YRKESEXAMEN FÖR DJURSKÖTARE 2012

Transkript

1 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR DJURSKÖTARE 2012 Föreskrift 40/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:46

2 Föreskrifter och anvisningar 2012:46 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR DJURSKÖTARE 2012 Föreskrift 40/011/2012

3 Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2012:46 ISBN (hft.) ISBN (pdf) ISSN-L ISSN (print) ISSN (online) Kopijyvä Oy, Esbo 2013

4

5

6 Innehåll 1 Fristående examina Anordnande av fristående examina Avläggande av fristående examina Grunderna för fristående examina Personlig tillämpning i fristående examen Bedömning av yrkesskicklighet i fristående examen Betyg Utbildning som förbereder för fristående examen Uppbyggnaden av yrkesexamen för djurskötare Kunnande som ska visas i yrkesexamen för djurskötare Examensdelar och uppbyggnaden av examen Kraven på yrkesskicklighet i yrkesexamen för djurskötare och grunderna för bedömningen Skötsel av djur och omsorg om deras välmående på en djurklinik Kliniskt vårdarbete på en djurklinik Kundbetjänings- och arbetslivsfärdigheter för en djurskötare på klinik Skötsel av försöksdjur och omsorg om deras välmående Assistans vid forskning gällande försöksdjur Försöksdjursskötares kundbetjänings- och arbetslivsfärdigheter Skötsel av djurparksdjur och omsorg om deras välmående Skötsel av djurparksmiljön Djurparksskötarens kundbetjänings- och arbetslivsfärdigheter Skötsel av djur i djuraffär och omsorg om deras välmående Kundbetjänings- och arbetslivsfärdigheter i en djuraffär Skötsel av djur och omsorg om deras välmående på ett djurpensionat Kundbetjänings- och arbetslivsfärdigheter i ett djurpensionat Skötsel och massage av hund Hundmassörens kundbetjänings- och arbetslivsfärdigheter Skötsel och träning av djur Djurtränarens kundbetjänings- och arbetslivsfärdigheter Skötsel och trimning av djur En trimmares kundbetjänings- och arbetslivsfärdigheter Företagsverksamhet inom djurbranschen En examensdel från en annan grund-. yrkes- eller specialyrkesexamen Bilaga: Beskrivning av djurskötarens yrke... 86

7

8 1 Fristående examina 1.1 Anordnande av fristående examina Examenskommissionerna som tillsätts av Utbildningsstyrelsen och består av representanter för arbetsgivare, arbetstagare, lärare och vid behov självständiga yrkesutövare ansvarar för anordnandet och övervakningen av fristående examina samt utfärdar examensbetyg. Examenskommissionerna gör ett avtal om anordnande av fristående examina med utbildningsanordnarna och vid behov med andra sammanslutningar och stiftelser. Fristående examina kan inte anordnas utan giltigt avtal med examenskommissionen. 1.2 Avläggande av fristående examina Fristående examen avläggs genom att examinanderna vid examenstillfällen i praktiska arbetsuppgifter visar det kunnande som förutsätts i examensgrunderna. Varje examensdel ska bedömas skilt för sig. Bedömningen görs som ett samarbete mellan representanter för arbetsgivare, arbetstagare och undervisningssektorn. Inom branscher där det är vanligt med självständiga yrkesutövare tas även denna part i beaktande vid valet av bedömare. Bedömningen godkänns slutligen av examenskommissionen. Examensbetyg kan beviljas då examinanden har avlagt alla examensdelar som krävs med godkänt vitsord. 1.3 Grunderna för fristående examina I examensgrunderna fastställs vilka delar och eventuella kompetensområden som hör till examen, uppbyggnaden av examen, den yrkesskicklighet som krävs i de olika examensdelarna, bedömningsgrunderna (föremålen och kriterierna för bedömning) samt sätten att visa yrkesskicklighet. En examensdel utgör ett delområde inom yrket som går att avskilja från den naturliga arbetsprocessen till en självständig helhet som kan bedömas. Kraven på yrkesskicklighet som beskrivs i de olika examensdelarna koncentrerar sig på de centrala funktionerna och verksamhetsprocesserna inom yrket samt på yrkespraxis inom den aktuella branschen. De omfattar även färdigheter som allmänt behövs i arbetslivet, till exempel sociala färdigheter. Föremålen och kriterierna för bedömning är härledda ur kraven på yrkesskicklighet. Föremålen för bedömning anger de kunskapsområden som man vid bedömningen fäster särskild vikt vid. Definitionen av dessa föremål underlättar också bedömningen av den aktuella arbetsprocessen. Bedömningen ska täcka alla de föremål för bedömning som beskrivs i examensgrunderna. Kriterierna för bedömning bestämmer den kvalitativa och kvantitativa nivån på en godkänd prestation. Sätten att visa yrkesskicklighet innehåller preciserande anvisningar om avläggandet av examen. Yrkesskickligheten visas i allmänhet i autentiska arbetsuppgifter. Sätten att visa yrkesskicklighet kan innehålla direktiv för bl.a. hur en examensprestation vid behov kan kompletteras så att alla krav på yrkesskicklighet blir beaktade. 7

9 1.4 Personlig tillämpning i fristående examen Utbildningsanordnaren sörjer för den personliga tillämpningen vid ansökningen till en fristående examen och utbildning som förbereder för en fristående examen, vid avläggandet av examen och vid förvärvandet av den behövliga yrkesskickligheten. Vid den personliga tillämpningen ska man beakta det som föreskrivs i 11 (952/2011) i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning om studerandes rättigheter och skyldigheter. Utbildningsstyrelsen har utfärdat en särskild föreskrift om individualisering (43/011/2006). 1.5 Bedömning av yrkesskicklighet i fristående examen Vid bedömning av yrkesskickligheten är det viktigt att ingående och noggrant granska hur examinanderna visar att de kan det som examensgrunderna förutsätter i kraven på yrkesskicklighet för den aktuella examensdelen. Vid bedömningen tillämpas de bedömningskriterier som fastställts i examensgrunderna. Bedömarna ska mångsidigt använda sig av olika och i första hand kvalitativa bedömningsmetoder. Används endast en metod, blir resultatet inte nödvändigtvis tillförlitligt. Vid bedömningen beaktas bransch- och examensspecifika särdrag i enlighet med examensgrunderna. Om examinanderna har tillförlitliga utredningar om tidigare visat kunnande, granskar bedömarna hur de motsvarar kraven på yrkesskicklighet i examensgrunderna. Bedömarna föreslår för examenskommissionen att kunnandet erkänns som en del av examensprestationen. Examenskommissionen fattar det slutliga beslutet om erkännande av tidigare visat kunnande som tillförlitligt utretts. Bedömning av yrkesskicklighet är en process där insamling av bedömningsmaterial och dokumentering av bedömning spelar en viktig roll. Representanter för arbetslivet och lärare gör på trepartsbasis en noggrann och mångsidig bedömning. Examinanderna ska klart och tydligt få veta hur bedömningsgrunderna tillämpas i deras eget fall. De ska också ges möjlighet att själva bedöma sina prestationer. Examensarrangören gör upp ett bedömningsprotokoll över examensprestationen för den aktuella examensdelen som undertecknas av bedömarna. Till en bra bedömningsprocess hör också att efter detta ge examinanderna respons på prestationerna. Det slutliga bedömningsbeslutet fattas av examenskommissionen. Bedömare De personer som bedömer examinandernas yrkesskicklighet ska ha god yrkeskunskap inom det aktuella området. Examenskommissionen och examensarrangören kommer överens om bedömarna i avtalet om anordnande av fristående examen. Rättelse av bedömning Examinanderna kan inom lagstadgad tid anhålla om rättelse av bedömning av den examenskommission som ansvarar för den aktuella examen. En skriftlig begäran om rättelse riktas till examenskommissionen. Examenskommissionen kan efter att ha hört bedömarna besluta om en ny bedömning. Det går inte att genom besvär anhålla om ändring av examenskommissionens beslut som gäller rättelse av bedömning. 8

10 1.6 Betyg Examenskommissionen beviljar examensbetyg och betyg för en eller flera avlagda examensdelar. Betyg över deltagande i förberedande utbildning ges av utbildningsanordnaren. Utbildningsstyrelsen har utfärdat direktiv om vilka uppgifter som ska framgå ur betygen. Betyg för en eller flera examensdelar ges på begäran. Examensbetyget, liksom betyget för en eller flera avlagda examensdelar, undertecknas av en representant för examenskommissionen och en representant för examensarrangören. En anteckning om avlagd fristående examen i ett av Utbildningsstyrelsen godkänt yrkesbevis är ett intyg över avlagd examen som är jämförbart med ett examensbetyg. Examensarrangören skaffar och undertecknar yrkesbeviset. Yrkesbeviset är avgiftsbelagt för examinanden. 1.7 Utbildning som förbereder för fristående examen Det går inte att ställa förhandsvillkor om deltagande i utbildning på dem som deltar i fristående examina. Examina avläggs ändå huvudsakligen i samband med förberedande utbildning. Utbildningsanordnaren beslutar om innehållet och anordnandet av den förberedande utbildningen för fristående examina i enlighet med examensgrunderna. Utbildningen och examenstillfällena ska planeras utgående från examensdelarna. Den som deltar i utbildning som förbereder för fristående examen ska ges möjlighet att delta i examenstillfällen och avlägga fristående examen som en del av utbildningen. Vid utbildning som förbereder för en fristående examen ska man också beakta bestämmelserna i 11, 13, 13 a och 16 i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning. 2 Uppbyggnaden av yrkesexamen för djurskötare 2.1 Kunnande som ska visas i yrkesexamen för djurskötare Kraven på yrkesskicklighet i yrkesexamen för djurskötare är fastställda enligt nivå så att personer med grundutbildning inom branschen eller motsvarande kunskaper och färdigheter samt gedigen praktisk erfarenhet av motsvarande uppgifter troligtvis klarar av att avlägga yrkesexamen. Djurskötare är professionella när det gäller djurs välmående och ansvarar för den grundläggande skötseln av djur och deras välmående vid djurkliniker, veterinärmottagningar, djurparker, djurpensionat, djuraffärer eller vid forskningsanläggningar. De erbjuder välmåendetjänster för djur som trimning av hundar, massage och skolning av djur. Djurskötare främjar i sitt arbete djurens välmående och de arbetar självständigt, ansvarsfullt samt enligt principerna för hållbar utveckling. De känner till riskerna i samband med arbetssäkerheten inom branschen och kan förutse och skydda sig mot dessa samt följer de författningar och instruktioner om arbetshälsa och -säkerhet som gäller för branschen. De följer författningarna om djurskydd i sitt arbete. De upprätthåller sin funktions- och arbetsförmåga samt kan arbeta under skiftande arbetsförhållanden. De behärskar de arbets- 9

11 livs- och kundbetjäningsfärdigheter som behövs inom det egna kompetensområdet samt vidareutvecklar sitt kunnande. De som har avlagt kompetensområdet djurskötsel på kliniker kan arbeta på djurkliniker, smådjurs-, produktionsdjur- och hästsjukhus eller på veterinärmottagningar. De kan assistera en veterinär vid behandlingar, göra de vanligaste laboratorieundersökningarna samt sköta djurpatienter och se till deras välmående. Dessutom kan de arbeta med mångsidiga och krävande uppgifter inom kundbetjäning, se till att mottagningsutrymmena är fräscha och komplettera lagret. De som har avlagt kompetensområdet skötsel av försöksdjur kan arbeta som skötare av försöksdjur inom offentliga eller privata sektorn eller som djurskötare vid en institution med försöksdjur. Förutom att se till försöksdjurens välmående kan de utföra behandlingar och assistera vid forskningsarbetet samt arbeta med kundbetjäning. Till arbetsuppgifterna hör också en noggrann rapportering och uppföljning av åtgärderna. De som har avlagt kompetensområdet skötsel av djurparksdjur kan arbeta som djurskötare vid en privat eller offentlig djurpark. De är förtrogna med skötseln av olika arter vid djurparker, som däggdjur, fåglar, reptiler, groddjur, fiskar och ryggradslösa djur. De kan se till djurparksdjurens välmående och hälsa samt förebygga sjukdomar och utföra behandlingar. De kan planera en artspecifik livsmiljö och ta hand om djurens utfodring. Förutom rapportering och uppföljning hör ofta också guidning av besökare till arbetsuppgifterna för dem som har avlagt kompetensområdet skötsel av djur i djurpark. De som har avlagt kompetensområdet djuraffärer kan verka som självständiga företagare eller som arbetstagare i ett företag som säljer sällskapsdjur och tillhörande tillbehör. Till deras arbetsuppgifter hör förutom skötsel av de djur som är till salu också kundbetjäning inom företaget, som försäljning och instruktioner till kunderna. De som har avlagt kompetensområdet djurpensionat kan arbeta vid ett djurpensionat eller hem för upphittade djur, antingen som självständig företagare eller som arbetstagare. Till befattningsbeskrivningen hör förutom skötseln av djuren också rengörings- och underhållsuppgifter av utrymmena, anskaffning av tillbehör, upprätthållande och komplettering av lager samt olika kundbetjäningsuppgifter. De som har avlagt kompetensområdet hundmassage kan verka som självständiga företagare eller arbetstagare vid ett företag som inriktar sig på välmåendetjänster för djur, som i en djuraffär, vid ett djurpensionat eller vid en veterinärmottagning. De kan massera hundar enligt de massageplaner som de har gjort upp och kan ge de fortsatta instruktioner som behövs till hundarnas ägare eller handler. De som har avlagt kompetensområdet träning av djur kan träna djur i egenskap av självständiga företagare eller som arbetstagare i ett företag som bjuder ut tjänster som gäller träning av djur eller djurs beteende. De kan hjälpa till med att t.ex. lösa problembeteenden hos djur, arbeta som rådgivare i frågor som gäller sällskapsdjurs beteende, arbeta som expert på produktionsdjurs beteende eller träna brukshundar. De som har avlagt kompetensområdet trimning av djur kan verka som självständiga företagare eller arbetstagare vid ett företag som inriktar sig på välmåendetjänster för djur, 10

12 som i en djuraffär, vid ett djurpensionat eller vid en veterinärmottagning. De kan trimma ett djur enligt en trimningsplan som de har gjort upp tillsammans med kunden och kan utföra arbetsuppgifter som gäller djurs bashälsovård. Dessutom kan de arbeta med kundbetjäningsuppgifter inom företaget och instruera kunderna i frågor som gäller djurskötsel. Genom den valfria examensdelen kan personer som avlägger yrkesexamen för djurskötare fördjupa sin yrkesskicklighet. Examinander som väljer examensdelen Företagsverksamhet inom djurbranschen kan arbeta som företagare inom branschen. Då inriktas djurskötarens kunnande på utvecklande och skötsel av ett företag inom djurbranschen, som ett djurpensionat, en djuraffär eller en djurpark. Dessutom kan examinanden arbeta som självständig företagare med t.ex. hundmassage, trimning, träning av problemhundar, rådgivning kring djurs beteende eller med träning av brukshundar. Djurskötare som har valt examensdelen Företagsverksamhet inom djurbranschen kan bedöma och utveckla både företaget och den egna verksamheten. De kan sköta sitt företag på ett produktivt sätt och marknadsföra produkter och tjänster. De kan fungera som arbetsgivare, samarbeta med intressentgrupper och bilda nätverk med andra företagare. Examinanderna kan specialisera sitt kunnande om skötsel av djur och djurs välmående genom att välja en examensdel från sådana grund-, yrkes- eller specialyrkesexamina som kompletterar eller fördjupar kompetensområdet. Examinanderna kan också välja en examensdel från ett annat kompetensområde inom yrkesexamen för djurskötare och på så vis göra sitt kunnande bredare och mångsidigare. 2.2 Examensdelar och uppbyggnaden av examen Yrkesexamen för djurskötare består av tre examensdelar. Examen är klar när alla tre delar har avlagts med godkänt resultat. Kompetensområdena djurskötsel på kliniker, skötsel av försöksdjur och skötsel av djurparksdjur innehåller inga valfria examensdelar, utan de består av tre obligatoriska examensdelar. När det gäller de övriga kompetensområdena är de två första examensdelarna obligatoriska och den tredje examensdelen är valfri. Som valfri examensdel kan examinanden välja en obligatorisk examensdel från ett annat kompetensområde, med undantag av examensdelen kundbetjänings- och arbetslivsfärdigheter inom ett annat kompetensområde. Kompetensområden inom yrkesexamen för djurskötare är Kompetensområdet djurskötsel på kliniker Kompetensområdet skötsel av försöksdjur Kompetensområdet skötsel av djurparksdjur Kompetensområdet djuraffärer Kompetensområdet djurpensionat Kompetensområdet hundmassage Kompetensområdet träning av djur Kompetensområdet trimning av djur 11

13 De obligatoriska examensdelarna per kompetensområde är: Obligatoriska examensdelar inom kompetensområdet djurskötsel på kliniker: 3.1 Skötsel av djur och omsorg om deras välmående på en djurklinik 3.2 Kliniskt vårdarbete på en djurklinik 3.3 Kundbetjänings- och arbetslivsfärdigheter för en djurskötare på klinik Obligatoriska examensdelar inom kompetensområdet skötsel av försöksdjur: 3.4 Skötsel av försöksdjur och omsorg om deras välmående 3.5 Assistens vid forskning på försöksdjur 3.6 Försöksdjursskötares kundbetjänings- och arbetslivsfärdigheter Obligatoriska examensdelar inom kompetensområdet skötsel av djurparksdjur: 3.7 Skötsel av djurparksdjur och omsorg om deras välmående 3.8 Skötsel av djurparksmiljön 3.9 Djurparksskötarens kundbetjänings- och arbetslivsfärdigheter Obligatoriska examensdelar inom kompetensområdet djuraffär: 3.10 Skötsel av djur i djuraffär och omsorg om deras välmående 3.11 Kundbetjänings- och arbetslivsfärdigheter i en djuraffär Obligatoriska examensdelar inom kompetensområdet djurpensionat: 3.12 Skötsel av djur och omsorg om deras välmående på ett djurpensionat 3.13 Kundbetjänings- och arbetslivsfärdigheter i ett djurpensionat Obligatoriska examensdelar för kompetensområdet hundmassage: 3.14 Skötsel och massage av hund 3.15 Hundmassörens kundbetjänings- och arbetslivsfärdigheter Obligatoriska examensdelar för kompetensområdet träning av djur: 3.16 Skötsel och träning av djur 3.17 Djurtränarens kundbetjänings- och arbetslivsfärdigheter Obligatoriska examensdelar för kompetensområdet trimning av djur: 3.18 Skötsel och trimning av djur 3.19 En trimmares kundbetjänings- och arbetslivsfärdigheter Valfria examensdelar: 3.20 Företagsverksamhet inom djurbranschen 3.21 En examensdel från en annan grund-, yrkes- eller specialyrkesexamen I yrkesexamen för djurskötare kan det ingå en yrkesinriktad examensdel som kompletterar eller fördjupar kunnandet från en yrkesinriktad examensdel i en annan grund-, yrkes eller specialyrkesexamen. Betyg över avläggande av denna examensdel utfärdas av examenskommissionen för branschen i fråga. Den examenskommission som svarar för yrkesexamen för djurskötare godkänner denna examensdel som en del av yrkesexamen för djurskötare på basis av betyg. När det gäller kompetensområdena djurskötsel på kliniker, skötsel av försöksdjur, skötsel av djurparksdjur och träning av djur antecknas i examensbetyget de djurarter, för vilka examen har avlagt. I kompetensområdet djurskötsel på kliniker antecknas i examensbetyget om examen har avlagts i fråga om smådjur, hästar eller produktionsdjur. 12

14 3 Kraven på yrkesskicklighet i yrkesexamen för djurskötare och grunderna för bedömningen Den yrkesskicklighet som examensgrunderna förutsätter visas i enlighet med den plan för anordnande av yrkesexamen för djurskötare som examenskommissionen godkänt. Examinanderna visar sin yrkesskicklighet vid personligt tillämpade examenstillfällen i autentisk miljö så att de på ett heltäckande sätt visar den yrkesskicklighet som förutsätts i examensgrunderna. Vid examenstillfällena visar examinanderna färdighet och förmåga att tillämpa sitt kunnande i föränderliga situationer och miljöer. De visar också att de kan bedöma och lära sig av sina erfarenheter, visa nytänkande i fråga om verksamhetssätten och ta nya verksamhetssätt i bruk. Bedömarna, som har instruerats i sin bedömningsuppgift, bedömer examinandernas yrkesskicklighet vid examenstillfällena. Examinanderna ska också ges en möjlighet att själva bedöma sina prestationer. Bedömarna utvärderar och dokumenterar det kunnande som examinanderna har visat i relation till examensdelens krav på yrkesskicklighet samt till föremålen och kriterierna för bedömning. I en god bedömningsprocess ingår också den respons som examinanderna får. Responsen kan ges till exempel efter att bedömningsförslaget har givits. Examinanderna kan ges en möjlighet att komplettera sina examensprestationer muntligt. Bedömarna antecknar sina observationer på en utvärderingsblankett under samtalet. På detta sätt säkerställs att examensprestationerna är heltäckande och bedömningen tillförlitlig. Denna möjlighet kan ges i samband med att en examensdel avläggs eller efter att alla examensdelar är avlagda. Yrkesexamen för djurskötare bedöms en examensdel i taget så att examinandens yrkesskicklighet jämförs med kraven på yrkesskicklighet. En bedömningsgrupp bestående av tre parter ger examenskommissionen ett skriftligt förslag till hur examensdelen ska bedömas efter att examensprestationerna har slutförts enligt examensgrunderna och på ett heltäckande och tillförlitligt sätt. Bedömningsgruppen med tre olika parter representerar arbetsgivare, arbetstagare och lärare. Kraven på yrkesskicklighet, föremålen och kriterierna för bedömning Kraven på yrkesskicklighet, som härletts ur uppgifts- och färdighetsområden i arbetslivet, beskrivs på följande sidor med fet stil. I den vänstra delen av kolumnen anges de föremål för bedömning som anger de för yrkesskickligheten centrala kunskapsområden som ägnas speciell uppmärksamhet i bedömningen. I den högra kolumnen anges de bedömningskriterier som definierar den kvalitativa och kvantitativa nivån på en godkänd prestation. På basis av dessa avgörs om examensprestationen godkänns. Efter examensdelen beskrivs sätten att visa yrkesskickligheten. 13

15 3.1 Skötsel av djur och omsorg om deras välmående på en djurklinik Krav på yrkesskicklighet Kraven på yrkesskicklighet för examensdelen är: kan ge djur en artspecifik skötsel och se till deras välmående på en djurklinik förhindra att djursjukdomar sprids och följa de arbetssätt som arbetsmiljön förutsätter använda de arbetsredskap, maskiner och apparater som behövs inom branschen samt ta hänsyn till arbetssäkerhet, författningar och miljöperspektiv. Bedömning (föremål och kriterier för bedömning) kan ge djur en artspecifik skötsel och se till deras välmående på en djurklinik. Omsorg om djurkliniksmiljön Hantering av djur vid en djurklinik beaktar i sitt arbete de anatomiska särdragen och det fysiologiska tillståndet hos de djur som vårdas på djurkliniken och inrättar sådana förhållanden för djuren som behövs skapar en vårdmiljö som främjar trygghet och välmående för de djur som vårdas på kliniken inrättar klinikmiljön och går till väga så att djurens och omgivningens säkerhet inte riskeras och att djuren upplever så lite stress som möjligt. är konsekvent, lugn och handlar med eftertanke så att relationen till djuren vilar på en etiskt hållbar grund känner igen ett djur som är i dåligt skick och beter sig avvikande samt agerar på det sätt som situationen kräver hanterar djuren korrekt i olika situationer utgående från djurart och ras agerar utan att förorsaka farliga situationer för sig själv, för djuret eller för andra djur och människor vid hanteringen av djuren beaktar i sitt arbete djurens beteendemässiga behov och särdrag som är artspecifika och individuella, så att djurets psykiska och fysiska välmående är säkrat beaktar i sitt arbete hur miljön och människors och andra djurs närvaro inverkar på djurets välmående och beteende arbetar för att minimera riskerna för att djuren 14

16 Utfodring av djur på en djurklinik drabbas av smärta, ångest och lidande eller sjukdom, stress och rädsla och att detta ska påverka djurens välmående och beteende ser till djurpatienternas patientsäkerhet på ett lämpligt vis i en klinisk vårdmiljö och under transport väljer ut och använder säkra och lämpliga medel för att hålla fast, transportera och leda djuren. planerar utfodring och utfodrar djuren vid kliniken vid behov, i samarbete med veterinär och enligt konstens alla regler, t.ex. när det gäller utfodring av opererade djur under deras konvalescens upptäcker de vanligaste problemen som beror på utfodringsfel och ger djurägaren instruktioner om hur man kan åtgärda situationen. kan förhindra att djursjukdomar sprids och kan följa de arbetssätt som arbetsmiljön förutsätter. Förebyggande av djursjukdomar vid en djurklinik Skötsel av arbetsredskap beaktar vid planeringen av sitt arbete och under arbetet sådana faktorer som förebygger smittsamma djursjukdomar iakttar systematiskt en god handhygien iakttar ett gott aseptiskt arbetssätt använder lämpliga rengörings- och arbetsmetoder håller utrymmena rena, prydliga och organiserade för att främja djurens hälsa och välmående samt se till att arbetet löper säkert och smidigt. tvättar, tar hand om och desinficerar arbetsredskap på rätt sätt steriliserar på rätt sätt ett arbetsredskap åt gången, sätter det i sin förpackning och kontrollerar att steriliseringsprocessen lyckas fullt ut väljer lämpliga ämnen och arbetsmetoder för rengöring och desinficering av olika arbetsredskap och ytor. kan använda de arbetsredskap, maskiner och apparater som behövs inom branschen och ta hänsyn till arbetssäkerhet, författningar och miljöperspektiv. Användning av arbetsredskap, maskiner och apparater vid en djurklinik använder och tar hand om maskiner och apparater för arbetet på ett korrekt och säkert sätt utför på eget initiativ grundläggande underhållsupp- 15

17 Beaktande av arbetssäkerheten vid en djurklinik Beaktande av författningar och miljökrav vid en djurklinik gifter i samband med de arbetsredskap som används för vård av djur, som rengöring av arbetsredskapen. beaktar i sitt arbete de hälsorisker som djuren medför, som zoonos och sensibiliseringsrisken, och skyddar sig på rätt sätt beaktar arbetssäkerhetsbestämmelser och -risker i sam-band med arbetet, som riskerna med röntgenstrålning, och skyddar sig mot detta på ett ändamålsenligt och korrekt vis har verksamhetsutrymmenas räddningsplan på det klara och följer räddningsplanen vid behov kan agera enligt instruktionerna vid en inledande släckning har ett giltigt Fhj1-kort, intyg över motsvarande utbildning eller motsvarande färdigheter. beaktar djurskyddsförfattningar och miljökrav vid behandlingar och i andra situationer följer regler och bestämmelser för resor med djur och transport av djur samt för import och export av djur följer bestämmelserna om avfallshantering när han/hon återvinner och sorterar djurklinikens avfall, även problemavfall använder sparsamt med vatten, energi och andra resurser. Sätt att visa yrkesskickligheten Yrkesskicklighet, sakkännedom och kännedom om grundläggande verksamhetsprinciper samt förmågan att omsätta kunskaperna i praktiken visas huvudsakligen i en verklig arbetsmiljö genom vanliga arbetsuppgifter som vård av djur vid en djurklinik, rengöring av utrymmen och vårdinstrument m.m. Examenstillfället kan kompletteras med skriftliga dokument (t.ex. genom att utarbeta nödvändiga instruktioner), intervjuer, diskussioner, videor och bilder samt med hjälp av examinandens egen bedömning. Examenstillfället kan förutom vid en smådjursklinik också genomföras t.ex. vid en veterinärmottagning, hästklinik eller vid ett smådjurs- eller produktionsdjursjukhus. s bedömningsmaterial består av bedömarnas utlåtanden från examenstillfället, av bedömda, kompletterade dokument och av examinandens egen bedömning. 16

18 3.2 Kliniskt vårdarbete på en djurklinik Krav på yrkesskicklighet Kraven på yrkesskicklighet för examensdelen är: kan assistera en veterinär vid behandlingar ta laboratorieprov och analysera dem medicinera djur och assistera vid smärtlindring, anestesi och avlivning av djur. Bedömning (föremål och kriterier för bedömning) kan assistera en veterinär vid behandlingar. Assistans vid behandlingar Åtgärder inom diagnostisk scanning Att assistera en veterinär i operationssalen ger veterinären samarbetskunnig assistans vid behandlingar på en djurklinik fäster uppmärksamhet vid djurens grundläggande hälsa och beteende samt vid förändringar i dessa och vidtar åtgärder vid behov bedömer läget och ett djurs tillstånd i sin helhet och rapporterar om sina observationer enligt anvisningarna samt agerar rätt i en vårdsituation gör utgående från förhandsuppgifter och observationer en preliminär bedömning om hur brådskande vård en djurpatient behöver samt hur lång tid som behövs för behandlingen. följer instruktionerna när han/hon utför de vanligaste åtgärderna inom diagnostisk scanning, som röntgen använder och upprätthåller på ett korrekt och säkert sätt de apparater och hjälpmedel som används i vården är medveten om riskerna med strålning och beaktar arbetssäkerheten genom att skydda sig själv, patienten och den assisterande personalen på rätt sätt under den undersökning som alstrar strålning. klär sig på ett sätt som passar för arbete i en operationssal assisterar i sterila arbetssituationer enligt instruktionerna förbereder patienten inför en kirurgisk åtgärd på ett korrekt sätt 17

19 kan ta laboratorieprov och analysera dem. Provtagning och laboratorieanalyser vid en djurklinik är lugn och konsekvent i operationssalen och följer de regler som gäller i operationssalen i fråga assisterar veterinären i operationssalsarbetet enligt instruktionerna övervakar anestesin enligt veterinärens anvisningar och rapporterar noggrant om förändringar som sker under anestesin sköter uppgifter i samband med patientens uppvaknande, medicineringen efter operationen och sårvård enligt anvisningarna samt rapporterar snabbt som förändringar i djurets tillstånd iakttar ett gott aseptiskt arbetssätt. skriver korrekta remisser till proven och söker nödvändiga uppgifter i datasystemet tar de vanligaste laboratorieproven och gör laboratorieanalyser på dessa utgående från anvisningarna, bl.a. med hjälp av teststicka och mikroskop undviker fel vid provtagningen och påpekar genast eventuella fel förbereder och förpackar laboratorieproven på rätt sätt för utsändning och transport. kan medicinera djur och assistera vid smärtlindring, anestesi och avlivning av djur. Överlåtande och förvaring av läkemedel vid en djurklinik Djurs smärtlindring och anestesi iakttar den lagstiftning om veterinärmedicin som gäller för användning och överlåtande av läkemedel, den bokföring över medicinsk behandling av djur som lagen kräver samt veterinärens anvisningar är på det klara med skillnaderna mellan läkemedel som fås på recept och receptfria läkemedel och ger vid behov en klar redogörelse för dessa även till kunden behärskar förvaring av läkemedel, upprätthållande av lager och förstörande av föråldrade läkemedel. lägger märke till tecken på smärta hos en djurpatient och rapporterar om dessa enligt anvisningarna sköter smärtlindring av djur enligt anvisningarna assisterar när djur ges lugnande medel och anestesi. 18

20 Medicinsk behandling av djur på en djurklinik Avlivning av djur på djurklinik ger djurpatienter medicin som medicinsk behandling via munnen (peroralt), under huden (subkutant), i muskeln (intramuskulärt) eller intravenöst enligt veterinärens anvisningar berättar tydligt för djurpatientens ägare om eventuella biverkningar av medicineringen samt om sådant i patientens basvård som bör beaktas under medicineringen. känner igen tecknen på död och hanterar situationen på det sätt som krävs assisterar vid behov vid avlivningen av ett djur på ett sätt som är passande och följer djurskyddslagen bortskaffar ett dött djur enligt författningarna. Sätt att visa yrkesskickligheten Yrkesskicklighet, sakkännedom och kännedom om grundläggande verksamhetsprinciper samt förmågan att omsätta kunskaperna i praktiken visas huvudsakligen i en verklig arbetsmiljö genom vanliga arbetsuppgifter på en djurklinik, som att assistera en veterinär vid behandlingar och i operationssalen samt att utföra en diagnostisk scanning. Examenstillfället kan kompletteras med skriftliga dokument (t.ex. genom att rapportera om prover), intervjuer, diskussioner, videor och bilder samt med hjälp av examinandens egen bedömning. Examenstillfället kan förutom vid en smådjursklinik också genomföras t.ex. vid en veterinärmottagning, hästklinik eller vid ett smådjurs- eller produktionsdjursjukhus. s bedömningsmaterial består av bedömarnas utlåtanden från examenstillfället, av bedömda, kompletterade dokument och av examinandens egen bedömning. 3.3 Kundbetjänings- och arbetslivsfärdigheter för en djurskötare på klinik Krav på yrkesskicklighet Kraven på yrkesskicklighet för examensdelen är: kan hantera kundbetjäningssituationer vid en djurklinik använda datateknik och skriva rapporter vid en djurklinik upprätthålla och utveckla sina arbetslivsfärdigheter vid en djurklinik arbeta vid en djurklinik. 19

21 Bedömning (föremål och kriterier för bedömning) kan hantera kundbetjäningssituationer vid en djurklinik. Kunden som utgångspunkt vid djurkliniken Att sköta tidsbokning vid en djurklinik Försäljning av tjänster och produkter vid en djurklinik Handledning till kunden vid en djurklinik är naturlig och vänlig i kundbetjäningsarbetet samt följer god sed och organisationens verksamhetsprinciper samarbetar med veterinären i kundbetjäningssituationer och använder sin samarbetsförmåga för att lösa de problem som uppstår iakttar reglerna för tystnadsplikt klarar av kundbetjäningen på det andra inhemska och ett främmande språk. förhandlar och avtalar om tidsbokning och tidtabell med kunden på ett ledigt sätt och redogör vid behov för prissättningen ger kunden anvisningar om akutvård innan denne kommer in för vård bedömer hur brådskande patientens vårdbehov är på basen av förhandsuppgifterna använder obehindrat klinikens patientprogram. berättar på ett positivt sätt för kunden eller för intressentgrupper om organisationens tjänster och produkter säljer tjänster och produkter enligt organisationens verksamhetsprinciper upprätthåller och kompletterar produktförrådet enligt anvisningarna använder organisationens betalterminaler och behärskar ledigt användningen av organisationens betalningsmedel. ger kunden praktisk handledning om åtgärder som gäller vård av djuren på djurkliniken, bashälsovård och förebyggande av smittsamma sjukdomar, t.ex. vid medicinering av inre och yttre parasiter, vaccinering och rengöring av öron ger kunden handledning i hur man känner igen eventuella tecken på smärta hos djur ger vid behov objektiv handledning i korrekt utfodring av djur och i specialdieter ger kunden handledning i frågor som gäller djurens normala löp- och brunstperioder, betäckning, födsel och skötsel av en nyfödd djurunge ger kunden handledning om förberedelser inför under- 20

22 sökningar och behandlingar enligt anvisningarna ger anvisningar för fortsatt vård utgående från veterinärens instruktioner följer anvisningarna när han/hon ger råd om vården vid ett djurs sjukdom eller vid vissa behandlingar ger kunden en empatisk redogörelse för humana avlivningsmetoder av djur och om avlivningssituationen samt ger råd om kremering och begravning av ett dött djur. kan använda datateknik och skriva rapporter vid en djurklinik. Användning av datateknik vid en djurklinik Skrivande av rapporter vid en djurklinik utnyttjar datatekniken i sitt arbete samt använder e-post och internet på ett ändamålsenligt sätt använder i sitt arbete tillämpningsprogram för datorer på ett ändamålsenligt sätt använder olika medier och kommunikationskanaler på ett ledigt och ändamålsenligt vis. sköter tidsbokning, bokföring och rapportering noggrant och omsorgsfullt fyller noggrant i remissformulär skickar laboratorieresultaten, som ska vara tydligt dokumenterade, till veterinären. kan upprätthålla och utveckla sina arbetslivsfärdigheter vid en djurklinik. Upprätthållande och utvecklande av kunnande vid en djurklinik Upprätthållande av välmående i arbetet vid en djurklinik är medveten om kraven på yrkesskicklighet inom den egna branschen och gör en realistisk utvärdering av sina starka sidor och utmaningar för sin yrkesmässiga utveckling gör en mångsidig uppdatering av sitt kunnande genom olika informationskällor som facktidningar, datanätverk och fortbildning, vid behov också på ett främmande språk utvecklar systematiskt sin yrkesskicklighet utgående från respons och sin egen bedömning. planerar och behärskar självmant sin tidshantering graderar arbetsuppgifterna enligt hur viktiga de är tänker på ergonomin när han/hon utför sina arbetsuppgifter använder lämpliga skydd i sitt arbete. 21

23 Samarbetsförmåga i arbetet på en djurklinik kan arbeta vid en djurklinik. Ett serviceinriktat och ansvarsfullt agerande i arbetet som djurskötare på klinik Iakttagande av författningar, hållbar utveckling och kvalitetsmål i arbetet som djurskötare på klinik 22 följer de instruktioner och regler samt de bestämmelser om tystnadsplikt som gäller för arbetsgemenskapen försöker bidra till en framgångsrik verksamhet inom arbetsgemenskapen genom att främja en positiv atmosfär visar samarbetsförmåga i grupp och i olika interaktionssituationer är medveten om sin egen roll i en multiprofessionell arbetsgemenskap och handlar därefter gör realistiska bedömningar av situationer och är flexibel i varierande arbetssituationer för fram sitt eget kunnande på ett positivt sätt. arbetar serviceinriktat utgående från organisationens värderingar och serviceidé upprätthåller organisationens bild utåt genom ett oklanderligt uppförande och genom att ge information om organisationen agerar ansvarsfullt med vetskap om den egna arbetsinsatsens betydelse för verksamheten inom organisationen är på det klara med organisationens kostnadsstruktur och arbetar kostnadseffektivt samt med den totalekonomiska nyttan för ögonen. arbetar utgående från organisationens kvalitetsmål och vidareutvecklar sin verksamhet tar hänsyn till målen för hållbar utveckling inom branschen och organisationen är på det klara med frågor som arbetsgivarens och arbetstagarens rättigheter och skyldigheter samt socialskydd och arbetarskydd, så att han/hon som arbetstagare kan följa författningar, bestämmelser och avtal om dessa. Sätt att visa yrkesskickligheten Examinanderna visar sin yrkesskicklighet och att de behärskar de kunskaper och principer som ligger till grund för yrkesskickligheten samt kan tillämpa sina kunskaper i en autentisk arbetsmiljö genom vanliga arbetsuppgifter som kundbetjäning på en djurklinik, överlåtelse av en djurpatient till kunden och genom anvisningar till kunden om djurets fortsatta vård. Examenstillfället kan kompletteras med skriftliga dokument (t.ex. skriftliga vårdanvisningar), intervjuer, diskussioner, videor och bilder samt med hjälp av examinandens egen bedömning. Examenstillfället kan förutom vid en smådjursklinik också genomföras t.ex. vid en veterinärmottagning, hästklinik eller vid ett smådjurs- eller produktionsdjursjukhus. s bedömningsmaterial består av bedömarnas utlåtanden från examenstillfället, av bedömda, kompletterade dokument och av examinandens egen bedömning.

24 3.4 Skötsel av försöksdjur och omsorg om deras välmående Krav på yrkesskicklighet Kraven på yrkesskicklighet för examensdelen är: kan utföra uppgifter som gäller skötsel av försöksdjur och se till försöksdjurens artspecifika välmående arbeta för att säkra den mikrobiologiska kvaliteten på försöksdjur beakta arbetssäkerhet och miljö i försöksdjursenheten. Bedömning (föremål och kriterier för bedömning) kan utföra uppgifter som gäller skötsel av försöksdjur och se till försöksdjurens artspecifika välmående. Uppfyllande av miljökrav och omsorg om djurens välmående beaktar i sitt arbete försöksdjurens anatomiska särdrag och fysiologi samt inrättar djurens levnadsförhållanden enligt detta är konsekvent, lugn och handlar med eftertanke i umgänget med försöksdjuren, så att relationen till djuren vilar på en etiskt hållbar grund följer bestämmelserna i djurskyddsförfattningarna och i lagstiftningen om försöksdjur inrättar miljöförhållanden för djuren enligt anvisningarna och med förståelse för vad försöksdjurens välmående och miljöförhållandena betyder för djurförsöksresultaten placerar djuren i rätt typ av rum, bur eller boxar enligt artspecifika krav ger djuren stimulans enligt anvisningarna med förståelse för hur stimulansen påverkar djurens välmående och djurförsöksresultaten följer med miljöförhållandena och rapporterar genast om brister som han/hon upptäcker rapporterar enligt överenskommelse om förändringar i försöksdjurens hälsa eller beteende arbetar så att djurens och omgivningens säkerhet inte riskeras och så att djuren upplever så lite stress som möjligt upptäcker djur som är i dåligt skick och uppför sig avvikande samt rapporterar genast om detta följer branschens etiska principer i sitt arbete. 23

25 Hantering av försöksdjur Utfodring av försöksdjur kan ta reda på betydelsen av användningen av försöksdjuren och syftet med djurförsöken följer i sitt arbete de författningar och bestämmelser som gäller skydd och skötsel av försöksdjur samt djurförsök utgår från djurarten i sin hantering av djuren utan att förorsaka farliga situationer för sig själv, för djuret eller för andra djur och människor tillämpar sina kunskaper om djurs beteende vid hanteringen av djuren och är förberedd på eventuella överraskande reaktioner från djurens sida under skötseln beaktar i sitt arbete de beteendemässiga behov och särdrag som är specifika för arten så att djurets psykiska och fysiska välmående är säkrat beaktar i sitt arbete den inverkan som miljön och människors och andra djurs närvaro har på djurens välmående och beteende arbetar för att minimera riskerna för att djuren drabbas av smärta, ångest och lidande eller sjukdom, stress och rädsla och att detta ska påverka djurens välmående och beteende väljer ut och använder säkra och artspecifika sätt för att hålla fast, transportera och leda djur. genomför utfodringen av försöksdjuren ekonomiskt och enligt instruktionerna ger försöksdjuren artspecifik utfodring och enligt de eventuella ytterligare krav som forskningen ställer upptäcker de vanligaste problemen som beror på utfodringsfel och åtgärdar situationen på det sätt som krävs tar emot, lagrar och använder djurfodret på ett ändamålsenligt och korrekt sätt. kan arbeta för att säkra den mikrobiologiska kvaliteten på försöksdjuren. Förebyggande av sjukdomar hos försöksdjur tillämpar i sitt arbete informationen om de vanligaste sjukdomsalstrarna och deras spridningsmekanismer för att förhindra att sjukdomar bryter ut och sprids förstår vad försöksdjurens kvalitativa hälsa betyder för forskningen och arbetar för att försöksdjurens och forskningsresultatens goda kvalitet ska bibehållas kan genom olika metoder och tillvägagångssätt isolera 24

26 Omsorg om försöksdjursutrymmenas ordning och renhet djuren mikrobiologiskt från omgivningen arbetar hygieniskt följer de instruktioner som har getts. håller verksamhetsmiljön ren, prydlig och organiserad för att främja djurens hälsa och välmående samt se till att arbetet löper säkert och smidigt utför arbetsuppgifter som gäller renhållning av djurutrymmen och verksamhetsmiljö noggrant och enligt instruktionerna rengör burutrustning genom att använda de arbetsredskap som behövs använder säkert och korrekt de ändamålsenliga rengörings- och arbetsmetoder som finns inom branschen tar emot, lagrar och använder på ett ändamålsenligt sätt tillbehör för djurens skötsel, som torrströ och tvättmedel. kan beakta arbetssäkerhet och miljö i försöksdjursenheten. Arbetssäkerheten i försöksdjursenheten Hänsyn till miljöperspektiv i försöksdjursenheten beaktar i sitt arbete de hälsorisker som djuren medför, som zoonos och sensibiliseringsrisken, och skyddar sig på rätt sätt använder de skydd som behövs med tanke på arbetssäkerhetsbestämmelser och -risker, som biologiska, kemiska och fysikaliska risker (t.ex. radioaktiv strålning) har verksamhetsutrymmenas räddningsplan på det klara och följer räddningsplanen vid behov kan agera enligt instruktionerna vid en inledande släckning har ett giltigt Fhj1-kort, intyg över motsvarande utbildning eller motsvarande färdigheter. återvinner och sorterar avfall i försöksdjursenheten, också problemavfall, enligt bestämmelserna om avfallshantering och enligt instruktionerna på arbetsplatsen använder sparsamt med vatten, energi och andra resurser. 25

27 Sätt att visa yrkesskickligheten Yrkesskicklighet, sakkännedom och kännedom om grundläggande verksamhetsprinciper samt förmågan att omsätta kunskaperna i praktiken visas huvudsakligen i en verklig arbetsmiljö genom vanliga arbetsuppgifter som att utföra uppgifter i samband med skötseln av försöksdjur samt i samband med rengöring av försöksdjurens miljö och av arbetsredskap. Examenstillfället kan genomföras vid t.ex. ett försöksdjurscenter eller vid en mindre försöksdjursenhet. Kunnandet visas på åtminstone två djurarter. Examenstillfället kan kompletteras med skriftliga dokument (t.ex. genom skriftliga vårdrapporter), intervjuer, diskussioner, videor och bilder samt med hjälp av examinandens egen bedömning. s bedömningsmaterial består av bedömarnas utlåtanden från examenstillfället, av bedömda, kompletterade dokument och av examinandens egen bedömning. 3.5 Assistans vid forskning gällande försöksdjur Krav på yrkesskicklighet Kraven på yrkesskicklighet för examensdelen är: kan assistera vid veterinära och forskningsmässiga åtgärder samt utföra de vanligaste försöksåtgärderna sköta om upprätthållande av och förflyttningar av beståndet med försöksdjur använda och underhålla de arbetsredskap, maskiner och apparater som behövs inom branschen. Bedömning (föremål och kriterier för bedömning) kan assistera vid veterinärmedicinska och forskningsmässiga åtgärder samt utföra de vanligaste försöksåtgärderna. Assistans vid forskningen assisterar samarbetskunnigt forskaren i dennes arbete, t.ex. genom att hålla fast djuret utför de vanligaste åtgärderna på försöksdjur, som dosering av ämnen via munnen (peroralt), under huden (subkutant), i muskeln (intramuskulärt) eller intravenöst. gör tillförlitliga uppföljningar och anteckningar om ett djurs konsumtion av föda och dricksvatten samt om mängden urin och avföring i t.ex. en metabolismbur följer anvisningarna när han/hon observerar djurens välmående och rapporterar enligt anvisningarna om 26

28 Provtagning på försöksdjur Att assistera i operationssalen Smärtlindring för försöksdjuret Avlivning av ett försöksdjur de förändringar som han/hon har observerat utgår från anvisningarna när han/hon märker de djur som han/hon sköter. tar blod-, vävnads- och avförings- samt urinprov från de djur som han/hon har hand om utför enklare behandlingar av laboratorieprover, som centrifugering och avskiljning av serum, och är på det klara med eventuella felkällor förbereder och förpackar vid behov laboratorieprov för avsändande och transport enligt anvisningarna. förbereder djur för forskningsarbetet enligt anvisningarna, t.ex. i fråga om fasta sköter enligt anvisningarna anestesin för de försöksdjur som han/hon har hand om övervakar anestesins djup och följer med förändringar i djuret under anestesin samt rapporterar om förändringarna arbetar aseptiskt och sterilt enligt anvisningarna följer med djurets uppvaknande efter ett ingrepp och ser till djurets välmående enligt anvisningarna, t.ex. djurets temperatur och medicinering. lägger märke till tecken på smärta och ett försämrat allmäntillstånd hos ett djur och rapporterar omedelbart om sådana tecken sköter smärtlindringen av djur enligt anvisningarna för en saklig bokföring över medicinsk behandling av djur samt sköter läkemedelsförvaring och förstöring av föråldrade läkemedel enligt arbetsplatsens instruktioner. känner igen tecknen på död och hanterar situationen enligt anvisningarna och på det sätt som krävs behärskar tillåtna avlivningsmetoder för försöksdjursarter samt väljer den metod som passar situationen bäst. kan sköta om upprätthållande av och förflyttningar av beståndet med försöksdjur. Produktion och upprätthållande av beståndet av försöksdjur fastställer professionellt könet på djur av olika art och ålder uppmärksammar förändringar i djurens normala löp- 27

29 Transport, mottagande och sändande av försöksdjur period eller brunst, dräktighet och förlossning samt rapporterar om förändringarna enligt anvisningarna identifierar dräktiga djur och handlar därefter behärskar arbetsuppgifter i samband med betäckning av de djur som han/hon har hand om är på det klara med de vanligaste produktionsmetoderna för olika försöksdjursarter och med kraven på upprätthållande av djurbeståndet samt arbetar utgående från de här kraven är på det klara med de specialkrav som gäller i samband med upprätthållande av och produktion av gen-modifierade bestånd samt följer anvisningarna som har getts för att producera djur med önskad arvsmassa. sköter sysslor i samband med mottagande, avsändande och transport av försöksdjur samt utför enligt anvisningarna en granskning vid avsändande och mottagande förpackar djuren inför transporten med säkerhet och djurskydd som utgångspunkt ordnar karantän för inkommande djur och följer upp karantänen enligt anvisningarna är medveten om att en tillräckligt lång period av invänjning är viktig för djurens välmående och handlar därefter. kan använda och underhålla de arbetsredskap, maskiner och apparater som behövs inom branschen. Användning av arbetsredskap, maskiner och apparater inom branschen Skötsel av arbetsredskap tänker på säkerheten när han/hon använder och upprätthåller de maskiner och apparater som behövs för arbetsuppgifterna utför på eget initiativ grundläggande uppgifter i samband med underhåll av de arbetsredskap som används i skötseln av och forskningen på försöksdjur, som rengöring av arbetsredskap och test av djurvågars tillförlitlighet. följer anvisningarna när han/hon underhåller och testar de redskap som används inom skötseln av och forskningen kring försöksdjur väljer rätt ämnen och arbetssätt för rengöring och desinficering av olika arbetsredskap och ytor. tvättar och steriliserar på rätt sätt de redskap som 28