Årsredovisning 211
Polisens årsredovisning 211 Produktion: Rikspolisstyrelsen Dnr: EA-92-6475/1 ISBN: 13 978-91-89475-93-9 Grafisk form och layout: Citat Foto omslag: Dan Paulsen Foto kollage: Robert Blombäck (2 bilder), Scanpix (1 bild), Lars Hedelin (övriga) Foto inlaga: Robert Blombäck (sid 1, 51, 16), Sebastian Lindberg (sid 45, 141), Lotta Lundquist (sid 42), Dan Paulsen (sid 152), Polismyndigheten i Västra Götaland (sid 71), Juan Luis Sanches (sid 76), Scanpix (sid 159), Lars Hedelin (övriga) Tryck: RPS tryckeri, februari 212 Version 2
Innehåll Rikspolischefen har ordet...6 Detta är Polisen Organisation...8 Polisens resultat Bedömning av Polisens resultat...12 Analys av resultatet för polisorganisationen Historisk resultatutveckling...19 Brottsförebyggande arbete...24 Service...26 Ekonomi...28 Kompetensförsörjning...28 Övriga mål och återrapporteringskrav...35 Uppdrag...4 Verksamhetsutveckling för ett bättre verksamhetsresultat Polisens underrättelsemodell...43 Polisens nationella utredningskoncept...43 Nationell resurs för bekämpning av mängdoch seriebrott...43 Livsstilskriminella...44 Mobilisering mot grov organiserad brottslighet...44 Polisens arbete mot ungdomars kriminalitet...44 Arbete med målsäganden och brottsoffer...45 Effektivisering av Polisens serviceverksamhet och ärendehandläggning...45 Utveckling av it-baserade verksamhetsstöd...46 Kompetensförsörjning...46 Ändamålsenliga organisationer och ledningsstrukturer...46 Kvalitetssäkring av verksamhetsredovisningen...46 Polismyndigheten i Blekinge län Resultatutveckling...48 Brottsförebyggande arbete...5 Ekonomi...51 Kompetensförsörjning...52 Polismyndigheten Dalarna Resultatutveckling...54 Brottsförebyggande arbete...55 Ekonomi...56 Kompetensförsörjning...57 Polismyndigheten Gotland Resultatutveckling...59 Brottsförebyggande arbete...6 Ekonomi...61 Kompetensförsörjning...62 Polismyndigheten i Gävleborgs län Resultatutveckling...64 Brottsförebyggande arbete...65 Ekonomi...66 Kompetensförsörjning...67 Polismyndigheten i Hallands län Resultatutveckling...69 Brottsförebyggande arbete...7 Ekonomi...71 Kompetensförsörjning...72 Polismyndigheten i Jämtlands län Resultatutveckling...74 Brottsförebyggande arbete...75 Ekonomi...76 Kompetensförsörjning...77 Polismyndigheten i Jönköpings län Resultatutveckling...79 Brottsförebyggande arbete...8 Ekonomi...81 Kompetensförsörjning...82 Polismyndigheten i Kalmar län Resultatutveckling...84 Brottsförebyggande arbete...85 Ekonomi...86 Kompetensförsörjning...87 Polismyndigheten i Kronobergs län Resultatutveckling...89 Brottsförebyggande arbete...9 Ekonomi...91 Kompetensförsörjning...92 Polismyndigheten i Norrbotten Resultatutveckling...94 Brottsförebyggande arbete...95 Ekonomi...96 Kompetensförsörjning...97 Polismyndigheten i Skåne län Resultatutveckling...99 Brottsförebyggande arbete...11 Ekonomi...13 Kompetensförsörjning...14 2 INNEHÅLL
Polismyndigheten i Stockholms län Resultatutveckling...16 Brottsförebyggande arbete...17 Ekonomi...112 Kompetensförsörjning...113 Polismyndigheten i Södermanlands län Resultatutveckling...115 Brottsförebyggande arbete...116 Ekonomi...117 Kompetensförsörjning...118 Polismyndigheten i Uppsala län Resultatutveckling...12 Brottsförebyggande arbete...121 Ekonomi...122 Kompetensförsörjning...123 Polismyndigheten Värmland Resultatutveckling...125 Brottsförebyggande arbete...126 Ekonomi...127 Kompetensförsörjning...128 Polismyndigheten i Västerbottens län Resultatutveckling...13 Brottsförebyggande arbete...131 Ekonomi...132 Kompetensförsörjning...133 Polismyndigheten i Västernorrlands län Resultatutveckling...135 Brottsförebyggande arbete...136 Ekonomi...136 Kompetensförsörjning...137 Polismyndigheten i Västmanlands län Resultatutveckling...139 Brottsförebyggande arbete...14 Ekonomi...141 Kompetensförsörjning...142 Polismyndigheten i Västra Götaland Resultatutveckling...144 Brottsförebyggande arbete...145 Ekonomi...147 Kompetensförsörjning...148 Polismyndigheten i Örebro län Resultatutveckling...15 Brottsförebyggande arbete...151 Ekonomi...152 Kompetensförsörjning...153 Polismyndigheten i Östergötlands län Resultatutveckling...155 Brottsförebyggande arbete...156 Ekonomi...157 Kompetensförsörjning...158 Internrevision...16 Ekonomisk redovisning Kommentarer...163 Redovisningsprinciper...167 Resultaträkning...169 Balansräkning...17 Anslagsredovisning...172 Anslagsredovisning per polismyndighet m.fl...173 Finansieringsanalys...175 Noter till resultaträkningen...176 Sammanställning över väsentliga uppgifter...181 Styrelse och ledning...184 Styrelsens underskrift av årsredovisningen 211...186 Bedömning av den interna styrningen och kontrollen vid Polisen...187 Bilagor Bilaga 1 Läsanvisningar...189 Bilaga 2 Polismyndigheternas adresser...198 Bilaga 3 anställda, årsarbetskrafter och medeltal anställda...199 Bilaga 4 Åldersstruktur vid myndigheterna inom Polisen...2 Bilaga 5 Verksamhetsstatistik...29 INNEHÅLL 3
Polisen i bilder 211 4
5
Rikspolischefen har ordet Polisens resultat 211 var blandat. Människors trygghet ligger stabilt på en hög nivå och förtroendet för Polisen har fortsatt att stiga. Vi har ökat vår närvaro och synlighet i samhället och genom vårt brottsförebyggande arbete verkar vi för att utsattheten för brott ska minska, vilket den också har gjort. Anmälningarna om våld i offentlig miljö minskar, vilket jag är övertygad om att Polisens arbete bidragit till. Jag är likaså övertygad om att våra insatser medverkar till att fler som utsätts för brott i nära relation vänder sig till Polisen och anmäler. Vi bedriver ett aktivt trafiksäkerhetsarbete och har hindrat nästan 3 rattfulla att fortsätta köra. Vi har blivit mer tillgängliga genom mobila poliskontor och sociala medier. Svarstiderna i Polisens kontaktcenter har blivit kortare. Men 211 var också ett år då resultatet när det gäller utredningar av mängdbrott inte förbättrades i nivå med vad jag hade förväntat mig. Jag ser allvarligt på detta och polismyndigheterna måste bli bättre på att tillämpa de metoder och verktyg som vi har. Polisen kan göra både fler och bättre utredningar. Under året lade vi grunden till en nationell satsning mot mängd- och seriebrottslighet, som i full kraft ska verka under 212. Den består av en nationell resurs som kan förstärka myndigheter som tillfälligt drabbas av exempelvis en inbrottsvåg. Med satsningen ökar möjligheterna att nationellt samordna insatser mot brottslighet som flyttar mellan polismyndigheterna. Som en del av satsningen har fyra polismyndigheter fått i uppdrag att samla och bygga kunskap kring varsin typ av seriebrottslighet, för att öka vår kunskap om och förmåga att bekämpa dessa brott. Under 211 startade vi på regeringens uppdrag en satsning mot de livsstilskriminella, alltså vaneförbrytarna. Satsningen består av två delar, dels en nationellt samordnad operativ insats i alla polismyndigheter, dels att aktivt bygga upp kunskap över hela landet genom att samla in, bearbeta och sprida goda exempel mellan myndigheterna. Detta är inte minst viktigt i arbetet mot mängdbrott, då vaneförbrytarna står för en stor del av dessa brott. Arbetet mot den grova och organiserade brottsligheten är ett arbete som drivs i alla polismyndigheter och vid Rikskriminalpolisen. För att få ytterligare styrka att bekämpa denna brottslighet, bedriver vi sedan en tid en särskild satsning tillsammans med myndigheter utanför Polisen. Det arbetet har varit framgångsrikt under 211. Vi har utvecklat samarbetsformerna och gjort flera goda operativa insatser. Insatser mot ungdomars kriminalitet är prioriterat och viktigt för att förhindra rekrytering av nya kriminella. Tidiga insatser är av stor betydelse för att nå framgång. Utvecklingen av sociala insatsgrupper är ett lovande projekt. Precis som satsningen mot grov organiserad brottslighet, är det en satsning byggd på samverkan med andra i samhället.» Insatser mot ungdomars kriminalitet är prioriterad och viktig för att förhindra rekrytering av nya kriminella. «Vi driver ett omfattande och strategiskt utvecklingsarbete där moderniseringen av våra it-stöd är central. Mycket gjordes under 211 och fortsatt mycket kommer att göras de närmaste åren för att förnya stora delar av Polisens it-struktur i syfte att skapa möjligheter för ett effektivare polisarbete. Under 211 gjorde Polisen goda insatser på en lång rad områden och vi bedrev verksamheten med en ekonomi i balans. Vårt resultat för utredningar av mängdbrott motsvarar dock som sagt inte förväntningarna. Genom det utvecklingsarbete vi bedriver och genom att lära av goda exempel inom verksamheten ska vi 212 förbättra de delar av resultatet som idag inte är tillfredsställande. Bengt Svenson Rikspolischef 6 RIKSPOLISCHEFEN HAR ORDET
RIKSPOLISCHEFEN HAR ORDET 7
Detta är Polisen Polisens uppdrag är att skapa trygghet och förebygga brott. Polisen är en av de största statliga verksamheterna med 28 382 anställda, varav 2 398 poliser, och med ett totalt anslag på knappt 2 miljarder kronor. Polisen består av Rikspolisstyrelsen, 21 polismyndigheter och Statens kriminaltekniska laboratorium. 8 DETTA ÄR POLISEN
Polisens uppdrag Polisens uppdrag och mål framgår av bland annat polis lagen, polisförordningen, budgetpropositionen samt regleringsbrevet. Målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och att öka människors trygghet. Målet för rättsväsendet är den enskildes rättssäkerhet och rättstrygghet. Ändamålet med polisverksamheten beskrivs i polislagen (1984:387): Som ett led i samhällets verksamhet för att främja rättvisa och trygghet skall polisens arbete syfta till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt att i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp. Av 2 2a polislagen framgår Polisens uppgifter: förebygga brott och andra störningar av den allmänna ordningen eller säkerheten, övervaka den allmänna ordningen och säkerheten, hindra störningar därav samt ingripa när sådana har inträffat, bedriva spaning och utredning i fråga om brott som hör under allmänt åtal, lämna allmänheten skydd, upplysningar och annan hjälp, när sådant bistånd lämpligen kan ges av Polisen, fullgöra den verksamhet som ankommer på Polisen enligt särskilda bestämmelser. Polisen får bedriva särskilt personsäkerhetsarbete beträffande vittnen och andra hotade personer. Regeringen får meddela föreskrifter om sådant säkerhetsarbete. Styrande dokument för Polisen Grundläggande bestämmelser för hur Polisen ska bedriva verksamheten för att nå det övergripande målet finns i: Polislagen (1984:387) Polisförordningen (1998:1558) Förordningen (1989:773) med instruktion för Rikspolisstyrelsen Polisutbildningsförordningen (1999:74) Regeringen Justitiedepartementet Rikspolisstyrelsen Rikskriminalpolisen, Säkerhetspolisen, Avdelningen för interna utredningar och Polishögskolan 21 polismyndigheter Polisen är en av de största statliga verksamheterna med 28 382 anställda, varav 2 398 poliser, och med ett totalt anslag på knappt 2 miljarder kronor. Statens kriminaltekniska laboratorium Organisation Rikspolisstyrelsen RPS är central förvaltningsmyndighet för polisväsendet och har tillsyn över detta. RPS ska verka för planmässighet, samordning och rationalisering inom Polisen. Vid RPS finns ett huvudkontor med sex avdelningar samt internrevisionen och ett verksledningskansli. Dessutom finns Polisens verksamhetsstöd (PVS), Polishögskolan (PHS), Rikskriminalpolisen (RKP), Säkerhetspolisen (Säpo) och avdelningen för interna utredningar (IU). RPS är vidare chefsmyndighet för Statens kriminaltekniska laboratorium. RPS styrelse består av åtta personer, inkl. rikspolischefen som är styrelsens ordförande. Styrelseledamöterna i övrigt utses av regeringen. Huvudkontoret RPS huvudkontor utarbetar bland annat mål och strategier för Polisen, bevakar rättsutvecklingen, ansvarar för metodutvecklingen inom Polisen samt fördelar medel. Genom styrning och uppföljning säkerställer huvudkontoret också Polisen består av Rikspolisstyrelsen (RPS), 21 polismyndigheter med geografiska ansvarsområden som motsvarar länsindelningen samt Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL). att nationella mål och strategier får genomslag i Polisens operativa verksamhet. Polisens verksamhetsstöd Polisens verksamhetsstöd utför och vidareutvecklar tjänster till Polisen i hela landet på uppdrag av RPS huvudkontor. Polishögskolan Polisens grundutbildning genomförs i dag vid Polishögskolan i Solna och som uppdragsutbildning vid universiteten i Växjö respektive Umeå. Den vidareutbildning som anordnas centralt genomförs i huvudsak vid Polishögskolan, men även Växjö och Umeå universitet anordnar vissa av kurserna. DETTA ÄR POLISEN 9
Rikskriminalpolisen RKP är en operativ enhet inom RPS. RKP bedriver underrättelseledd bekämpning av grov organiserad brottslighet liksom brott med större geografisk spridning och brott med internationella förtecken. RKP inriktar polismyndigheternas kriminalunderrättelsetjänst och har nationellt samordningsansvar för bland annat gränskontroll och särskilt personsäkerhetsarbete. Inom RKP finns också det nationella underrättelsecentret och Sveriges nationella kontaktpunkt mot internationella brottsbekämpande organisationer som Interpol och Europol. RKP biträder polismyndigheterna med expertkompetens bland annat genom nationella insatsstyrkan och polisflyget. Dessutom ansvarar RKP för Polisens utlandsstyrka. Säkerhetspolisen Säpo förebygger och avslöjar brott mot rikets säkerhet, bekämpar terrorism och skyddar den centrala statsledningen. Syftet med verksamheten är att skydda den svenska demokratin och dess institutioner, medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter samt den nationella säkerheten. Säpo arbetar strategiskt för att möta hot mot Sverige och svenska intressen. En stor del av verksamheten utgörs av förebyggande arbete i form av underrättelsearbete, säkerhetsskyddsarbete och personskyddsarbete. Säpo lämnar en separat årsredovisning. Avdelningen för interna utredningar Från och med den 1 januari 211 gäller nya rutiner i samband med handläggningen av anmälningar mot anställda med flera inom Polisen. En ny avdelning, avdelningen för interna utredningar (IU), direkt underställd rikspolischefen, har inrättats vid RPS. Sex stycken utredningsenheter är placerade ute i landet, i lokaler skilda från annan polisverksamhet. Samordnande för dessa enheter finns ett kansli. Kansliet ska leda, styra, följa upp och samordna verksamheten samt arkivera alla handlingar. Kansliet ska omdelbart överlämna ärendena till åklagare för prövning av om en förundersökning ska inledas samt skyndsamt underrätta polismyndigheterna om inkomna ärenden. Kansliet fördelar ärenden mellan enheterna bland annat utefter arbetsbelastning och lämplighet och kan också utreda ärenden. Ett drygt femtiotal medarbetare finns i den nya organisationen. Ett omfattande arbete läggs också på kriminalunderrättelseverksamhet. En särskilt utsedd utredare och åklagare hanterar dessa ärenden. En gång i månaden träffar företrädare från IU Inger Davidson (kd) och Susanne Eberstein (s), som är utsedda representanter för Rikspolisstyrelsens styrelse, och lämnar aktuell information om den operativa verksamheten. Styrelserepresentanterna har träffat chefen för IU med medarbetare vid fem tillfällen under 211. Vid ett av mötena har på styrelserepresentanternas begäran även överklagare Björn Ericsson deltagit. Styrelserepresentanterna konstaterar att bemötandet har varit bra, öppenheten har 1 DETTA ÄR POLISEN
Tre år i sammandrag Polisens verksamhetsresultat 29 211 211 21 29 Anställda Poliser 2 398 2 292 19 144 Övriga anställda 7 984 7 725 7 747 Summa anställda 28 382 28 17 26 891 Utbildning av poliser Antagna polisstuderande 67 14 656 Verksamhetsmått inkomna brottsärenden 1 451 294 1 412 433 1 467 58 ärenden redovisade till åklagare 15% 16% 15% inkomna brottsärenden exkl. ATK 1 1 222 213 1 191 441 1 228 874 ärenden redovisade till åklagare exkl. ATK 17% 18% 18% Verksamhetens kostnader (tkr) Personal 14 922 58 14 463 663 13 658 128 Lokaler 1 927 313 1 892 695 1 841 276 Drift 3 91 764 2 693 135 2 467 374 Finansiella kostnader 38 713 14 69 19 345 Avskrivningar 762 33 778 651 797 31 Summa verksamhetens kostnader 2 742 62 19 842 833 18 783 155 Anslagssparande /-kredit 4.4:1 Anslagssparande 426 55 443 23 175 95 Utnyttjad anslagskredit 1) ATK står för automatisk trafiksäkerhetskontroll. Det är de trafikärenden som inkommer via Polisens och Trafikverkets hastighetskameror. varit stor och att behandlingen av anmälningarna synes vara seriös och professionell. Speciellt fokus har vid några tillfällen legat på handläggningen av äldre ärenden då de har fått en redovisning av anledningen till den långsamma hanteringen. De kan bland annat konstatera att många anmälningar görs återkommande av samma personer samt att ett flertal anmälningar främst avser bemötandefrågor och inte brott och därför bör hanteras i annan ordning. Polismyndigheterna Varje län utgör ett polisdistrikt. Inom varje polisdistrikt finns en polismyndighet som ansvarar för polisverksamheten. För ledning av polismyndigheten finns en polisstyrelse som består av en länspolismästare och högst 13 andra ledamöter. Chef för polismyndigheten är en länspolismästare. Såväl polisstyrelse som länspolismästare utnämns av regeringen. Polisstyrelsen avgör hur den egna polismyndigheten ska vara organiserad. Därför kan organisationsstrukturen variera mellan myndigheterna. Polisens verksamhetsresultat 29 211 211 21 29 RÄTTSVÄSENDET Brottsförebyggande arbete Intäkter av anslag 7 2,1 6 473,1 5 987,9 Övriga intäkter,,, Kostnader 7 2,1 6 473,1 5 987,9 Utredning och lagföring Intäkter av anslag 1 865,5 1 583,3 1 56,7 Övriga intäkter,,, Kostnader 1 865,5 1 583,3 1 56,7 Service Intäkter av anslag 1 657,9 1 695,8 1 73,9 Övriga intäkter 1 13,2 833,7 736,2 Kostnader 2 689,1 2 618,8 2 551,4 Freds- och säkerhets - främjande och konfliktförebyggande verksamhet Intäkter av anslag 165,5 153,3 152,6 Övriga intäkter,1,2,6 Kostnader 165,6 153,5 153,3 Åtgärder inom samverkansområde skydd, undsättning och vård Intäkter av anslag,,, Övriga intäkter 5,5 7,2 31,6 Kostnader, 7,2 31,5 Åtgärder inom samverkansområde spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen Intäkter av anslag,,, Övriga intäkter 6,5 19,2 2,6 Kostnader 2,3 6,9 2,5 SUMMA Intäkter av anslag 19 79, 18 95,5 17 928,1 Övriga intäkter 1 25,3 86,4 771, Kostnader 2 742,6 19 842,8 18 783,2 Statens kriminaltekniska laboratorium SKL har som huvuduppgift att som opartiskt expertorgan utföra kriminaltekniska undersökningar i brottmål åt rättsväsendets myndigheter. Det innebär att man förfogar över avancerad analys- och undersökningsutrustning, men framförallt att man har välutbildad personal med kompetens att göra kvalificerade bedömningar och värderingar där analysresultaten sätts in i sina rättsliga sammanhang. SKL är ackrediterat enligt ISO/IEC 1725 för merparten av de undersökningar som utförs. Detta är polisen 11
Polisens resultat Polisen ska bidra till att öka tryggheten och minska brottsligheten. Polisen ska vara synlig och närvarande i människors vardag. Polisen är en av de samhällsinstitu tioner som människor har absolut störst förtroende för. I Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsmätning för 211 uppgav 84 procent av befolkningen att de känner sig trygga när de går ut kvällstid i sitt bostads område. I bilaga 1, Läsanvisningar, beskrivs grunderna för bedömningen av polisorganisa - tionens resultat, och vilka eventuella osäkerheter som finns i bedömningarna. 12 POLISENS RESULTAT
Bedömning av Polisens resultat Av regleringsbrevet för 211 framgår att Polisen ska bidra till att öka människors trygghet. Det är därför viktigt att förtroendet för Polisen är högt. Polisen ska bli mer effektiv och verksamhetsresultatet ska förbättras. Rättskedjeperspektivet ska beaktas. Verksamheten ska bedrivas med hög och jämn kvalitet vid samtliga polismyndigheter. En större andel brott ska klaras upp och det brottsutredande och brottsförebyggande arbetet ska utvecklas. För att öka människors trygghet ska Polisen också vara synlig och tillgänglig i hela landet. RPS bedömer att Polisen under 211 delvis uppnått målen för verksamheten. Polisen ska bidra till att öka människors trygghet. Det är därför viktigt att förtroendet för Polisen är högt. För att öka människors trygghet ska Polisen också vara synlig och tillgänglig i hela landet. (Ur regleringsbrevet för 211) Förtroendet för Polisen har ökat och RPS bedömer att detta bidrar till att tryggheten i samhället är fortsatt högt. Polisen arbetar för att öka tryggheten genom att använda metoder som ökar närvaron och synligheten i samhället. En faktor som påverkar förtroendet är det direkta mötet med medborgare och brottsoffer. Det är därför viktigt att Polisen är tillgänglig och engagerad. Genom ett planlagt brottsförebyggande arbete verkar Polisen för att minska utsattheten för brott i samhället. Resurstiden för Polisens brottsförebyggande arbete har ökat, vilket delvis har möjliggjorts genom det mobila utredningsstödet Pust, vilket gör fler poliser delaktiga i den brottsutredande verksamheten. Fler arbetade timmar i brottsförebyggande verksamhet har inneburit att Polisen blivit mer tillgänglig och synlig. Den nationella trygghetsundersökningen från Brå visar att allmänheten har högt förtroende för Polisen och att utsattheten för brott har minskat. Tryggheten på en fortsatt hög nivå De flesta människor känner sig trygga när de går ut en kväll i sitt bostadsområde. I den senaste nationella trygghetsundersökningen från Brå 1 var det 84 procent som kände sig trygga, vilket är en ökning med fem procentenheter sedan den första undersökningen 26 och en minskning med en procentenhet jämfört med före gående år. Allmänheten har högt förtroende för Polisen Av undersökningen framgår också att 65 procent av befolkningen har mycket eller ganska stort förtroende för Polisen, vilket är en ökning med tre procentenheter jämfört med föregående undersökning. en som har lågt förtroende för Polisen minskade. I en jämförelse med andra samhällsinstitutioner hamnar Polisen på andra plats efter sjukvården. 2 Brottsofferarbetet har utvecklats ytterligare Under 211 har Polisen arbetat med att ytterligare förbättra förmågan att bemöta brottsoffer och att förbättra informationen till brottsoffer. En handbok för personal som kommer i kontakt med brottsoffer har tagits fram. Arbetet med att förbättra Polisens förmåga att genomföra risk analyser vad avser brottsoffer har också utvecklats. Stort förtroende Förtroendet för Polisen är stort i samhället. Detta framgår bland annat av den nationella trygghetsundersökningen (NTU) som Brottsförebyggande rådet (Brå) genomfört varje år sedan 26. NTU bygger på intervjuer med drygt 14 personer i åldern 16 79 år. Rapporten utgör ett viktigt komplement till den officiella kriminalstatistiken då intervjupersonerna i trygghetsundersökningen tillfrågas om de har utsatts för brott medan kriminalstatistiken endast redovisar brott som har kommit till rättsväsendets kännedom. NTU ger viktiga mått på hur vi inom Polisen utför vårt arbete. De tillfrågade får bland annat besvara frågor om hur stort förtroende de har för Polisen. De som varit i kontakt med Polisen och övriga rättsväsendet med anledning av utsatthet för brott får också besvara frågor om dessa erfarenheter. Utsattheten för brott minskar Utsattheten för brott har minskat med en procentenhet jämfört med föregående år och med tre procentenheter sedan den första undersökningen som genomfördes 26. I den senaste undersökningen 3 uppger 23 procent att de, eller någon i deras hushåll, har utsatts för något brott. Den totala minskningen av utsatthet för brott beror på att allt färre uppger att de utsatts för trakasserier 4 och stöld ur/från fordon. 1) Nationella Trygghetsundersökningen 211 Om utsatthet, trygghet och förtroende 2) Allmänhetens uppfattningar om offentlig verksamhet, SOM-rapport nr 211:4. 3) Utsatthet för brott år 21 Resultat från Nationella Trygghetsundersökningen (NTU) 211. 4) I brottsbalken definieras inte trakasseri som en egen brottstyp. Om någon eller några enskilda handlingar som begås är brottsliga (det kan till exempel handla om hot, ofredande eller hemfridsbrott), klassificeras de enligt gällande brottsrubricering. Utgörs av en serie händelser. POLISENS RESULTAT 13
Polisen ska bli mer effektiv och verksamhetsresultatet ska förbättras. Verksamheten ska bedrivas med hög och jämn kvalitet vid samtliga polismyndigheter. En större andel brott ska klaras upp och det brotts utredande och brottsförebyggande arbetet ska utvecklas. (Ur regleringsbrevet för 211) RPS bedömer att resultatet för utredningsverksamheten har försämrats men att det även finns positiva inslag. RPS gör också bedömningen att Polisens brottsförebyggande förmåga har fortsatt att utvecklas i en positiv riktning. För att klara upp fler brott arbetar Polisen bland annat med att snabbt vidta relevanta utredningsåtgärder på brottsplatsen, säkerställa att det finns tillräcklig tillgång till aktiva och kompetenta förundersökningsledare, bedriva en effektiv brottssamordning och att i nära anslutning till brottet utföra brottsplatsundersökningar som säkrar och analyserar spår. Polisens brottsförebyggande verksamhet fortsätter utvecklas och genom planlagt brottsförebyggande arbete bidrar Polisen till att färre brott begås. Arbetet bedrivs dels genom insatser inom det egna verksamhetsområdet, dels genom aktiv medverkan i samhällets gemensamma brottsförebyggande arbete. Polisens utredningsresultat bedöms som försämrat beroende på att antalet personuppklarade brott minskat och att antalet redovisade ärenden till åklagare och andelen redovisade ärenden till åklagare av inkomna ärenden minskat. Även arbetsproduktiviteten minskar för flera brottskategorier. Positivt är att personuppklaringen har ökat för brott mot person, att handläggningstiden minskar liksom att antalet äldre öppna ärenden minskar. Den brottsförebyggande förmågan har fortsatt att utvecklas i en positiv riktning, framförallt inom brottstypen våld i offentlig miljö. Polisen har fortsatt att utveckla samarbetet med andra samhällsaktörer för att förebygga brott. Minskad personuppklaring Totalt har det skett en marginell minskning av antalet personuppklarade brott. Förändringar i personuppklaringen är inte enbart ett mått på utredningsverksamhetens effektivitet. Årets minskning beror bland annat på färre personuppklarade brott avseende trafikbrott och tillgrepp i butik. Detta är brottstyper där förändringen av antalet anmälda brott beror på polismyndigheternas prioriteringar respektive på aktivitet hos butikskontrollanter etc. För båda brottskategorierna har antalet anmälda brott minskat, vilket lett till att även antalet personuppklarade brott minskat. et personuppklarade brott avseende brott mot person (våldsbrott och övriga brott mot person) har ökat och antalet personuppklarade brott avseende tillgreppsbrott (exkl. tillgrepp i butik) har ökat marginellt. Däremot har det skett en kraftig minskning av antalet personuppklarade bedrägeribrott m.m. Även personuppklaringsprocenten har totalt sett minskat. Det har skett en marginell ökning för brott mot person Uppklarade brott Begreppet uppklarat innebär inte alltid att någon dömts för brottet. Uppklarade brott kan delas in i två olika kategorier, personuppklarade brott och tekniskt uppklarade brott. Ett personuppklarat brott innebär att det finns en misstänkt person samt att åklagare fattat beslut om att väcka åtal, utfärda strafföreläggande eller meddela åtalsunderlåtelse. Det är endast personuppklarade brott som redovisas i Polisens årsredovisning 211. Tekniskt uppklarade brott omfattar beslut som både kan avse brott där misstänkt person finns och där misstänkt person inte finns. Ett brott redovisas som tekniskt uppklarat när polis eller åklagare beslutat att avsluta ett ärende till exempel för att det inte kan styrkas att ett brott har begåtts, den anmälda gärningen inte bedöms vara brott, den misstänkte personen är minderårig (under 15 år) eller att brott är preskriberat. I mars 212 publicerar Brå statistiken över antalet uppklarade brott för 211. (våldsbrott och övriga brott mot person) medan personuppklaringsprocenten har minskat för tillgreppsbrott (exkl. tillgrepp i butik). Även personuppklaringsprocenten har minskat kraftigt för bedrägeribrott m.m. Minskad andel redovisade ärenden till åklagare För majoriteten av brottskategorierna har både antalet redovisade ärenden till åklagare och andelen redovisade ärenden till åklagare av inkomna ärenden minskat. Det sistnämnda är en följd av att antalet redovisade ärenden till åklagare har minskat samtidigt som antalet inkomna ärenden har ökat. Minskad arbetsproduktivitet Arbetsproduktiviteten, det vill säga antalet redovisade ärenden till åklagare per 1 5 utredningstimmar, har minskat något. Minskningen omfattar flertalet brottskategorier. Polisen arbetsproduktivitet påverkas av fler faktorer än utredningsverksamhetens effektivitet. Exempel på sådana 14 POLISENS RESULTAT
» För att klara upp fl er brott arbetar Polisen bland annat med att snabbt vidta relevanta utredningsåtgärder på brottsplatsen. «faktorer är skillnader i komplexitet mellan olika brottstyper, förändringar i komplexitet över tid samt antalsförändringar mellan olika brottstyper. En förbättrad arbetsproduktivitet är eftersträvandsvärd av flera skäl, den får dock inte ske på bekostnad av kvalitet och rättssäkerhet. Kortare handläggningstider Den genomsnittliga handläggningstiden för bearbetade ärenden har kortats totalt samt för sju av elva brottskategorier, däribland våldsbrott, övriga brott mot person och tillgreppsbrott (exkl. tillgrepp i butik). Färre antal äldre öppna ärenden et öppna ärenden äldre än sex månader har fortsatt att minska. Minskningen avser bland annat brott mot person. Det innebär att Polisen i större utsträckning kan fokusera på färskare ärenden. Oförändrad kvalitet i ärenden redovisade till åklagare en positiva lagföringsbeslut, det vill säga där åklagare har fattat beslut om åtal, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse, är oförändrad i ärenden där polismyndighet lett förundersökning (9%). Positiv utveckling av polismyndigheternas brottsförebyggande förmåga Polismyndigheternas brottsförebyggande förmåga har fortsatt att utvecklas i en positiv riktning. Den tydligaste förbättringen har skett för brottstypen våld i offentlig miljö. Förmågan att kartlägga och analysera orsakerna till brottsligheten, att välja relevanta arbetsmetoder och att följa upp vidtagna åtgärder har genomgående stärkts. För att ytterligare förbättra det brottsförebyggande arbetet har Polisen under året fortsatt att utveckla samarbetet med andra samhällsaktörer som är viktiga för att förebygga brott. POLISENS RESULTAT 15
Polisen har en ekonomi i balans Anslagsförbrukningen 211 översteg tilldelade medel något, vilket innebär att Polisen redovisar ett marginellt underskott 211. Till följd av att Polisen har överskott från tidigare år redovisar Polisen dock sammantaget ett ackumulerat överskott vid utgången av 211. Detta innebär att Polisen har en ekonomi i balans. Rättskedjeperspektivet ska beaktas. (Ur regleringsbrevet för 211) Polisen har tillsammans med Åklagarmyndigheten och Domstolsverket vidtagit ytterligare åtgärder för att effektivisera den brottsutredande verksamheten. Åtgärderna ska leda till färre överlämnanden, kortare handläggningstider, ökad brottsuppklaring och förbättrade förutsättningar för uppföljning och utvärdering. Arbetet sker inom ramarna för den samverkansstruktur som byggts upp för att säkerställa en väl fungerande central och lokal samverkan mellan myndigheterna. För att minska behovet av överlämnanden av brottsutredningar mellan polismyndighet och åklagare förväntas Riksdagen under 212 fatta beslut som innebär att polismyndighet får befogenhet att besluta om förundersökningsbegränsning och att leda förundersökning i fler typer av ungdomsärenden. Polismyndigheterna och åklagarkamrarna kommer gemensamt att vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att de polisiära förundersökningsledarna utvecklar och bibehåller den ökade kompetens dessa förändringar kräver. Hög effektivitet i rättskedjan förutsätter ett väl fungerande informationsflöde Som en del i det pågående arbetet inom Rättsväsendets informationsförsörjning (RIF) har Polisens utredningsstöd, Pust, under hösten 211 uppgraderats för att kunna överföra information till Åklagarmyndigheten på ett mer strukturerat sätt. Det är första steget för en effektivare och digitaliserad handläggning av brottmål i hela rättskedjan. Förutsättningar för att bedömningen av Polisens resultat ska kunna ge en rättvisande bild Vid bedömningen av Polisens resultat finns risker och osäkerheter som bör tas i beaktande. Ett omfattande arbete med att analysera och åtgärda brister och risker pågår inom polismyndigheter med flera inom ramen för det årliga arbetet med intern styrning och kontroll. I förordningen (26:65) om årsredovisning och budgetunderlag ställs krav på att årsredovisningens delar ska upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. I myndighetsförordningen (27:515) och i polisförordningen (1998:1558) finns krav på rikspolischefen och länspolismästarna med flera Dessa krav kallas gemensamt för verksamhetskraven och innebär att verksamheten ska bedrivas effektivt utifrån målen/uppdraget, enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten hushållar väl med statens medel. I enlighet med myndighetsförordningen och förordningen (1989:773) med instruktion för RPS har rikspolischefen ansvar för att säkerställa att det finns en betryggande intern styrning och kontroll inom Polisen. Enligt polisförordningen ska länspolismästarna genomföra den interna styrning och kontroll som RPS ansvarar för. Att få till stånd ett effektivare samarbete inom Polisen är en grund för att skapa en helhetssyn och för att identifiera de olika risker som finns i verksamheten och vidta åtgärder, något som i sin tur bör leda till förbättrade resultat. Av direktiven till Polisorganisationskommittén (Dir. 21:75) framgår att kommittén bland annat ska analysera i vilken utsträckning Polisens nuvarande organisation utgör ett hinder för de krav regeringen ställer på högre kvalitet, ökad kostnadseffektivitet, ökad flexibilitet och väsentligt förbättrat resultat. Kommittén ska också föreslå hur ansvar och befogenheter i styrningen av Polisens verksamhet kan tydliggöras. Att det råder vissa oklarheter i ansvar och befogenheter mellan RPS och polismyndigheter med flera vilket konstateras bland annat av Statskontorets i sin granskning av Riksdagens och regeringens styrning av Polisen (211:2). Statskontoret anser att orsaker till detta är att regeringen behöver vara tydligare i sina prioriteringar och att RPS behöver utökade befogenheter. Ytterligare en orsak till oklarheter är att styrelserna hos RPS och polismyndigheterna har överlappande ansvar med RPS och länspolismästarnas rätt att fatta beslut. Det finns brister i kvalitetssäkring av indata och i överföring mellan olika it-system. Kvalitetsbristerna i befintlig tidredovisning bidrar till osäkerhet i bedömningarna som i sin 16 POLISENS RESULTAT
» Att få till stånd ett effektivare samarbete inom Polisen är en grund för att skapa en helhetssyn och för att identifiera de olika risker som finns i verksamheten och vidta åtgärder, något som i sin tur bör leda till förbättrade resultat. «tur påverkar kvaliteten i resultat- och avgiftsredovisningen. Arbetet med genomförandet av Polisens it-strategi pågår. Inom arbetet med ett nationellt verksamhetsstöd för planering och tidredovisning (NAV), sker en renodling av resursplanering och lönehantering i syfte att skapa enhetliga rutiner/system. Det genomgripande förändringen inom NAV har i vissa fall fått till följd att brister i rörliga lönetillägg konstatertas. Åtgärder har vidtagits och arbete pågår för att undanröja bristerna. En förutsättning för att förbättra förmågan att ge en rättvisande bild är att samtliga polismyndigheter använder samma resursplaneringssystem vilket leder till en enhetlig tidredovisningsprocess och en enhetlig lönehantering. Polisens resultat 17
Analys av resultatet för polisorganisationen I RPS uppgift ingår analysera och bedöma det brottsförebyggande arbetet totalt sett och för varje enskild polismyndighet. En nyckelfaktor när det gäller att framgångsrikt förebygga brott är samverkan. Viktiga samverkanspartners är olika kommunala verksamheter liksom det privata näringslivet och frivilligorganisationerna. I bilaga 1, Läsanvisningar, beskrivs grunderna för bedömningen av polisorganisationens resultat, och vilka eventuella osäkerheter som finns i bedömningarna. 18 ANALYS AV RESULTATET FÖR POLISORGANISATIONEN