Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR KYRKVAKTMÄSTARE Föreskrift 8/011/2012. Föreskrifter och anvisningar 2012:3

Transkript

1 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR KYRKVAKTMÄSTARE 2012 Föreskrift 8/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:3

2 Föreskrifter och anvisningar 2012: 3 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR KYRKVAKTMÄSTARE 2012 Föreskrift 8/011/2012

3 Utbildningsstyrelsen och författarna Föreskrifter och anvisningar 2012:3 ISBN (hft.) ISBN (pdf) ISSN-L ISSN (print) ISSN (online) Kopijyvä Oy, Esbo 2012

4

5

6 INNEHÅLL 1 Fristående examina Anordnande av fristående examina Avläggande av fristående examen Grunderna för fristående examen Personlig tillämpning i fristående examen Bedömning av yrkesskickligheten i fristående examen Betyg Utbildning som förbereder för fristående examen Uppbyggnaden av yrkesexamen för kyrkvaktmästare Kunnande som förutsätts i yrkesexamen för kyrkvaktmästare Examensdelarna och uppbyggnaden av yrkesexamen för kyrkvaktmästare Kraven på yrkesskicklighet i yrkesexamen förkyrkvaktmästare och grunderna för bedömningen Examensdelarna A. Obligatoriska examensdelar Medverkan i gudstjänster och kyrkliga förrättningar Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Skötsel av församlingens fastigheter Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) Sätten att påvisa yrkesskicklighet B. Valfria examensdelar Begravningar och skötsel av grönområden Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Matservice Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) Sätten att påvisa yrkesskicklighet... 21

7 3.5 Handledning och förmansuppgifter Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) Sätten att påvisa yrkesskicklighet En valfri del ur en grund-, yrkes- eller specialyrkesexamen Bilaga Beskrivning av kyrkvaktmästarens yrke och värdegrund Utvecklingen av yrket Arbetsmiljö Beskrivning av yrkesskickligheten Värdegrund... 26

8 1 Fristående examina 1.1 Anordnande av fristående examina Examenskommissionerna som tillsätts av Utbildningsstyrelsen och består av representanter för arbetsgivare, arbetstagare, lärare och vid behov självständiga yrkesutövare ansvarar för anordnandet och övervakningen av fristående examina samt utfärdar examensbetyg. Examenskommissionerna gör ett avtal om anordnande av fristående examina med utbildningsanordnarna och vid behov med andra sammanslutningar och stiftelser. Fristående examina kan inte anordnas utan giltigt avtal med examenskommissionen. 1.2 Avläggande av fristående examen Fristående examen avläggs genom att examinanderna vid examenstillfällen i praktiska arbetsuppgifter påvisar det kunnande som förutsätts i examensgrunderna. Varje examensdel ska bedömas skilt för sig. Bedömningen görs som ett samarbete mellan representanter för arbetsgivare, arbetstagare och undervisningssektorn. Inom branscher där det är vanligt med självständiga yrkesutövare tas även denna part i beaktande vid valet av bedömare. Bedömningen godkänns slutligen av examenskommissionen. Examensbetyg kan beviljas då examinanden har avlagt alla examensdelar som krävs med godkänt vitsord. 1.3 Grunderna för fristående examen I examensgrunderna fastställs vilka delar och eventuella kompetensområden som hör till examen, uppbyggnaden av examen, den yrkesskicklighet som krävs i de olika examensdelarna, bedömningsgrunderna (föremålen och kriterierna för bedömningen) samt sätten att påvisa yrkesskicklighet. En examensdel utgör ett delområde inom yrket som går att avskilja från den naturliga arbetsprocessen till en självständig helhet som kan bedömas. Kraven på yrkesskicklighet som beskrivs i de olika examensdelarna koncentrerar sig på de centrala funktionerna och verksamhetsprocesserna inom yrket samt på yrkespraxis inom den aktuella branschen. De omfattar även färdigheter som allmänt behövs i arbetslivet, till exempel sociala färdigheter. Föremålen och kriterierna för bedömningen är härledda ur kraven på yrkesskicklighet. Föremålen för bedömningen anger de kunskapsområden som man vid bedömningen fäster särskild vikt vid. Definitionen av dessa föremål underlättar också bedömningen av den aktuella arbetsprocessen. Bedömningen ska täcka alla de föremål för bedömning som beskrivs i examensgrunderna. Kriterierna för bedömningen bestämmer den kvalitativa och kvantitativa nivån på en godkänd prestation. Sätten att påvisa yrkesskicklighet innehåller preciserande anvisningar om avläggandet av examen. Yrkesskickligheten påvisas i allmänhet i autentiska arbetsuppgifter. Sätten att påvisa yrkesskicklighet kan innehålla direktiv för bl.a. hur en examensprestation vid behov kan kompletteras så att alla krav på yrkesskicklighet blir beaktade. 7

9 1.4 Personlig tillämpning i fristående examen Utbildningsanordnaren sörjer för den personliga tillämpningen vid ansökningen till en fristående examen och utbildning som förbereder för en fristående examen, vid avläggandet av examen och vid förvärvandet av den behövliga yrkesskickligheten. Vid den personliga tillämpningen ska man beakta det som föreskrivs i 11 (952/2011) i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning om studerandes rättigheter och skyldigheter. Utbildningsstyrelsen har utfärdat en särskild föreskrift om individualisering (43/011/2006). 1.5 Bedömning av yrkesskickligheten i fristående examen Vid bedömning av yrkesskickligheten är det viktigt att ingående och noggrant granska hur examinanderna visar att de kan det som examensgrunderna förutsätter i kraven på yrkesskicklighet för den aktuella examensdelen. Vid bedömningen tillämpas de bedömningskriterier som fastställts i examensgrunderna. Bedömarna ska mångsidigt använda sig av olika och i första hand kvalitativa bedömningsmetoder. Används endast en metod, blir resultatet inte nödvändigtvis tillförlitligt. Vid bedömningen beaktas bransch- och examensspecifika särdrag i enlighet med examensgrunderna. Om examinanderna har tillförlitliga utredningar om tidigare påvisat kunnande, granskar bedömarna hur de motsvarar kraven på yrkesskicklighet i examensgrunderna. Bedömarna föreslår för examenskommissionen att kunnandet erkänns som en del av examensprestationen. Examenskommissionen fattar det slutliga beslutet om erkännande av tidigare påvisat kunnande som tillförlitligt utretts. Bedömning av yrkesskicklighet är en process där insamling av bedömningsmaterial och dokumentering av bedömning spelar en viktig roll. Representanter för arbetslivet och lärare gör på trepartsbasis en noggrann och mångsidig bedömning. Examinanderna ska klart och tydligt få veta hur bedömningsgrunderna tillämpas i deras eget fall. De ska också ges möjlighet att själva bedöma sina prestationer. Examensarrangören gör upp ett bedömningsprotokoll över examensprestationen för den aktuella examensdelen som undertecknas av bedömarna. Till en bra bedömningsprocess hör också att efter detta ge examinanderna respons på prestationerna. Det slutliga bedömningsbeslutet fattas av examenskommissionen. Bedömare De personer som bedömer examinandernas yrkesskicklighet ska ha god yrkeskunskap inom det aktuella området. Examenskommissionen och examensarrangören kommer överens om bedömarna i avtalet om anordnande av fristående examen. Rättelse av bedömning Examinanderna kan inom lagstadgad tid anhålla om rättelse av bedömning av den examenskommission som ansvarar för den aktuella examen. En skriftlig begäran om rättelse riktas till examenskommissionen. Examenskommissionen kan efter att ha hört bedömarna besluta om en ny bedömning. Det går inte att genom besvär anhålla om ändring av examenskommissionens beslut som gäller rättelse av bedömning. 8

10 1.6 Betyg Examenskommissionen beviljar examensbetyg och betyg för en eller flera avlagda examensdelar. Betyg över deltagande i förberedande utbildning ges av utbildningsanordnaren. Utbildningsstyrelsen har utfärdat direktiv om vilka uppgifter som ska framgå ur betygen. Betyg för en eller flera examensdelar ges på begäran. Examensbetyget, liksom betyget för en eller flera avlagda examensdelar, undertecknas av en representant för examenskommissionen och en representant för examensarrangören. En anteckning om avlagd fristående examen i ett av Utbildningsstyrelsen godkänt yrkesbevis är ett intyg över avlagd examen som är jämförbart med ett examensbetyg. Examensarrangören skaffar och undertecknar yrkesbeviset. Yrkesbeviset är avgiftsbelagt för examinanden. 1.7 Utbildning som förbereder för fristående examen Det går inte att ställa förhandsvillkor om deltagande i utbildning på dem som deltar i fristående examina. Examina avläggs ändå huvudsakligen i samband med förberedande utbildning. Utbildningsanordnaren beslutar om innehållet och anordnandet av den förberedande utbildningen för fristående examina i enlighet med examensgrunderna. Utbildningen och examenstillfällena ska planeras utgående från examensdelarna. Den som deltar i utbildning som förbereder för fristående examen ska ges möjlighet att delta i examenstillfällen och avlägga fristående examen som en del av utbildningen. Utbildningen, som förbereder för fristående examen ska följa bestämmelserna i 11, 13, 13 a och 16 i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning. 2 Uppbyggnaden av yrkesexamen för kyrkvaktmästare 2.1 Kunnande som förutsätts i yrkesexamen för kyrkvaktmästare Kyrkvaktmästarens uppgift inom församlingsarbetet är att för egen del se till att kyrkans grundläggande uppgift är möjlig att genomföra. Den som arbetar som kyrkvaktmästare ska kunna uppfatta arbetets andliga dimension och skapa förutsättningar för det andliga arbetet i församlingen. Kyrkvaktmästaren ska kunna förbereda gudstjänster och andra kyrkliga sammankomster i enlighet med sin kyrkas anvisningar. Han ska kunna sköta församlingens inventarier, jordområden, lokaler och fastigheter. Han ska beakta kraven på ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar utveckling i sitt arbete. Kyrkvaktmästarens arbete förutsätter specialiserad yrkeskunskap om skötsel av kulturhistoriskt betydande byggnader, områden, föremål och textilier (bl.a. kunskap om skyddsobjekt och eventuella fornminnen). I yrkesexamen för kyrkvaktmästare kan man också visa sitt kunnande som handledare av säsongsanställda eller som deras närmaste förman. 9

11 Kyrkvaktmästaren ska ha mångsidig kompetens, eftersom arbetet omfattar varierande situationer. Kyrkvaktmästaren ska ha förmåga att växla mellan rutinuppgifter och unika högtidsstunder i församlingen, som kan innehålla såväl glädje som sorg. De kyrkliga sammankomsternas karaktär och den personliga kontakten med församlingsmedlemmarna ställer särskilda krav på den som arbetar som kyrkvaktmästare. Kyrkvaktmästaren ska i sitt arbete visa god förmåga att samarbeta med arbetskamrater, samarbetsparter och församlingsmedlemmar. Viktiga krav på yrkesskicklighet är till exempel att examinanden är kundinriktad, tjänstvillig och kan lyssna. Kyrkvaktmästarens arbete förutsätter att man är företagsam, metodisk, ansvarsfull och beaktar arbetssäkerheten. Kyrkvaktmästaren ska ha det psykiska och fysiska hälsotillstånd som uppgifterna kräver. 2.2 Examensdelarna och uppbyggnaden av yrkesexamen för kyrkvaktmästare För att få examensbetyg ska examinanden avlägga två obligatoriska och två valfria delar med godkänt resultat. De obligatoriska examensdelarna är: 1. Medverkan i gudstjänster och kyrkliga förrättningar 2. Skötsel av församlingens fastigheter Valfria examensdelar, av vilka examinanden väljer två: 3. Begravningar och skötsel av grönområden 4. Matservice 5. Handledning och förmansuppgifter 6. Valfri del ur en grund-, yrkes- eller specialyrkesexamen 3 Kraven på yrkesskicklighet i yrkesexamen för kyrkvaktmästare och grunderna för bedömningen Yrkesskickligheten som förutsätts i examensgrunderna påvisas i enlighet med planen för anordnande av yrkesexamen för kyrkvaktmästare som examenskommissionen godkänt vid personligt tillämpade examenstillfällen i autentisk verksamhet, så att examinanden på ett heltäckande sätt påvisar den yrkesskicklighet som förutsätts i examensgrunderna. visar vid examenstillfällena beredskap och förmåga att tillämpa sitt kunnande i varierande situationer och verksamhetsmiljöer. visar också förmåga att bedöma och lära sig av erfarenheter, att omvärdera och ta i bruk nya verksamhetssätt. Vid examenstillfällena bedöms examinandens yrkesskicklighet av bedömare som förberetts för sin uppgift. ska också ges möjlighet att själv bedöma sina prestationer. Bedömarna bedömer och dokumenterar examinandens kunnande utgående från kraven på yrkesskicklighet samt föremålen och kriterierna för bedömningen i examensdelen. Till en god bedömningsprocess hör att ge examinanden respons. kan få respons exempelvis efter att bedömningsförslaget fattats. kan ges möjlig- 10

12 het att komplettera sina examensprestationer muntligt. Bedömarna antecknar under samtalet sina iakttagelser i en bedömningsblankett. På det viset säkerställs att examensprestationerna är heltäckande och bedömningen tillförlitlig. Den här möjligheten kan ges i samband med att examinanden avlägger examensdelen eller efter att alla examensprestationer är avklarade. Yrkesexamen för kyrkvaktmästare bedöms per examensdel så att examinandens yrkesskicklighet jämförs med kraven på yrkesskicklighet i respektive examensdel. Bedömningsgruppen bestående av tre parter framför ett skriftligt bedömningsförslag för examensdelen till examenskommissionen efter att examensprestationerna genomförts på ett heltäckande och tillförlitligt sätt i enlighet med examensgrunderna. Medlemmarna i bedömningsgruppen representerar arbetsgivare, arbetstagare och lärare. Examensdelarna A. Obligatoriska examensdelar 3.1 Medverkan i gudstjänster och kyrkliga förrättningar Krav på yrkesskicklighet Kraven på yrkesskicklighet i examensdelen är: kan medverka i gudstjänster och kyrkliga förrättningar beakta den kristna symboliken i anslutning till kyrkoåret och olika sammankomster hantera och förvara kyrktextilier, föremål och värdefullt lösöre arbeta enligt bestämmelserna och föreskrifterna för sitt arbetsområde och beakta arbetssäkerheten. bemöta församlingsmedlemmar, kunder och samarbetspartner i kundbetjäningssituationer och arbeta som medlem i arbetsgemenskapen. Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) Krav på yrkesskicklighet kan medverka i gudstjänster och kyrkliga förrättningar. Föremål för bedömningen Gudstjänster Kriterier för bedömningen deltar i den gemensamma planeringen av gudstjänster utför de uppgifter som hör till kyrkvaktmästaren före, under och efter olika gudstjänster enligt församlingens anvisningar och den egna kyrkans traditioner övervakar genomförandet, ordningen och säkerheten 11

13 Dop Vigslar Jordfästning Användning av AVutrustning Klockringning Församlingens sammankomster under gudstjänsten uppträder lämpligt och naturligt i gudstjänstlokalen och tar hänsyn till förrättningens karaktär vägleder gudstjänstdeltagarna och -förrättarna. utför de uppgifter som hör till kyrkvaktmästaren före, under och efter ett dop enligt församlingens anvisningar och den egna kyrkans traditioner vägleder dem som deltar i dopet och hjälper förrättarna övervakar genomförandet, ordningen och säkerheten under dopet. utför de uppgifter som hör till kyrkvaktmästaren före, under och efter en vigsel eller välsignelse till äktenskap enligt församlingens anvisningar och den egna kyrkans traditioner vägleder dem som deltar i vigseln eller välsignelsen och hjälper förrättarna övervakar genomförandet, ordningen och säkerheten under vigseln eller välsignelsen. tar hand om de anhöriga vid mottagning och visning av en avliden utför de uppgifter som hör till kyrkvaktmästaren före, under och efter en jordfästning enligt begravningssättet, församlingens anvisningar och den egna kyrkans traditioner vägleder bärarna och andra som deltar i jordfästningen och hjälper förrättarna övervakar genomförandet, ordningen och säkerheten under jordfästningen. kontrollerar på förhand att AV-utrustningen är i skick och att teleslingan fungerar använder AV-utrustningen på det sätt situationen kräver visar andra hur AV-utrustningen används. ringer i kyrkklockorna enligt sin församlings och kyrkas anvisningar. tar hand om arrangemangen före och efter sammankomster enligt församlingens anvisningar och den egna kyrkans traditioner hjälper och vägleder dem som använder lokalerna och deltar i sammankomsten 12

14 ordnar en enkel servering beaktar de vanligaste specialdieterna vid serveringen ser till att serveringslokalen är trivsam visar tillräckliga kunskaper om hygien, som förutsätts av personer som arbetar med livsmedel. kan beakta den kristna symboliken i anslutning till kyrkoåret och olika sammankomster. Kristen symbolik förbereder kyrkan eller församlingslokalen genom att välja föremål, textilier, blommor och ljus i enlighet med kyrkoåret och den kristna traditionen använder i sitt arbete kyrkan och kyrkliga symboler för att förmedla det kristna budskapet och den kristna traditionen. kan identifiera, hantera och förvara kyrktextilier, föremål och värdefullt lösöre. Hantering och förvaring av kyrktextilier och kyrkliga värdeföremål följer bestämmelser och föreskrifter vid förvaring och skötsel av kyrkliga och historiska föremål och textilier känner igen föremål som är värdefulla med tanke på kulturarvet och kyrkans kulturegendom och bedömer i vilken mån skötseln och rengöringen av dem kräver experthjälp. kan arbeta enligt bestämmelserna och föreskrifterna för sitt arbetsområde och beakta arbetssäkerheten. Arbete enligt arbetsgemenskapens avtal Livräddande första hjälpen arbetar enligt föreskrifter och instruktioner och följer övriga regler och avtal som berör den egna kyrkan och arbetsgemenskapen följer kollektiv- och tjänstekollektivavtal och iakttar övriga lagstadgade plikter i sitt arbete arbetar i enlighet med budgeten och sina befogenheter beaktar hållbar utveckling och lönsamhet vid anskaffningar. kan ge livräddande första hjälpen, tillkalla hjälp och använda förstahands brandsläckningsmateriel. kan bemöta församlingsmedlemmar, kunder och samarbetspartner i kundbetjäningssituationer och arbeta som medlem i arbetsgemenskapen. Interaktions- och kundbetjäningsförmåga tar emot, betjänar och vägleder kunderna med respekt, iakttar tystnadsplikt och yrkesetiska principer 13

15 Utvärdering, handledning och utveckling av arbetet visar flexibilitet och samarbetsförmåga i kundbetjäningssituationer och i arbetsgemenskapen uppför sig anständigt, arbetar hygieniskt och kan klä sig på det sätt arbetsuppgifterna och sammankomsterna förutsätter betjänar kunder på flytande svenska eller finska betjänar kunder på minst ett annat, för kundbetjäningen viktigt, språk och visar kunder vidare på det andra inhemska språket använder datateknik i enlighet med sina arbetsuppgifter beaktar kundernas olika behov av service, som beror på deras kulturella bakgrund eller andra orsaker. tar emot respons och ger konstruktiv respons utvärderar sin yrkesskicklighet och observerar sina utvecklingsbehov utvärderar och analyserar sin egen och arbetsgemenskapens verksamhet och utvecklar den introducerar en arbetstagare, frivillig eller studerande i uppgifter som motsvarar examensdelen och handleder arbetet. Sätten att påvisa yrkesskicklighet Arbetet i enlighet med kraven på yrkesskicklighet för kyrkvaktmästare bedöms i den här examensdelen alltid på basis av praktisk verksamhet. Examensprestationen kompletteras vid behov med muntliga motiveringar, skriftligt material och demonstrationer. Vid examenstillfällena utför examinanden kyrkvaktmästaruppgifter under sin kyrkas centrala förrättningar och församlingens övriga sammankomster. Uppgifterna som förutsätts i examensdelen kan utföras i flera delar eller på flera platser, förutsatt att yrkesskickligheten påvisas i den omfattning som examensgrunderna förutsätter. Bedömarna iakttar och bedömer examinandens arbete och ger ett skriftligt utlåtande över det. kan komplettera sin examensprestation med dokument som kommit till under examensprestationen. Dokumenten kan till exempel bestå av material som anknyter till gudstjänster och förrättningar. Efter att dokumenten bedömts utgör de en del av bedömningsmaterialet. s bedömningsmaterial utgörs av bedömarnas utlåtanden om examenstillfällena, de bedömda kompletterande dokumenten och examinandens självvärdering. 14

16 3.2 Skötsel av församlingens fastigheter Krav på yrkesskicklighet Kraven på yrkesskicklighet i examensdelen är: kan sörja för fastigheternas och fastighetsanvändarnas säkerhet sköta församlingens lokaler, textilier och föremål och rengöringen av dem sköta församlingens fastigheter och deras närmiljö planera och utveckla sitt arbete vid skötseln av fastigheter och deras närmiljö. Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) Krav på yrkesskicklighet kan sörja för fastigheternas och fastighetsanvändarnas säkerhet. Föremål för bedömningen Beaktande av säkerhet Kriterier för bedömningen övervakar ordningen under församlingens sammankomster och följer säkerhetsföreskrifter i sitt arbete handlar enligt fastigheternas räddningsplan och andra anvisningar som gäller fastigheternas och kulturegendomens säkerhet kartlägger riskerna i sitt arbete och sin arbetsmiljö och försöker aktivt förebygga olyckor sörjer för arbetssäkerheten i enlighet med sitt ansvarsområde använder brandlarmanläggningarna i församlingens fastigheter och testar dem regelbundet använder andra säkerhetsanordningar, t.ex. anordningar för passerkontroll eller automatiska släckningssystem ser till att byggnadernas utgångar är framkomliga och fria från hinder ser till att utrymningsskyltarna och -belysningen fungerar. kan sköta församlingens lokaler, textilier och föremål och rengöringen av dem. Rengöring känner igen de vanligaste yt- och textilmaterialen och metallerna och sköter rengöringen och vården av dem väljer ändamålsenliga städmetoder, rengöringsmedel och -redskap arbetar ergonomiskt, hygieniskt och ekonomiskt 15

17 16 använder städmaterial och -utrustning rätt och tryggt arbetar enligt städplanen för lokalerna ser till att kundutrymmena är rena ser till att maskiner och anordningar är rena och fungerar identifierar fast egendom som är värdefull med tanke på kulturarvet och kyrkans kulturegendom och bedömer i vilken mån skötseln och rengöringen av den kräver experthjälp. kan sköta församlingens fastigheter och deras närmiljö. Fastighetsförvaltning och - skötsel Skötsel av fastigheternas närmiljö Avfallshantering sköter bevakningen av fastigheterna han ansvarar för samt underhållet och förvaringen av lös egendom ger akt på byggnadernas skick och eventuella skador och tar hänsyn till byggnadernas karaktär som kulturarv tolkar tekniska ritningar är insatt i användningen och underhållet av VVSA/Elutrustning bedömer behovet av experthjälp följer med och rapporterar till sin chef om kostnaderna för fastighetsanvändningen. ser till att fastigheternas närmiljö är prydlig och trygg, oberoende av årstiden använder och underhåller de arbetsredskap som behövs vid skötseln av närmiljön och ser till att de är i användbart skick. sköter församlingens avfallshantering i enlighet med det regionala avfallssystemet följer församlingens egna avfallsmål (t.ex. kyrkans miljödiplom) sorterar avfallet som uppkommer i det egna arbetet känner igen farligt avfall och ser till att det hanteras rätt ser till att avfallsutrymmena är rena väljer miljövänliga, energi- och vattensparande arbetssätt. kan planera och utveckla sitt arbete vid skötseln av fastigheter och deras närmiljö. Planmässig verksamhet och utveckling av arbetet är med och gör upp en verksamhets- och ekonomiplan för sitt arbetsområde

18 Sätten att påvisa yrkesskicklighet utvärderar sina egna och arbetsgemenskapens arbetssätt i anslutning till fastighetsskötsel utvärderar arbetsmetoder och -utrustning för att utveckla sitt arbete presenterar motiverade anskaffnings- och reparationsförslag tar emot respons på sitt arbete. Arbetet enligt kraven på yrkesskicklighet för kyrkvaktmästare bedöms i den här examensdelen alltid på basis av praktisk verksamhet. Examensprestationen kompletteras vid behov med muntliga motiveringar, skriftligt material och demonstrationer. Vid examenstillfällena utför examinanden kyrkvaktmästaruppgifter i församlingen. Centrala områden är fastighetsskötsel och -underhåll samt skötsel av närmiljön. Uppgifterna som förutsätts i examensdelen kan utföras i flera delar eller på flera platser, förutsatt att yrkesskickligheten påvisas i den omfattning som examensgrunderna förutsätter. Bedömarna iakttar och bedömer examinandens arbete och ger ett skriftligt utlåtande över det. kan komplettera sin examensprestation med dokument som kommit till under examensprestationen. Dokumenten kan till exempel bestå av material som anknyter till fastighetsunderhåll, -rengöring eller -bevakning. Efter att dokumenten bedömts utgör de en del av bedömningsmaterialet. s bedömningsmaterial utgörs av bedömarnas utlåtanden om examenstillfällena, de bedömda kompletterande dokumenten och examinandens självvärdering. B. Valfria examensdelar 3.3 Begravningar och skötsel av grönområden Krav på yrkesskicklighet Kraven på yrkesskicklighet i examensdelen är: kan sköta uppgifterna i samband med en begravning (kista, askurna, gravsättning av aska) i enlighet med begravningsregler och -anvisningar välja lämpliga växter för en begravningsplats och ta hand om planteringen och vården av dem sköta miljövården på begravningsplatsen och grönområdena planera sitt arbete på begravningsplatsen och skötseln av grönområdena. 17

19 Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) Krav på yrkesskicklighet kan sköta uppgifterna i samband med en begravning (kista, askurna, gravsättning av aska) i enlighet med begravningsregler och -anvisningar. Föremål för bedömningen Begravning 18 Kriterier för bedömningen hittar och markerar självständigt gravplatsen förbereder gravplatsen för grävning och övervakar gravgrävningen vid olika begravningssätt vägleder de anhöriga i frågor som rör begravningen visar de anhöriga och bärarna till graven, leder eller övervakar gravsättningen och sköter uppgifterna efter den gravsätter askan eller urnan följer arbetarskyddsföreskrifterna under hela begravningsprocessen beaktar kulturella skillnader och variationer i kundbetjäningssituationer som anknyter till begravningar. kan välja lämpliga växter för en begravningsplats och ta hand om planteringen och vården av dem. Skötsel av växterna på en begravningsplats och anläggning av grönområde håller jorden bördig och påverkar växtunderlagets egenskaper utför normala arbetsuppgifter i samband med anläggning och underhåll av grönområden beaktar i sitt arbete begravningsplatsens speciella karaktär och betydelse som kulturmiljö använder de maskiner som behövs vid skötseln av grönområdena enligt arbetarskyddsföreskrifterna utför grundservice på maskiner och verktyg som används vid skötseln av grönområdena och ser till att utrustningen är i användbart skick hanterar växtskyddsmedel enligt säkerhetsföreskrifterna. kan sköta miljövården på begravningsplatsen och grönområdena. Miljövård på grönområden sköter avfallshanteringen på begravningsplatsen och grönområdena i enlighet med det regionala avfallssystemet följer i sitt arbete särskilda mål i anslutning till miljövården på begravningsplatsen och grönområdena (t.ex.

20 kyrkans miljödiplom) sorterar avfallet som uppkommer i det egna arbetet på rätt sätt ser till att biologiskt nedbrytbart avfall komposteras eller återvinns i enlighet med det regionala avfallssystemet ser till att sorteringsplatserna är i skick och ger begravningsplatsens besökare råd om avfallssortering ser till att problemavfall hanteras på rätt sätt väljer miljövänliga, energi- och vattensparande arbetssätt som minskar avfallsmängden. kan planera sitt arbete på begravningsplatsen och skötseln av grönområdena. Planering av arbetet planerar sitt arbete enligt årstidsrytmen planerar sitt arbete med beaktande av tidsmässiga och övriga resurser handlar vid behov enligt beredskapsplanen. Sätten att påvisa yrkesskicklighet Kraven på yrkesskicklighet för kyrkvaktmästare bedöms i den här examensdelen alltid på basis av praktiskt arbete. Examensprestationen kompletteras vid behov med muntliga motiveringar, skriftligt material och demonstrationer. Vid examenstillfället utför examinanden uppgifter i anslutning till begravning och skötsel av grönområden. Uppgifterna som förutsätts i examensdelen kan utföras i flera delar eller på flera platser, förutsatt att yrkesskickligheten påvisas i den omfattning som examensgrunderna förutsätter. Bedömarna iakttar och bedömer examinandens arbete och ger ett skriftligt utlåtande över det. kan komplettera sin examensprestation med dokument som kommit till under examensprestationen. Dokumenten kan till exempel bestå av material som anknyter till begravning och begravningsplatsen eller skötsel av grönområden. Efter att dokumenten bedömts utgör de en del av bedömningsmaterialet. s bedömningsmaterial utgörs av bedömarnas utlåtanden om examenstillfällena, de bedömda kompletterande dokumenten och examinandens självvärdering. 19

21 3.4 Matservice Krav på yrkesskicklighet Kraven på yrkesskicklighet i examensdelen är: kan ordna en kaffe- och matservering beakta matkultur, seder och bruk i sitt arbete arbeta enligt föreskrifterna om livsmedelshygien iaktta arbetssäkerhet och principerna för hållbar utveckling i samband med matservice betjäna kunder. Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) Krav på yrkesskicklighet Examinanderna kan ordna en kaffe- och matservering. Föremål för bedömningen Matservering Kriterier för bedömningen planerar en måltid med beaktande av evenemangets karaktär och omfattning utreder de tillgängliga resurserna: tid, köksutrymmen och -utrustning, budget och personalbehov väljer lämpliga recept i enlighet med näringsrekommendationerna beräknar mängden mat som ska serveras ingredienser råvarumängder skaffar det som behövs med beaktande av de vanligaste specialdieterna (till exempel: laktosfri, laktosfattig, mjölkfri, glutenfri) är medveten om riskerna med kostbegränsningar som beror på allergier och erbjuder vid behov alternativ mat tidsanpassar arbetsmomenten enligt planen använder köksmaskiner och -utrustning på rätt sätt utför alla arbetsmoment på det sätt som lagen om livsmedelshygien förutsätter planerar ordningen och dukningen i serveringlokalen så att serveringen löper smidigt dekorerar serveringslokalen på ett trivsamt sätt enligt kyrkoåret ställer fram maten och serverar städar i den mån det behövs efter tillställningen. 20

22 beaktar matkultur, seder och bruk i sitt arbete. Beaktande av matkultur, seder och bruk beaktar kundernas mattraditioner och -kultur och väljer mat som passar dem väljer maträtter enligt tidpunkten på kyrkoåret beaktar vid servering fastetider enligt sin kyrkas tradition. arbetar i enlighet med bestämmelserna om livsmedelshygien. Hygien klär sig ändamålsenligt för både köks- och serveringsuppgifter ser till att livsmedlen förvaras, maten tillreds och serveras vid rätt temperaturer följer i sitt arbete planen för egenkontroll för ifrågavarande lokal rengör maskiner och apparater, ytor och lokaler med ändamålsenliga ämnen och redskap tömmer avfallskärlen med sorterat avfall och rengör bioavfallskärlet minst en gång per dag. iakttar arbetssäkerhet och principerna för hållbar utveckling i samband med matservice. Arbetssäkerhet och principer för hållbar utveckling i samband med matservice kan betjäna kunder. Kundbetjäning Sätten att påvisa yrkesskicklighet arbetar enligt arbetarskyddsföreskrifterna väljer miljövänliga, energi- och vattensparande arbetssätt som minskar avfallsmängden använder i mån av möjlighet närproducerade livsmedel vid matlagningen sorterar avfallet som uppkommer i det egna arbetet på rätt sätt. betjänar kunder med beaktande av kundernas olika behov och situationer är flexibel vid både kundbetjäning, matlagning och servering följer församlingens verksamhetsprinciper som gäller köksverksamhet. Kraven på yrkesskicklighet för kyrkvaktmästare bedöms i den här examensdelen alltid på basis av praktiskt arbete. Examensprestationen kompletteras vid behov med muntliga motiveringar, skriftligt material och demonstrationer. 21

23 Vid examenstillfällena utför examinanden kyrkvaktmästaruppgifter i anslutning till planering av kaffe- och matservering samt tillredning och servering av mat. Uppgifterna som förutsätts i examensdelen kan utföras i flera delar eller på flera platser, förutsatt att yrkesskickligheten påvisas i den omfattning som examensgrunderna förutsätter. Bedömarna iakttar och bedömer examinandens arbete och ger ett skriftligt utlåtande över det. kan komplettera sin examensprestation med dokument som kommit till under examensprestationen. Dokumenten kan till exempel bestå av material som anknyter till matlagning, dieter, näringsrekommendationer eller hygienkunskap. Efter att dokumenten bedömts utgör de en del av bedömningsmaterialet. s bedömningsmaterial utgörs av bedömarnas utlåtanden om examenstillfällena, de bedömda kompletterande dokumenten och examinandens självvärdering. 3.5 Handledning och förmansuppgifter Krav på yrkesskicklighet Kraven på yrkesskicklighet i examensdelen är: kan leda och utveckla arbetet inom sitt område samt arbeta som närmaste chef utveckla sin ledarkompetens. Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) Krav på yrkesskicklighet kan leda och utveckla arbetet inom sitt område och arbeta som närmaste förman. Föremål för bedömningen Personalplanering Handledning och instruktion Kriterier för bedömningen planerar personalens antal och kvalitet utgående från funktioner och mål tillsammans med övriga parter inom ansvarsområdet kommer med förslag som gäller personalen är med och utarbetar en kompetenskartläggning och bedömer t.ex. en säsongarbetares kompetens tillsammans med övriga parter inom ansvarsområdet. introducerar en ny arbetstagare, frivillig eller studerande i uppgifterna inom sitt område enligt församlingens introduktionsplan och den nya arbetstagarens individuella behov utarbetar anvisningar för olika arbetsuppgifter och 22

24 Anställningsfrågor Förmansuppgifter och ledning Arbetarskydd övervakar att de fungerar handleder arbetet ser till att den information som behövs i arbetet finns tillgänglig hjälper den nya arbetstagaren att anpassa sig till arbetsgemenskapen. följer vid planering och ledning av arbetet centrala författningar och avtal inom branschen, såsom arbetslagstiftningen och kollektivavtalen beskriver den yrkeskompetens som arbetet kräver utarbetar en arbetslista. beskriver för sina underordnade sitt eget arbetsområde som en del av den grundläggande uppgiften inom organisationen handlar ansvarsfullt som förman uppmuntrar och stödjer personalen, ger och tar emot respons förbereder och leder metodiskt möten och sammanträden informerar personalen om ärenden som gäller arbetsgemenskapen och församlingen lyssnar aktivt i interaktionssituationer gör upp ett budgetförslag för sitt arbetsområde tillsammans med övriga parter inom ansvarsområdet arbetar enligt den fastställda verksamhets- och ekonomiplanen beaktar kraven på ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar utveckling i all verksamhet identifierar diskriminering och arbetsplatsmobbning och vidtar genast åtgärder för att få ett slut på sådant främjar för egen del jämlikhet i arbetsgemenskapen ansvarar för att arbetarskyddsföreskrifterna följs följer vid behov direktiv för speciella situationer, till exempel direktiv för krishantering, tidigt stöd, stöd till missbrukare, jämställdhetsplan, hantering av störande beteende och osakligt bemötande. följer arbetsplatsens arbetarskyddsprogram observerar missförhållanden och risker, bedömer riskerna och vidtar aktivt åtgärder för att eliminera dem ger akt på och rapporterar om säkerheten i arbetsmiljön och arbetsgemenskapen visar arbetstagarna hur de ska upprätthålla säkerheten. 23

25 Personalutveckling kan utveckla sina ledarskapsfärdigheter. Självutveckling Sätten att påvisa yrkesskicklighet håller utvecklingssamtal inom sitt arbetsområde deltar i beredningen av utvecklingsplanen för personalen uppmuntrar personalen till aktiviteter som främjar arbetsförmågan och arbetshälsan främjar för egen del arbetshälsan. är medveten om sina utvecklingsbehov som förman utifrån den respons han fått utvärderar och utvecklar sin ledarstil sörjer för sin arbetsförmåga och kondition. Kraven på yrkesskicklighet för kyrkvaktmästare bedöms i den här examensdelen alltid på basis av praktiskt arbete. Examensprestationen kompletteras vid behov med muntliga motiveringar, skriftligt material och demonstrationer. Vid examenstillfällena arbetar examinanden som kyrkvaktmästare i förmansställning. Uppgifterna som förutsätts i examensdelen kan utföras i flera delar eller på flera platser, förutsatt att yrkesskickligheten påvisas i den omfattning som examensgrunderna förutsätter. Bedömarna iakttar och bedömer examinandens arbete och ger ett skriftligt utlåtande över det. kan komplettera sin examensprestation med dokument som kommit till under examensprestationen. Dokumenten kan till exempel bestå av arbetslistor, kompetenskartläggningar, introduktionsplaner, föredragningslistor och promemorior från möten. Efter att dokumenten bedömts utgör de en del av bedömningsmaterialet. s bedömningsmaterial utgörs av bedömarnas utlåtanden om examenstillfällena, de bedömda kompletterande dokumenten och examinandens självvärdering. 3.6 En valfri del ur en grund-, yrkes- eller specialyrkesexamen kan i yrkesexamen för kyrkvaktmästare inkludera en valfri examensdel ur en annan grund-, yrkes- eller specialyrkesexamen som Utbildningsstyrelsen fastställt. kan i den valfria examensdelen visa sin yrkesskicklighet inom yrkesområdet enligt personligt intresse, erfarenhet och kompetens eller enligt regionalt behov. Den valfria examensdelen ska komplettera yrkesexamen för kyrkvaktmästare på ett naturligt sätt med beaktande av arbetslivets behov. 24

26 Examensarrangören ska ha ett giltigt avtal om att ordna ifrågavarande fristående examen eller så kan utbildningsanordnaren också köpa examenstillfällena av en examensarrangör som har avtal om att ordna ifrågavarande fristående examen. Betyg över examensdelen ges alltid av den examenskommission som ansvarar för ifrågavarande grund-, yrkes- eller specialyrkesexamen. Examenskommissionen för kyrkvaktmästare erkänner på basis av betyget den valfria examensdelen som en del av yrkesexamen för kyrkvaktmästare. Det är också möjligt att inkludera en tidigare avlagd examensdel, över vilken examinanden uppvisar ett officiellt betyg. 25

27 Bilaga Beskrivning av kyrkvaktmästarens yrke och värdegrund Utvecklingen av yrket Kyrkvaktmästaryrket har vuxit fram under en lång period av vår historia och formats enligt tidens och arbetets krav. Kyrkvaktmästarens arbete har utvecklats från en bisyssla som omfattade skötseln av kyrka och begravningsplats samt förvaltning av diakoniarbetets medel till ett professionellt mångskiftande serviceyrke. I takt med att uppgifterna inom församlingen ökar och blir mångsidigare, förändras också kyrkvaktmästarens befattningsbeskrivning kontinuerligt. Arbetsmiljö Kyrkvaktmästarens fysiska arbetsmiljö är den egna kyrkans församling, verksamhet och lokaler. Kyrkvaktmästarens uppgift är att skapa ramar som ger människor möjlighet att stilla sig och möta det heliga. Kyrkvaktmästaren arbetar också med att utveckla och förnya sitt eget arbete och arbetsgemenskapen. Kyrkvaktmästarens uppgifter och yrkesbenämning varierar mellan olika församlingar. Beskrivning av yrkesskickligheten Kyrkvaktmästaren medverkar enligt sin kyrkas traditioner vid gudstjänster och kyrkliga förrättningar. Kyrkvaktmästaren ska kunna förbereda gudstjänster och andra kyrkliga sammankomster. I sitt arbete ska han beakta sammankomsternas karaktär, tidpunkten på kyrkoåret och anknytande symbolik. Kyrkvaktmästaren svarar för att sammankomsterna löper smidigt och korrekt. Skötseln av församlingens fastigheter och lokaler förutsätter tidsenlig kunskap om fastighetsskötsel, teknik, städmetoder och -redskap samt användningen av dem. Underhållet av kulturhistoriskt värdefulla kyrkor samt vården av föremålen och textilierna i kyrkorna förutsätter specialiserad yrkesskicklighet. Kyrkvaktmästaren ska också kunna ordna enklare serveringar. Arbetet kan också omfatta skötsel av begravningsplatser och åtgärder i samband med begravningar, som kräver kunskaper om trädgårdsskötsel, kyrkliga seder och bruk samt lagstiftningen inom branschen. Kyrkvaktmästaryrket är ett serviceyrke som kräver interaktions-, handlednings-, bedömnings- och samarbetsförmåga. Värdegrund Värdegrunden för kyrkvaktmästarens arbete är tron på den treeniga Guden, såsom den kommer till uttryck i Bibeln och kyrkornas tradition. På dessa värden bygger den kristna människouppfattningen, enligt vilken alla ska behandlas likvärdigt och rättvist, samt ansvaret för natur och miljö. Till kyrkvaktmästarens yrkesetik hör respekt för andra människor samt utveckling av den egna personligheten och yrkesskickligheten. Den omfattar även beaktande av en hållbar utveckling i arbetet och verksamheten. 26

28 Tryckt ISBN ISSN Online ISBN ISSN Utbildningsstyrelsen har godkänt dessa examensgrunder med stöd av lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning. De fristående examina är examina som särskilt planerats och utvecklats för att avläggas av den vuxna befolkningen. Planeringen och genomförandet av de fristående examina baserar sig på ett nära samarbete mellan sakkunniga inom undervisning och arbetsliv. Utbildningsstyrelsen 27