

FÖRESKRIFT 10/011/2004. Grunder för fristående examen

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

Läroplan för utbildningsprogrammet för mentalhälsoarbete och missbrukarvård

FÖRESKRIFT 54/011/2009. Grunder för fristående examen

Grunder för yrkesinriktad grundexamen

Yrkesprovsplaner. Grundexamen inom el- och automationsteknik. Elmontör Automationsmontör

Föreskrift 66/011/2002. Grunder för fristående examen

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV

YRKESEXAMEN FÖR BIODLARE EXAMENSGRUNDER Föreskrift 39/011/2015

FÖRESKRIFT 35/011/2007. Grunder för fristående examen

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR KAROSSERI- OCH BILPLÅTSMÄSTARE

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN STÖD FÖR UTVECKLING OCH HANDLEDNING EXAMINANDENS NAMN:

GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp

Beslutet ändrar ovan nämnda föreskrift enligt följande:

GRUNDERNA FÖR ARBETSLEDARUTBILDNING INOM TRANSPORTBRANSCHEN, FÖRSÖKSUTBILDNING

Grundexamen inom lantmäteribranschen, kartläggare

ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2000

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:

YRKESEXAMEN INOM HUSHÅLLSSERVICE 2013

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN STÖD FÖR REHABILITERING EXAMINANDENS NAMN:

GRUNDEXAMEN INOM LANTBRUKSBRANSCHEN, 2014

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN PROVTAGNING OCH KUNDBETJÄNING I NÄRVÅRDARENS ARBETE

BETYG ÖVER FRISTÅENDE EXAMINA, UTBILDNING SOM FÖRBEREDER FÖR FRISTÅENDE EXAMINA OCH LÄROAVTALSUTBILDNING

LANTBRUKSDJUR. Ämnets syfte

FÖRESKRIFT 12/011/2006. Grunder för fristående examen

Yrkesprovsplaner. Grundexamen inom husteknik. Rörmontör. Fastställda av Yrkesteam Husteknik Östra Nylands yrkesinstitut Inveon

PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN

PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I YRKESUTBILDNINGEN OPH

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:

Dokumentering av yrkesprov

GRUNDEXAMEN INOM FASTIGHETSSERVICE 2010

Utbildningsstyrelsen Edita Prima Oy. Helsingfors ISBN (häft.) ISBN (pdf)

FÖRBEREDELSE FÖR ARBETSPLATSHANDLEDARUPPGIFTER 2 sv

Grundexamen i pedagogisk verksamhet och handledning

Fastställda läroplansgrunder för yrkesinriktad specialundervisning

Yrkesprovsplaner Grundexamen inom bilbranschen

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34

Fristående examina. Påvisa ditt kunnande flexibelt och individuellt i en fristående examen

YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2001

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Yrkesinriktad specialundervisning för gymnasieexamen inom fastighetsservice LÄROPLAN FÖR DE YRKESINRIKTADE EXAMENSDELARNA

GRUNDEXAMEN I INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK

FÖRESKRIFT 18 /011/2008. Grunder för fristående examen

GRUNDER FÖR YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN

Dokumentering av yrkesprov

GRUNDER FÖR YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN GRUNDEXAMEN INOM TRÄBRANSCHEN, SNICKARE 2014 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN FÖRESKRIFT 74/011/2014

2) gemensamma studier som är nödvändiga för förvärvande och kompletterande av yrkesskickligheten,

FRÄMJANDE AV MUNHÄLSAN OCH ARBETE I SPECIALOMRÅDEN INOM MUNHÄLSAN

Vuxenutbildningens förverkligande. Att studera som vuxen

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR MATMÄSTARE 2014

FÖRESKRIFT 70/011/2000 AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA OCH INGÅENDE AV AVTAL

Bilaga 1. Moment som granskas: Mera uppgifter. Buller F 1. Fortgående buller F 2. Slagbuller

Grundexamen inom bilbranschen 2014

En lantbruksutbildning- tre nivåer

Dokumentering av yrkesprov

1 Examensdelarna inom övriga kompetensområden än kompetensområdet för spelgrafik. 32 Att verka i produktionsmiljöerna och -processerna för spelgrafik

VÄXTODLING. Ämnets syfte

Dokumentering av yrkesprov

Grundexamen i informationsoch kommunikationsteknik

FÖRESKRIFT 8/011/2006. Grunder för fristående examen

GRUNDEXAMEN I NATUR OCH MILJÖ 2009

Föreskrift 80/011/2014 (innehåller förändringar och korrigeringar enligt föreskrift 4/011/2015 och föreskrift 43/011/2015)

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

GRUNDEXAMEN I TRÄDGÅRDSSKÖTSEL 2010

Kompetensområdet för KUNDBETJÄNING OCH INFORMATIONSHANTERING

YRKESEXAMEN FÖR MJÖLKFÖRÄDLARE 2010

FÖRESKRIFT 47/011/2009. Grunder för fristående examen

GRUNDEXAMEN INOM LANTBRUKSBRANSCHEN 2009

GRUNDEXAMEN I HEMARBETS- OCH RENGÖRINGSSERVICE 2010

FÖRESKRIFT 43/011/2002. Grunder för fristående examen

GRUNDEXAMEN INOM BEKLÄDNADSBRANSCHEN

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016

Samtals- och självskattningsunderlag: Gröna näringarna

Föreskrift 67/011/2002. Grunder för fristående examen

YRKESEXAMEN INOM RESEBYRÅBRANSCHEN 2011

YRKESEXAMEN FÖR DJURSKÖTARE 2012

Yrkesexamen för arbete som teamledare

GRUNDEXAMEN INOM HÅRBRANSCHEN, FRISÖR 2009

STÖDFRÅGOR TILL PERSONLIG TILLÄMPNING I ANSÖKNINGSSKEDET

Transkript:

FÖRESKRIFT 15.6.2007 Dnr 18/011/2007 Giltighetstid: fr.o.m. 1.8.2007 tillsvidare Till anordnarna av grundläggande yrkesutbildning och examenskommissionerna GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN OCH FÖR FRISTÅENDE EXAMEN Rätten att meddela föreskriften följer av: L 630/1998, 13 2 mom., L ändr. 479/2003, 23 F 216/2001, F ändr. 606/2006 L 631/1998, 13 2 mom. Upphäver Utbildningsstyrelsens föreskrift - Ändrar Utbildningsstyrelsens föreskrift 23.4.2001 FS 24/011/2001 Grundexamen inom lantbruksbranschen Med undervisningsministeriets förordning (F 606/2006) fastställdes utbildningsprogrammen för Lantbruksteknologi och Djurskötsel som delar av Grundexamen inom lantbruksbranschen. Härav följer att Utbildningsstyrelsen 15.6.2007 har beslutat att före den pågående revideringen av lätoplansgrunderna inom den grundläggande yrkesutbildningen slutförs, ändra grunderna för läroplanen och för fristående examen för Grundexamen inom lantbruksbranschen, till de delar det gäller utbildningsprogrammen för lantbruksteknologi och i enlighet med bilagan. Till övriga delar iakttas de ikraftvarande grunderna för läroplanen och för fristående examen för grundexamen inom lantbruksbranschen (Utbildningsstyrelsens föreskrift 23.4.2001 nr 24/011/2001) samt Utbildningsstyrelsens föreskrift om bedömningen av de studerande (30.9.2005 nr 32/011/2005). Utbildningsanordnaren skall för undervisningen göra upp och godkänna en läroplan med iakttagande av vad som föreskrivits i dessa grunder för läroplanen och för fristående examen. Den ändrade föreskriften skall iakttas fr.o.m. 1.8.2007. Utbildningsanordnaren, examensarrangören och examenskommissionen kan inte underlåta att följa denna föreskrift eller att avvika från den. Generaldirektör Undervisningsrådet BILAGA Ändringarna i grunderna för läroplanerna för grundexamen inom lantbruksbranschen, utbildningsprogrammen för lantbruksteknologi och djurskötar Opetushallitus Kumpulantie 3, PL 380, 00531 Helsinki, puhelin (09) 774 775, faksi (09) 7747 7865, etunimi.sukunimi@oph.fi, www.oph.fi Utbildningsstyrelsen Gumtäktsvägen 3, PB 380, 00531 Helsingfors, telefon (09) 774 775, fax (09) 7747 7865, fornamn.efternamn@oph.fi, www.oph.fi

1 ÄNDRING --- 1.3 Målen för utbildningsprogrammen för lantbruksteknologi och i samband med grundexamen inom lantbruksbranschen De som har avlagt utbildningsprogrammet för, djurskötare, skall kunna sköta husdjur så att djurens välbefinnande främjas. Vid skötseln av djuren skall de kunna verkställa utfodring och avel enligt planerna. De skall kunna använda de maskiner och den utrustning som behövs för husdjursskötseln. De skall kunna utnyttja informationsteknik för att följa upp och planera husdjursproduktionen. De skall kunna följa utvecklingen inom sin bransch, arbeta som ett led i kvalitetskedjan för husdjursproduktionen och samarbeta med andra. De skall arbeta på ett kostnadsmedvetet och miljöansvarigt sätt. De skall enligt de val som de har gjort kunna grunda företag som erbjuder avbytarservice, verka som kommunala lantbruksavbytare eller arbeta i hem för keldjur eller upphittade djur, i husdjursparker, affärer för smådjur, företag för gårdsturism eller affärer för lantbruksförnödenheter och foder. De som har avlagt utbildningsprogrammet för lantbruksteknologi, landsbygdsföretagare, skall kunna organisera sitt arbete i enlighet med arbetarskyddsbestämmelserna när det gäller uppgifter som anknyter till produktionsteknologi. De skall kunna utnyttja informationsteknik när de planerar och följer upp produktionen. De skall följa utvecklingen inom sin bransch, bilda kvalitetskedjor för produktionen och samarbeta med andra. De skall arbeta på ett kostnadsmedvetet sätt och kunna bedöma lönsamheten för verksamheten samt verka med ansvar för miljön. Inom sin bransch skall de kunna bedöma vilka behov som de genom sin affärsidé skall försöka tillgodose. Enligt de val som de har gjort skall de kunna arbeta som landsbygdsföretagare, lantbruksmaskinsentreprenör, serviceverkstadsföretagare, inom handeln med lantbruksförnödenheter och med olika slags serviceuppgifter som riktar sig till lantgårdar. ---

2 2.2 Studiernas uppbyggnad GEMENSAMMA STUDIER Enligt grunderna för den gällande läroplanen 1) YRKESINRIKTADE STUDIER I studierna ingår minst inlärning i arbetet GEMENSAMMA YRKESINRIKTADE STUDIER I EXAMEN Grundläggande färdigheter i landsbygdsföretagande (studiehelhet 1, ersätter studiehelheterna 1 och 2 i grunderna för den gällande läroplanen 1 ) YRKESINRIKTADE STUDIER DIFFERENTIERADE ENLIGT UTBILDNINGSPROGRAM 1 90 sv 70 sv UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR DJURSKÖTSEL, DJURSKÖTARE (ny examensbenämning) Obligatoriska studier Studiehelhet 41 30 sv 30 sv Valfria studier Studiehelhet 7 eller Studiehelhet 14 Enligt grunderna för den gällande läroplanen 1) Övriga valfria studier Får väljas från studiehelheterna 3-19 och 40 i grunderna för den gällande läroplanen 1) UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR LANTBRUKSTEKNOLOGI, LANDSBYGDSFÖRETAGARE Obligatoriska studier 30 sv Studiehelhet 42 30 sv Valfria studier Studiehelhet 43 eller Studiehelhet 44 Övriga valfria studier Får väljas från studiehelheterna 3-19 och 40 samt studiehelheterna 43-44 i grunderna för den gällande läroplanen 1) VALFRIA STUDIER Enligt grunderna för den gällande läroplanen 1) 1 Utbildningsstyrelsens föreskrift 24/011/2001 10 sv

3 Yrkesinriktade studier och inlärning i arbetet mål, centralt innehåll och bedömning 3.2.A Gemensamma yrkesinriktade studier i examen 3.2.1 Grundläggande färdigheter i landsbygdsföretagande, Mål och centralt innehåll, berömlig nivå De studerande skall känna till verksamhetsmiljön inom naturbruksbranschen samt de viktigaste arbetsuppgifterna och kunna följa arbetsgemenskapens instruktioner och goda arbetssätt så att de självständigt kan fungera i sitt arbete och omsorgsfullt utföra de uppgifter som tilldelats dem. De skall kunna begära råd och anvisningar som behövs i arbetet. De studerande skall kunna upprätthålla sin arbetsförmåga och inse betydelsen av ergonomi och arbetarskydd så att de kan bedöma och utveckla sitt sätt att arbeta. att fungera i arbetsgemenskapen De studerande skall inse vilken betydelse företagandet har i naturbruksbranschen och vara förtrogna med de grundläggande frågorna som gäller grundandet av företag så att de kan starta ett lönsamt företag och ansöka om finansiering för det via de vanligaste finansieringskanalerna. De studerande skall känna till de viktigaste författningarna och hur de inverkar på företagsverksamheten. De skall ha kännedom om grunderna i bokföring och beskattning så att de kan följa med företagets penningflöden och vid behov vidta nödvändiga åtgärder. De studerande skall vara införstådda med hur kvalitetssystemet inverkar på företagets verksamhet. De skall kunna använda sig av informationsoch kommunikationsteknik när det skaffar fram och behandlar information i sina dagliga arbetsuppgifter. grundläggande färdigheter som företagare. De studerande skall som grund för planeringen av växtodlingsarbetena ha kännedom om hur vädret, jordmånen, vattenhushållningen, markstrukturen, mikrobverksamheten och näringsämnena inverkar på grödornas tillväxt. De studerande skall känna till de vanligaste åkergrödorna som odlas i Finland och veta hur de används. De studerande skall känna igen de vanligaste åkerogräsen, växtsjukdomarna och skadedjuren så att de kan vidta vederbörliga växtskyddsåtgärder. De studerande skall kunna ta jordprover så att de kan göra upp en enkel odlingsplan på basis av markkarteringen. De skall vara införstådda med växtföljdens betydelse, kunna utarbeta en kalknings- och gödslingsplan samt räkna ut utsädesmängden och göra nödvändiga odlingsanteckningar så att de kan utföra bearbetnings-, sånings- och skördearbeten enligt anvisningarna. De skall kunna beakta arbetarskyddsaspekter och miljöfrågor i sitt arbete. De studerande skall kunna verka så att åker- och skogsnaturens mångfald tryggas och söka information om miljölagstiftningen. kännedom om tillväxtfaktorer och utförande av växtodlingsarbeten.

4 De studerande skall känna till de vanligaste djuren och de centrala begreppen som gäller skötseln av dem så att den grundläggande skötseln av djuren är tryggad. De studerande skall kunna hantera djuren rätt och säkert och därför måste de ha kännedom om grunderna i djurens beteende. De skall kunna se om ett djur är friskt eller sjukt och vid behov kunna tillkalla hjälp. De studerande skall kunna utföra de dagliga sysslorna i samband med och hålla utrymmena rena på ett säkert och hygieniskt sätt. De studerande skall ha kännedom om de vanligaste djurfodren så att de enligt anvisningarna kan utfodra djuren på det sätt som respektive djurart förutsätter. daglig grundläggande skötsel av djuren. De studerande skall känna igen vårt lands viktigaste trädslag, deras naturliga utveckling samt grunderna för ståndortsklassificering av skog så att de är införstådda med skogsskötselns grunder. De studerande skall kunna använda sig av en skogsbruksplan. De skall under handledning kunna utföra förnyelse- och skötselarbeten i skogen. De skall på ett tryggt och riktigt sätt under handledning kunna använda och underhålla motor- och röjningssågar. De skall känna till möjligheterna för mångbruk av skogen och kunna arbeta med ansvar för miljön. grunderna i skogsskötsel. De studerande skall enligt anvisningar kunna använda traktor och andra maskiner som hör till arbetsuppgifterna. De skall kunna koppla arbetsmaskinerna och tilläggsutrustningen rätt och säkert. De skall kunna utföra startkontroller. De skall kunna tolka informationen från signalanordningarna och utgående från den kunna lokalisera eventuella störningar i maskiner och apparatur. De skall kunna använda skyddsutrustning när de arbetar med maskiner. De studerande skall kunna utföra de vanligaste underhålls- och reparationsarbetena och känna till principerna för metallbearbetning. De skall kunna arbeta med maskiner och anläggningar på ett säkert sätt och med ansvar för miljön. säker användning av maskiner och anordningar. De studerande skall kunna utföra de vanligaste underhålls- och reparationsarbetena på byggnader. De skall kunna använda de vanligaste verktygen, maskinerna och byggnadsmaterialen rätt, säkert och med hänsyn till miljön. De studerande skall kunna skaffa sig de anvisningar och tillstånd som behövs vid byggandet och tolka byggnadsritningar. byggnadsarbeten. Bedömning, nöjaktig nivå (1) De studerande skall i egenskap av medlemmar i arbetsgemenskapen ta ansvar för arbeten som tilldelats dem följa arbetstiderna och andra instruktioner i arbetsgemenskapen använda sig av informationsteknik i sitt dagliga arbete ha omsorg om arbetarskyddet under handledning utföra växtodlings-, skogs- och arbeten använda traktor och arbetsmaskiner enligt anvisningarna under handledning utföra underhålls- och reparationsarbeten på byggnader.

5 3.2.B Yrkesinriktade studier differentierade enligt utbildningsprogram --- Utbildningsprogrammet för, djurskötare 3.2.41 Djurkännedom och, 30 sv Mål och centralt innehåll, berömlig nivå De studerande skall kunna arbeta med olika slags djur och behandla dem på ett tryggt sätt så att de självständigt klarar av att utföra den dagliga skötseln av olika djur. De skall kunna se till att djurstallarna är prydliga och att djuren har det bra. De studerande skall enligt anvisningar kunna använda de vanligaste maskinerna och anordningarna som behövs vid skötseln av de allmännaste djurslagen. De studerande skall följa anvisningarna och bestämmelserna om arbetarskydd. De skall kunna göra dagliga anteckningar om n. De studerande skall kunna arbeta med för miljön. De skall kunna använda den centrala fackterminologin inom branschen. De skall kunna känna igen de vanligaste djurarterna och raserna samt deras biologiska särdrag så att en god skötsel av djuren kan garanteras. I skötselarbetet skall de studerande ta hänsyn till skedena i olika djurs årscykel så att de kan agera så som situationen kräver. De studerande skall kunna tyda det arttypiska beteendet hos de vanligaste djuren när det gäller den dagliga skötseln och organiserandet av skötselomgivningen, så att de kan sköta djuren i överensstämmelse med de viktigaste djurskyddsbestämmelserna, kraven för djurhållning och, anvisningarna och bestämmelserna om arbetarskydd samt etiska principer. De studerande skall förstå hur djurcellen och olika grupper av ryggradsdjur är uppbyggda och fungerar samt ha kännedom om djurens viktigaste livsfunktioner med tanke på djurens hälsa, skötsel och organiserandet av skötselomgivningen. De studerande skall vara på det klara med de olika näringsämnenas betydelse för djuret så att de kan beräkna näringsbehovet hos olika djur. De studerande skall känna till vilka foder och andra produkter som används vid utfodringen av olika djurslag så att de kan använda dem på det sätt som skötseln av djuret kräver. De studerande skall kunna göra en sensorisk bedömning av vilka slags foder som går att använda vid utfodringen. De skall kunna organisera skötseln och utfodringen av djuren i enlighet med djurens ålder och produktionsskede. djurkännedom och. De studerande skall känna till de vanligaste sjukdomsalstrarna och de vanligaste sjukdomarnas symptom och orsaker samt hur sjukdomar förebyggs så att de kan ge första hjälpen och bedöma när veterinär bör tillkallas. De skall kunna förebygga smittsamma sjukdomar i djurstallarna och arbeta hygieniskt i olika typer av djurstallar. De studerande skall kunna vårda ett sjukt djur enligt givna anvisningar. omsorg om djurens hälsa.

6 De studerande skall kunna redogöra för huvuddragen i ärftlighetslära och djuravel så att de kan utnyttja möjligheterna med och metoderna för djuravel inom djurproduktionen. De studerande skall vara införstådda med de risker och etiska frågor som hör ihop med avel. grunderna i ärftlighetslära och djuravel. De studerande skall vara insatta i det arttypiska beteendet och de biologiska särdragen hos olika djurarter samt de krav på utrymme som ställs i lagar, förordningar och föreskrifter om djurhållning så att de kan bedöma om olika djurstallar är fungerande eller i behov av reparation samt utföra små underhålls- och reparationsarbeten på dem. De skall kunna bedöma på vilket sätt befintliga utrymmen kan byggas om så att de bättre motsvarar djurens naturliga behov. De skall kunna använda de vanligaste byggmaterialen, handverktygen och maskinerna på ett riktigt, tryggt och ekonomiskt sätt med hänsyn till miljön. planering och reparation av djurstallar. De studerande skall kunna arbeta med kundservice vid olika slags företag inom branschen på ett otvunget och vänligt sätt och med iakttagande av företagets verksamhetsprinciper. De skall behärska grunderna i kundbetjäning och olika slags kundservicesituationer och ledigt klara av situationerna. De skall kunna ge kunderna handledning i hur djuren sköts och utfodras, grundläggande djurhälsovård, frågor kring fortplantningen samt vilka tjänster som finns att tillgå. De studerande skall på egen hand kunna hantera olika betalningsmedel och informationsteknik i kundbetjäningsarbetet. De skall genom sitt eget uppträdande kunna upprätthålla den externa bilden av företaget. De skall handla ansvarsfullt samt följa arbetstiderna och andra regler, sekretessbestämmelser och förpliktelser inom arbetsgemenskapen. kundbetjäning. Bedömning, nöjaktig nivå De studerande skall kunna känna igen olika djurarter under handledning av en sakkunnig kunna ordna med en skötselomgivning som lämpar sig för olika djurarter under handledning kunna utföra den dagliga skötseln av djuren hantera djuren enligt givna anvisningar utfodra djuren enligt givna anvisningar kunna se om ett djur är friskt eller sjukt se till att arbetsmiljön är prydlig ta ansvar för de arbeten som tilldelats dem följa arbetstiderna och andra regler i arbetsgemenskapen verka som medlemmar i arbetsgemenskapen och klara av de vanligaste kundbetjäningssituationerna arbeta enligt anvisningarna om arbetarskydd.

7 Utbildningsprogrammet för lantbruksteknologi, landsbygdsföretagare 3.2.42 Grunderna i lantbruksteknologi, 30 sv Mål och centralt innehåll, berömlig nivå De studerande känner till de maskiner som hänför sig till jordbruksproduktionen och vet hur de används. De kan utföra sådana metallarbeten som behövs vid reparation, montering och tillverkning av lantbruksmaskiner och anordningar. De skall känna till de metaller och plaster som allmänt används i lantbruksmaskiner och hur man förhindrar korrosion. De studerande skall kunna använda de material som lämpar sig för respektive objekt och ha kännedom om värmebehandlingens möjligheter och verkningar. De skall kunna tillverka svetsfogar enligt ändamålet och svetsa olika metaller. De skall kunna använda och underhålla de svetsmaskiner och andra maskiner och anordningar som används vid tillverkningen av lantbruksmaskiner på ett säkert och ekonomiskt sätt. De skall känna till de nyaste konstruktionerna och lösningarna inom maskinbyggnadstekniken. De studerande skall kunna tyda maskinritningar. De skall kunna rita enkla metallkonstruktioner och maskindelar och tillverka dem enligt kraven i sina ritningar, vilket förutsätter att de känner till principerna för hållfasthetsberäkningar. De skall kunna prissätta de aktuella tjänsterna och ge anbud utgående från dem. De studerande skall kunna utföra metall-, maskinbearbetnings- och svetsarbeten ekonomiskt och säkert och med ansvar för miljön, och därför kunna iaktta de säkerhetsbestämmelser som gäller heta arbeten och CE-normer för lantbruksmaskiner. De studerande skall själva kunna bedöma sina arbetsmetoder och vara kapabla att vid behov ändra dem. De skall kunna tillämpa sina färdigheter i metallarbete när de planerar och tillverkar maskiner och anordningar som behövs vid produktionsverksamheten inom lantbruket. metallkonstruktions-, maskinbearbetnings- och svetsarbeten vid reparation och tillverkning av lantbruksmaskiner. De studerande skall ha kännedom om hur förbränningsmotorerna är konstruerade och fungerar så att de är införstådda med de ansvars- och kvalitetsfaktorer som gäller service och reparation. De studerande skall kunna använda verkstadslokalen tryggt och systematiskt. De kan använda bas- och specialverktyg när de underhåller och reparerar lantbruksmaskiner. De studerande kan lokalisera och identifiera störningar eller fel i motorn och reparera dem. De känner till maskinens inställningsvärden och kan använda nödvändiga redskap och maskiner samt mät- och annan apparatur samt vid behov anlita specialtjänster. De kan handla ekonomiskt vid anskaffningen av reservdelar. De studerande kan bedöma sitt arbete och sina arbetsmetoder och vid behov ändra dem samt prissätta sitt arbete. De studerande känner till hur lantbruksmaskinernas effektöverföringar är uppbyggda och fungerar. De skall kunna använda maskiner försedda med olika typer av effektöverföring på ett säkert sätt i olika situationer. De skall kunna bestämma vad som orsakat fel eller störningar i en maskin så att de kan underhålla, justera och reparera de ovan nämnda objekten med användning av lämpliga verktyg. Dessutom skall de ha kännedom om kraven och egenskaperna hos de vätskor som används vid reparationen. De känner till de lagstadgade bestämmelserna om underhåll och reparation av bromsoch styranordningar.

8 De studerande skall ha kännedom om de grundläggande storheter som används inom elteknik och förstå deras verkningar. De har kännedom om elektromagnetiska fenomen och är medvetna om hur de kan användas i samband med olika apparater. De kan utläsa elscheman och på basis av dem förstå hur systemet fungerar. De studerande skall kunna använda den grundläggande elektriska mätapparaturen så som underhållet och reparationen kräver. De skall veta hur de elektriska system som används i lantbruksmaskiner fungerar samt känna till komponenterna och deras funktionsprinciper. I sitt arbete skall de beakta arbetarskyddsfaktorerna och de säkerhetsföreskrifter som arbetsmiljön förutsätter. De studerande skall ha kännedom om hydraulikens grunder, de grundläggande komponenterna och deras egenskaper. De skall känna till hydraulikens symboler och kunna reda ut principerna för hur systemen fungerar. De studerande skall på ett säkert sätt kunna använda traktorernas och lantbruksmaskinernas hydrauliska system. De skall på basis av sina mätningar kunna bedöma funktionsstörningar och vilka reparationer som behövs. De studerande skall ha kännedom om den elektroniska styrningen i anslutning till lantbruksmaskinernas hydraulik. De studerande har kännedom om egenskaperna hos det avfall som uppstår och kan förvara och göra sig av med avfallet på rätt sätt. De studerande kan prissätta kostnaderna för de aktuella tjänsterna och handla kostnadsmedvetet. underhåll och reparation av lantbruksmaskiner. Bedömning, nöjaktig nivå (1) De studerande skall se till att arbetsmiljön är prydlig arbeta enligt säkerhetsföreskrifterna med iakttagande av principerna för hållbar utveckling bedöma sitt eget arbete och sina arbetsmetoder arbeta ekonomiskt utföra de vanligaste svetsningsarbetena med olika material och tillsatser tillverka de vanligaste metallkonstruktionerna och utföra de vanligaste maskinbearbetningsarbetena utföra intervallservice på motorer enligt handboken utföra grundläggande mätningar förstå hur effektöverföringen är uppbyggd och ha kännedom om de hydrauliska systemen i lantbruksmaskiner kunna de grundläggande elektriska storheterna och deras verkningar.

9 3.2.43 Lantbruks- och markanläggningsteknologi, Mål och centralt innehåll, berömlig nivå De studerande skall kunna använda lantbruksmaskiner och kombinationer av sådana inom maskinentreprenad samt ha kännedom om deras konstruktion och funktionsprinciper i den mån att de kan använda maskinerna effektivt och hålla dem i funktionsdugligt skick. De känner till tekniken för att justera, testa och övervaka maskinerna och kan med dess hjälp ha uppsikt över att arbetet är ändamålsenligt och anordningarna fungerar. De studerande har kännedom om de grundläggande konstruktionerna i den teknik de använder och kan identifiera de viktigaste felen och problemen. De kan bestämma behovet av reparation och förnyelse av maskinerna. användning, underhåll och reparation av entreprenadmaskiner och anordningar inom lantbruket. De studerande kan utföra service- och reparationsarbeten på ett ekonomiskt sätt i överensstämmelse med företagets verksamhetsidé. De studerande skall kunna produktifiera och marknadsföra de maskinentreprenadtjänster som lantgårdarna och landsbygdsföretagen behöver samt ha kännedom om entreprenadavtalens innehåll. De studerande skall med hjälp av informationsteknik kunna göra de anteckningar om verksamheten som kvalitetsuppföljningen förutsätter och fungera som medlemmar i produktionsgruppen. kännedom om företagsverksamhetens grunder och kundbetjäning samt ekonomisk planering av verksamheten. Bedömning, nöjaktig nivå (1) De studerande skall kunna använda de vanligaste maskinkedjorna på ett säkert sätt utföra grundläggande service på lantbruksmaskiner känna till den teknologi för justering, testning och övervakning som hör samman med användningen av maskinerna ingå ett grundläggande avtal om entreprenaduppdrag principerna för ekonomisk verksamhet. 3.2.44 Produktionshanteringsteknologi, Mål och centralt innehåll, berömlig nivå De studerande skall vara insatta i de biologiska grunderna för produktionen så att de kan utföra de arbeten som hör till produktionsverksamheten och upprätthålla produktionen i överensstämmelse med principerna för hållbar utveckling. De studerande skall kunna använda och ställa in de maskiner och anordningar som används inom produktionsverksamheten inom olika produktionsgrenar samt förstå deras centrala funktionsprinciper så att de kan planera och förbättra de arbets- och maskinkedjor som behövs inom produktionen samt utföra det dagliga underhållet. De studerande skall följa med den teknologiska utvecklingen och utnyttja den i sin verksamhet. De skall kunna utvärdera sina

10 arbetsmetoder och ändra dem vid behov. De studerande skall förstå betydelsen av maskinentreprenad och sambruk av maskiner enligt produktionsgren samt kunna bestämma om maskiner och anordningar behöver repareras eller förnyas. I de ovan beskrivna uppgifterna kan de handla ekonomiskt, säkert och utan onödig belastning av miljön. behärskande av produktionsmetoder enligt produktionsgren samt effektiv och säker användning av maskiner utan att miljön belastas. De studerande skall kunna uppskatta vilka kostnader och arbetsprestationer som produktionsmetoderna leder till så att de kan handla på ett ekonomiskt sätt. De skall kunna göra upp behövliga investerings- och finansieringskalkyler samt kunna utnyttja de rådgivningstjänster som anknyter till dem. De studerande skall känna till kvalitetskontrollens betydelse inom produktionsverksamheten. De kan använda sig av informationsteknik vid uppföljningen av produktionen och kan dokumentera sin verksamhet för att säkerställa kvalitetskontrollen. De studerande har kännedom om vilka principer och förpliktelser som gäller för en arbetsgivare. ekonomisk planering av produktionsmetoder, kvalitetskontroll och användning av informationsteknik. Bedömning, nöjaktig nivå (1) De studerande skall kunna utföra arbeten inom produktionsverksamheten i enlighet med anvisningarna använda de maskiner och anordningar som behövs inom produktionsverksamheten arbeta säkert och utan att belasta miljön arbeta ekonomiskt göra upp nödvändiga kalkyler under handledning använda sig av informationsteknik i sin verksamhet.

11 DEL II GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN --- 2 Uppbyggnaden av grundexamen inom lantbruksbranschen 2.1. Delar som ingår i examen Grundexamen inom lantbruksbranschen kan avläggas inom kompetensområdet för lantbruk, hästhushållning eller pälsdjursuppfödning. För att få examensbetyg för grundexamen inom lantbruksbranschen skall alla delar som ingår i examen avläggas i enlighet med följande figurer. Examensbenämningen är djurskötare eller landsbygdsföretagare. Kompetensområde Kompetensområdet för lantbruk Djurskötare Kompetensområdet för lantbruk Landsbygdsföretagare Examensdel De obligatoriska delarna 1 och 41 samt 40 studieveckor av delarna 3-19 i grundexamen inom lantbruksbranschen. I dessa bör ingå av delarna 7 eller 14. De obligatoriska delarna 1 och 42 samt 40 studieveckor av delarna 3-19 eller 43-44 i grundexamen inom lantbruksbranschen. I dessa bör ingå av delarna 43 eller 44. Figur 1. Uppbyggnaden av grundexamen inom lantbruksbranschen (djurskötare, landsbygdsföretagare) ---