Fakta om folkbildning 2005
Folkbildning i siffror Nio olika studieförbund som över hela landet arrangerar: ca 310 000 studiecirklar med totalt nära två och en halv miljon deltagare, ca 220 000 kulturprogram med mer än 15 miljoner besökare/deltagare. 148 olika folkhögskolor som varje termin har: ca 27 000 deltagare i långa kurser, ca 75 000 deltagare på korta kurser. Innehåll Folkbildning 4 Aktuellt 5 Folkbildningens Framsyn 6 Samhällsstödet till folkbildningen 7 Folkbildningsförordningen 7 Fördelningen av statsanslaget 2005 10 Studieförbund 11 Ämnesfördelning 12 Statistik 2004 13 Åldersfördelning cirkeldeltagare 2004 14 9 studieförbund 15 Folkhögskolor 16 Statistik 2004 17 148 folkhögskolor 18 Folkbildningsrådet 21 Folkhögskolornas informationstjänst (FIN) 21 Folkbildningsnätet 21 Folkbildningsrådets medlemmar 22 Folkbildningsrådets organisation 23 Styrelse 23 Kansli 24 Adresser & länkar 25
Folkbildning I över hundra år har människor i Sverige frivilligt samlats för att på egna villkor tillsammans studera, ta del av föreläsningar, delta i kulturprojekt etc. På detta sätt har människor kommit samman och fortsätter komma samman för att lära sig mer, för att stärka sina möjligheter att påverka de egna livsvillkoren och ofta för att påverka och förändra förhållanden i samhället. Det samhällsstödda folkbildningsarbetet sker i studieförbund, med främst studiecirklar och olika kulturverksamheter, samt inom folkhögskolor, med både långa och korta kurser och kulturaktiviteter. En stor del av folkbildningsarbetet, både i studieförbund och i folkhögskolor, sker i nära samarbete med de folkrörelser och andra organisationer som antingen är medlemmar i studieförbund och/eller huvudmän för folkhögskolor. En särskild demokratisk samtalskultur har utformats inom folkbildningen. Den innebär bland annat tolerans mot oliktänkande samt respekt för sakliga argument och fattade beslut. Den ligger också till grund för det inre arbetet i studiecirklar och kurser, där deltagarna har ett stort inflytande och gemensamt är med och formar innehåll och uppläggning. Folkbildningen finansieras till stor del genom stöd från stat, landsting och kommuner. Det statliga stödet till studieförbund och folkhögskolor fördelas av Folkbildningsrådet. Utöver den mer traditionella verksamheten med studiecirklar, kurser etc. bedriver studieförbund och folkhögskolor även annan verksamhet, på uppdrag av samhället, organisationer m.fl. Det kan t.ex. gälla uppdrag från kommunerna och arbetsförmedlingarna. Aktuellt Hållbar utveckling I den statliga utredningen Att lära för hållbar utveckling framgår det att folkbildningens demokratiska arbetsformer och den höga graden av frivillighet, samverkan lokalt och globalt samt det tvärvetenskapliga perspektivet i verksamheten är mycket goda förutsättningar för att integrera sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter i lärandet för hållbar utveckling. Folkbildningen utvärderar Under 2005 genomför Folkbildningsrådet en stor undersökning om deltagarnas upplevelser av studiecirklar arrangerade av studieförbunden. Mer än 1 000 deltagare kommer att kontaktas. Undersökningen publiceras under hösten 2005. Vidare kommer en utvärdering göras om hur folkhögskolans deltagare som fortsatt till högskoleoch universitetsstudier klarar sina studier och hur de upplever övergången. Rapporten blir klar under 2006. Växande SAGA-utbildningar Utbildningar vid folkhögskolor inom aktivitetsgarantin för långtidsarbetslösa växer i omfattning. Från ca 4 000 deltagare 2003 till ca 7 000 deltagare 2004. I regeringens vårproposition 2005 fick folkhögskolorna en ytterligare positiv bekräftelse på sitt arbete. Regeringen anslog finansiering för 500 nya platser avsedda för långtidsarbetslösa ungdomar. För kontinuerliga nyheter se Folkbildningsrådets webbplats www.folkbildning.se. 4 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2005 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2005 5
Folkbildningens Framsyn Framsynen presenterar en samlad bild av hur folkbildningen ser sin roll och uppgifter inför 2010- talet. Framsynen arbetades fram under 117 rådslag med 7 8 000 deltagare. Folkbildningens idéer möter en ny tid Ett globalt och pluralistiskt samhälle gör att etablerade institutioner och traditionella synsätt kommer att utmanas och ifrågasättas. Folkbildningen ska stimulera till ökat demokratiskt engagemang i samhället. Aktiva insatser för ökad jämställdhet i samhället är en grundläggande demokratisk fråga och ska därför ha högsta prioritet. Folkbildningens organisationer ska tydligare än i dag verka som inspiratörer för ett nyskapande folkrörelse- och föreningsliv. Folkhögskolor och studieförbund ska ytterligare skärpa sina insatser för att nå utsatta människor och grupper. Folkbildningen ska göra det möjligt för deltagarna att växa som människor och påverka samhället och motverka diskriminering och klyftor i fråga om utbildning, genus, sexuell läggning, religion, etnicitet och mellan generationer. En stark kraft i lokalsamhället Folkhögskolor och studieförbund ska vara drivkrafter för lokal och regional mobilisering, utveckling och vara en arena där nya rörelser kan växa och ta form. Samarbetet med olika aktörer i det civila samhället, näringslivet och den offentliga sektorn måste utvecklas, i sökandet efter lösningar på samhällsproblem och för att skapa en hållbar samhällsutveckling. Läs Framsynen på www.folkbildning.se. Samhällsstödet till folkbildningen Ett grundläggande skäl för samhällets stöd till folkbildningen är att den bidrar till en demokratisk utveckling av samhället. Villkoren för det statliga stödet till folkbildningen anges i Förordning om statsbidrag till folkbildningen (SFS 1998:973): Förordning om statsbidrag till folkbildningen Inledande bestämmelser 1 Statsbidrag kan enligt denna förordning lämnas till folkhögskolor, studieförbund och studerandeorganisationer inom folkhögskolan. Frågor om sådana bidrag prövas av Folkbildningsrådet. Folkbildningsrådet skall även fullgöra andra uppgifter enligt denna förordning. Statsbidragets syften 2 Statens stöd till folkbildningen skall ha till syfte att 1. främja en verksamhet som gör det möjligt för kvinnor och män att påverka sin livssituation och som skapar engagemang för att delta i samhällsutvecklingen, 2. stärka och utveckla demokratin, 3. bredda kulturintresset i samhället, öka delaktigheten i kulturlivet samt främja kulturupplevelser och eget skapande. Verksamhet som syftar till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället skall prioriteras liksom verksamhet som riktar 6 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2005 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2005 7
sig till utbildningsmässigt, socialt och kulturellt missgynnade personer. Personer med utländsk bakgrund, deltagare med funktionshinder och arbetslösa utgör särskilt viktiga målgrupper för statens stöd. Folkbildningsrådets uppgifter 3 Folkbildningsrådet skall besluta vilka som skall få statsbidrag enligt denna förordning och fördela tillgängliga medel mellan dem. Folkbildningsrådet skall varje år lämna årsredovisning och budgetunderlag till regeringen. Rådet skall härvid följa de föreskrifter och anvisningar som regeringen meddelar. Rådet skall kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten i förhållande till de syften som anges i 2 och de villkor som föreskrivits för att statsbidrag skall utgå. 4 Rådet skall lämna regeringen sådana sakuppgifter om verksamheten och sådan verksamhetsredovisning som behövs för uppföljning och utvärdering, i enlighet med de föreskrifter och anvisningar som regeringen meddelar. Villkor för statsbidrag 5 Verksamheten skall ha den inriktning som anges i 2 första stycket. Statsbidrag får inte användas till verksamheter med kommersiellt syfte. Särskilda villkor för statsbidrag till folkhögskolor 6 En folkhögskola skall ha en ansvarig styrelse. Styrelsen får vara gemensam för flera folkhögskolor. Allmänna kurser, avsedda främst för dem som saknar grundskole- och gymnasieutbildning, skall årligen utgöra minst 15 procent av verksamheten. Till en allmän kurs som ger en behörighet motsvarande den som kan fås genom det offentliga skolväsendet får endast den antas som fyller 18 år senast under det kalenderår kursen börjar, eller är äldre. Utan hinder härav får en folkhögskola till undervisningen anta en yngre elev som går ett individuellt program i gymnasieskolan. 7 Undervisningen skall vara avgiftsfri. Särskilda villkor för statsbidrag till studieförbund 8 Studiecirkelverksamhet med gemensamma, planmässigt bedrivna studier skall utgöra basen för verksamheten. I varje studiecirkel eller kulturaktivitet skall det finnas en ledare som är godkänd av en lokal studieförbundsavdelning. Beslut om statsbidrag 9 Beslut om statsbidrag skall innehålla uppgifter om bidragsbeloppet, de villkor som är förenade med bidraget och ordningen för utbetalning. Revision 10 Staten skall beredas möjlighet att utse en revisor i Folkbildningsrådet. Folkbildningsrådet skall ersätta staten för kostnaderna för denna revision. Överklagande 11 Folkbildningsrådets beslut i bidragsärenden får inte överklagas. 8 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2005 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2005 9
Fördelning av statsanslaget 2005 (tkr) Folkbildningsrådets fördelning av statsanlaget för folkbildning år 2005: Studieförbund, allmänt statsbidrag 1 339 291 Folkhögskolor 1 278 082 Allmänt statsbidrag 972 927 varav förstärkningsbidrag 1 98 500 Särskild utbildningsinsats 298 225 varav förstärkningsbidrag 1 30 300 Fortbildningsinsatser 870 Folkhögskolornas informationstjänst 2 6 060 Folkbildningsrådet 14 999 Folkbildningsnätet 2 500 SUMMA 2 634 872 1 Förstärkningsbidrag för deltagare med funktionshinder och språkliga brister. 2 Via folkhögskolornas allmänna statsbidrag. Särskilda medel (tkr) Särskilda medel till folkhögskolor för utbildningar av personer inom aktivitetsgarantin (SAGA) 180 000 Utveckling av påbyggnadsutbildningar vid Geijerskolan och Mora folkhögskola 1 926 Studieförbund Det finns i dag nio studieförbund som får del av det statliga folkbildningsanslaget (se sid 15). Varje studieförbund har sin mer eller mindre starka profilering beroende på de folkrörelser och andra organisationer som är medlemmar i respektive förbund. Sammanlagt har de nio studieförbunden cirka 270 medlemsorganisationer. Studieförbunden har dessutom centrala samarbetsavtal med ytterligare ett åttiotal organisationer och samarbetar lokalt med en mängd föreningar av olika slag. Studiecirkeln är den vanligaste verksamheten och även det mest kännetecknande för studieförbunden. Studiecirklar bedrivs i de mest skiftande ämnen, beroende på deltagarnas önskemål etc. Varje år arrangeras cirka 310 000 studiecirklar över hela landet, med totalt nära två och en halv miljoner deltagare (eftersom många deltar i mer än en cirkel varje år beräknas att det faktiska antalet deltagare uppgår till mellan en och en halv och två miljoner per år). Kulturprogram av olika slag är den andra stora verksamhetsgrenen för studieförbunden. Närmare 220 000 program ordnas varje år, med mer än femton miljoner besökare/deltagare. Under 2004 genomförde studieförbunden cirka 75 000 arrangemang med cirka 810 000 deltagare inom det som kallas annan gruppverksamhet. Varje studieförbund består av ett antal lokala enheter (lokalavdelningar) och lokalkontor, totalt cirka 500. Det är dessa som bedriver den utåtriktade verksamheten med studiecirklar, kulturprogram och annan gruppverksamhet dels för allmänheten, dels för medlemmarna i respektive studieförbunds medlemsorganisationer. 10 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2005 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2005 11
Studiecirklarnas ämnesfördelning De estetiska ämnena svarar för hälften av cirkelverksamheten 2004, räknat i andelen studietimmar. Fördelningen mellan huvudämnesområden är närmast oförändrad i jämförelse med föregående år. I runda tal genomfördes totalt 13 miljoner studietimmar i ca 310 000 studiecirklar. Beteendevetenskap, humaniora (9,1%) Språk (5,8%) Matematik och naturvetenskap (5,3%) Estetiska ämnen (51,6%) Samhällsvetenskap och information (16,8%) Övriga ämnen (11,4%) Studieförbundens samlade verksamhet 2004 Avrundat till 1000-tal Studiecirkelverksamhet Cirklar Deltagare Män Kvinnor Studietimmar 2004 309 000 2 473 000 1 054 000 1 419 000 12 770 000 2003 312 000 2 532 000 1 089 000 1 443 000 12 993 000 Annan gruppverksamhet Arrangemang Deltagare Män Kvinnor Studietimmar 2004 75 500 809 000 386 000 423 000 1 355 000 2003 69 500 768 000 361 000 407 000 1 316 000 Kulturprogram Arrangemang Deltagare Medverkande 2004 220 000 15 266 000 1 048 000 2003 219 000 15 619 000 1 059 000 * Med tanke på att en stor grupp av deltagarna studerar i flera olika cirklar beräknas att mellan 1,5 2 miljoner personer har deltagit i studiecirkelverksamheten under 2004. Utöver den statsbidragsfinansierade verksamheten bedriver studieförbund också uppdragsutbildningar. 12 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2005 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2005 13
Åldersfördelning cirkeldeltagare 2004 Ålder Andel av Andel av deltagare rikets inv 13+ 13 24 år 17% 424 000 17% 1 325 000 25 65 år 64% 1 575 000 64% 4 849 000 >65 19% 473 000 19% 1 454 000 100% 2 473 000 100% 7 628 000 Befolkning för ung för att ingå i gruppen cirkeldeltagare: <13 15% av total befolkning 1 347 000 Befolkning totalt 8 976 000 Nio studieförbund Arbetarnas bildningsförbund (ABF) 08-613 50 00 Folkuniversitetet (FU) 08-679 29 50 Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet (NBV) 08-672 61 00 Sensus studieförbund 08-727 17 50 Sisu Idrottsutbildarna 08-699 60 00 Studiefrämjandet 08-545 707 00 Studieförbundet Bilda 08-727 17 10 Studieförbundet Medborgarskolan 018-56 95 00 Studieförbundet Vuxenskolan (SV) 08-587 686 00 Länk till respektive hemsida på: www.studieforbunden.se. Andelen av befolkning i de åldrar som har möjlighet att vara cirkeldeltagare, (personer äldre än 12 år), motsvarar de andelar de utgör av deltagare i studiecirkel. Källa: Sveriges befolkning efter ålder och kön 31 december 2003 (SCB). Studieförbundens rapporterade verksamhet för 2004. 14 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2005 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2005 15
Folkhögskolor Det finns i dag 148 folkhögskolor runt om i landet (se sid 18). Folkhögskolan är en studieform för vuxna, med en nedre åldersgräns på 18 år för de allmänna kurserna. Skolorna ger normalt företräde för sökande med kort tidigare skolutbildning. Den frihet som folkhögskolorna har att utforma sina kurser utifrån skolans speciella inriktning och profil ger stora möjligheter för kursdeltagarna att påverka studiernas inriktning och innehåll efter förkunskaper, intressen och behov. Utmärkande för folkhögskolans undervisning är att man ofta arbetar med temastudier och projektarbeten. Här är kursdeltagarnas erfarenhet av arbetsoch samhällsliv en stor tillgång för arbetet. Folkhögskolorna har kurser på olika nivåer och med olika inriktningar. De långa kurserna varar från en termin upp till ett eller flera år. All undervisning är avgiftsfri och statligt studiestöd kan sökas. Allmän kurs, som kan ge behörighet till högskolestudier, är en viktig del av verksamheten och finns på samtliga folkhögskolor. Folkhögskolorna har varje termin ca 15 000 deltagare på allmän kurs. Folkhögskolorna erbjuder också många särskilda kurser, t ex i musik, mediekunskap, konsthantverk, teater, språk, friskvård, turism, där en större del av studietiden ägnas åt det ämnesområde man valt. En del av dessa kurser är yrkesinriktade. Som exempel kan nämnas utbildning till fritidsledare, dramapedagog, journalist, kantor och behandlingsassistent. Antalet deltagare på de särskilda kurserna uppgår varje termin till cirka 12 000. Dessutom har folkhögskolorna cirka 75 000 deltagare per termin i korta kurser av olika slag. Folkhögskolornas samlade verksamhet 2004 Avrundat till 1000-tal Deltagarveckor Deltagare Kvinnor Män Kurstyp 2004 2003 2002 Vt 04 Ht 04 Vt 04 Ht 04 Vt 04 Ht 04 Allmän kurs 242 000 231 000 220 000 7 000 8 000 4 000 5 000 3 000 3 000 Särskilda kurser 384 000 376 000 371 000 12 000 13 000 8 000 8 000 4 000 4 000 Summa långa kurser 626 000 607 000 591 000 19 000 20 000 12 000 13 000 7 000 7 000 Korta kurser 98 000 101 000 106 000 73 000 77 000 41 000 44 000 31 000 34 000 Fh-ledda cirklar 5 000 4 000 5 000 2 000 1 000 1 000 1000 1000 500 Summa 1-3 och 10 729 000 712 000 702 000 94 000 99 000 55 000 58 000 39 000 41 000 Särskild utbildningsinsats 251 000 258 000 299 000 7 000 7 000 5 000 4 000 3 000 3 000 Summa 1-4 och 10 980 000 970 000 1 002 000 101 000 106 000 60 000 62 000 42 000 44 000 Kulturprogram 6 000 6 000 5 000 112 000 108 000 Anm: Dessa kurser finansieras med statsanslag. Folkhögskolorna har även kurser som finansieras på annat sätt, t.ex. studier inom aktivitetsgarantin, som under året omfattade ca 93 000 deltagarveckor med ca 7 500 deltagare. 16 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2005 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2005 17
148 folkhögskolor Norrbottens län Framnäs 0911-23 11 00 Kalix 0923-666 10 Malmfälten 0980-675 00 Sunderby 0920-26 66 00 Sverigefinska 0922-688 00 Tornedalen 0927-108 20 Älvsby 0929-723 00 Västerbottens län Dalkarlså 0934-304 95 Edelvik 0914-101 60 Medlefors 0910-575 00 Solvik 0910-73 20 00 Storuman 0951-777 30 Strömbäck 090-426 00 Vindeln 0933-136 00 Jämtlands län Birka 063-14 74 00 Bäckedal 0680-166 70 Hålland 0647-66 55 00 Västernorrlands län Hampnäs 0660-26 67 00 Hola 0612-856 00 Härnösand 0611-55 85 00 Mellansel 0661-65 44 00 Ålsta 0691-66 14 00 Dalarnas län Brunnsvik 0240-66 73 00 Fornby 0243-23 95 50 Leksand 0247-648 00 Malung 0280-143 00 Mora 0250-710 07 Sjövik 0226-678 00 Västanvik 0247-641 00 Gävleborgs län Bollnäs 0278-389 00 Forsa 0650-54 11 00 Färnebo 0291-202 75 PRO 0291-212 20 Västerberg 0290-340 40 Värmlands län Geijerskolan 0552-302 50 Ingesund 0570-385 50 Klarälvdalen 0563-252 00 Kristinehamn 0550-392 50 Kyrkerud 0573-133 40 Molkom 0553-100 04 Uppsala län Nordens Biskops- Arnö 0171-522 60 Wik 018-56 10 80 Stockholms län Alma 08-462 11 00 Birkagården 08-524 633 30 Bosön 08-699 66 00 Botkyrka 08-531 915 05 Dalarö 08-504 901 00 Hagaberg 08-550 910 00 Jakobsberg 08-584 303 80 Kaggeholm 08-560 222 00 Lidingö 08-636 23 20 Lillsved 08-541 385 30 Långbro 08-88 05 30 Långholmen 08-658 16 30 MKFC Sthlm 08-21 64 26 Runö 08-555 380 00 Röda Korset 08-680 18 71 S:ta Birgitta 08-702 16 06 Sigtuna 08-592 583 00 Skarpnäck 08-683 18 30 Skeppsholmen 08-679 28 00 Stadsmissionen 08-563 083 00 Sundbyberg 08-445 39 00 Södertörn 08-500 207 50 Tollare 08-505 686 00 Vårdinge By 0158-230 58 Väddö 0176-528 00 Västmanlands län Hästsporten 0220-451 02 Skinnskatteberg 0222-444 00 Tärna 0224-212 30 Västerås 021-14 07 05 Örebro län Fellingsbro 0581-891 00 Hällefors 0591-643 90 Karlskoga 0586-646 00 Kävesta 019-602 49 50 Örebro 019-602 97 00 Södermanlands län Eskilstuna 016-51 31 10 Kjesäter 0151-51 86 00 Nyköping 0155-29 20 80 Stensund 0156-532 00 Åsa 0157-695 00 Västra Götalands län Arbetarrörelsen 031-711 91 91 Axevalla 0511-269 70 Billströmska 0304-67 65 70 Dalsland 0528-758 80 FiA Fhsk i Angered 031-48 34 44 Finska 031-331 50 66 Fristad 033-23 68 00 Grebbestad 0525-199 20 Göteborg 031-769 76 00 Helliden 0502-178 00 Helsjön 0320-806 20 Hjo 0503-323 00 Hjälmared 0322-139 69 Kvinnofolkhögskolan 031-85 94 90 Ljungskile 0522-68 69 00 Nordiska 0303-20 62 00 Vara 0512-579 70 Wendelsberg 031-338 05 30 Viskadalen 0320-183 00 Östergötlands län Bona 0141-20 95 80 Liljeholmen 0494-797 00 Lunnevad 013-23 49 00 Marieborg 011-21 96 00 Mo Gård 0122-248 00 Vadstena 0143-157 00 Valla 013-35 55 80 18 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2005 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2005 19
Gotlands län Gotland 0498-20 36 50 Kalmar län Gamleby 0493-131 00 Högalid 0480-844 80 Oskarshamn 0491-76 81 00 Vimmerby 0492-143 00 Öland 0485-56 44 00 Jönköpings län Braheskolan 0390-566 00 Mariannelund 0496-215 50 Mullsjö 0392-374 00 Sommenbygden 0140-537 90 Södra Vätterbygden 036-30 69 00 Sörängen 0380-37 38 00 Viebäck 0380-66 30 00 Värnamo 0370-37 90 00 Ädelfors 0383-571 00 Kronobergs län Grimslöv 0470-76 37 00 Markaryd 0433-745 11 S:t Sigfrid 0470-72 40 82 Hallands län Katrineberg 0346-575 00 Löftadalen 0340-65 50 00 Blekinge län Blekinge 0457-73 18 60 Jämshög 0454-463 40 Litorina 0455-36 76 00 Valjeviken 0456-151 15 Skåne län Eslöv 0413-663 00 Fridhem 0418-44 60 00 Furuboda 044-781 46 00 Glimåkra 044-448 00 Glokala 040-10 71 80 Hvilan 040-46 44 00 Hyllie Park 040-37 59 50 Kvarnby 040-680 85 70 Malmö 040-671 51 00 Nordvästra Skåne 0431-43 20 10 S:ta Maria 040-22 31 13 Skurup 0411-55 89 00 Sundsgården 042-19 38 00 Önnestad 044-785 01 00 Örenäs 0418-702 30 Österlen 0417-280 00 Östra Grevie 040-55 62 00 På Folkhögskolornas informationstjänsts webbplats www.folkhogskola.nu finns länkar till respektive folkhögskolas hemsida på Internet. Folkbildningsrådet Folkbildningsrådet bildades 1991 och är en ideell förening med tre medlemmar: Folkbildningsförbundet, Landstingsförbundet och Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO). Folkbildningsrådet fördelar statsanslag till studieförbund och folkhögskolor, lämnar budgetunderlag och årsredovisningar till regeringen samt följer upp och utvärderar folkbildningsverksamheten. Dessa uppgifter har rådet från regering och riksdag. Folkbildningsrådet arbetar också för medlemmarnas räkning med: folkbildningspolitisk bevakning, information, samordning av internationella kontakter, administration av Folkbildningsnätet. Folkhögskolornas informationstjänst (FIN) ingår i Folkbildningsrådet och är en för folkhögskolorna gemensam informationscentral med uppgift att svara för den allmänna och samlade informationen om landets 148 folkhögskolor (www.folkhogskola.nu). FIN producerar och distribuerar också kurskataloger och annat informationsmaterial om folkhögskolor samt ger information och vägledning om folkhögskolestudier. Folkbildningsnätet är ett för hela folkbildningen gemensamt digitalt konferens- och e-post-system, som bl.a. används för flexibelt lärande. Till Folkbildningsnätet hör också en databas med pedagogiska resurser på Internet. Se utförlig information på: www.folkbildning.net. 20 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2005 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2005 21
Folkbildningsrådets medlemmar Medlemmar i Folkbildningsrådet är: Folkbildningsförbundet, som är en intresseorganisation för de nio studieförbunden. Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO), som är en intresseorganisation för de 104 folkhögskolor som har folkrörelser och andra organisationer som huvudmän. Landstingsförbundet*, som representerar de landsting och regioner som är huvudmän för 44 folkhögskolor. * 1 januari 2007 går Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet samman till ett nytt gemensamt förbund: Sveriges Kommuner och Landsting. Folkbildningsrådets organisation Representantskapet, som är rådets högsta beslutande organ, samlas två gånger per år. Rådets styrelse utses för två år se nästa sida. I Folkbildningsrådets kansli ingår även Folkhögskolornas informationstjänst (FIN) liksom Folkbildningsnätet. Styrelse Anders Ljunggren (ordförande) Rigmor Breidemalm Kent Johansson Marie Linder Walter Rönmark Ulf Sjösten Ewelina Tokarczyk Majléne Westerlund Panke Sverker Ågren Adjungerade är Per Olof Öhrn, ordförande i Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, Åke Gustavsson, ordförande i Folkbildningsförbundet, samt Ants Viirman, sektionschef på Landstingsförbundet. 22 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2005 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2005 23
Kansli (riktnummer: 08-) Britten Månsson-Wallin, generalsekreterare 412 48 05 Bo Sundqvist, folkbildningssekr. 412 48 06 Tomas Östlund, administrativ sekr. 412 48 25 Paul Norén, ekonom 412 48 24 Lotta Ragelius, personal/ekonomi-adm. 412 48 08 Anne-Christine Utterström, FoU-sekr. 412 48 02 Anna-Carin Bylund, studieförbundssekr. 412 48 03 Signild Håkansson, folkhögskolesekr. 412 48 04 Karin Friborg, kontorsservice 412 48 21 Annika Blom, sekreterare/receptionist 412 48 27 Björn Garefelt, it-strategiska frågor 412 48 09 Tore Persson, adm. Folkbildningsnätet 412 48 19 Folkhögskolornas informationstjänst (FIN): Ingrid Brundin, informationssekr. 412 48 14 Carina Lindblad, informationsass. 412 48 12 Agneta Wallin, studievägl./webmaster 412 48 13 Per Åman, kontorist 412 48 10 Adresser och länkar Folkbildningsrådet Box 730, 101 34 Stockholm tel: 08-412 48 00 fbr@folkbildning.se fax: 08-21 88 26 www.folkbildning.se Folkhögskolornas informationstjänst Box 730, 101 34 Stockholm tel: 08-796 00 50 info@folkhogskola.nu fax: 08-21 88 26 www.folkhogskola.nu Folkbildningsnätet Box 730, 101 34 Stockholm tel: 08-412 48 00 info@folkbildning.net fax: 08-21 88 26 www.folkbildning.net Folkbildningsförbundet studieförbundens intresseorganisation Box 730, 101 34 Stockholm tel: 08-412 48 50 info@studieforbunden.se fax: 08-21 88 26 www.studieforbunden.se Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation Box 730, 101 34 Stockholm tel: 08-412 48 90 rio@folkbildning.se fax: 08-21 88 26 www.folkbildning.net/rio Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm tel: 08-452 70 00 info@skl.se fax: 08-452 70 50 www.skl.se Se även telefonnummer till respektive studieförbund (sid.15), folkhögskola (sid. 18), länsbildningsförbund (sid. 26) och direktnummer till Folkbildningsrådets kansli (sid. 24). 24 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2005 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2005 25
Länsbildningsförbund Länsbildningsförbunden har till uppgift att främja och samordna folkbildningsarbetet samt att vara Folkbildningsförbundets regionala organ. Medlemmar är studieförbund, folkhögskolor och andra regionala kulturinstitutioner. Stockholms läns bildningsförbund 08-641 90 65 Uppsala läns bildningsförbund 018-15 54 30 Länsbildningsförbundet Sörmland 0157-511 55 Östergötlands bildningsförbund 013-31 52 75 Jönköpings läns bildningsförbund 036-19 00 40 Kronobergs läns bildningsförbund 0455-30 51 45 Kalmar läns bildningsförbund 0492-158 91 Gotlands bildningsförbund 0498-21 93 70 Blekinge läns bildningsförbund 0455-30 51 40 Skånes bildningsförbund 046-38 40 30 Hallands bildningsförbund 035-17 77 70 Västra Götalands bildningsförbund 0511-134 65 Folkbildarna i Värmland 054-22 15 40 Örebro läns bildningsförbund 019-611 21 75 Västmanlands länsbildningsförbund 021-18 35 71 Dalarnas bildningsförbund 0243-678 32 Gävleborgs läns bildningsförbund 026-65 31 20 Bildningsförbundet Mittnorrland 063-18 13 13 Västerbottens läns bildningsförbund 090-12 68 00 Norrbottens bildningsförbund 0911-23 12 80 Länkar Mer information finns på Internet: Folkbildningsrådet, med information om folkbildning i allmänhet, inklusive information på engelska och några andra språk: www.folkbildning.se Folkhögskolornas informationstjänst (FIN), med samtliga folkhögskolors kursutbud och länkar till respektive folkhögskolas hemsida: www.folkhogskola.nu Folkbildningsnätet, där man bl.a. kan hämta gratisprogrammet FirstClass: www.folkbildning.net Folkbildningsnätets pedagogiska resurser med bl.a. ett stort antal länkar till webbplatser av intresse för folkbildare: www.resurs.folkbildning.net Folkbildningsförbundet, med bl.a. länkar till respektive studieförbund: www.studieforbunden.se Mimer, Nationellt program för folkbildningsforskning: www.liu.se/mimer Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL): www.cfl.se Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO): www.folkbildning.net/rio Statens institut för särskilt utbildningsstöd, för personer med funktionshinder: www.sisus.se Tolk- och översättarinstitutet (TÖI), Stockholms universitet: www.tolk.su.se Utbildningsradion (UR): www.ur.se Vuxenutbildarcentrum vid Linköpings universitet: www.ibv.liu.se/enheter/vuc.html 26 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2005
Folkbildningsrådet Box 730, 101 34 Stockholm Besöksadress: Barnhusgatan 20 Tel: 08-412 48 00, fax: 08-21 88 26 fbr@folkbildning.se www.folkbildning.se