SPECIALYRKESEXAMEN I ARBETSLIVSTRÄNING 2011

Transkript

1 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I ARBETSLIVSTRÄNING 2011 Föreskrift 33/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:45

2 Föreskrifter och anvisningar 2011:45 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I ARBETSLIVSTRÄNING 2011 Föreskrift 33/011/2011

3 Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2011:45 ISBN (hft.) ISBN (pdf) ISSN-L ISSN (print) ISSN (online) Kopijyvä, Esbo 2012

4

5

6 Innehåll 1 Fristående examina Anordnande av fristående examina Avläggande av fristående examen Grunderna för fristående examen Personlig tillämpning i fristående examen Bedömning av yrkesskickligheten i fristående examen Betyg Utbildning som förbereder för fristående examen Uppbyggnaden av specialyrkesexamen i arbetslivsträning Kunnande som påvisas vid specialyrkesexamen i arbetslivsträning Examensdelarna och uppbyggnaden av examen Kraven på yrkesskicklighet i specialyrkesexamen i arbetslivsträning och grunderna för bedömningen A. Obligatoriska examensdelar Yrkesmässigt arbete inom arbetslivsträning Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål och kriterier för bedömning) Sätten att visa yrkesskickligheten Att arbeta i klientens arbetslivsträningsprocess Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål och kriterier för bedömning) Sätten att påvisa yrkesskickligheten Att arbeta som ansvarsperson för arbetslivskompetens och arbetslivsträning Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål och kriterier för bedömning) Sätten att påvisa yrkesskickligheten B Valfria examensdelar Utveckling och produktifiering av arbetslivsträningstjänster Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål och kriterier för bedömning) Sätten att påvisa yrkesskickligheten... 40

7 3.5 Att arbeta som företagare inom arbetslivsträning Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål och kriterier för bedömning) Sätten att påvisa yrkesskickligheten BILAGA Beskrivning av yrket för dem som avlagt specialyrkesexamen i arbetslivsträning Beskrivning av branschen Verksamhetsmiljö Beskrivning av yrkesskicklighet... 43

8 1 Fristående examina 1.1 Anordnande av fristående examina Examenskommissionerna som tillsätts av Utbildningsstyrelsen och består av representanter för arbetsgivare, arbetstagare, lärare och vid behov självständiga yrkesutövare ansvarar för anordnandet och övervakningen av fristående examina samt utfärdar examensbetyg. Examenskommissionerna gör ett avtal om anordnande av fristående examina med utbildningsanordnarna och vid behov med andra sammanslutningar och stiftelser. Fristående examina kan inte anordnas utan giltigt avtal med examenskommissionen. 1.2 Avläggande av fristående examen Fristående examen avläggs genom att examinanderna vid examenstillfällen i praktiska arbetsuppgifter påvisar det kunnande som förutsätts i examensgrunderna. Varje examensdel ska bedömas skilt för sig. Bedömningen görs som ett samarbete mellan representanter för arbetsgivare, arbetstagare och undervisningssektorn. Inom branscher där det är vanligt med självständiga yrkesutövare tas även denna part i beaktande vid valet av bedömare. Bedömningen godkänns slutligen av examenskommissionen. Examensbetyg kan beviljas då examinanden har avlagt alla examensdelar som krävs med godkänt vitsord. 1.3 Grunderna för fristående examen I examensgrunderna fastställs vilka delar och eventuella kompetensområden som hör till examen, uppbyggnaden av examen, den yrkesskicklighet som krävs i de olika examensdelarna, grunderna för bedömningen (föremålen och kriterierna för bedömningen) samt sätten att påvisa yrkesskicklighet. En examensdel utgör ett delområde inom yrket som går att avskilja från den naturliga arbetsprocessen till en självständig helhet som kan bedömas. Kraven på yrkesskicklighet som beskrivs i de olika examensdelarna koncentrerar sig på de centrala funktionerna och verksamhetsprocesserna inom yrket samt på yrkespraxis inom den aktuella branschen. De omfattar även färdigheter som allmänt behövs i arbetslivet, till exempel sociala färdigheter. Föremålen och kriterierna för bedömningen är härledda ur kraven på yrkesskicklighet. Föremålen för bedömningen anger de kunskapsområden som man vid bedömningen fäster särskild vikt vid. Definitionen av dessa föremål underlättar också bedömningen av den aktuella arbetsprocessen. Bedömningen ska täcka alla de föremål för bedömning som beskrivs i examensgrunderna. Kriterierna för bedömningen bestämmer den kvalitativa och kvantitativa nivån på en godkänd prestation. Sätten att påvisa yrkesskicklighet innehåller preciserande anvisningar om avläggandet av examen. Yrkesskickligheten påvisas i allmänhet i autentiska arbetsuppgifter. Sätten att påvisa yrkesskicklighet kan innehålla direktiv för bl.a. hur en examensprestation vid behov kan kompletteras så att alla krav på yrkesskicklighet blir beaktade. 7

9 1.4 Personlig tillämpning i fristående examen Utbildningsstyrelsen har utfärdat en särskild föreskrift om individualisering. 1.5 Bedömning av yrkesskickligheten i fristående examen Vid bedömning av yrkesskickligheten är det viktigt att ingående och noggrant granska hur examinanderna visar att de kan det som examensgrunderna förutsätter i kraven på yrkesskicklighet för den aktuella examensdelen. Vid bedömningen tillämpas de bedömningskriterier som fastställts i examensgrunderna. Bedömarna ska mångsidigt använda sig av olika och i första hand kvalitativa bedömningsmetoder. Används endast en metod, blir resultatet inte nödvändigtvis tillförlitligt. Vid bedömningen beaktas bransch- och examensspecifika särdrag i enlighet med examensgrunderna. Om examinanderna har tillförlitliga utredningar om tidigare påvisat kunnande, granskar bedömarna hur de motsvarar kraven på yrkesskicklighet i examensgrunderna. Bedömarna föreslår för examenskommissionen att kunnandet erkänns som en del av examensprestationen. Examenskommissionen fattar det slutliga beslutet om erkännande av tidigare påvisat kunnande som tillförlitligt utretts. Bedömning av yrkesskicklighet är en process där insamling av bedömningsmaterial och dokumentering av bedömning spelar en viktig roll. Representanter för arbetslivet och lärare gör på trepartsbasis en noggrann och mångsidig bedömning. Examinanderna ska klart och tydligt få veta hur bedömningsgrunderna tillämpas i deras eget fall. De ska också ges möjlighet att själva bedöma sina prestationer. Examensarrangören gör upp ett bedömningsprotokoll över examensprestationen för den aktuella examensdelen som undertecknas av bedömarna. Till en bra bedömningsprocess hör också att efter detta ge examinanderna respons på prestationerna. Det slutliga bedömningsbeslutet fattas av examenskommissionen. Bedömare De personer som bedömer examinandernas yrkesskicklighet ska ha god yrkeskunskap inom det aktuella området. Examenskommissionen och examensarrangören kommer överens om bedömarna i avtalet om anordnande av fristående examen. Rättelse av bedömning Examinanderna kan inom lagstadgad tid anhålla om rättelse av bedömning av den examenskommission som ansvarar för den aktuella examen. En skriftlig begäran om rättelse riktas till examenskommissionen. Examenskommissionen kan efter att ha hört bedömarna besluta om en ny bedömning. Det går inte att genom besvär anhålla om ändring av examenskommissionens beslut som gäller rättelse av bedömning. 1.6 Betyg Examenskommissionen beviljar examensbetyg och betyg för en eller flera avlagda examensdelar. Betyg över deltagande i förberedande utbildning ges av utbildningsanordnaren. Utbildningsstyrelsen har utfärdat direktiv om vilka uppgifter som ska framgå ur betygen. Betyg för en eller flera examensdelar ges på begäran. Examensbetyget, liksom betyget för en eller flera avlagda examensdelar, undertecknas av en representant för examenskommissionen och en representant för examensarrangören. 8

10 En anteckning om avlagd fristående examen i ett av Utbildningsstyrelsen godkänt yrkesbevis är ett intyg över avlagd examen som är jämförbart med ett examensbetyg. Examensarrangören skaffar och undertecknar yrkesbeviset. Yrkesbeviset är avgiftsbelagt för examinanden. 1.7 Utbildning som förbereder för fristående examen Det går inte att ställa förhandsvillkor om deltagande i utbildning på dem som deltar i fristående examina. Examina avläggs ändå huvudsakligen i samband med förberedande utbildning. Förberedande utbildning ska anordnas i enlighet med examensgrunderna. Utbildningen och examenstillfällena ska planeras utgående från examensdelarna. Den som deltar i utbildning som förbereder för fristående examen ska ges möjlighet att delta i examenstillfällen och avlägga fristående examen som en del av utbildningen. 2 Uppbyggnaden av specialyrkesexamen i arbetslivsträning Specialyrkesexamen i arbetslivsträning är avsedd för personer som har minst yrkesinriktad grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen eller kunskaper och färdigheter i någon annan lämplig examen. En examinand som utöver utbildning inom branschen har arbetserfarenheter inom branschen samt kompletterande och fördjupande studier klarar sannolikt av att avlägga denna specialyrkesexamen. 2.1 Kunnande som påvisas vid specialyrkesexamen i arbetslivsträning Vid specialyrkesexamen i arbetslivsträning påvisar examinanden sitt kunnande vid yrkesmässigt arbete i arbetslivsträning genom att arbeta i klientens arbetslivsträningsprocess och genom att fungera som ansvarsperson inom området arbetslivskompetens och arbetslivsträning. Genom de valfria examensdelarna har den som avlagt examen specialkunnande antingen för att utveckla och produktifiera arbetslivsträningstjänster eller för att fungera som företagare inom arbetslivsträning. Specialyrkesexamen i arbetslivsträning hör till området arbetsrehabilitering och arbetslivsträning som utöver arbetslivsträning som sker i arbetet och på arbetsplatser omfattar lagstadgad yrkesinriktad rehabilitering och social sysselsättningsverksamhet. I specialyrkesexamen i arbetslivsträning påvisas att examinanden behärskar de mest krävande arbetsuppgifterna inom branschen. 9

11 2.2 Examensdelarna och uppbyggnaden av examen Specialyrkesexamen i arbetslivsträning består av tre obligatoriska examensdelar och två valfria examensdelar. Examen är klar när alla obligatoriska och en valfri examensdel har avlagts och godkänts. Tabell 1. Examensdelarna i specialyrkesexamen i arbetslivsträning Specialyrkesexamen i arbetslivsträning A. Obligatoriska delar 3.1 Yrkesmässigt arbete inom arbetslivsträning 3.2 Att arbeta i klientens arbetslivsträningsprocess 3.3 Att arbeta som ansvarsperson för arbetslivskompetens och arbetslivsträning B. Valfria delar, av vilka 1 del ska väljas 3.4 Utveckling och produktifiering av arbetslivsträningstjänster 3.5 Att arbeta som företagare inom arbetslivsträning 3 Kraven på yrkesskicklighet i specialyrkesexamen i arbetslivsträning och grunderna för bedömningen Yrkesskickligheten som förutsätts i examensgrunderna påvisas i autentiskt arbete utgående från en plan för anordnande av specialyrkesexamen i arbetslivsträning som examenskommissionen godkänt. påvisar på ett mångsidigt sätt den yrkesskicklighet som förutsätts i examensgrunderna. Vid examenstillfällena visar examinanden sin förmåga att tillämpa sitt kunnande i varierande situationer och arbetsmiljöer. visar också sin förmåga att bedöma och lära sig av erfarenheter samt nytänkande i att förbättra och ta i bruk nya rutiner. s yrkesskicklighet bedöms vid examenstillfällen av bedömare som har fått introduktion i bedömningsuppgiften. Examinanderna ska också ges möjlighet till självvärdering av sina prestationer. Bedömarna bedömer och dokumenterar det kunnande som examinanden visar utifrån examens krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier. I en bra bedömningsprocess ges examinanden respons om bedömningen. får responsen till exempel efter att bedömingsförslaget har gjorts upp. kan ges möjlighet att komplettera sina examensprestationer muntligt. Bedömarna antecknar under samtalet sina observationer i en bedömningsblankett. På detta sätt säkerställs att examensprestationerna är heltäckande och bedömningen tillförlitlig. 10

12 Denna möjlighet kan ges i samband med avläggandet av examensdelen eller när alla prestationer i examensdelen är utförda. Bedömningen i specialyrkesexamen i arbetslivsträning görs separat för varje examensdel genom att jämföra examinandens yrkesskicklighet med kraven på yrkesskicklighet i examensdelen. Den trepartsbaserade bedömningsgruppen lämnar ett skriftligt bedömnings-förslag till examenskommissionen efter att examensprestationerna har utförts heltäckande, tillförlitligt och i enlighet med examensgrunderna. Den trepartsbaserade bedömningsgruppen består av representanter för arbetsgivarna, arbetstagarna och lärarna. A. Obligatoriska examensdelar 3.1 Yrkesmässigt arbete inom arbetslivsträning Krav på yrkesskicklighet kan arbeta inom verksamhetsfältet för arbetslivsträning arbeta i ett servicesystem för arbetslivsträning följa etiska principer i arbetslivsträningen fungera i en arbetsgemenskap arbeta i nätverk för arbetslivsträning arbeta med olika klientgrupper och klientrelationer iaktta arbetarskydd och ta hand om den egna arbets- och funktionsförmågan utveckla den egna yrkesskickligheten. Bedömning (föremål och kriterier för bedömning) Krav på yrkesskicklighet i examensdelen kan arbeta inom verksamhetsfältet för arbetslivsträning. Att arbeta enligt författningar arbetar enligt aktuella och centrala författningar som gäller arbetslivsträning beaktar i sitt arbete på ett korrekt sätt nationella och internationella avtal och deklarationer som hänför sig till arbetslivsträning handlar i sitt arbete konsekvent enligt bestämmelser och rekommendationer som styr arbetet arbetar på ett ändamålsenligt sätt inom sitt eget ansvarsområde enligt arbetarskyddslagen och säkerhetsföreskrifter följer på ett ändamålsenligt sätt med ändringar i författningar som berör branschen och handlar enligt dem. 11

13 kan fungera i ett servicesystem för arbetslivsträning. Att fungera i ett servicesystem Handledning om service kan följa etiska principer i arbetslivsträningen. beaktar i sitt arbete yrkesmässigt arbetsfördelningen i servicesystemet för och mellan aktörerna i arbets- och näringsförvaltningen, arbetshälsovården, den yrkesinriktade rehabiliteringen samt social-, hälsovårds- och undervisningsbranschen beaktar i sitt arbete vid behov viktiga finansiärer av arbetslivsträning såsom arbets- och näringsförvaltningen, Utbildningsstyrelsen, Folkpensionsanstalten, arbetspensionssystemen, systemen med ersättning av olycksfall i trafik och arbete samt kommunernas centrala verksamhetsprinciper beaktar i sitt arbete på ett ändamålsenligt sätt förändringar i servicesystemet använder yrkesmässigt allmänt godkända begrepp som baserar sig på författningar om arbetslivsträning arbetar enligt överenskomna avtalspraxis. handleder klienten utgående från hans eller hennes behov till arbetslivsträningsservicen handleder kunden på ett sakkunnigt sätt till att vid behov använda arbets- och näringsförvaltningens, arbetshälsovårdens, undervisnings-, social- och hälsovårdsbranschens tjänster samt tjänster inom yrkesinriktad rehabilitering använder i sitt arbete vid behov den offentliga servicens metoder för informationssökning. Att arbeta enligt etiska principer arbetar enligt den humanistiska människosynen inom arbetslivsträning beaktar i sitt arbete yrkesmässigt klienternas olika människosyn, livsåskådning och övertygelse stöder yrkesmässigt klientens individualitet och självbestämmanderätt främjar yrkesmässigt individens rätt till arbete, utbildning och samhällelig delaktighet 12

14 kan fungera i arbetsgemenskapen. arbetar på ett sätt som stöder jämlikhet, likställdhet och inklusion arbetar enligt de etiska principerna inom branschen. Målinriktat och metodiskt arbete inom arbetsgemenskapen Stödjande av atmosfären och växelverkan på arbetsgemenskapen Inskolning i arbetslivsträningsarbete på arbetsplatsen Arbeta i en arbetsgemenskap med mångfald arbetar sakkunnigt enligt organisationens verksamhetsidé och basuppgift arbetar målinriktat för att främja klientens sysselsättning, återgång till arbetet eller fortsatt arbete på arbetsplatsen arbetar målinriktat tillsammans med arbetsgivaren, arbetsgemenskapen, arbetshälsovården och eventuella andra experter för att främja klientens sysselsättning, återgång till arbetet eller fortsatt arbete beaktar i sitt arbete principerna för livslångt lärande. främjar genom sitt arbete jämlikhet, en positiv atmosfär och fungerande interaktionsrelationer inom arbetsgemenskapen främjar aktivt utbyte av information om klienters arbetslivsträning med beaktande av bestämmelserna om tystnadsplikt förebygger osakligt bemötande på arbetsplatsen inskolar arbetstagare i arbetslivsträningsarbete enligt inskolningsplanen handleder och bedömer individuellt lärande på arbetsplatsen och examinander i arbetslivsträningsarbetet handleder på ett ansvarsfullt sätt arbetstagare i arbetslivsträningsarbetet vid förvärvandet av nödvändig yrkesskicklighet bedömer utgående från principerna för arbetslivsträningsarbetet hur arbetstagarnas kunnande utvecklas ger olika aktörer positiv respons som främjar det yrkesmässiga arbetet. arbetar flexibelt på arbetsplatsen genom att beakta aktörernas individualitet skaffar målmedvetet information om olika as- 13

15 kan arbeta i nätverk för arbetslivsträning. Att arbeta i nätverk Att arbeta i en mångprofessionell arbetsgrupp pekter i mångfalden och de sociala spelreglerna granskar kritiskt egna attityder mot olikhet rättar vid behov till sitt handlingssätt när han eller hon ställs inför olikheter. kan arbeta med olika klientgrupper och kunder. arbetar aktivt i de multiprofessionella nätverken för arbetslivsträningsarbete samordnar vid behov aktörers nätverk inom det egna ansvarsområdet tar tillvara, i mån av möjlighet, sakkunskapen i de multiprofessionella nätverken kommunicerar i nätverken genom interaktion på finska eller svenska samt på ett främmande språk. använder i en mångprofessionell arbetsgrupp sin expertis i frågor som gäller arbetslivsträning handlar ansvarsfullt i samarbete med instanser, kundgrupper och kunder som ansvarar för genomförandet av klientens arbetslivsträning. Beaktande av klientgruppernas specialbehov Beaktande av olika kundförhållanden beaktar på ett ändamålsenligt sätt i sitt arbete hur klientgruppers specialbehov påverkar arbetslivsträningsarbetet beaktar målmedvetet information om klientgruppernas olikheter i individuella arbetslivsträningsprocesser. beaktar i sitt arbete på ett ändamålsenligt sätt olika kundförhållanden såsom servicebeställare, myndigheter och samarbetspartners beaktar i sitt arbete utgående från aktörerna olika verksamhetsmål, -principer och -praxis i kundförhållanden. 14

16 kan iaktta arbetarskydd och sköta om den egna arbets- och funktionsförmågan. Iakttagande av arbetarskyddet på arbetsplatsen Att ta hand om den egna arbetsoch funtionsförmågan kan utveckla sin egen yrkesskicklighet. sköter för sin del på ett sakenligt sätt arbetssäkerheten på arbetsplatsen arbetar på ett ansvarsfullt sätt för att förebygga arbetssäkerhetsrisker på arbetsplatsen arbetar på ett ansvarsfullt sätt för att avlägsna konstaterade arbetssäkerhetsrisker på arbetsplatsen tar sitt ansvar för att säkra och ergonomiska arbetssätt används på arbetsplatsen handlar på ett säkert och ansvarsfull sätt i sina arbetsuppgifter. tar aktivt hand om den egna psykiska, fysiska och sociala arbets- och funktionsförmågan använder i sitt arbete ergonomiskt rätta arbetssätt. Att utveckla det egna arbetet beaktar målmedvetet vilken betydelse kraven och förändringarna i arbetslivet har för arbetslivsträningsarbetet utvecklar aktivt sin egen yrkesskicklighet enligt kraven som ställs på arbetet dimensionerar sitt arbete enligt egna resurser använder i mån av möjligheter arbetshandledning för att utveckla den egna yrkesskickligheten. Sätten att visa yrkesskickligheten I examensdelen Yrkesmässigt arbete inom arbetslivsträning visas och bedöms yrkesskickligheten i verkliga arbetsuppgifter i arbetslivet i verksamhetsmiljöer där man ägnar sig åt yrkesinriktad rehabilitering och arbetslivsträning. Bland annat en arbetslivsträningsstiftelse, en rehabiliteringsinrättning, en enhet för arbetshälsovård eller arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, en verkstad, yrkesinriktad utbildning på andra stadiet och ett företag kan vara verksamhetsmiljöer. visar sitt kunnande i arbetslivsträningsarbete genom att skissera upp och beskriva arbetsfördelningen i servicesystemet inom arbets- och näringsförvaltningen, 15

17 social-, hälsovårds- och undervisningsbranschen, arbetshälsovården och den yrkesinriktade rehabiliteringen och mellan aktörerna. lokaliserar sig själv som en del av aktörsnätverket för arbetslivsträning och beskriver dess verksamhet. handleder klienten till de nödvändiga tjänsterna. arbetar enligt organisationens verksamhetsidé och beaktar flexibelt aktörernas mångfald. handleder och bedömer lärande på arbetsplatsen och klienter i arbetslivsträningsarbetet. I arbetslivsträningsarbetet beaktar examinanden olikheter hos klientgrupper och i kundrelationer. arbetar genom att följa arbetssäkerhetsföreskrifter och författningar. Bedömarna observerar och bedömer examinandens arbete och ger en skriftlig bedömning av arbetet. kan komplettera sina examensprestationer med dokument som eventuellt kommit till under examenstillfället. Dokumenten kan vara material som hör ihop med arbetet i servicesystemet och beskrivandet av detta samt material som hänför sig till lagstadgad verksamhet. De bedömda dokumenten utgör en del av bedömningsmaterialet. s bedömningsmaterial består av utlåtanden som getts av bedömare vid examenstillfällen, bedömda kompletterande dokument och examinandens självvärdering. 3.2 Att arbeta i klientens arbetslivsträningsprocess Krav på yrkesskicklighet kan följa anvisningar och normer om arbetslivsträning bedöma klientens behov av arbetslivsträning inleda klientens arbetslivsträningsprocess arbeta i klientens arbetslivsträningsprocess arbeta i klientens arbetslivsträningsmiljö använda alternativa träningsmetoder bedöma och avsluta klientens arbetslivsträningsprocess producera dokument som behövs i arbetslivsträningsprocessen bedöma och utveckla den egna yrkesskickligheten. Bedömning (föremål och kriterier för bedömning) Krav på yrkesskicklighet i examensdelen kan följa anvisningar och normer om arbetslivsträning. Att arbeta enligt anvisningar och normer som styr arbetslivsträning arbetar konsekvent enligt myndigheternas normer och anvisningar om arbetslivsträning arbetar konsekvent enligt förfaringssätt för arbetslivsträning som överenskommits med 16

18 uppdragsgivarna arbetar på ett ansvarsfullt sätt enligt författningar om tystnadsplikt. kan bedöma klientens behov av arbetslivsträning. Att bedöma klientens behov av arbetslivsträning kan inleda klientens arbetslivsträningsprocess. bedömer individuellt klientens behov av arbetslivsträning tillsammans med klienten, uppdragsgivaren och eventuella samarbetspartners utreder på ett ändamålsenligt sätt bakgrundsfakta om klientens livssituation, hälsotillstånd, yrkesmässiga kompetens, yrkesverksamma tid och utbildning vid bedömning av behov av arbetslivsträning utnyttjar i tillräcklig omfattning klientens livssituation, livsskeden och -erfarenheter vid bedömning av behov av arbetslivsträning utreder i tillräcklig omfattning klientens yrkesutbildning, yrkeskunskap och yrkeserfarenhet vid bedömning av behov av arbetslivsträning bedömer individuellt vilken betydelse klientens resurser, starka sidor och begränsningar har ur arbetslivets synvinkel beaktar i sitt arbete på ett ändamålsenligt sätt klientens bedömning av sina egna möjligheter, resurser och begränsningar ur arbetslivets synvinkel identifierar klientorienterat om inledandet av arbetslivsträning inte är ändamålsenligt på grund av klientens individuella situation förklarar individuellt för klienten varför det inte är ändamålsenligt att inleda arbetslivsträningen förklarar på ett ansvarsfullt sätt för uppdragsgivaren samt eventuella andra samarbetspartners varför det inte är ändamålsenligt att inleda klientens arbetslivsträning. Att inleda arbetslivsorienterad arbetslivsträningsprocess kommer tillsammans med klienten, uppdragsgivaren och andra parter i arbetslivs- 17

19 Att utarbeta en plan för arbetslivsträning träningen överens om målen med klientens arbetslivsträningsprocess, dess längd samt arbets- och samarbetsmetoder kommer tillsammans med klienten, uppdragsgivaren och andra parter i arbetslivsträningen överens om ansvarsfördelningen och uppgifterna i klientens arbetslivsträningsprocess kommer tillsammans med klienten, uppdragsgivaren och andra eventuella parter i arbetslivsträningen överens om rapportering, uppföljning och bedömning av arbetslivsträningsprocessen. beaktar på ett ändamålsenligt sätt bakgrundsfakta om klientens livssituation, hälsotillstånd, arbets- och funktionsförmåga samt yrkesmässiga kunnande när planen för arbetslivsträning utarbetas utreder i tillräcklig omfattning klientens livssituation, hälsotillstånd samt faktorer som hänför sig till arbetsförmåga ur arbetslivets synpunkt använder och kan motivera metoderna för bedömning av klientens funktions- och arbetsförmåga vid utredning av hans eller hennes möjligheter i arbetslivet arbetar i mån av möjligheter i samarbete med arbetshälsovården, annan hälsovård och andra experter vid bedömning av klientens funktions- och arbetsförmåga beaktar i sitt arbete på ett klientorienterat sätt klientens egna uppfattningar om möjligheterna i arbetslivet såsom önskemål om arbetslivet, motivation och att förbinda sig till arbetet arbetar i mån av möjligheter i samarbete med arbetshälsovården, annan hälsovård och andra experter när planen för klientens arbetslivsträning utarbetas tränar på ett målmedvetet sätt klienten till en aktiv aktör i den egna arbetslivsträningsprocessen dokumenterar skriftligen planen för arbetslivsträning tillsammans med klienten, uppdragsgivaren och eventuella andra parter i arbetslivsträningen. 18

20 Att söka arbetsmiljöer som främjar klien tens arbetslivsträningsprocess kan arbeta i klientens arbetslivsträningsprocess. söker på ett målmedvetet sätt arbetsmiljöer som främjar klientens arbetslivsträningsprocess söker på ett målmedvetet sätt arbetsuppgifter i arbetsmiljön som lämpar sig för klienten söker i mån av möjligheter hjälpmedel och redskap som underlättar utförandet av klientens arbete föreslår för klienten och arbetsgivaren alternativa klientorienterade sätt att utföra arbetet såsom olika arbetstidsarrangemang och arbetsförhållanden, arbetspraktik eller självständigt yrkesutövande söker på ett målmedvetet sätt i samarbete med arbetsgivaren och arbetsplatsen arbetsmiljöer och arbetsuppgifter som lämpar sig för klienten. Att arbeta i växelverkan med klienten beaktar i sitt arbete på ett målmedvetet sätt faktorer som hör samman med skapandet och upprätthållandet av en förtroendefull relation i arbetslivsträningen arbetar i växelverkan med klienten på ett yrkesetiskt sätt arbetar yrkesmässigt också i en utmanande arbetslivsträningssituation med klienten anpassar medvetet sina egna sätt att växelverka och metoder för arbetslivsträning genom att beakta klientens individuella egenskaper och situationsfaktorer kommunicerar muntligt och skriftligt på ett klart sätt med klienten beaktar i en interaktionssituation på ett ändamålsenligt sätt klientens inlärningsstil och sätt att kommunicera använder vid behov kommunikationshjälpmedel kommunicerar vid behov på klarspråk kommunicerar flytande på finska eller svenska och ett främmande språk beaktar i sitt arbete på ett ändamålsenligt sätt hur de olika delarna i arbetslivsträningspro- 19

21 Att främja alternativa lösningar i arbetslivet kan arbeta i klientens arbetslivsträningsmiljö. cessen inverkar på interaktions- och arbetslivsträningsrelationen utnyttjar yrkesmässigt den respons som klienten ger om hur interaktions- och arbetslivsträningsrelationen fungerar. söker aktivt tillsammans med klienten alternativa möjligheter att främja att klienten sysselsätts, återgår till arbetet och fortsätter att arbeta tränar på ett målmedvetet sätt klienten att aktivt använda olika informationssökningsmetoder vid sökning av nödvändig information om lediga arbetsplatser, yrken och utbildningar för att främja arbetslivsmålet tränar klienten att arbeta aktiv för att uppnå egna arbetslivsmål arbetar kundorienterat i samarbete med arbetsgivare, arbetsförvaltningen och klientens nätverk för att främja att klienten sysselsätts, återgår till arbetet och fortsätter att arbeta vägleder på ett sakkunnigt sätt klienten och arbetsgivaren i att ansöka om tjänster och ekonomiskt stöd för att främja klientens arbetslivsmål Inskolning i arbetslivsträningsmiljö Att iaktta arbetssäkerhet ser på ett ansvarsfullt sätt till att klienten inskolas på ett ändamålsenligt sätt i arbetslivsträningsmiljön såsom arbetsuppgifter, -utrymmen och -tider deltar vid behov i klientens inskolning i arbetsmiljön förbereder vid behov klientens anpassning till arbetsgemenskapen. tränar på ett ansvarsfullt sätt klienten att arbeta enligt anvisningar och bestämmelser om arbetssäkerheten i arbetslivsträningsmiljön handleder klienten på ett ändamålsenligt sätt att arbeta i samarbete med personer som ansvarar för arbetarskyddet tränar på ett ansvarsfullt sätt klienten att använda ergonomiskt rätta arbetsmetoder. 20

22 Att observera hur klienten arbetar i arbetslivsträningssituationer Bedömning av klientens arbetslivsfärdigheter Bedömning av klientens yrkesmässiga kunnande Bedömning av arbetsmiljöns lämplighet observerar aktivt hur klienten arbetar i arbetslivsträningssituationer observerar aktivt hur klienten arbetar självständigt när han eller hon utför arbetsuppgifter observerar aktivt klientens behov av yrkesmässig handledning när han eller hon utför arbetsuppgifter bedömer klientorienterat klientens arbete genom att använda en lämplig bedömningsmetod som valts utgående från observationerna bedömer individuellt hur klientens arbetslivsfärdigheter ökar under arbetslivsträningen genom att använda lämplig bedömningsmetod arbetar på ett ändamålsenligt sätt i samarbete med arbetsgivaren, arbetsplatsen och andra experter vid bedömning av klientens arbetslivsfärdigheter använder klientorienterat resultaten av bedömningen för att stöda utvecklingen av klientens arbetslivsfärdigheter använder i mån av möjligheter grunderna för yrkesinriktad examen vid bedömning av klientens arbetslivsfärdigheter. bedömer individuellt hur klientens yrkesmässiga kunnande utvecklas under arbetslivsträningen genom att använda lämplig bedömningsmetod arbetar på ett ändamålsenligt sätt i samarbete med arbetsgivare, arbetskamrater och andra experter vid bedömning av klientens arbetslivsfärdigheter och yrkesskicklighet tar klientorienterat till vara resultaten av bedömningen för att stöda höjandet av klientens yrkesmässiga kunnande använder i mån av möjligheter grunderna för yrkesinriktad examen vid bedömning av klientens yrkesmässiga kunnande beaktar i sitt arbete på ett ändamålsenligt sätt vilken betydelse arbetsmiljön har vid bedömning av arbetets lämplighet för klienten beaktar i sitt arbete på ett ändamålsenligt sätt 21

23 Bedömning av klientens arbete på arbetsplatsen Att samarbeta kan använda alternativa träningsmetoder. vilket betydelse arbetsplatsen har vid bedömning av arbetets lämplighet för klienten bedömer klientorienterat möjligheterna att ordna arbetsförhållanden såsom arbetstid och -miljö ger klientorienterade förslag om hur arbetsförhållanden såsom arbetstiden, -maskinerna, -utrustningen och -miljön kan ändras så att de lämpar sig för klienten. observerar aktivt klientens arbete på arbetsplatsen bedömer individuellt klientens arbete på arbetsplatsen genom att använda lämplig bedömningsmetod tar till vara på ett målmedvetet sätt träningsmöjligheterna på arbetsplatsen i klientens arbetslivsträningsprocess arbetar på ett målmedvetet sätt i samarbete med arbetsgivare, arbetshälsovård, experter på arbetsplatsen och andra eventuella experter i klientens arbetslivsträningsprocess beaktar i sitt arbete på ett målmedvetet sätt arbetsgivarens och arbetsplatsens värderingar, verksamhetsprinciper och -sätt handleder vid behov klienten och arbetsgivaren vid utarbetande eller ändring av arbetsavtal eller annat avtal handleder vid behov klienten och arbetsgivaren i utredandet av alternativ för rehabilitering handleder vid behov klienten, arbetsgivaren och personalen i frågor som gäller omstrukturering av arbete. Användning av individuella träningsmetoder och gruppträningsmetoder använder med yrkesskicklighet alternativa individuella träningsmetoder och gruppträningsmetoder bedömer klientorienterat hur träningsmetoden lämpar sig för klienten eller klientgruppen utgående från arbetslivsmålen byter träningsmetod enligt klientens eller 22

24 Att använda arbete som instrument i arbetslivsträning Att använda resursinriktad träningsmetod klientgruppens behov tränar aktivt klienten i självvärdering av arbetslivsfärdigheter och yrkesmässigt kunnande. utnyttjar på ett målmedvetet sätt klientens utförande av arbete vid bedömning av klientens arbetsförmåga, beredskap och färdigheter för arbetslivet i olika verksamhetsmiljöer använder individuellt de möjligheter arbetsmaskiner, -utrustning och -lokaler i klientens arbetslivsträningsprocess ger tränar vid behov klienten i utförande av arbetsuppgifter inom gränserna för den egna yrkeskunskapen utnyttjar vid bedömningen klientorienterat arbetsgivarens, förmännens och arbetsplatshandledares åsikter om klientens yrkeskunskap, produktivitet i arbetet och arbetslivsfärdigheter bedömer vid behov tillsammans med klienten och arbetsgivaren möjligheterna att ordna arbetet och arbetsförhållandena i klientens arbete ur en sådan synvinkel att klienten klarar av arbetet. utför en individuell utredning av klientens resurser ur arbetslivsträningsprocessens synvinkel utreder individuellt hur klienten förhåller sig till situationer som ändras ur arbetslivsträningsprocessens synvinkel ta på ett ändamålsenligt sätt till vara information om klientens erfarenheter av inlärning och att lyckas i arbetslivsträningsprocessen tar i arbetslivsträningsprocessen på ett ansvarsfullt sätt upp utmaningar och hur man förbereder sig på motgångar gör på ett målmedvetet sätt upp reservplaner för uppnåendet av klientens arbetslivsmål beaktar i arbetslivsträningsprocessen på ett ändamålsenligt sätt klientens bedömningar om hur arbetslivsträningen och samarbetet lyckas ger yrkesmässigt positiv och uppmuntrande respons till klienten om växelverkan och samarbete i arbetslivsträningsprocessen 23

25 Att använda funktionella metoder Arbetslivsträning i grupp använder funktionella metoder situationsenligt i klientens arbetslivsträningsprocess beaktar i sitt arbete målinriktat grunderna för gruppens arbete såsom gruppdynamik, normer, roller och säkerhet förklarar på ett lämpligt sätt för klienterna de arbetsmetoder som används i arbetslivsträningsprocessen tränar aktivt medlemmarna i gruppen och själva gruppen att få befogenheter och ta ansvar för uppställande och uppnående av mål i arbetslivsträningsprocessen fungerar vid behov i en arbetslivsträningsprocess tillsammans med ett arbetspar och kommer överens om roller, mål och metoder kan bedöma och avsluta klientens arbetslivsträningsprocess. Att följa med arbetslivsträningsprocessen Avslutande av arbetslivsträningsprocess Bedömning av arbetslivsträningsprocess följer med och bedömer klientorienterat hur klientens arbetslivsorienterade mål uppnås i arbetslivsträningsprocessen stöder klienten lösningsinriktat och klientorienterat vid utarbetande av en yrkesinriktad karriärplan och en reservplan för arbetslivet förhandlar på ett lämpligt sätt med klienten, uppdragsgivaren och andra eventuella parter i arbetslivsträningen om genomförandet av målen för arbetslivsträningsprocessen. tränar individuellt klienten för avslutandet av arbetslivsträningsprocessen preciserar klientorienterat i samarbete med klienten en fortsatt plan och en reservplan som stöder dennes arbetslivsmål tränar aktivt kunden att arbeta för att uppnå arbetslivsmålet enligt en fortsatt plan ger klienten individuell respons om hur arbetslivsträningsprocessen fortskrider, målen uppnås och samarbetet fungerar. bedömer klientorienterat tillsammans med klienten uppnåendet av målet i arbetslivsträningsprocessen och hur använda arbets- 24

26 livsträningsmetoder fungerar bedömer yrkesmässigt uppnåendet av målen i klientens arbetslivsträningsprocess och hur använda arbetslivsträningsmetoder fungerar tillsammans med uppdragsgivaren och eventuella andra parter i arbetslivsträningen kan producera dokument som behövs i arbetslivsträningsprocessen. Nedtecknande av arbetslivsträningsprocessen nedtecknar konsekvent hur klientens arbetslivsträningsprocess fortskrider från bedömning av arbetslivsträningsbehov till avslutad arbetslivsträning säkerställer det egna arbetets kvalitet i arbetslivsträningsprocessen genom att metodiskt göra anteckningar arbetar genom att på ett mångsidigt sätt använda datatekniska system och praxis vid dokumentering arbetar ansvarsfullt enligt lagar och författningar om tystnadsplikt, datasekretess och arkivering när han eller hon gör nedteckningar skriver på ett ändamålsenligt sätt ett sammandrag av nedteckningarna till klienten. kan bedöma och utveckla sin egen yrkesskicklighet. Bedömning och utveckling av eget arbete Att ta emot och ge respons bedömer kritiskt sin egen yrkesskicklighet i klientens arbetslivsträningsprocess utvecklar konsekvent sina egna arbetslivsträningsfärdigheter arbetar flexibelt i de varierande klient- och nätverkssituationerna kan snabbt hitta ansvarsfulla lösningar. ber regelbundet respons på sitt arbete av klienter i arbetslivsträningen och sina samarbetspartners förhåller sig konstruktivt till erhållen respons och ändrar på sitt arbete utgående från responsen ger konstruktiv respons om arbetet i arbets- 25

27 livsträningsprocessen till klienter och samarbetspartners i arbetslivsträningen. Sätten att påvisa yrkesskickligheten I examensdelen Att arbeta i klientens arbetslivsträningsprocess visas och bedöms yrkesskickligheten i verkliga arbetsuppgifter i arbetslivet i verksamhetsmiljöer där man ägnar sig åt arbetsrehabilitering och arbetslivsträning. Bland annat klientens arbetsplats, en arbetslivsträningsstiftelse, en rehabiliteringsinrättning, en enhet för arbetshälsovård eller arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, en verkstad, ett yrkesinriktat andra stadium och ett företag kan vara verksamhetsmiljöer. visar sitt kunnande genom att styra klienternas individuella arbetslivsträningsprocesser i riktning mot målen genom att använda träningsmetoder som lämpar sig för olika skeden i arbetslivsträningsprocessen. arbetar i arbetslivsträningen tillsammans med arbetsgivarna, servicebeställare, uppdragsgivare och andra samarbetsgrupper. Bedömarna observerar och bedömer examinandens arbete och ger en skriftlig bedömning av arbetet. kan komplettera sina examensprestationer med dokument som kommit till under examenstillfället såsom en arbetslivsträningsplan som utarbetats under klientens arbetslivsträningsprocess, dokument om arbetslivsträningsprocessen och ett sammandrag av arbetslivsträningsprocessen med slutsatser. s bedömningsmaterial består av utlåtanden som fåtts av bedömare vid examenstillfällen, bedömda kompletterande dokument och examinandens självvärdering. 3.3 Att arbeta som ansvarsperson för arbetslivskompetens och arbetslivsträning Krav på yrkesskicklighet kan främja klienternas jämlikhet och tillgängligheten i arbetsmiljön i sitt arbete följa lagstiftning om arbetslivsträning arbeta som arbetslivsexpert i klientens arbetslivsträning arbeta som arbetslivsexpert i samarbetet med arbetsgivaren arbeta som arbetslivsexpert i kund- och samarbetsnätverk arbeta som ansvarsperson för arbetslivsträning på den egna arbetsplatsen. 26

28 Bedömning (föremål och kriterier för bedömning) Krav på yrkesskicklighet i examensdelen kan främja jämlikhet mellan klienter och tillgängligheten i arbetsmiljön. Främja jämlikhet och likställdhet arbetar med klientens arbetslivsträning på ett ändamålsenligt sätt enligt aktuella och centrala författningar om jämlikhet och likställdhet främjar med sitt arbete tillgänglighet som hänför sig till utförande av arbete arbetar på ett ansvarsfullt sätt för att förebygga diskriminering. kan handleda och övervaka klientens arbetssäkerhet. Att svara för arbetssäkerheten i arbetslivsträningsmiljön sätter sig noggrant in i arbetssäkerhetsbestämmelserna om klientens arbetslivsträningsmiljö och hur arbetssäkerheten följs ger vid behov handledning i hur arbetssäkerheten följs i arbetslivsträningsmiljön övervakar på ett ansvarsfullt sätt hur arbetssäkerheten genomförs i arbetslivsträningsmiljön förslår vid behov åt arbetsgivaren åtgärder som förbättrar arbetssäkerheten utnyttjar på ett ändamålsenligt sätt arbetarskyddsorganisationens sakkunskap i sitt arbete. kan i sitt arbete följa lagstiftning om arbetslivsträning. Att arbeta enligt lagstiftningen Att arbeta enligt lagstiftningen om yrkesinriktad rehabilitering arbetar i arbetslivsträningen på ett ansvarsfullt sätt enligt den aktuella och mest centrala bestämmelserna i arbetslagstiftningen beaktar i sitt arbete på ett ändamålsenligt sätt ändringar i arbetslagstiftning. arbetar i arbetslivsträningen på ett ansvarsfullt sätt enligt den aktuella och mest centrala lagstiftningen om yrkesinriktad rehabilitering 27

29 Att arbeta enligt lagstiftningen om yrkesutbildning beaktar i sitt arbete på ett ändamålsenligt sätt ändringar i lagstiftningen om yrkesinriktad rehabilitering. arbetar på ett ansvarsfullt sätt i arbetslivsträningen enligt den aktuella och den mest centrala lagstiftningen om yrkesutbildning beaktar i sitt arbete på ett ändamålsenligt sätt ändringar i lagstiftning om yrkesutbildning kan arbeta som arbetslivsexpert i klientens arbetslivsträning. Att utnyttja kunnande om anställningsförhållanden Beaktande av situationen på arbetsmarknaden Samarbete med arbetshälsovården tränar på ett ändamålsenligt sätt klienten i frågor som gäller anställningstrygghet handleder på ett ansvarsfullt sätt klienten att skilja åt utförande av arbete som hör till anställningsförhållandet och arbete som inte hör till anställningsförhållandet handleder på ett ansvarsfullt sätt klienten i frågor som gäller ingående eller ändrande av avtalsmässigt arbetsförhållande tränar på ett ansvarsfullt sätt klienten att beakta arbetstagarens och arbetsgivarens rättigheter och skyldigheter som hänför sig till arbetsförhållandet handleder vid behov klienten vid lösande av problemsituationer i arbetsförhållandet. beaktar i sitt arbete på ett ändamålsenligt sätt den nationella, regionala och lokala näringsstrukturen och arbetsmarknadssituationen samt hur ändringar i dessa inverkar på arbetslivsträningen använder vid behov arbets- och näringsmyndigheternas sakkunskap när situationen på arbetsmarknaden och dess förändringar beaktas i arbetslivsträningen arbetar i mån av möjligheter tillsammans med arbetshälsovården eller någon annan hälsovård vid bedömande av klientens funktionsoch arbetsförmåga utnyttjar i mån av möjligheter arbetshälsovårdens eller någon annan hälsovårds sakkunskap och möjligheter vid främjande av klientens 28

30 Samarbete med arbetsgivaren Att som arbetslivsexpert bedöma arbetets lämplighet Beaktande av yrkesalternativ arbetslivsmål delar i mån av möjligheter med sig av sitt kunnande om arbetslivsträning till aktörer vid arbetshälsovården eller annan hälsovård i samband med klientens arbetslivsträningsprocess beaktar i sitt arbete på ett ändamålsenligt sätt arbetsgivarens möjligheter och behov till arbetsarrangemang vid främjande av klientens sysselsättning, fortsatt arbete eller återgång till arbete beaktar i sitt arbete på ett ändamålsenligt sätt arbetsgivarens och arbetsplatsens värderingar, verksamhetsprinciper och -praxis samarbetar interaktivt tillsammans med organisationens personaladministration och förmän för att främja att klienten sysselsätts, fortsätter arbeta eller återgår till arbetet. tar på ett ansvarsfullt sätt ställning till arbetets lämplighet för klienten genom att jämföra arbetet med klientens arbetslivsmål beaktar på ett ändamålsenligt sätt arbetsarrangemang såsom möjligheter till deltidsoch distansarbete vid bedömning av arbetets lämplighet för klienten beaktar på ett ändamålsenligt sätt klientens möjligheter att arbeta som en självständig yrkesutövare beaktar klientorienterat vilken betydelse arbetsplatsen, t.ex. att arbeta i olika grupper eller ensam, har vid bedömning av arbetets lämplighet för klienten beaktar individuellt betydelsen av tillgänglighet och möjligheter till användande av hjälpmedel vid bedömning av arbetets lämplighet för klienten arbetar på ett ändamålsenligt sätt i samarbete med arbetsgivare, arbetsplatsen, arbetshälsovården eller annan hälsovård samt experter inom olika branscher när arbetets lämplighet för klienten bedöms. sätter sig på ett ändamålsenligt sätt in i vilka krav som ställs på klientens kunnande och andra krav inom olika branscher och yrken sett ur synvinkeln för klientens arbetslivsträningsprocess 29

31 Beaktande av alternativ för yrkesutbildning Att uttnyttja grunder för yrkesinriktad examen Att använda service och förmåner som främjar sysselsättning Stödjande av fortsatt arbete och återgång till arbete bedömer individuellt tillsammans med klienten branschens eller yrkets lämplighet för klienten tränar konsekvent klienten att på ett överenskommet sätt skaffa information om yrkesalternativ under arbetslivsträningsprocessen tränar individuellt klienten att vid behov använda yrkesvals- och karriärplaneringstjänster jämför målmedvetet utbildningsalternativ genom att beakta klientens individuella arbetslivsmål och livssituation tränar på ett ansvarsfullt sätt klienten att jämföra olika utbildningsalternativs lämplighet genom att beakta det egna arbetslivsmålet tränar på ett ansvarsfullt sätt klienten att skaffa information om studiesociala stödmöjligheter vid övervägning av utbildningsalternativ arbetar vid behov i samarbete med studiehandledaren, yrkesvägledare, utbildare och övriga experter för att främja att klienten utbildar sig. utnyttjar i mån av möjligheter grunderna för yrkesinriktad examen i klientens arbetslivsträning samarbetar vid behov med sakkunniga inom utbildning och andra experter när grunderna för yrkesinriktad examen utnyttjas i klientens arbetslivsträning tränar på ett ansvarsfullt sätt klienten att använda eventuella tjänster och fördelar som främjar sysselsättningen för att uppnå arbetslivsmålet. utreder tillsammans med klienten och nyckelpersonerna på arbetsplatsen samt arbetshälsovården klientorienterat metoder för att stöda klientens arbetsförmåga såsom skräddarsytt arbete, nya arbetsuppgifter och utbildning utnyttjar klientorienterat överenskomna metoder för stödandet av klientens arbetsförmåga när man främjar återgång till arbetet och fortsatt arbete tränar klienten individuellt för förändringar i arbetet 30

32 tränar klienten yrkesmässigt att möta personalen på arbetsplatsen tränar klienten sakkunnigt i hur man handlar i förhandlingssituationer på arbetsplatsen i samband med återgång till arbete och fortsatt arbete. stöder individuellt klienten i förhandlingssituationer på arbetsplatsen i samband med återgående till arbete och fortsatt arbete kan arbeta som arbetslivsexpert i samarbetet med arbetsgivaren. Krav på yrkesskicklighet Utnyttjande av arbetslivskompetens i samarbetet med arbetsgivaren Att arbeta med nätverk för arbetsgivare Att funger på arbetsplatsen handleder vid behov arbetsgivaren att identifiera möjligheterna att skräddarsy och organisera arbetet för att främja att klienten sysselsätts, återgår till arbetet och fortsätter arbeta berättar vid behov för arbetsgivaren om stödformer för yrkesinriktad rehabilitering med tanke på klientens återgång till arbete och fortsatt arbete handleder vid behov arbetsgivaren när man utreder finansieringsalternativ för arrangemang i arbetsmiljöförhållanden för att främja att klienten sysselsätts, fortsätter arbeta eller återgår till arbetet. arbetar aktivt i samarbete med lokala arbetsgivare och företagarorganisationer för att främja klienternas sysselsättning och arbetslivsträning utarbetar målmedvetet samarbetsplaner som gagnar båda parterna tillsammans med arbetsgivare för att främja klienternas sysselsättning och arbetslivsträning kommer överens med arbetsgivaren på ett ändamålsenligt sätt om sitt arbete på arbetsplatsen handleder klientorienterat arbetsgivaren och personalen i att beakta klientens eventuella specialbehov vid handledningen fäster i sitt arbete på ett ansvarsfullt sätt uppmärksamhet på att man följer arbetssäkerheten. 31

33 kan arbeta som arbetslivsexpert i klientskaps- och samarbetsnätverk. Utnyttjande av arbetslivskompetens i klientskaps- och samarbetsnätverk arbetar jämlikt och respektfullt i klientskapsoch samarbetsnätverk beaktar yrkesmässigt i sitt arbete målen med arbetet, verksamhetsprinciperna och -praxis i klientskap deltar utgående från behov i arbetet i nationella, regionala och lokala samarbetsnätverk för arbetslivsträning delar i mån av möjligheter med sig av sin sakkunskap om arbetslivet i nätverk utnyttjar i arbetslivsträningsarbetet yrkesmässigt sin sakkunskap om klientskap och samarbetsnätverk. kan arbeta som ansvarsperson för arbetslivsträning på den egna arbetsplatsen. Samordning av arbetslivsträningsarbete Att leda och utveckla ekonomin deltar aktivt i att planera, genomföra och bedöma arbetslivsträningsarbete beaktar i sin verksamhet på ett ansvarsfullt sätt arbetslivsträningsarbetets grundläggande uppgift och framgångsfaktorer arbetar sakkunnigt inom sitt ansvarsområde i arbetslivsträningen arbetar konsekvent efter de strategiska målen för arbetslivsträningen i organisationen och det egna ansvarsområdet arbetar i arbetslivsträningsarbetet konsekvent efter centrala serviceprocesser inom ansvarsområdet bedömer och utvecklar sakkunnigt organisationens klientorienterade arbete reagerar flexibelt på behov av ändringar i arbetslivsträningsarbetet arbetar vid behov som ansvarsperson för arbetslivsträningsteamet. utvecklar på ett ansvarsfullt sätt lönsamheten och resultatet för organisationen och arbetet inom det egna ansvarsområdet 32