Hur kan examinanden visa sin yrkesskicklighet vid examenstillfället?

Transkript

1 Hur kan examinanden visa sin yrkesskicklighet vid examenstillfället? En konkretisering av de föremål för bedömning som finns i examensgrunderna för yrkesexamen för kyrkvaktmästare. Ann-Charlott Enlund Cecilia Åminne

2 Inledning Vårt utvecklingsarbete för examensmästarutbildningen har utmynnat i en handbok i vilken vi har gjort en konkretisering av de föremål för bedömning som finns i examensgrunderna för yrkesexamen för kyrkvaktmästare. Vi såg att det fanns ett behov av att få en konkret förklaring till vilka arbetsuppgifter som ingår i varje bedömningskriterie. Behovet kommer dels från de som ska arbeta som handledare inför examenstillfällena för examinanderna, för att handledningen ska hålla en god och jämn kvalité. Dels från nya examinander som uttryckt att det är svårt att sätta sig in i rutsystemen och innehållet i dessa i examensgrunderna och handboken kan därför vara till hjälp redan i kartläggningsskedet. Slutprodukten kan även fungera som hjälpmedel och inspiration för examinanden inför examenstillfället. Vår förhoppning är att även bedömarna ska kunna ha nytta av vår slutprodukt. Genomförande Inför arbetet med konkretiseringen av föremålen för bedömning inom yrkesexamen för kyrkvaktmästare tog vi fram planer och bedömningar för examenstillfällen som genomförts inom denna yrkesexamen. Dessa blev en god hjälp för att föra vårt arbete framåt. Vi har deltagit i ett examenstillfälle och fått se i praktiken hur en examinand planerat, genomfört och utvärderat sitt arbete. Vi gått igenom examensgrunderna punkt för punkt och mätt dem mot flera olika examenstillfällesplaneringar. Utifrån dessa har vi kunnat få fram olika arbetsmoment som bör ingå för varje punkt i bedömningskriterierna. Vi har samarbetat med en kyrkvaktmästare för en stor församling. Han har lång erfarenhet av branschen och har även fungerat som bedömare för examenstillfällen för yrkesexamen för kyrkvaktmästare. Han har även förmansuppgifter. Vidare har vi tagit del av en församlingsvärdinnas uppgifter samt intervjuat en kock som arbetar i storkök. Intervju har även gjorts med en förman. Produkten har sänts ut för respons till två examinander som är i olika skeden av utbildningen samt två examensmästare. Resultat Slutprodukten är en handbok för såväl examinander som bedömare och handledare. Vår målsättning är att den skall vara tillgänglig för alla genom vår hemsida där vi tänkt publicera den i PDF-format.

3 Responsen från examinanderna har varit positiv. En handbok av den här typen är välkommen och efterlängtad. De tyckte att handboken är överskådlig och lätt att använda, vilket är uppskattat. Responsen vi fått av examensmästarna har varit övervägande positiv. De har uttryckt att detta är en produkt som kommer att komma till nytta för såväl examinander, handledare som bedömare. Vi är medvetna om att det kommer att komma nya examensgrunder och att hela examen kommer att så småningom byta namn och struktur år Vi hoppas ändå att vår handbok kan, efter en lätt omarbetning, komma till nytta för våra examinander, bedömare och handledare även i framtiden. En annan utvecklingsmöjlighet vore att omarbeta handboken till en digital variant där man med ett enkelt knapptryck lätt kan orientera sig mellan examensdelarna istället för att som nu tvingas bläddra fram sida för sida. En finskspråkig variant finns redan på internet, Suntion ammattitutkinnon avoin käsikirja. Självvärdering - Ann-Charlott Enlund När jag inledde mina examensmästarstudier var jag helt och hållet inriktad på att jag skulle arbeta med att utveckla grundexamen för barn- och familjearbete. Jag kände inte genast entusiasm och glädje över att jag istället skulle ta mig an yrkesexamen för kyrkvaktmästare, men allteftersom jag arbetat med att sätta mig in i examensgrunderna och faktiskt börjat inse hur varierande och intressant kyrkvaktmästararbetet är så har jag blivit mer positivt inställd till det hela. Nu när vår slutprodukt är klar så är jag sist och slutligen glad att min arbetsgivare ville att jag skulle ta mig an denna examen. Jag har samarbetat kring detta utvecklingsarbete tillsammans med min kollega Cecilia Åminne. Vi arbetar båda två mest med grundexamen i barn- och familjearbete, så det blev ett ganska omfattande arbete att sätta sig in i denna nya och obekanta examen. I och med att detta var en helt ny och okänd examen så insåg vi snart hur svårt det skulle vara för en nyutexaminerad examensmästare eller en ny examinand att snabbt lägga sig in i och förstå examensgrunderna. Det var en delorsak till att vi ville göra denna handbok. Dessutom visste vi sedan tidigare att det fanns ett behov av en konkretisering av föremålen för bedömning från handledarehåll. Vi har rent konkret försökt gå in i varje föremål för bedömningen och bena ut vilka arbetsuppgifter som kan ingå där för att underlätta för alla parter som är involverade i

4 ett examenstillfälle. Vårt arbete resulterade i denna handbok för examenstillfällena för yrkesexamen för kyrkvaktmästare. Jag känner mig nöjd över vår utvecklingsarbete och tycker att den är något som jag gärna presenterar för nya examinander, bedömare och handledare. Handboken har tagits emot positivt av de personer vi presenterat den för och jag hoppas att den kommer att användas framöver av alla parter. Min önskan är att vi kommer att ha tid och möjlighet att utveckla och omarbeta produkten så att den också blir användbar efter de förändringar som kommer 2018, men det återstår att se. Genom vårt utvecklingsarbete har jag satt mig in i en, för mig tidigare, helt okänd examen och detta har i sin tur gett mig möjligheten att utvecklas i mitt arbete. En positiv bieffekt av detta är att jag har blivit mer involverad i det praktiska arbetet med att utbilda kyrkvaktmästare på skolan. Jag deltar i antagningsprocessen av nya studerande och jag deltar i handledningen inför perioder av inlärning i arbetet. Det har varit roligt och lärorikt att få utbilda sig till examensmästare och jag hoppas att jag kommer att kunna vara en resurs för min arbetsgivare i framtiden. Självvärdering - Cecilia Åminne Examensmästarstudierna har varit mycket intressanta. Jag har speciellt uppskattat möjligheten att bekanta mig med olika branscher. Att få utbyta erfarenheter med andra som arbetar med fristående examen har varit mycket lärorikt. När jag inledde mina studier var det självklart att det var grundexamen i barn- och familjearbete jag skulle arbeta med och göra utvecklingsarbetet kring. Hur det nu föll sig blev det inte så. Det blev i stället yrkesexamen för kyrkvaktmästare som blev den examen som jag skulle arbeta med. Med facit i hand har jag tyckt väldigt mycket om det. Det har varit en bransch som jag ju i princip har iakttagit som lekman väldigt länge, men inte haft en helhetsbild över hela yrkets omfattning. Utvecklingsarbetet har jag gjort tillsammans med min kollega, Ann-Charlott Enlund. Det har varit bra att få arbeta tillsammans. Vi har kunnat bolla idéer med varandra, kämpa när det känts motigt och kunnat skratta gott. Vi arbetar båda två inom grundexamen i barn- och familjearbete, så examen för kyrkvaktmästare var någonting nytt för oss båda. Eftersom en examensmästare skall kunna bedöma vilken bransch som helst tror jag att det har varit en styrka att ha fått arbeta med en examen som jag inte till vardags arbetar med. Vilken examen man än arbetar med finns det i examensprocessen

5 klara likheter. Efter att ha fått arbeta med yrkesexamen för kyrkvaktmästare känner jag nu att jag är skapligt säker på bedömning av kunnande i åtminstone två examina. Jag känner mig nöjd med vårt utvecklingsarbete. Jag tror och hoppas att vårt arbete skall få vara till nytta. Åtminstone utgående från den respons vi har fått så tror jag att ett dokument av denna typ har varit efterlängtat. Skulle det finnas möjlighet skulle jag gärna vilja utveckla arbetet till någonting som skulle fungera digitalt. Det som återstår att se är hur mycket av vår produkt som behöver uppdateras efter förändringarna Det är klart, att de första gångerna jag faktiskt skall stå på egna ben som examensmästare kommer att vara väldigt spännande. Men jag känner att jag har den kunskap som krävs, jag behöver bara öva på att använda den och det tror jag nog att jag kommer att få göra. Terminologin var inte främmande tidigare, men jag känner mig mycket säkrare på den nu. Litteratur: Grunder för fristående examen. Yrkesexamen för kyrkvaktmästare Oph Kyrkans allmänna tjänste- och arbetskollektivavtal och separatavtalen. Kyrkans arbetsmarknadsverk. Kyrkostyrelsen/ Edström Kesia Handbok för kyrkans miljödiplom Lakio, Lea (toim.) Tunnistatko näyttötutkintomestarin, Näyttötutkintomestarien koulutusta kehittämässa. Raportit ja selvitykset 2014:12. Oph Salminen, Pirjo Suntion ammattitutkinnon avoin käsikirja. (hämtad )

6 HANDBOK FÖR EXAMENSTILLFÄLLEN Yrkesexamen för kyrkvaktmästare

7 Innehåll Inledning... 3 Obligatoriska examensdelar Medverkan i gudstjänster och kyrkliga förrättningar... 3 kan medverka i gudstjänster och kyrkliga förrättningar kan beakta den kristna symboliken i anslutning till kyrkoåret och olika sammankomster kan identifiera, hantera och förvara kyrktextilier, föremål och värdefullt lösöre kan arbeta enligt bestämmelserna och föreskrifterna för sitt arbetsområde och beakta arbetssäkerheten kan bemöta församlingsmedlemmar, kunder och samarbetspartner i kundbetjäningssituationer och arbeta som medlem i arbetsgemenskapen Skötsel av församlingens fastigheter kan sörja för fastigheterna och fastighetsanvändarnas säkerhet kan sköta församlingens lokaler, textilier och föremål och rengöringen av dem kan sköta församlingens fastigheter och deras närmiljö kan planera och utveckla sitt arbete vid skötseln av fastigheter och deras närmiljö B. Valfria examensdelar Begravningar och skötsel av grönområden kan sköta uppgifterna i samband med en begravning (kista, askurna, gravsättning av aska) i enlighet med begravningsregler och anvisningar kan välja lämpliga växter för en begravningsplats och ta hand om planteringen av dem kan sköta miljövården på begravningsplatsen och grönområdena kan planera sitt arbete på begravningsplatsen och skötseln av grönområden Matservice kan ordna en kaffe- och matservering beaktar matkultur, seder och bruk i sitt arbete arbetar i enlighet med bestämmelserna om livsmedelshygien iakttar arbetssäkerhet och principerna för hållbar utveckling i samband med matservcie kan betjäna kunder

8 3.5 Handledning och förmansuppgifter kan leda och utveckla arbetet inom sitt område och arbeta som närmaste förman kan utveckla sina ledarskapsfärdigheter En valfri del ur en grund-, yrkes- eller specialyrkesexamen Ordlista Ann-Charlott Enlund Cecilia Åminne 2016 This work is licensed under the Creative Commons Attribution-NonCommercial- NoDerivatives 4.0 International License. To view a copy of this license, visit or send a letter to Creative Commons, PO Box 1866, Mountain View, CA 94042, USA. 2

9 Inledning Fristående examen avläggs genom att examinanderna vid examenstillfällen i praktiska arbetsuppgifter visar att de har det kunnande som förutsätts i examensgrunderna. Varje examensdel bedöms separat. Så mycket som möjligt ska visas i praktiken. Det kunnandet som inte kan visas i praktiken kan sedan kompletteras vid den muntliga delen av examenstillfället Det här är en handbok för dig som ska handleda en examinand inför examenstillfället, för dig som ska bedöma en examinand på ett examenstillfälle samt för dig som själv är examinand. Handboken är ingen manual som ska följas till punkt och pricka utan den finns till för att ge dig en inblick i vilka olika praktiska arbetsuppgifter som hör till varje examensdel i Yrkesexamen för kyrkvaktmästare. Obligatoriska examensdelar 3.1 Medverkan i gudstjänster och kyrkliga förrättningar Kraven på yrkesskicklighet i examensdelen är: kan medverka i gudstjänster och kyrkliga förrättningar beakta den kristna symboliken i anslutning till kyrkoåret och olika sammankomster hantera och förvara kyrktextilier, föremål och värdefullt lösöre arbeta enligt bestämmelserna och föreskrifterna för sitt arbetsområde och beakta arbetssäkerheten. bemöta församlingsmedlemmar, kunder och samarbetspartner i kundbetjäningssituationer och arbeta som medlem i arbetsgemenskapen. kan medverka i gudstjänster och kyrkliga förrättningar. Föremål för bedömningen Gudstjänster Kriterier för godkänd prestation 1. deltar i den Hur examinanden kan visa sin yrkesskicklighet 1. Deltar tillsammans med kantor och präst i planeringen av 3

10 gemensamma planeringen av gudstjänster. 2. utför de uppgifter som hör till kyrkvaktmästaren före, under och efter olika gudstjänster enligt församlingens anvisningar och den egna kyrkans traditioner. 3. övervakar genomförande, ordningen och säkerheten under gudstjänsten. gudstjänsten. 2. Öppna dörrar. Förbereda kyrkorummet för gudstjänst genom att bl.a. kontrollera liturgisk färg och vid behov byta ut antipendium. Ta fram alba och stola. Tänd lampor, tänd rätt antal ljus. Lägga fram blommor på altaret. Blommorna bör eventuellt skaffas i förväg. Kontrollera ljudutrustningen och se till att mikrofoner och dyl. finns framställd där dessa behövs. Lägga upp/byt psalmsiffrorna. Reglera ljudet under gudstjänsten. Beakta kyrkans traditioner. Vid mässa: ta fram nattvardskärlen, oblater och vin. Ifall särkalkar används ställer man fram bord och brickor. Instruera kyrkvärdarna. Räkna gudstjänst- besökare och nattvardsgäster. Efter gudstjänsten: stänga av ljudanläggningen, hjälpa förrättare med alba och stola/mäss- hake, diska nattvardskärl, räkna kollekten, släcka ljus och lampor, låsa dörrar. 3. Öppna kyrkan, man bör ha tagit reda på hur gudstjänsten kommer att vara, antingen via ett möte med ansvarig förrättare eller via bokningssystem. Sköta det praktiska. Ljudåtergivning och ljus. Se till att kyrkan är i skick. Kolla utsidan på kyrkan när det varit oroligt under föregående kväll. Hålla uppsikt över församlingen för att kunna identifiera sjukdomsanfall samt störande beteende. Ha beredskap för situationer som kan uppstå. På förhand bekanta sig med de säkerhetsdokument som finns i den egna församlingen och de säkerhets- anvisningar som godkänts av kyrko- styrelsen 4

11 för Finlands ev. Luth. kyrka och följa dem. 4. uppträder lämpligt och naturligt i gudstjänstlokalen och tar hänsyn till förrättningens karaktär. 5. vägleder gudstjänstdeltagarna och förrättarna. 4. Tänka på att vara rätt klädd, kostym, byxdress, dräkt att föredra för att inte väcka anstöt samt markera sin professionella identitet som kyrkvaktmästare. Uppträda värdigt och välkomna alla till kyrkan. Genomföra arbetet med omsorg och noggrannhet. 5. Hjälpa rörelsehindrade personer t.ex. vid nattvard, se till att alla får sittplats, vid behov lyfta fram extra stolar osv. Hjälpa prästen med kläderna och mikrofonen. Vägleda församlingen genom gudstjänstens olika delar, dvs. följa noggrant med och delta aktivt så att församlingen kan tydligt se när man t.ex. ska stiga upp och när man kan sätta sig. Dop 1. utför de uppgifter som hör till kyrkvaktmästaren före, under och efter ett dop enligt församlingens anvisningar och den egna kyrkans traditioner 2. vägleder dem som deltar i dopet och hjälper förrättarna 3. övervakar genomförandet, ordningen och säkerheten under dopet. 1. Före dopet tända lampor och ljus. Ta man fram dopfunten, se till att vattnet är lagom varmt till själva ceremonin. Ta fram dopljus. Ställa fram blommor. Förbereda enligt den egna kyrkans traditioner. Under dopet räkna dopgäster. Efter dopet städa undan, släcka ljus och lampor och låsa. 2. Instruera föräldrar, faddrar och övriga deltagare om t.ex. textläsning, tändning av dopljus m.m. men inte blanda sig i själva dopet. Bära in dopvatten, hjälpa med alban. 3. Sköta det praktiska. Ljudåtergivning. Se till att kyrkan är i skick. Kolla utsidan på kyrkan när det varit oroligt under föregående kväll. Hålla uppsikt över församlingen, för att kunna identifiera sjukdomsanfall, störande 5

12 beteende, ha beredskap. På förhand bekanta sig med de säkerhetsdokument som finns i den egna församlingen och de säkerhets- anvisningar som godkänts av kyrkostyrelsen för Finlands ev. Luth. kyrka. Vigslar 1. utför de uppgifter som hör till kyrkvaktmästaren före, under och efter en vigsel eller välsignelse till äktenskap enligt församlingens anvisningar och den egna kyrkans traditioner 2. vägleder dem som deltar i vigseln eller välsignelsen och hjälper förrättarna 1. Öppna dörrar, tända lampor och ljus. Ta fram vigselrya. Kontrollera om den liturgiska färgen skall bytas. Ofta behöver man inte byta utan man använder samma färg som det råkar vara för närvarande under kyrkoåret. Kontrollera blommor i förväg. Kontrollera ljudutrustningen och se till att mikrofoner och dyl. finns framställd där dessa behövs. Lägg upp psalmsiffrorna. Hjälpa prästen med kläder och mikrofon. Efter vigseln: hjälpa prästen med alba och stola, ta bort vigselrya, släcka ljus och lampor, låsa dörrar. 2. Instruera ev musiker, textläsare m.fl. Öppna dörrarna för brudparet, ge tecken åt kantorn så att han/hon vet när börja spela. 3. övervakar genomförandet, ordningen och säkerheten under vigseln eller välsignelsen. 3. Räkna bröllopsgäster, Sköta det praktiska. Ljudåtergivning. Se till att kyrkan är i skick. Kolla utsidan på kyrkan ifall det varit oroligt under föregående kväll. Hålla uppsikt över församlingen, för att kunna identifiera sjukdomsanfall, störande beteende, ha beredskap. På förhand bekanta sig med de säkerhetsdokument som finns i den egna församlingen och de säkerhetsanvisningar som godkänts av kyrkostyrelsen för Finlands ev. Luth. kyrka. 6

13 Jordfästning 1. tar hand om de anhöriga vid mottagning och visning av en avliden 2. utför de uppgifter som hör till kyrkvaktmästaren före, under och efter en jordfästning enligt begravningssättet, församlingens anvisningar och den egna kyrkans traditioner 1. På förhand ta reda på hur det går till i den församling där man gör sitt examenstillfälle. Beskriva hur du på bästa vis tar hand om de anhöriga. 2. Låsa upp, tända ljusen, ta emot blommorna, vara en timme på förhand där. Plocka fram sandkar och skovel, katafalk, blomsterhylla, matta. Finnas till under jordfästningen. Instruera om det behövs, men känna in situationen och människorna. Gå före och visa väg, instruera bärarna vid behov. Det skall gå värdigt till. Sköta ljudet, lägga upp psalmerna, lägga fram psalmböcker till de närmaste. Läsa upp de blomsterhyllningar som ingen läst. 3. vägleder bärarna och andra som deltar i jordfästningen och hjälper förrättarna 4. övervakar genomförandet, ordningen och säkerheten under jordfästningen. 3. Kontrollera att banden finns vid graven. För dit banden och kontrollerar att graven är i skick i förväg. Berätta för bärarna hur de ska göra, i vilken ordning de bör gå för att göra det så smidigt så möjligt. Gå före till graven, visa vägen. Ta bort locket. Se till hur kistan placeras på banden. Se till att bandet inte kommer under någon kistfot, annars kan det vara svårt att få bort bandet. Ta hand om remmarna efter nedsänkningen. Lägga på locket. Visa anhöriga att de kan lägga ner sina blomsterhyllningar. Plocka undan i kyrkan. För eventuella adresser och blommor till minnesstunden. 4. Samma som på gudstjänst. 7

14 Användning av AV-utrustning 1. kontrollerar på förhand att AV-utrustningen är i skick 2. och att teleslingan fungerar 3. använder AVutrustningen på det sätt situationen kräver visar andra hur AVutrustningen används. 1. Kontrollera mikrofoner, starta ljudanläggningen, justera ljudstyrkan på mikrofonerna. Ev. videokanon, nätsändning. 2. Det finns speciella hörlurar som man kan använda för att kontrollera och testa teleslingan. Likaså är det viktigt att man följer med under förrättningarna visuellt och pratar med församlingsmedlemmar som använder sig av teleslingan. 3. Visa att man behärskar utrustningen, att man klarar av att använda mixerbordet, att mikrofonerna är på och av vid rätt tillfälle, att rätt mikrofon är påkopplad osv. Visa att man kan instruera andra i användningen av AVutrustningen. Klockringning Församlingens sammankomster 1. ringer i kyrkklockorna enligt sin församlings och kyrkas anvisningar. 1. tar hand om arrangemangen före och efter sammankomster enligt församlingens anvisningar och den egna kyrkans traditioner 2. hjälper och vägleder dem som använder lokalerna och deltar i sammankomsten 1. Visa klockringningen och att man behärskar den vid alla olika typer av förrättningar. Redogöra muntligt och visa att man är insatt i klockringningstraditionen och känner till betydelsen av den. 1. Välja ett lämpligt tillfälle t.ex. föräldra- barnkväll, kyrkorådets möte, syföreningen o.dyl. och planera de praktiska arrangemangen. 2. Uppträda artigt och välkomnande. Vägleda och hjälpa deltagarna med t.ex. att visa var sammankomsten finns, var man kan hänga sina ytterkläder. Rörelsehindrade personer kan behöva stöd. 8

15 3. ordnar en enkel servering 4. beaktar de vanligaste specialdieterna vid serveringen 5. ser till att serveringslokalen är trivsam 6. visar tillräckliga kunskaper om hygien, som förutsätts av personer som arbetar med livsmedel. 3. Planera för en enkel servering. Handla råvaror. Se till att det finns blommor och ljus. Förbereda serveringen genom att t.ex. breda smörgåsar, koka kaffe, blanda saft m.m. Ta hand om serveringen. Städa undan, diska, torka bord, ta hand om överbliven mat. 4. Beakta eventuella dieter. Kan muntligt redogöra för olika vanliga dieter så som gluten-, laktosintolerans och eventuella allergier. 5. Pynta lokalen enligt årstid och typ av sammankomst med t.ex. blommor, textilier och ljus. 6. Uppvisa bevis på kompetens i livsmedelshygien, hygienpasset. kan beakta den kristna symboliken i anslutning till kyrkoåret och olika sammankomster. Kristen symbolik 1. förbereder kyrkan eller församlingslokalen genom att välja föremål, textilier, blommor och ljus i enlighet med kyrkoåret och den kristna traditionen 2. använder i sitt arbete kyrkan och kyrkliga symboler för att 1 & 2. Visas vid varje förrättning som ingår i denna examensdel samt redogör ytterligare vid kompletterande diskussion. 9

16 förmedla det kristna budskapet och den kristna traditionen. kan identifiera, hantera och förvara kyrktextilier, föremål och värdefullt lösöre. Hantering och förvaring av kyrktextilier och kyrkliga värdeföremål 1. följer bestämmelser och föreskrifter vid förvaring och skötsel av kyrkliga och historiska föremål och textilier 2. känner igen föremål som är värdefulla med tanke på kulturarvet och kyrkans kulturegendom och bedömer i vilken mån skötseln och rengöringen av dem kräver experthjälp. 1. Visa att du känner till rekommendationerna samt hur du hanterar textilier och föremål. 2. Berätta och visa att man vet vad som finns i kyrkan och hur man skall sköta dessa föremål. Visas vid examenstillfälle och kan med fördel tas upp genom simulerad situation guida besökare i kyrkan. kan arbeta enligt bestämmelserna och föreskrifterna för sitt arbetsområde och beakta arbetssäkerheten. Arbete enligt arbetsgemenska pens avtal 1. arbetar enligt föreskrifter och instruktioner och följer övriga regler och avtal som berör den egna kyrkan och arbetsgemenskapen 2. följer kollektiv- och tjänstekollektivavtal och iakttar övriga lagstadgade plikter i sitt arbete 3. arbetar i enlighet med budgeten och sina befogenheter Hela denna del kan med fördel tas upp vid examenstillfällets muntliga del: 1. Visas i det dagliga arbetet, att man kan följa arbetsplatsens regler, komma i tid, uppträda värdigt o.dyl. 2. Man bör kunna visa kunnande i vad som sägs i kollektivavtalen t.ex. anställningens minimivillkor, såsom löner, arbetstider, lön under sjukfrånvaro, övertidsoch helgersättningar osv. 3. Redogör muntligt för hur man arbetar i enlighet med en budget och att man vet sitt 10

17 ansvarsområde som kyrkvaktmästare. 4. beaktar hållbar utveckling och lönsamhet vid anskaffningar. 4. Kan redogöra för begreppet hållbar utveckling. Målet är att människans liv skall kunna genomlevas på en planet med begränsade resurser. Målsättningen innefattar ett idealt läge för samhället där levnadsvillkor och resursanvändning möter mänskliga behov utan att äventyra hållbarheten i ekosystem och miljön så att även framtida generationer kan få sina behov tillgodosedda. Redogöra muntligt och/eller skriftligt för anskaffning av utrustning, maskin eller dyl. offert, prisjämförelse, val av produkt. Livräddande första hjälpen 1. kan ge livräddande första hjälpen, tillkalla hjälp och använda förstahands brandsläckningsmateriel. Ha med till examenstillfället relevanta dokument för att åskådliggöra och förklara t.ex. arbetsavtal, kollektivavtal, budget för eget arbetsområde m.m. 1. Uppvisa ett intyg eller kort över avlagd kurs i Första hjälpen 1 och heta arbeten. kan bemöta församlingsmedlemmar, kunder och samarbetspartner i kundbetjäningssituationer och arbeta som medlem i arbetsgemenskapen. Interaktions och kundbetjäningsförmåga 1. tar emot, betjänar och vägleder kunderna med respekt, iakttar tystnadsplikt och yrkesetiska principer 1. Ta emot alla på ett respektfullt sätt, behandlar alla lika. Kan redogöra för principerna för tystnadsplikten. Till 11

18 kyrkvaktmästarens etiska principer hör respekt för andra människor samt utveckling av den egna personligheten och yrkesskickligheten. 2. visar flexibilitet och samarbetsförmåga i kundbetjäningssituationer och i arbetsgemenskapen 2. Här bör man visa att man klarar av att bemöta olika människor, oavsett etnisk eller kulturell bakgrund samt kollegor på arbetsplatsen på ett likvärdigt och respektfullt sätt 3. uppför sig anständigt, arbetar hygieniskt och kan klä sig på det sätt arbets-uppgifterna och sammankomsterna förutsätter 4. betjänar kunder på flytande svenska eller finska 5. betjänar kunder på minst ett annat, för kundbetjäningen viktigt språk och visar kunder vidare på det andra inhemska språket. 6. använder datateknik i enlighet med sina arbetsuppgifter 7. beaktar kundernas olika behov av service, som beror på deras kulturella bakgrund eller andra orsaker. 3. Visar i alla sammankomster som ingår i examensdelen att man vet hur man uppför sig, bör vara klädd för att inte väcka anstöt, man uppvisar sitt hygienpass och redogör muntligt vid det kompletterande samtalet för hur man arbetar hygieniskt. 4. Klara av att vid alla sammankomster betjäna kunderna på svenska eller finska. 5. Visa praktiskt språkkunskaper genom simulerad situation på ett annat viktigt språk t.ex. engelska och kommunicera nöjaktigt på det andra inhemska språket. 6. Visa praktiskt att man kan hantera e-post och bokningskalendrar samt övriga dataprogram i den egna församlingen. 7. Visa att man har kunskap i andra kulturer och vilka eventuella behov som kan behöva tillgodoses t.ex. andra 12

19 språk, konfessionslös begravning osv. 3.2 Skötsel av församlingens fastigheter Kraven på yrkesskicklighet i examensdelen är: kan sörja för fastigheternas och fastighetsanvändarnas säkerhet sköta församlingens lokaler, textilier och föremål och rengöringen av dem sköta församlingens fastigheter och deras närmiljö planera och utveckla sitt arbete vid skötseln av fastigheter och deras närmiljö. kan sörja för fastigheterna och fastighetsanvändarnas säkerhet. Föremål för bedömningen Kriterier för godkänd prestation Hur examinanden kan visa sin yrkesskicklighet Beaktande av 1. Är bekant med de 13

20 säkerhet 1. övervakar ordningen under församlingens sammankomster och följer säkerhetsföreskrifter i sitt arbete 2. handlar enligt fastigheternas räddningsplan och andra anvisningar som gäller fastigheternas och kulturegen-domens säkerhet säkerhetsdokument som finns i den egna församlingen och de säkerhets- anvisningar som godkänts av kyrkostyrelsen för Finlands ev. Luth. kyrka. Hålla ett vakande öga över deltagare på sammankomsten. 2. Visa och redogör för räddningsplanen för den egna kyrkan och berättar muntligt hur man ska gå till väga, vid behov kan det vara möjligt att uppdatera den befintliga räddningsplanen som en del av examenstillfället. 3. kartlägger riskerna i sitt arbete och sin arbetsmiljö och försöker aktivt förebygga olyckor 4. sörjer för arbetssäkerheten i enlighet med sitt ansvarsområde 5. använder brandlarmanläggningarn a i församlingens fastigheter och testar dem regelbundet 3. Iaktta sin arbetsmiljö och göra en kartläggning av riskerna som finns i arbetet och arbetsmiljön och redogöra muntligt för hur man kan arbeta för att förebygga olyckor. 4. Se aktivt till att säkerhetsföreskrifterna efterföljs i olika arbetssituationer t.ex. i arbete på hög höjd osv. Redogör för arbetsskyddet, visa dokument. 5. Genomföra ett brandalarmstest. 6. använder andra säkerhetsanordningar, t.ex. anordningar för passerkontroll eller automatiska släckningssystem 6. Redogöra vid examenstillfällets muntliga del för hur automatiska släckningssystem fungerar, ta med nödvändiga dokument. 7. ser till att byggnadernas utgångar är framkomliga och fria från hinder 7. Visa praktiskt var utgångarna finns och se till att där inte finns något som hindrar fri passage. 14

21 8. ser till att utrymningsskyltarna och -belysningen fungerar. 8. Visa var alla utrymningsskyltar finns, byta lampor vid behov och se till att alla fungerar. kan sköta församlingens lokaler, textilier och föremål och rengöringen av dem. Rengöring 1. känner igen de vanligaste yt- och textilmaterialen och metallerna och sköter rengöringen och vården av dem 2. väljer ändamålsenliga städmetoder, rengöringsmedel och - redskap 1. Visa att man känner igen och kan identifiera olika material så som bomull, ylle, siden, sammet, nylon, polyester, silver, rostfritt, aluminium m.m. Visa praktiskt och berätta hur man ska sköta om de olika materialen. 2. Visa att man behärskar dosering och användning av rengöringsmedel, rätt medel för rätt material. 3. arbetar ergonomiskt, hygieniskt och ekonomiskt 4. använder städmaterial och -utrustning rätt och tryggt 5. arbetar enligt städplanen för lokalerna 6. ser till att kundutrymmena är rena 7. ser till att maskiner och anordningar är rena och fungerar 3. Visa i hur man går till väga för att städa, vilka olika redskap man bör använda, även här är dosering av rengöringsmedel viktigt. 4. Visa att man behärskar användningen av städmaterial. 5. Ta med, visa och redogöra för en städplan. 6. Städa vid examenstillfället de utrymmen som används av kunderna. T.ex. den allmänna toaletten, aula osv. 7. Förevisa de maskiner som används i städarbetet, rengöra dem samt utför 15

22 enkel service. 8. identifierar fast egendom som är värdefull med tanke på kulturarvet och kyrkans kulturegendom och bedömer i vilken mån skötseln och rengöringen av den kräver experthjälp. 8. Förevisa och berätta om de viktiga och värdefulla föremålen som finns i den egna församlingen, redogöra för vilka föremål man själv kan rengöra och hur samt till vilka expertis bör tillkallas. kan sköta församlingens fastigheter och deras närmiljö. Fastighetsförvaltning och skötsel 1. sköter bevakningen av fastigheterna han ansvarar för samt underhållet och förvaringen av lös egendom 1. Förklara och visa fastigheters larmsystem och berätta vad som händer vid ett larm. Visa hur man tar hand om städredskap, olika uteredskap, verktyg m.m. 2. ger akt på byggnadernas skick och eventuella skador och tar hänsyn till byggnadernas karaktär som kulturarv 2. Berätta hur kyrkobyggnaden underhålls. Visa att man har helhetsöverblick, så man kan förutse större åtgärder. T.ex. Sprinklersystem. Annars kontinuerlig kontroll, så att man kan åtgärda problem så länge de är små. Man visar även att man har insikt i vilka nyanskaffningar som bör göras. Göra en inventering av byggnader som hör till ansvarsområde och redogöra för nödvändiga åtgärder och reparationer. 3. tolkar tekniska ritningar 4. är insatt i användningen och underhållet av VVSA/ Elutrustning 3. Visa och redogöra muntligt hur tekniska ritningar tolkas och förklara symboler och tecken på. 4. Redogöra för hur systemen för värme, vatten, ventilation och automation fungerar och 16

23 Skötsel av fastigheternas närmiljö 5. bedömer behovet av experthjälp 6. följer med och rapporterar till sin chef om kostnaderna för fastighetsanvändningen. 1. ser till att fastigheternas närmiljö är prydlig och trygg, oberoende av årstiden 2. använder och underhåller de arbetsredskap som behövs vid skötseln av närmiljön och ser till att de är i användbart skick. att visa hur elsystemen fungerar. 5. Bedöma när expertis bör tillkallas. Identifiera vilka moment man inte bör utföra själv. 6. Visa att man är insatt i budgeten och vilka medel man har för omkostnaderna för fastighetsanvändningen. Kan ske vid examenstillfällets muntliga del. 1. Visa att man kan hålla närmiljön prydlig och trygg oberoende av årstid, redovisa muntligt för hela kalenderåret. Vinterunderhåll: snöröjning, sandning, isras från tak, m.m. Vårunderhåll: räfsa städa bort kvistar och löv, plantera, se över allmänt skick på grusgångar och gräsmattor m.m. Sommar: klippa gräs och trimma, rensa ogräs, vattna planteringar, kratta grusgångar osv Höst: räfsa löv, ställa undan inför vintern. 2. Visa i praktiken att man kan utföra underhållsarbete på trädgårds- maskinerna. Byta olja, tändstift, luftfilter. Fylla på tråd på trimmer, sköta servicen m.m. Avfallshantering 1. sköter församlingens avfallshantering i enlighet med det regionala avfallssystemet 2. följer församlingens egna 1. Visa var församlingens sorteringskärl finns. Visa och förklara vilket avfall som ska placeras i vilket kärl. Sortera avfall. Redogöra för vad som är problemavfall. Redogöra för det lokala avfallshanterings- systemet t. ex Ekorosks- eller Stormossens anvisningar. 2. Visa skriftligt och muntligt 17

24 avfallsmål (t.ex. kyrkans miljödiplom) 3. sorterar avfallet som uppkommer i det egna arbetet kunnande i kyrkans miljödiplom. 3. Visa att man kan sortera avfall enligt ortens bestämmelser, glas, metall, papper, batterier osv. 4. känner igen farligt avfall och ser till att det hanteras rätt 5. ser till att avfallsutrymmena är rena 6. väljer miljövänliga, energioch vattensparande arbetssätt. 4. Visa gärna i praktiken genom att man kan identifiera farligt avfall och göra sig av med det på rätt sätt. Om detta inte går bör man redogöra muntligt för detta vid examenstillfällets muntliga del. 5. Städa utrymmena för avfall. Sortera eventuellt avfall som hamnat fel. Se till att det är rent och snyggt. 6. Visa att man i mån av möjlighet använder sig av miljövänliga, energi- och vattensparande arbetssätt. kan planera och utveckla sitt arbete vid skötseln av fastigheter och deras närmiljö Planmässig verksamhet och utveckling av arbetet 1. är med och gör upp en verksamhets- och ekonomiplan för sitt arbetsområde 2. utvärderar sina egna och arbets- gemenskapens arbetssätt i anslutning till fastighetsskötsel 1. Delta i uppgörandet av verksamhets- och ekonomiplan i sin församling. Förevisa och redogöra muntligt för sin församlings planer. 2. Hålla ett personalmöte och utvärdera arbetssätten, i annat fall kan man göra detta skriftligt och redogöra för sina slutsatser vid examenstillfällets muntliga del. 18

25 3. utvärderar arbetsmetoder och - utrustning för att utveckla sitt arbete 4. presenterar motiverade anskaffnings- och reparationsförslag 3. Göra en skriftlig rapport över utvecklings- möjligheter för arbetsmetoder och utrustning gällande fastighetsskötsel. Skicka till bedömarna som bilaga till exti-plan. Redogöra muntligt vid examenstillfällets muntliga del. 4. Göra upp en anskaffningsoch reparationsplan och redogöra för denna muntligt. 5. tar emot respons på sitt arbete. 5. Visas under hela examensdelen. 19

26 B. Valfria examensdelar 3.3 Begravningar och skötsel av grönområden Kraven på yrkesskicklighet i examensdelen är: kan sköta uppgifterna i samband med en begravning (kista, askurna, gravsättning av aska) i enlighet med begravningsregler och -anvisningar välja lämpliga växter för en begravningsplats och ta hand om planteringen och vården av dem sköta miljövården på begravningsplatsen och grönområdena planera sitt arbete på begravningsplatsen och skötseln av grönområdena. kan sköta uppgifterna i samband med en begravning (kista, askurna, gravsättning av aska) i enlighet med begravningsregler och anvisningar Föremål för bedömningen Begravning Kriterier för godkänd prestation 1. hittar och markerar självständigt gravplatsen 2. förbereder gravplatsen för grävning och övervakar gravgrävningen vid olika begravningssätt Hur examinanden kan visa sin yrkesskicklighet 1. Visa i praktiken hur dataprogrammet eller kartoteket för gravgården fungerar för att hitta och markera gravplatsen. Visa hur man mäter ut en ny grav och en familjegrav. 2. Om det hör till kyrkvaktmästarens arbetsuppgifter i den församling examinanden gör sitt examenstillfälle visas detta praktiskt. Ifall gravgrävning sköts via entreprenad görs nödvändiga förberedelser samt närvarar vid gravgrävningen. Använda arbets- och skyddsredskap. Man bör även kunna visa 20

27 grävning inför gravsättning av urna. 3. vägleder de anhöriga i frågor som rör begravningen 4. visar de anhöriga och bärarna till graven, leder eller övervakar gravsättningen och sköter uppgifterna efter den 5. gravsätter askan eller urnan 6. följer arbetarskyddsföreskrifterna under hela begravnings-processen 7. beaktar kulturella skillnader och variationer i kundbetjäningssituationer som anknyter till begravningar. 3. Berätta och visa vad som sker i mötet med anhöriga, förslagsvis genom simulerad situation. Instruera anhöriga i praktiska arrangemang kring jordfästningen t.ex. bärare, tågordning, instruerar bärarna om gravsättningen m.m. 4. Visa de anhöriga och bärarna till graven, leda eller övervaka gravsättningen och sköta uppgifterna efteråt. Detta innebär bl.a. att plocka undan i kyrkan/kapellet, ställa undan katafalken, ta hand om blomster- hyllningarna så att det går att gräva igen graven, placera blommorna på gravkullen, ta bort blomsterhyllningarna från gravkullen när det är dags för det, jämna ut, så in med gräsfrö m.m. 5. Gravsätta en urna eller aska om möjligt, annars redovisa muntligt 6. redogöra muntligt, beakta arbetarskydds-föreskrifterna vid examenstillfälle så att ingen utsätts för fara före, under eller efter gravläggningen. 7. Ge lika service till alla och beakta de behov och önskemål som framställs. Hålla sig inom de ramar som kyrkostyrelsen fastslagit. Känna till att på endel orter finns en konfessionslös begravningsplats. 21

28 kan välja lämpliga växter för en begravningsplats och ta hand om planteringen av dem Skötsel av växterna på en begravningsplats och anläggning av grönområde 1. håller jorden bördig och påverkar växtunderlagets egenskaper 2. utför normala arbetsuppgifter i samband med anläggning och underhåll av grönområden 3. beaktar i sitt arbete begravningsplatsens speciella karaktär och betydelse som kulturmiljö 1. Gödsla, kalka och lufta och tillföra övrigt t.ex. kompost enligt behov. 2. Om möjligt visar man detta i praktiken genom att t.ex. anlägga en gräsmatta, beskära träd och buskar, visa plantering och skötsel av grönområden. I annat fall genom muntlig redogörelse. 3. Vara medveten om och ge akt på klädsel, uppförande och synlighet. Resonera om vad som är lämpligt och olämpligt på en begravningsplats. 4. använder de maskiner som behövs vid skötseln av grönområdena enligt arbetarskyddsföreskrifterna 5. utför grundservice på maskiner och verktyg som används vid skötseln av grönområdena och ser till att utrustningen är i användbart skick 6. hanterar växtskyddsmedel enligt säkerhetsföreskrifterna 4. Visa att man klarar av att använda maskiner t.ex gräsklippare, trimmer och redogöra för och följa arbetarskydds- föreskrifterna. 5. Visa maskinparken och utföra en enkel service: byta tändstift, oljebyte, kontrollera däcktryck, luftfilter och oljefilter. 6. visa upp intyg över avlagd kurs användning av växtskyddsmedel. Visa praktiskt eller muntligt att man behärskar detta. 22

29 kan sköta miljövården på begravningsplatsen och grönområdena. Miljövård på grönområden 1. sköter avfallshanteringen på begravningsplatsen och grönområdena i enlighet med det regionala avfallssystemet 2. följer i sitt arbete särskilda mål i anslutning till miljövården på begravningsplatsen och grönområdena (t.ex. kyrkans miljödiplom) 3. sorterar avfallet som uppkommer i det egna arbetet på rätt sätt 1. Visa att du följer regionens avfallshanterings- föreskrifter praktiken. Kan med fördel även tas upp vid kompletterande diskussionstillfälle. 2. Redogöra för den egna församlingens mål för miljövården. Berätta om kyrkans miljödiplom samt visa hur man i praktiken arbetar för att följa dessa målsättningar. 3. Sortera avfall enligt de lokala bestämmelserna samt kompostera biologiskt nedbrytbart avfall. 4. ser till att biologiskt nedbrytbart avfall komposteras eller återvinns i enlighet med det regionala avfallssystemet 5. ser till att sorteringsplatserna är i skick och ger begravningsplatsensb esökare råd om avfallssortering 6. ser till att problemavfall hanteras på rätt sätt 4. Visa om möjligt i praktiken komposten och hur den sköts och fungerar. Berätta om kompostering av olika avfall. 5. Visa hur man sköter underhållet av sorteringsplatserna, berättar hur allmänheten informeras om avfallshanteringen på begravningsplatsen. 6. Redogör för vad som är problemavfall samt visar hur detta hanteras. 7. väljer miljövänliga, energi- och vattensparande arbetssätt som minskar avfallsmängden. 7. Redogöra för hur man kan spara vatten och energi samt hur man kan arbeta miljövänligt i enlighet med den egna församlingens föreskrifter. 23

30 kan planera sitt arbete på begravningsplatsen och skötseln av grönområden Planering av arbetet 1. planerar sitt arbete enligt årstidsrytmen 2. planerar sitt arbete med beaktande av tidsmässiga och övriga resurser 3. handlar vid behov enligt beredskapsplanen. 1. Visa uppgjord manual och berätta med egna ord om arbetet för de olika månaderna. 2. Bör synas vid genomförande av examenstillfälle att man arbetar medvetet och enligt plan för hur man tänkt vid planeringen. Ha med och redovisa uppgjord plan för examenstillfälle. 3. Bekanta sig på förhand med kyrkans beredskapsplan och berätta om och handla i enlighet med denna. 24

31 3.4 Matservice Kraven på yrkesskicklighet i examensdelen är: kan ordna en kaffe- och matservering beakta matkultur, seder och bruk i sitt arbete arbeta enligt föreskrifterna om livsmedelshygien iaktta arbetssäkerhet och principerna för hållbar utveckling i samband med matservice betjäna kunder. kan ordna en kaffe- och matservering Föremål för bedömningen Matservering Kriterier för godkänd prestation 1. planerar en måltid med beaktande av evenemangets karaktär och omfattning 2. utreder de tillgängliga resurserna: tid, köksutrymmen och - utrustning, budget och personalbehov 3. väljer lämpliga recept i enlighet med näringsrekommendationerna 4. beräknar a. mängden mat som ska serveras b. ingredienser c. råvarumängder Hur examinanden kan visa sin yrkesskicklighet 1. Välja ett evenemang i församlingen där man kan tillreda och servera mat, t.ex. begravning, planera måltiden i samråd med anhöriga. 2. Göra en beräkning på hur lång tid det tar att tillreda måltiden, kontrollera att lämplig utrustning finns i köket, utreda budget samt beräkna personalbehovet för tillfället. 3. Redogöra muntligt eller skriftligt kunnande i näringsrekommendationerna t.ex. genom val av ingredienser, recept, tillagningssätt m.m. 4. Beräkna mängden mat utgående från anhörigas beräkningar på antalet deltagare. Kunna, utgående från receptet, räkna ut hur mycket som behövs av varje ingrediens samt vilken mängd råvaror man bör beställa. Ta reda på varifrån församlingsvärdinnan vanligen göra sina beställningar och gör en beställning på råvaror. 25

32 5. skaffar det som behövs med beaktande av de vanligaste specialdieterna (till exempel: laktosfri, laktosfattig, mjölkfri, glutenfri) 6. är medveten om riskerna med kostbegränsningar som beror på allergier och erbjuder vid behov alternativ mat 7. tidsanpassar arbetsmomenten enligt planen 5. Planera menyn så att det finns alternativ för de som behöver mat enligt de vanligaste dieterna. 6. Redogöra muntligt för riskerna med allergier och beakta dessa i planeringen 7. Se till att påbörja förberedelserna för tillredningen av måltiden i tillräckligt god tid. 8. använder köksmaskiner och - utrustning på rätt sätt 8. Redogöra för vilka köksmaskiner som finns i köket och visa hur man gör för att använda dem på ett säkert och tryggt sätt. Samt även använda dem. 9. utför alla arbetsmoment på det sätt som lagen om livsmedelshygien förutsätter 10. planerar ordningen och dukningen i serveringslokalen så att serveringen löper smidigt 11. dekorerar serveringslokalen på ett trivsamt sätt enligt kyrkoåret 12. ställer fram maten och serverar 9. Avlägga och uppvisa hygienpass och handla efter de regler som hör ihop med livsmedels- hygien. 10. Utgå från gruppens storlek och planera dukning och servering på ett lämpligt sätt så att allt löper smidigt. 11. Dekorera serveringslokalen på ett trivsamt sätt enligt kyrkoåret. Tar i beaktande årstid, liturgisk färg, använda naturmaterial så som säd, äpplen, vilda blommor osv när sådant finns att tillgå. Vid t ex dop, begravningar och bröllop samarbetar man med kunderna i fråga om dekorationer. 12. Se till att det finns ändamålsenliga serveringskärl, 26

33 att de har rätt temperatur och att de är hela och funktionsdugliga. Ha en helhetsuppfattning om vad som ska finnas framme och se till att allt kommer fram för servering. 13. städar i den mån det behövs efter tillställningen 13. Ta hand om mat som blivit över enligt gällande rekommendationer Diska och torka ytor, ställa undan serveringskärl, tallrikar, glas och bestick. Städa undan dekorationerna. Skicka vid behov dukar till tvätt. Lägga faktureringsunderlag vidare till församlingens ekonom. Göra faktureringsunderlag enligt arbetsplatsens rutiner beaktar matkultur, seder och bruk i sitt arbete Beaktande av matkultur, seder och bruk 1. beaktar kundernas mattraditioner och - kultur och väljer mat som passar dem 2. väljer maträtter enligt tidpunkten på kyrkoåret 3. beaktar vid servering fastetider enligt sin kyrkas tradition. 1. Kunden är beställare och behoven bör tillgodoses inom rimliga gränser. Allergier bör alltid tillgodoses. Det som strider mot finländsk lag kan inte tillgodoses. 2. Beroende på när examenstillfället utförs kan man behöva ta fastan i beaktande, annars viktigt att följa årstiderna och högtider så som jul och påsk. Tänka på att använda sig av lokalproducerade råvaror. 3. Redogöra muntligt eller skriftligt för serveringen i samband med fastan. Ta i beaktande fastetidens återhållsamma karaktär. 27

34 arbetar i enlighet med bestämmelserna om livsmedelshygien Hygien 1. klär sig ändamålsenligt för både köks- och serveringsuppgifter 2. ser till att livsmedlen förvaras, maten tillreds och serveras vid rätt temperaturer 3. följer i sitt arbete planen för egenkontroll för ifrågavarande lokal 1. Ta bort ringar, klocka, örhängen samt andra eventuella smycken. Inte bära nagellack. Hålla håret uppsatt samt använda mössa. Använda ändamålsenliga kläder, samt skyddsskor. Ska man servera maten klär man sig ofta i svart nederdel och vit skjorta samt lämpliga skor. 2. Redogöra för vilka temperaturer som är lämpliga för förvaring av olika livsmedel. Tillreda och servera maten enligt föreskrifter. Avlägga hygienpass där man visar att man behärskar detta. 3. Praktiskt visa att man är bekant med församlingens plan för egenkontrollen och se till att den följs. Kan redogöra för principen om egenkontroll. 4. rengör maskiner och apparater, ytor och lokaler med ändamålsenliga ämnen och redskap 5. tömmer avfallskärlen med sorterat avfall och rengör bioavfallskärlet minst en gång per dag. 4. Visas praktiskt vid examenstillfället. 5. Visas praktiskt vid examenstillfället. 28

35 iakttar arbetssäkerhet och principerna för hållbar utveckling i samband med matservcie. Arbetssäkerhet och principer för hållbar utveckling i samband med matservice. 1. arbetar enligt arbetarskyddsföreskrifterna 2. väljer miljövänliga, energi- och vattensparande arbetssätt som minskar avfallsmängden 3. använder i mån av möjlighet närproducerade livsmedel vid matlagningen 1. Visa och redogör för arbetarskydds- föreskrifter. 2. Visa på examenstillfället och examenstillfällets muntliga del att man tänkt på detta, t.ex. i beräkningen av råvaror, vid användning av rengöringsmedel, vid omhändertagande av rester osv. 3. Undersöka inför examenstillfället vilka livsmedel som går att få närproducerade och använda sig utav dem. 4. sorterar avfallet som uppkommer i det egna arbetet på rätt sätt. 4. Sortera och redogöra muntligt för de anvisningar som gäller i den region där den egna församlingen finns. kan betjäna kunder. Kundbetjäning 1. betjänar kunder med beaktande av kundernas olika behov och situationer 2. är flexibel vid både kundbetjäning, matlagning och servering 3. följer församlingens verksamhets- principer som gäller köksverksamhet. 1. Diskutera på förhand med kunden om eventuella specialönskemål och behov och beaktar detta i planering och genomförande av examenstillfället. 2. Visa vänligt och flexibelt bemötande gentemot kunder och beakta deras önskemål i samband med betjäning, matlagning och servering. 3. Redogöra för de principer som gäller i den egna församlingen angående köksverksamheten och följa dessa. 29

36 3.5 Handledning och förmansuppgifter kan leda och utveckla arbetet inom sitt område och arbeta som närmaste förman Föremål för bedömning Personalplanering Kriterier för godkänd prestation 1. planerar personalens antal och kvalitet utgående från funktioner och mål tillsammans med övriga parter inom ansvarsområden 2. kommer med förslag som gäller personalen 3. är med och utarbetar en kompetenskartläggning och bedömer t.ex. en säsongarbetares Hur examinanden kan visa sin yrkesskicklighet 1. Göra personalplanering för enskilda församlingstillfällen t.ex. gudstjänster, förrättningar, andra samlingar. Göra personalplanering för en längre tid t.ex. för några månader. Uppvisa dokument över och redogöra muntligt för planeringen. 2. Vara kreativ och försöka se personalens styrkor och försöka framhäva dessa i arbetsuppgifterna. Muntligt utvärdera nuvarande system och ge förslag på utveckling då det gäller personalen. 3. Utföra i samarbete med förman och/eller andra berörda en kompetenskartläggning för t.ex. en säsongarbetare eller nyanställd. Uppvisa dokument över och 30

37 kompetens tillsammans med övriga parter inom ansvarsområdet. redogöra muntligt för kartläggningen. Handledning och instruktion 1. introducerar en ny arbetstagare, frivillig eller studerande i uppgifterna inom sitt område enligt församlingens introduktionsplan och den nya arbetstagarens individuella behov 1. Introducera arbetstagare i några utvalda arbetsuppgifter enligt församlingens introduktionsplan. Om sådan plan inte finns utarbeta en. Beakta arbetstagarens individuella behov t.ex. dyslexi, annan kulturell och språklig bakgrund m.m. Görs i verklig situation eller genom simulerad situation. Uppvisa och redogöra muntligt för introduktionsplanen. Anställnings -frågor 2. utarbetar anvisningar för olika arbetsuppgifter och övervakar att de fungerar 3. handleder arbetet 4. ser till att den information som behövs i arbetet finns tillgänglig 5. hjälper den nya arbetstagaren att anpassa sig till arbetsgemenskapen 1. följer vid planering och ledning av arbetet centrala författningar och avtal inom branschen, såsom arbetslagstiftningen och 2. Välja ett par olika arbetsuppgifter inom församlingen och göra upp anvisningar för den och presenterar dem för en medarbetare för att se om dessa fungerar. Görs i verklig situation eller genom simulerad situation. 3. Fungera som sakkunnig inom olika arbetsuppgifter, agera bollplank, utvärdera tillsammans med arbetaren de uppgifter som utförs, vid behov kan man också utveckla arbetsbeskrivningen. Görs i verklig situation eller i simulerad situation. 4. Gå igenom materialbank som redan finns, utveckla och göra tillgängligt t.ex. via webben. 5. Introducera den nya arbetstagaren i hur allt fungerar på arbetsplatsen, se till att den nya tar del av gemensamma tillställningar så som kaffepauser, personalmöten osv. Introducera arbetsplatsens regler. Visas redan i introduktionsplanen. 1. Uppvisas och muntligt redogöra förcentrala delar av kyrkans allmänna tjänste- och kollektivavtal, arbetslagstiftning osv. Detta kan med fördel tas upp vid examenstillfällets muntliga del. 31

38 kollektivavtalen Förmansuppgifter och ledning 2. beskriver den yrkeskompetens som arbetet kräver 3. utarbetar en arbetslista. 1. beskriver för sin underordnande sitt eget arbetsområde som en del av den grundläggande uppgiften inom organisationen 2. handlar ansvarsfullt som förman 3. uppmuntrar och stödjer personalen, ger och tar emot respons 2. Visas skriftligt genom att t.ex. utforma en platsannons. Visas också i samband med kompetenskartläggningen. 3. Göra upp en arbetslista för åtminstone en del av församlingens anställda t.ex. gravgårds- personalen, redogöra muntligt för hur man tänkt vid uppgörandet. 1. Beskriva sitt arbete och sin uppgift i organisationen. Görs i verklig situation eller genom simulerad situation. 2. Handla ansvarsfullt och att ha sina personalens bästa i åtanke. Känna till etiska regler. Kan visas i verklig situation, genom simulerad situation eller muntligt. 3. Ge uppmuntran och vara en god lyssnare, kunna ge och ta emot respons. Fästa vikt vid att uppmuntra personalen. Kan visas i verklig situation eller genom simulerad situation. 4. förbereder och leder metodiskt möten och sammanträden 4. Redogöra för praxis för hur man håller ett möte, förbereda ärenden, göra upp ärendelista, leda ett möte, göra upp ett protokoll. Visas i verklig situation. 5. informerar personalen om ärenden som gäller arbetsgemenskapen och församlingen 5. Hålla ett personalmöte och ge aktuell information till personalen. Kan med fördel slås ihop med punkt lyssnar aktivt på i interaktions- situationer 6. Fokusera och visa intresse i samtalet. Framkommer under examenstillfället. 32

39 7. gör upp ett budgetförslag för sitt arbetsområde tillsammans med övriga parter inom ansvarsområdet 8. arbetar enligt den fastställda verksamhets- och ekonomiplanen 9. beaktar kraven på ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar utveckling i all verksamhet 10. identifierar diskriminering och arbetsplatsmobbning och vidtar genast åtgärder för att få ett slut på sådant 11. främjar för egen del jämlikhet i arbetsgemenskapen 12. ansvarar för att arbetarskyddsföreskrifterna följs 7. Göra ett budgetförslag genom att kartlägga vilka resurser som behövs inom arbetsområdet och därefter fastställa intäkterna och kostnaderna som behövs för att möta dessa resurser. Uppvisa och muntligt redogöra för budgetförslaget. 8. Utvärdera dagsläget gällande verksamhet och ekonomi för sitt ansvarsområde. Redogöra muntligt och/eller skriftligt. 9. Uppvisa församlingens ev. dokument för hållbar utveckling/redogöra muntligt för församlingens riktlinjer för detta. Berätta hur dessa beaktas inom det egna arbetsområdet. 10. Redogöra för vad arbetsplatsmobbning är och förklara vilka åtgärder som vidtas. Följa den praxis som man har i den församling du arbetar i. 11. Föregå med gott exempel. Ge alla samma möjligheter oavsett kön, ålder, livsåskådning, läggning mm. Kan visas i verklig situation eller genom simulerad situation. 12. Uppvisa dokument över och muntligt redogöra för arbetarskyddsföre-skrifterna på arbetsplatsen. 13. följer vid behov direktiv för speciella situationer, till exempel direktiv för krishantering, tidigt stöd, stöd till missbrukare, jämställdhetsplan, hantering av störande beteende och osakligt bemötande. 13. Uppvisa och muntligt redogöra för församlingens kris- och jämställdhetsplan. Om sådana inte finns, uppvisa en annan organisations plan. Redogöra muntligt för hur man hanterar kriser, missbruk, störande och osakligt beteende. Arbetarskydd 1. följer arbetsplatsens arbetarskydds- program 1. Visas i punkt 12 på sid

40 2. observerar missförhållanden och risker, bedömer riskerna och vidtar aktivt åtgärder för att eliminera dem 2-3. Göra en kartläggning av missförhållanden och säkerhetsrisker inom sitt ansvarsområde. Ge förslag på lämpliga åtgärder. Redogöra för kartläggningen muntligt. 3. ger akt på och rapporterar om säkerheten i arbetsmiljön och arbetsgemenskapen 4. visar arbetstagarna hur de ska upprätthålla säkerheten 4. Informera arbetstagarna om säkerhetsfrågor. Kan visas i verklig situation eller genom simulerad situation. 1. håller utvecklingssamtal inom sitt arbetsområde 1. Hålla ett utvecklingssamtal Kan med fördel ske genom simulerad situation tillsammans med kollega eller i verklig situation. 2. deltar i beredningen av utvecklingsplanen för personalen 2. Delta i samråd med förman och arbetstagarna i uppgörandet av personalutvecklingsplanen för sitt ansvarsområde. Uppvisa och muntligt redogöra för planen. 3. uppmuntrar personalen till aktiviteter som främjar arbetsförmågan och arbetshälsan 4. främjar för egen del arbetshälsan 3. Ge tips om olika aktiviteter som finns i nejden. Uppmuntra personalen att delta. 4. Kan om möjligt föregå med gott exempel och själv delta i olika aktiviteter som främjar hälsan. kan utveckla sina ledarskapsfärdigheter Personalutveckling Självutveckling 1. är medveten om sina utvecklingsbehov som förman utifrån den respons som han fått 1. bör ta i beaktande i vilken mån den bör delta i utbildning för att utvecklas. 34

41 2. utvärderar och utvecklar sin ledarstil 3. sörjer för sin arbetsförmåga och kondition 2. Sker genom kontinuerlig självvärdering, fortbildning och utvecklingssamtal och arbetshandledning. Visa genom att göra en skriftlig självvärdering och använder den som diskussionsunderlag vid examenstillfällets muntliga del. 3. Se till att ha en hälsosam och aktiv livsstil, beakta ergonomin i arbetet för att hålla sig i god fysisk kondition. Kan redovisas muntligt. 35

42 3.6 En valfri del ur en grund-, yrkes- eller specialyrkesexamen kan i yrkesexamen för kyrkvaktmästare inkludera en valfri examensdel ur en annan grund-, yrkes- eller specialyrkesexamen som Utbildningsstyrelsen fastställt. 36